Annan <Högermotionen om upphävande av,' strandlagen. återkommer varje slipper: när strandlagen finns, Hr Hansson ' erinrade också ” om att år med samma regelb het sim --lärkan.” Den kom även i år, och i "önsdage' "avslogs den av riksdagen. Hr Andersson i Löbbo, som är ut- : rustad med en viss torrolig humor, "undrade 'om det inte med, hänsyn riksdagens” arbetsbörda vore mi ligt att begränsa motionerandet "i:denna fråga till vartannat ' år, empelvis varje valår,' oe >De : argument 'som anfördes för 'stråndlagens” -upphävande "var de gamla; vanliga.' Det enda nya var strandl ä är betydligt ”ttlakägare - för markägarna än vad byggnadslagen är. - Men detta hindrar inte högern att ge sig ut för att vilja värna om Strandägarnas intressen. I verklig- heten är det helt andra intressen som högern vill skydda. Vilka dessa intressen är antydde . folkpartisten hade en strandlag långt innan riks- dagen beslutade: en sådan.' Denna gotländska: strandlag kom till med väl påstå att i över dning av att. k Istarka in- strandlagen; "tilltagit., -bland strand- tressen: « köpte -mark ute i havet, kottet' ansåg é vattnet . tvärtom; och den" uppfattningen är " nog :mera ; med verkligheten. över- ensstämmande, Det är strandägar- ”näg. intressen, : som högern säger 'sig vilja . värna. .om,' och det -vill den göra genom att sätta byggnadslagen i stället. för. strandlagen, Nu är det emellertid, .som hr Hansson i Skeg- . rie påpekade, så att byggnadslagen är: mycket: strängare mot strand- "ägarna än vad strandlagen är: Här- till. kan läggas, att om byggnads- lagen: kulle" användas av kommu- ” nerna, ". skulle dessa, få :vidkännas :gaänska Kraftiga kostnader, : vilket de = milj. or. = Natt: det”. förhåller ; sig! Å .strand- ägarna. :Lagen blev en hjälp. för hela ön genom att den räddade dess badstränder åt dess : egen ' befolk- ning och turisterna, ” » Det är dessa ”kapitals rka Än> tressen” - som högern "värnar om, inte strandägarnas, Deras : intressen värnas däremot. av Ahlsten, som berättade att Gotland ,” " Colombias jord ruksminister, gadgeneral Arturo Chary, som i da- garna gjort ett uppmärksamt bestå ägnade tillsammans med bl. å. jord- bruksmånister Sam . Norup., vårt lands traktorcentrum!. — Bolinder- Munktell i Eskilstuna —"ett"dags- långt studium. Bilderna" visar fr. v. BM-chefen : direktör” Holger. Lind- marks och jordbruksminister Chary, som provar BM:s även på export- marknaderna starkt” efterfrågade dieseltraktor. T.; h.:" under sakkun- bri=ni, teknisk ledning företög jord-. bruksministrarna Norup och Chary en rundvandring genom Bolinder- Munktells” stora -. anläggningar och ägnade varje detalj i den omfattan- de. tillverkningen” av -lantbruksma- skiner ett ingående intresse, :Vad som "icke minst väckta den begärt uppgifter om i förekommande 50 hkr-traktorer från närmare 40- talet av världens främsta traktor- tillverkare i USA, England, Frank- rike, Tyskland, Sverige och ett fler- tal andra länder. Sedan det inkom- na materialet granskats utvaldes sju : olika traktörtyper, som därefter un-= d N derk k och lab »”jordbr ns intresse för Bolinder-Munktell, var den ganska enastående triumf före- taget.i fjol hemförde i Turkiet, ” «Turkiska: staten 7 ; hade näligen Prov. "Det för tet av testningen blev, att Turkiet BM 55 i I Eskilstuna! vårt land och BM hedrande resulta- |. STOCKHOLM. ” ”Det var skrämmande att se hur man på ansvarigt håll underlåtit att tänka igenom hur i första hand liv- "Jräddningsarbete skall verkställas vid eventuellt utbruten brand, På de allra flesta ställena är det en stor beläggning av barn. Enligt er- hållna uppgifter har på ett flertal ställen inga som helst utrymnings- "Jövningar ägt rum met vare sig barn eller personal” - 2 Citatet är hämtat ur en rapport, -|Som sammanställts av länsbrand- - finspektören i Kopparbergs län, Sven Kylberg,' över. verkställd be- siktning av brand- och