- lighet, när . hän står dö Sigvard” 'öhir- ty 1; Gustav Vasa församling, Stockholm." : LJesas Hade” tin sina. Mrfung ”Nu.är Människosonen för- | Börligad och "Gud - är. förhärli- :gad i honom. Är. nu Gud för- härligad i honom, så skall han ock... förhärliga honom :i sig själv, och "han "skall snart fö . härliga honom; 2 på förklaringens. under; foch - förefaller alldeles på sin. : plats, Men -att höra Jesus, tala :om sin härlig: het i samma stund som: Judas lämnar . lärjungakretsen:' och - går bort till sin nättsvarta.gär: ning: och ondskan. med all. sin förödande kraft.” sätter. sig i . Förelse, det kan väl synas vara ett: underligt . tal, Och” det” är likväl så, att Människösonens |: härlighet var aldrig större än i den stunden när han, medveten om hur Satan samlar sind ska- rör där ute i mörkret” och gri- > Per" efter de 'förgiftåde' pilar, söm Neta synd och död, slung- ar alla tankar på sig själv och sitt: eget, egen plåga, egen för- "> nedring, hån öch begabberi, en- -&amhet och .övergivenhet - och 'allenast griper: om och håller fast om lydnaden för den him- melske Faderns vilja. ; Det stora och underbara är nu, att denna 'Människosonens härlighet får du. och jag del tet ”av.. Vi få del av, den vid ordet ” och nattvarden och i bönen. Men, du skall inte” tro, att det är bara i vissa benådade stun- "der, stunder. av + stillhet. och frid, som Jesu Kristi härlighet strålar fram i ditt liv; Mitt un- der. det du, står därute i: det brusande och jäktande livet" i . desstunder, när Satan försöker hela sin "makt ; mot dig, när ”ondskans "alla" ' makter satt i gång för att draga dig in i sin "virvel, när du står. där i: fres- telsernas eldlinje, då strömmar Herrens oemotståndliga . kraft — Guds härlighet i Kristus Je- sus —— in i 'ditt hjärta, om du "genom ordet' och i bönen öpp- - nat det för honom," som ”. från sin himmel ger :oss allt gott.. När olyckan” synes vilja vältra. sig in över en människas livt.. och”lidandet slår upp sina por: "tar emot henne, då kan hon få känna Jesu Kristi härlighet. i sitt hjärta, såsom: den" väld - kraft : som. skall. göra | ständaktig mot allt. "Du ;skall, inga sandra. Gudar hava”, "det torde vara det äld- sta budet om 'en Gud; Men det passar ” ef:för en stor del av människorna som säga "att, det finnas ingen Gud för dem som ständigt: åkalla' ”en "ond Gud. Gudsförnekareh. säger" att han skådat in i, världsalltet, och un- dersökt jorden,:men ' icke. sett: någon Gud,” himmel ' eller” själ, varför det är orimligt att tro: på Gud. Men jag säger att då Vi se på naturens under. och på: den. levande naturen; så 'är det' |] orimligare ' att neka: "att. Gud | finns: Från "den tid då den för- sta' cellen skapades i: urtidsha- vet till 'de mest fulländade cel- lerna i människans hjärna: har det funnits liv på "jorden? men trots: ;Vvetenskapsmännens forsk ningar'; har: ingen kunnat: "säga vad. liv: är.; Vi se en "människa, ett djur eller en. växt, men då” den dör är det endast ett $styc- ke död. materia kvar; ”det::som är borta har ingen sett... eller kunnat mäta, väga. eller. fånga. Men . liv » kan delås, en del växter och lägre .djur kan di- rekt. delas. och fortplantningen sker genom liv från föräldrar: na till den nya generationen, I: allmänhet försvinner” sjä 1en' på samma gång som livet, | men ,' det är lika oförklarligt vad det är som "utgör själ. In- den för att mäta eller väga" den men den har. lämnat kroppen. . Om vi säga. att det finns ett icke materiellt -'världsallt: som vi. icke kunna se: eller” finna med våra instrument fast det är mittibland oss, finns det god plats 'för både Gud, himmel, änglar och själar. Nu säger ni att detta är fantasier, men för gare . fantasier att våra fasta metaller och stenar äro endast kraft . som kan explodera och försvinna och att solsystemen haft'en början. Men kan någon” tro. 