livrädd- nNingsanordningarna vid - "länets barnkolonier, Besiktningen företogs På uppdrag av länsstyrelsen, Man tvingas vid ögnandet i i rapporten att göra: följande! kommentar, : som samtidigt blir en fråga: Är läget likartat på övriga svenska ' barn- kolonier eller flertalet av dem, då är det; ä sanning bedrövligt ställt. Ty detta skulle kort och gott be- Barnkolonierna. rena" ae > dödsfällor. vid: brand ve v Tryvvtevvt TeTeerv Y CYYYYYYYYVYYYTYTTYTTYYEYYTTETTYTTtFTYE TFT YYTYTTY | A r YTEYYTTETYTT FY FETTER s v pd ' ” . N - , : ” "81" mars 1954” - ln . Lr . bot är inrymda i byggnader" bilägoa relativt avlägset från annan, bebyg= gelse och även från brandkår; själ va byggnaderna äl; överhuvud taget besvärliga. ur såväl brandskydds- terar hr Kylberg ifråga om de 'i Kopparbergs län befintliga, (Var och. en vet att förhållandet ä är skär ligen likartat beträffande andra och i övriga län belägna sådana anlägg= ningar.) Allt detta gör, påpekas 'vi- dare, att ”kolonipersontalen "vid själv, Det fanns åtskilligt annat att an: märka på, erinringar som kan sägas beröra alla svenska barnkolonier eller de flesta av dem, Brand« inspektören "konstaterar sålunda bl. a, att vid en del av de inspek= terade kolonierna mer eller mindra defekta strykjärn ofta kom tll an= vändning,. Risken härav bör ligga I öppen dag. Han påpekar som själv= klart att elektriska kokapparater, doppvärmare etc, absolut inte får tyda att kolonierna i händel: av eldsvåda verkar som m formliga döds- fällor, . et H avlägset från: annan . bebyggelse ; saa placerade "en stor beställning ” av De allra flesta av barnkolonierna Detta börjar också strandägarna nu mer -öch mer : komma "underfund med;' och: det är alltså" "inte bland dem som. irritationen. öv r stränd- lagen :tilltagit, utan" d nog pål: helt" andra håll... "Högern tänker emellöktid fortsät- ta att motionera om strandlagens avskaffande, sade 'hr Munktell, och. det är ingen som tvivlar på. Men "] strandägarna vet nog vid' det'här laget vad strandlagen betyder för dem — och; vad: som är högerns verkliga intreesse i denna "fråga. s här. haft besök äv. den? anske för- fattaren -Gunner , Nislev;' söm: för ID ks Turistförenings ' räkning]! o£e: och: Schweiz mindre än vriga "västeuro”. framhålles i en ? Försvårsutgifternay, i. Förenta staterna bar. under, 1949-1954 stigit från :12,808'- milj; dollar till. 48,000 milj. dollar, «medan; "de europeiska lagda 325 till 12, 120 utgifter "ökat från "Sveriges försvarsutgifter har un- der samma tid stigit från 221 miljo- "ner ” dollar” till " 415" milj. dollar, . Schweiz från 114 till 179 milj. dol- lar, Alla atlantpaktsstater. uppvisar ”effer Koreakrigets utbrott en'syn- "nerligen” ' kraftig "stegring av för- svarsutgifterna.' I de neutrala län- derna är ökningen : mera moderat, ”Utgifte a Per invånare för för- dollar 1949—50 till 397 dollar 1953 —54, 102 dollar, i Danmark .från 12 till 39-7och i Norge från 15 till 48 dol- lär. .Genomsnittssiffran .per capita för atlantpaktsstaterna utgör -1953 —54 58 dollar eller'exakt lika myc- . ket som den. svenska siffran. Sve- |. rige ' betalar sålunda "lika mycket Per invånare för försvaret som de europeiska atlantpaktsstaternz i ge- nomsnitt. Bland 'de, västeuropeiska länd har . Storbri ien - och Frankrike en högre, siffra, + .ooocn rdet av den amerikanska- mi- litärhjälpen till Europa, som inräk- nats i de amerikanska försvarsut- gifterna, uppgick mars 1950—okto- ber 1953 till 5,366 miljoner , dollar, Detta har: naturligtvis inneburit ett högst. avsevärt tillskott till atlantz paktsländernas, krigspotential, . enats svd i Våra. utgifter har ökat, "oc ilugnare tempo Sveriges försvarskostnader är, även i jämförelse med atlantpakts- länd betydand De, 5; försvarsutgifterna per. invånare — i år '58' dollar — är lika höga som genomsnittet” de europeiska at- " lantpaktsstaterna.. Ökningen av. de svenska, försvårsutgifterna