'att' den. levande ' naturen tillkommit av en slump, t.ex. ögat och att.bilderna från det kunna uppfattas av hjärnan' X lighet och på samma gång kom- mer den maningen till envar av oss, att också med våra liv för- härliga Gud och vittna om Je- su härlighet. .Gud själ ' OSS skicklig, till detta. gen ser den, ingen kan fånga | några år sedan var det orimli- ' eller « att vi hava förstånd och kunna" utrannsaka en del av naturens hemligheter om det ej funnes ett större förstånd som vägledde både oss och hela den levande.-naturen, Om det ej vo- re så finge vi säga som Viktor Rydberg: ”av fasor i förening, Ex värld förutan Gud, förutan plan: och mening.” Jag är glåd att tro på Gud som fader, vil- ken; : världen efter sin plan fastän människorna hava ; mer. eller mindre fri vilja.” ne : Theodor Parker skrev för virka 100 år sedan om den praktiske ateisten, ”Verklig praktisk ate- ism är att förverkliga den spe . 8. leva så, som' om det ej funnes någon Gud, vilken är världens: -tänkande ” förstånd, "orsak och försyn; att leva som om en människa ej hade någon naturlig förbindelse att:tänka och tala: sant, att handla rätt, att hysa välvilja för”sina.med- varelser. samt. förbliva helig el- ler trogen: mot sig själv, utan leva,' såsom. om det - ej funnes någon själ, någon himmel, nå- gon Gud. 2 T : Detta är praktisk ateism. ” ' Vi hava i vår tid sett att det det gått så i Hitlers Tyskland och 'S ins Ryssland, ” . Eljest . säga Gudsförnekarna ofta" att det är de som: vilja "rättvisa och barmhärtighet och det "är. nog" ofta sant, men Gudsförnekelsen leder till att var och en tänker på sig själv utan "kärlek. till nästan, Theo- dor "Parker trodde icke att: det fanns någon" riktig ateist fast de” själva, kallade sig så. Vad kola vi säga därom i vår tid? "Jag vill till-sist tillfoga någ- ra-rader om själen och. krop- pen: Kroppen synes :vara -sjä- lens verktyg, om jag skall göra verktyg gör jag också:ett då- ligt arbete, sinnessjukdomar t. ex, är oftast skador i hjärnan och icke själen som förändrats eller” t.ex. dem :som har s. k. dåligt ölsinne är själen nog lika god som . när de äro nyktra, men alkoholen bedövar det go- da, men andra personer finnas som "alkoholen ej förändrar på det sättet”. > I Gudmundsson; 2 : Össjöahult, -Vivljunga, ” Skogsstyrelsen " tillstyrker tillstånd för läns-' jägmästaren. i . Hallands län , Bele Bergström att. företa en |studieresa . till Västtyskland, där en skogsexkursion anord- nas i början av maj månad, leder både oss och hela |-- - Jag vill citera några! ord som | kilativa; ateismen i. vårt lever2 | något arbete men får ett dåligt |. 'fLundber "pionjärer. I måndags hade RLF inbjudit till en presskonferens i i Stockholm med anledning av att 25 år förflutit” se- dan ;RLF : bildades den. 16 mars] ström . :överlämnade en ;'del flyg- ' 1929. Vid denna sammankomst. när- | blad, affischer och broschyrer, ” var - även: flera. av RLF-rörelsens 'f olika delar av. landet. | första Bl. Larsson. i Falkenberg vilken" till förbi idsördföranden Bernhard Ek- som användes i Halland :vid. rörelsens 's framträdande; - --Konsulent ja deltog konsulent Erik ”L. La son berättade ä en några lysande 'minnen från: starten,: vi ka HN tidigare. redogjort för i 'en intervju med hr 'Larsson, På bi den” här ovan syns förbundsord randen '.t h. i mottaga det un agitationsmaterialet av " konsulent” Larsson. v För. många år "sedan "Prukade en liten pojke” komma upp” till oss och sjunga : för ”o OSS, "Pysen hade en vacker röst och sjöng gärna + Nu var det en bit, .som alltid" stod på hans. repertoar och det var. om Lagan . som vill. minnas ' att' det var: Theo ->som "skrivit" dikten orh "Laholm men" har "alldeles glömt bort allt av”den 'utom'det jken” sjöng. Nu ' har dén lille” Blivit 'man i staten och har i flera 'år varit telegrafltommis- sarié :i-, en mellansvensk. stad och "inte ens Lagan är lik" sig sedan ', den : tiden. - Min? snor och mörmor bruka: de berätta. om hur: sillskutörna, slingrade” sig kring stader! "Jag" stad. Men "det. var på. 1860--70 talet; Sedan var "det nog "mest ”draekorna” som gled fram” på Lagans vatten. : Det var: något pittoresk över Lagan 'den tiden fisket vår i sin blomstring IFstilla” sommarkväl- lar såg man: par, efter- par: av fiskare glida: fram medan” skym- "sakta och - varligt över "lan och. vatten. Natt After natt” "kunde””de > Pdra” på ån” ibland Bley, ; det gott” resultat, men ; mest” vär det nog att gål" herå utan! "fångst, I min: barn- | dorå "hade, sVAubignés alltid. ord fisket. Om. det nu, var” för att Julle” var "särskilt skicklig eller 3 dock skrudarna och övriga kyrkliga textilier fått en ny plats tie 3 människornas" intresse: och. den liturgiska järgväxlingen under " kyrkoåret fått uppleva en-ny renässans i vår tid. na Enligt nväntarieförteckning från 1695 ' lär inte Hishults i kyrka då haft hågon mässhake: Däremot fanns en mässkjorta sr och altarkläde av ”ullet tryp”, även .en' gammal 'altarduk, Då ” Landet hade haft" sorg ett par ..< hade kyrkan "BA aln svart kläde till altaret och prädikstolen”. år förut, "Karl XI:s gemål hade - " "går bort; "och nu "hade man detta” tyg i i förvar till nästa käunglig- '. het gick bort, vilket blév' två år senare; när själva regenten fick '- ; sluta sitt” liv. Det' framgår” att kyrkan strax därefter. 1701 hade : 5 > fått "en. skrud. Den benämnes blommerat kafi "Eh senäre förteckning från: 1740 ger en "belysning hur denna. skrud såg ut med. en annan | natntor ”uttrycker det;: men så :var "det "Det visar "sig "ibland, "att" när Lågon av s k. | gått hädan, brukade 'den efterlevandes mäakä skänka "något ull : kyrkan, , Deita framgår. både från räkenskaper och” kyrkoboker i 5-Sålunda skänkte" en "hustru Cathrina ett altarkläde,: En: annan 5 uppgift införd” senaré, "talar" om Fogelbergs' änka, som gav ' kyrkan "ett Svart: Altarkläde” som Sallge Inspektor' Fogel . 1716 den 3 juli hållände 214 aln”. | Vid biskopsvisitationen "gjorde biskopen” anmärkning Å St hö onytt altarkläde, vilket ej håde' blivit infört: i , Inventarteförtede yen ä ”,ninggutan "kommit, i ”glömboken” såsom kyrkoh, Bruh själv då för : ”Mässingskrud av. rödt' emellertid, inte; "utan, en ”anteck- = ning fanns från den 25 sept. 1745, v vilken upplästes" och. 'béfanns x ä vara riktig: Det blev infört i inventari srteckningen för:år, 1758, ps kor? t no Ka silverbroderier; : hade ett urholka ru med blommor uti och "sydd Karm omkring, förärad av. Fru Lag; Vv Mmanskan Erencreutz”. Denna. 'gåvå har, hon velat tillägna kyrs. kan. efter sin makes död. Kanhända har hon "vid :denna tid börjat = göra anstalter till inrättande av. en grå vkammare' vunde "Från biskopsvisitationen 1788. var den: 'garala. mässhaken "obrukbar, Tillsägelser - hade gjorts.' förut.-men "ingen , hade -an= > ,skaffats. Nu «beslutidos om anskaffning av en Dy; År: 1800 ” var "den: numera' gåmla mässjörtan kva .kläden och en altarduk. Detta år är två st, bårtäcken upptagna.” vo. | Vid en annan ”visitation, 1821 hade inte kyrkan. "någon! -mässe- sr FR skjorta. Ej heller. någon. prästkappa fanns. Men där var en grön. os 'silkesduk att betäcka" nattvardssilvret; Som” syns: var "det rätt” dåligt. bevänt med kyrkans textilier under kyrkoh: Fribergs tid. Men äntligen kom den så "länge omtalade mässhaken: 1822, En-' ligt protokollet var det en ”Siden! Sanimets Mässe Hake”, villken . levererades från Stockholm och ; kostade 196 rdr SPEC. "Denna mässhake, vilken ännu finnes kvar i brukbart skick” blev för: t några år sedan restaurerad. Den består. av svart sammet” med : .framstycket synes gudsögat omgivet av. "strålar "och bå' bakstycket bildar. broderierna ett kraftigt Kors. Vid sekelskiftet ansågs” den. Vara, en. ganska ' förnämlig mässhake. . Nu kän den till och med. -ahses' vara antik: iDen nya. Kyrkan har. på senare år? "dä? ;ytterligare tvi --färger, ien vit och en i grönt. 3 i kollektskopor har. funnits 'sedan avlägsen 7 tid. Troligen är de från äldsta. kristna tiden, "Dessa "offerstockar: | med lock: och spund för att sämla; upp ”< | Laholm; onsdagen: den" 24 och kyrkan; vvalldeles. lika > | sått ha god tur. med] | stäs, sån Gösta . nu Karlsson i rollern; ' [Laholm i februari 1952, helt; enkelt. var att han inte: hade "något: annat stadigvarande arbete : utan« kunde. tillbringa” sin mesta tid där nere: vet inte var särskilt gynnad- ni gällde fiske.. Om dagarna fiska- och Erik Iver som alltid hade: så "fasligt 'brätt- om och sam var, lika snabb i munnen som i "benen. Där var Bengt >: Hanssön och Ahlström och jag såg ofta Anders och Jo- han Jönsson. De flesta' av des- |farkosten lite 'skröplig "och mo=', . torn” hade sina nycker. så det yr ss Snåpparp ': :kallades de han musslor. och det var inte så få pärlor han tog upp skall jag säga.. Vi barn kunde - Jsitta i timmar och: se hur den «. ena 'musslan efter 'den andra blev öppnad och fick han då & en | pärla var vår förtjusning nära nog lika stor som hans. sco. -| Men det."var : mänga - Her + :-Jsom sfiskade' Jax' än bröderna > dAubigne. Här hade 'vi Lorenz öm och Boman - --hade ett: strängt. arbete 'på : dagarna så nog var det knogigt :. datt; ligga nere på ån på natten men - blev det : lax en natt så - kunde, fanns också andra farkoster på vår flod. På söndagarna kunde. man få se Lundgren eller, Nils "Redan" i början på 1900- talet kom "så .motorbåten Lagan att trafikera 'routen ut till Mellby- | ström "och. sedan Emil Johans- son' sorh "kapten”...> Visst. var var inte alltid den -ville ge sigi väg i tid eller kanske” den trött: ade" joch' blev: ståe de någon: tans ; nedåt” Ösarp; men, det ' aken' var att: man: kom ut till. ra att fara igenom." med "lax" från fiskenå ute" vid Den; båten "har jag tränga sig "på en när man, År jag "men nog tyckte alla att han” därnere en stilla kväll : "Den store. amerikanske. dra? matikern och” nobelpristagaren Eugene O'Neil; som avled” i hör här "skrivit: Bortom. hori- sönten'. som” Riksteatern: ger ii torsdagen den 25 mars med Sil- vija :-Bardh, Christian "Bratt, Ernst Brunman, Gregor Dahl: man, Eva Brenher;' Svea: "Holst, Berglund > och minns. 'pibliken ; Brunman.. för" -håns” roliga och frodiga" gestaltning” av skolråds- ledamoten Jansson "i Vilh.. Mo- bergs; Vår: ofödde” son, "varmed teaterverksarnheten: ; > inleddes i Bortom > horisonten ; har» en mycket dramatisk > «och rörlig handling”. med många , spännan- dé moment.” Det har också, bli” vit. ett'av .O'Neills mest' spelade och” uppmärksammade stycken. Handlingen "utspelas på en lant! gård i i i Amerika och pjäsen är främst ; berättelsen "om två b der, som. är ; varandras fullstän- diga” : motsatser: "den ena. är praktiska : händlingens man, De .- sina förhoppning AA O'Neills' tidigare igtycken? . Han :'; | blåv: redan vi början a av sin ba- drömmären.: och 'den andre den | drönimar j liv, ”Brutalt': marna sönder, . och .. finner” sig "slutligen ,invärvda ;; i verkligheter, som: är, dem: mot-, bjudaride. ” Ett misslyckat: äk> tenskap "bildar" ent bakgrund = till den utvecklingen... t. Börtöm horsonten, är ett av na'en framgångsrik; dramatiker, De "många '”storå” och” lysande ' skådespel ; som:..han under: sin livstid. '. producerade'; :placerada honom” bland "de "allra främsta ärldens dräniätiker: Bland Bortom Nhorisohten Kan” hämnas Kejsar: Jones, ' Blodet ' ropar, un+ "der ' almarna och ”Elektra-trilo= gin.” För « några år: -$edan -kom hans? "stora "drama Si, iskarlen + olycksfödda: en'stor” succé. Bortom "horisonten" är besläk- tat. med Mobergs "Mans "kvinna, ett äktenskapsdrama > Tiksom Bardhi. Gregor Dahlman och Silvija ”Bactorm hocsonea" ; det .... det "bli "ett "bra: tillskott: - » [till den annars magra lönen för | det. ordinarie arbetet. Men det, ' + | Bosén ,rigga sina farkoster och : «I styra: ut till Mellbystrand eller”. :Shapparp, Sh aiee ig strand vimed först Lorenz Iver- så brydde: ingen. sig om. > Huvudz ,z> + havet och stränderna "var , väck: Se En "båt som var dag kom! upp vo To i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.