uppvi- sar, jämte, Sehweiz, dock :ett betyd- ligt jämnare och mer ,köntinuerligt förlopp, . vilket; torde bero på att Sverige ” vid ; krigsslutet hade sin försvarsmakt intakt samt att av- . rustningen i :vårt land åldrig antog samma . proportioner som i de .krigsdeltagande länderna, " + Sverige anslår emellertid en be- tydligt mindre del av sina produk= 1" tiva resurser till försvaret än de ”-lestå - "europeiska länder. Sverige jar den ' jämte ' Schweiz högsta -rwttonationalprodukten per capita +, spa (1184 dollar), varav dock dre andel. (4,9 proc.); än i de nrialet västeuropsiska länder ravarsändamål er cs Tr ;d Gustavs. krig; i Storbritannien från 48 tilll. visat. vackra filmer och bilder; från "I Fyn, och trevligt berättat om den- na-tjusande: ö,' som år 1658 speladé en så betydelsefulj roll vid Kärk X tåg, c gå . Hallan glor Nislev' har; med ' stor framgång besökt Kätrineberg, Vessigebro cen- tralskola . och Ullared skola samt medverkat | vid" möten på Källsjö skola” och Fagereds "sanatorium i fredags och lördags, ; ee : Prenumerera : : [vägen minska: sprit- Ingen kampanj för: 'starkölet "Svenska" Bryggaret reningens di- : fektör KH Fahlströra tillbakavi- sar såsom helt grundlösa de av tid- skriften Reformatorn "spridda 'yk- tena om att bryggarna skulle dla- nera en jättekaröpanj för en snibbt behandlats av: finansministér, reklamen; - gångstiden, tuella; ryktet : om” | stårkölsrekl Sverige, känner: jag: inte till; "fort- sätter dir. Fahlström. Möjligen kan Reformatorn ha ,influerats-av. den statliga starkölspropagandan: d Fin= land, där man'ju häromåret genom en energisk 'aktion lyckades åstad- :lkomma ett: väsentligt : bättre: nyk- terhetstillstånd : "genom, att. reklam- och öka stark- : ölskonsumtionen. Bristen p på vägar och en god hamn har hindrat Ecuadors .export= . varor såsom bananer, kaffe och cacao att nå ut på världsmarkna—- <. den. FN:s experter för tekniskt bistånd har i simverkan med Ecuadors regering utarbetat planer för bättre vägar och. en ny 4 ” hamn i Guayaquil, Inter har be- viljat ett lån på 8,5 milj. dollar för vägbyggen i Ecuador. Övre” bilden" visar arbetet med GuayaquilQuevedo- -vägen, den nedre en N 0 frodig bananplantage, - Dn el "| Vä; är em "bod. licka ur; enkla; för: Moskva, Vid ör "till m Vi : | de; hon sig snart: känd för att > "| sovjetiska , kulturen. all.stillhet och" utan: att. väcka någon : 'opposition,..- utan i-tvärtom medhåll, har Sovjetunionens första dam, Jelenka ”Malenkov, 'satt igång en”. revclution "i . den arbetarnas, böndernas och 5 oldaternas' repu- bllk, över. vilken ennes man, Gre- Jelénka Malenkov; född Krustjö 6 egåvad med | charmant röst utbildade" hon: sig till. sångerska och » engagerades småningom” vid” Bolsj på "grund av sin frodiga kroppshydda på, den Hiden gick: "smeknamnet begreppet vore + med: cen helgjuten ”margistisk-leninistisk.—stalinistisk lévnadsetik,” skulle. man vara” fres- tad tala om kärlek 'vid första ögon- kastet;. I varje fall dröjde det inte länge :förrän' den vackra” och. in= telligentå sångerskan. var” "fru Ju- lenka Malenkov; Som-'sådan -Bjor- intet. sätt dela det småborgel enkla och' senilt'” ”puritanska ” "livs föringsideal som den åldrande 'Jo- sef Stalih' tvingade” på sin omgiv- ning:. Tvärtom gjorde ' shon ; ' ingen som: helst Hemlighet av att hon äl- skade "eleganta .bälsar, lyxiga klä” der,” "dyrbara '-smycken; ' som hon skaffade; sig liksom " en' smakfull våning med. vackra” antika möbler och dyrbara mattor. ;3 > " Den ' revolution Jelenka” Malen- kov, efter sitt avancemang till Sov- jets första dam. håller "på att 'ge-' nomföra ” ligger '.på samma” linje som "den" hennes. man av allt att döma : söker genomföra . inom. den » Liksom han tycks. önska” förvästliga sovjetkul- . turen, - -håller hon på att förvästliga sovjetkvinnorna... Enligt .. rappörler från europeiska iakttagare har man "linte- sedan tsartiden sett så många kvinnor i päls .på Moskvas gator :| som denna vinter. Detta är otvivel- aktigt en följd av Jelenka Maler- kovs löfte i höstas, då hon förkla- rade 'att' de berömda rysspälsarna i framtiden inte .skulle exporteras .Ji varje fall inte! i der nästan tö- tala utsträckning som hittills varit fallet — utan i: stället säljas till så , förmånliga ' priser. inom landet att varje ”sovjetmedborgarinna själv : kunde köpa en, . Mendet är. inte nog med” detta, Jelenka '; Malenkov har. vid. flera tillfällen uttalat sig om nödvändig- heten att .göra slut” på ”säckvävs- k och raden”' som hon kallar det betonat proletära . mode, som varit up'to date > ifråga. om sovjetkvinnörnas klädsel . under de senaste tre de- . | cennierna, först av brist på andra . | klädesplagg, senare emedan det var det enda som ansågs, ”passande”. Jelenka Malenkov: har inte heller aktat för ' rov att förklara att de sovjetryska kvinnorna ; borde, av parisiskorna lära "sig - konsten. att klä -sig chickt och personligt — de enda som verkligen förstår" sig på den saken: Egentligen började denna” för- ändring redan 1953. Då gen tilliörliliga, I Kreml I närstående kretsar” att det gick till så — sin Gregorij: - Maksimovitj - att. entlediga dr. Alexej - Selanov: från” sin :Post som 7 chef: för, den dittills ' ganska nereliggande sovjetryska kosmetik- industrin liksom de flesta: av: hans medarbetare: De nya krafter, som trädde:” till)". har åstadkommit - sen våldsam” Produktionsförbäti ing både kvantitativt: och "kvali inom skönhetsmedelsindust, mera kan Man; i Mosks sel verkandé annonser” om” ansiktseré- mer, > ;kyssäkta läp; titt, barfymer, smycken ; o, både. tvålar och" kosmetska: medel att köpa. Läppstiften,' som un Stalineran endast fanns har, börjat: tillverkas |nyanser, det finns. gamla och nya sorter av... mer eller mindre goda |' parfymer — — lustigt: nog kallas: den tat ”Stalinblomman”, nume; ”Skös na nätter”, se i Överhuvudtaget har shela.' det konglomerat av. behov” och" syfi som - tillfredsställandet av" kvinno- könets behov att "pynta : öck och - behandlas liv. äs ; Publikationer som ännu år sedan inte "kunde prestera, nog med fördömande ord om delkadan- sen-i begreppen mode och kosme- tik ' överhuvudtaget har sedan. nå- gon tid börjat publicera regelbund- na: dspalter' och illustrerade. H roterar från" man- nekänguppvisningar. Även den sa- tiriska skämttidningen ”Krokodik” — som ' alltid är 'en god barometer = utdelar” våldsamma hugg mot ovj k nas likgiltighet för kroppsvård öch brist på klädsinne samtidigt: som man kritiserar mo- deskaparnas obefintliga eller dåliga smak; som: säges vara skuld : till der bristande: elegansen': ock 'den entoniga ' Jikformigheten i: deras ”ereationer”. : i Och även isovjetkvinnorna själ- va tycks mer än villigt lyssna till Jelenka Malenkovs uppmaning : till dem : att byta ut gummistövlarna och" säckvävskapporna mot pälsar 'och sköna modeskapelser, och de visa i handling att'de helt delar hennes .uppfattning” alt även klass- medvetna . sovjetkvinnor kan ”an- vända kosmetiska medel och ägna tid och pengar åt skönhetsvård. Överallt i Sovjetunionens: städer öppnas ' damfrisersalonger och skön- hetsmedelsbutiker, och sedan Je- lenka 'Malenkov nyligen också för- klarade att det ingalunda är något brott mot vare sig oktoberrevolu- tionens - ärorika. minne eller mot partidisciplinens etik, om 'de ”ungd sovjetflickorna - lär sig klinka pia- no, har försäljningen av sådan ökat med 25 procent. : Den nyordning ifråga om det kvinnliga koketteriets och klädin- tressets berättigande, som Sovjets första 'dam håller på att införa ef- ter tre decenniers till största delen dogmatiskt betingade ökentorka.o. säck-och-aska-mode, tycks ha haft samma verkan som ett vårregn. I Naturligtvis kan? det "Betraktas som. en' bagatell, men man bör inte derskatta det symptomiska i den- förmådde Sovjets första dam näm- Moskvas "affärer" finns : det öckså | populära parfym, som tidigare" he- |” 'skönå sig utgör, : börjat ” betraktas . på "ett. helt” annat i.. sätt än tidigare'I i Sovjets 'vardags- det närmast berör, visar inom koloni Persom nalrum, ' Besiktningen uppdagada också att glasen i många takluckor var « trasiga, svårt riskmoment, a sh "En rad krav som måste” : tillgodoses Mot bakgrunden. av 'de "svåra och spektion alltså 'uppdagade, framlögs ger bi ö att den nuvarande —' den. första, helt ”stalinistiskt uppfostrade — ge- nerationens ” sovjetkvinnor egentli- gen -har precis ' samma ..ideal : som det övervägande . flertalet: ay: den västliga borgerlighetens" : kvinnor: g” vacker för: den” man och med ! vilken” de "vill ilda ett hem och grunda en familj, "Esser " blem, som har en; "dubbel sym. | bolik,' Det "visor? dels.:tecknat för cellen, livets. Ursprung, och dels sammanhållni ; verkans solida "tin manar till offervilligh pen mot kräftan, . vår kanske allvarligaste . folksjukdom: Bi- drag till på Fiposloo kd "I balk, byggnader, .- Ina : vid kolonierna, som ovillkorligen måste » uppfyllas [för att stärka barnkoloniernas bei redskap ”mot ' efdfaran: Stor uppa märksamhet "måste fäster" vid ut- rymningsövningar, som: bör äga rum - kontinuerligt : och Upprepas Man tvingas" att; benhårt hålla på, säger" : hån . vidare; att "tillräckligt antal: -reservutrymningsmöjligheter åstadkommes, 1 'första hand 'nöd- med: från dest till markplanet ; ledande sHrapps eller Liv får. inte soknan. och de : skall 5 anbragta på” godtagbart, sätt; eller' andra el-apparater på. »Perso= nalrummen rekommenderas, Säkrat stallation 'av. »inomhusbrandposter hör också till de uppställda kraven. Då det-är av' oerhört stor: vikt att en. 'snabb. insats kan göras vid in= , : träffat eldsvådetillbud:'skall mellån såmtliga ' personalrum; "även i olika larmanordning 'anord= Önskvärt vore, tillägger-hr Kyl= Batt de olika' kolonierna råd- | gående uppsättande ; 'av : svåsklodara hh hu r ett Se - relse ej. kommit till stånd? rike BF-ledarens liv som : gåva till varje hem. ” gen ifylld till - Härmed zekv. i | fraktfritt sändas mig till ett pris : | Jördbrukskrisens och "arbetslöshetens Sverige - - år > 1933 — höll på att drivas i armarna' på nazismen och, kommunismen, men räddades genom den. s. k; kohän- : i deln. Är det någon som tror. att Sverige kunnat hålla '"sig utanför det andra världskriget, om' denna uppgö- '- Bondeförbundets . Bramstorp ' och Arbetarpartiets Per : Albin Hansson, förgrundsfigurerna i 1930—40-talets politiska” epok. ' I den märkliga boken” - BRAMSTÖRP ” berättas det initierat och intressant om den framgångs > och statsinan.” En fö rnämlig och rikt illustrerad. bok- : : Klipp ur kupongen och insänd: den genast! ivederbörbi Förlaget BY och BYGD, Falkenberg - oem EX BV presentboken BRAMSTORP an Kohandeln etablerades av = 3 3 EZ 2 = människa, föreningsbonde av 15:—, som får uttagas mit na utveckling. . Den snabbhet, var- av dem i ANDMsrerb ee Ön seten namns NN ligen — så. påstås det ”i vanli- med ny som livräddningssyrpunkt, konsta? i plötslig fara är hänvisad - till. sig och att telefonen I ' flertalet fall var fast Placerad på ' plats, där: människor. inte' uppehöll . . sig nattetid -— alltså ett ytterligare " allvarliga. brister, som .dennå ins» ' en rad krav, ' ofta .med . både . barn .och Personal, ' bud mot:anyvändande/ av. strykjärn | vattentryck i ledningarna och ins=' rde med sakkunnig person. an« ' å a 2 A AA nen PIA PAPPA PAFANAAFAN ANA RANINANN ID ALERS POR NEAR PENAAAAR AM AADAAAA hå borsab ol 3 PARA ARAARAARANAPP PPS EL APAMARNER PT ERAPIADIPNA 4 t AASDSAAMMARÅAAAMAAMKANADAAARARNAA nå aa VIVEYSVETEFETEFEETS v KARPP PAT PAP AAS PP PIIPIARNAP SS AHOLMS TIDNING. ENDA TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM nu | eran RAT ve NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.