/ vererev" veverefeyrfeYtT YyryrYrYYTYYYTYvevYTYFTTYV MM ” eeerytrerryvtry tree feryvtefyY Frey tee Tree YeYTYEYT TyrT j - Fretyrvtev i ” A . an oc - 2 — ernamdvesn år - LAHOLMS TIDNING FÅ klackarna — vud. - 2 ” - firgde. Deras spröda ton. — Du ska få fortsätta att Jana, - j skar plötsligt genom som- ” Bverket. "2 ska bli nånting. ” han "kunde inte "dansa på lekaft- | da tilhet, och . Han kunde ännu minnas: at". > narna- och han var blyg när han” | runt. om den if, fun-" "aclskenet inte längre var tå där tytade med flickorna från same - rut rr ingå ljuvligt,. att fågelsången. ste Gylle hället. Han hade ingenting att ta= oki pe . rat fon, att lärkan inte k smed någons” se oo sed : Säg RI RE Iade som nyår. Och Ko hade 17. = vajer gång han mötte mors: gen." Trängseln blev märkbar £. frågande blick. kände skamsen, - « see a i Du läser väl duktigt, Sver-s ker? AA ne " Har" avfärdade | frågan. gick det bra. Men han led." Och "när ferierna kom rusade han till”. faen ölan. rymde em atmosfär av $2 denna Du har Jäshuvud, Sverker högtid dag. Det stora, svala rd han bade" rusat på barå rummet hade oesnb vardagliga fötter utefter dikeskanterna, kas- som . m böner. a p vig i Hof mt Jå det. NG MOR sjuda ci sl bröst, Varför Inter fö” "elektriska otgeln' och tälarstolen, Pn kon: rn Z andra, "få lång Det” var: ”examensdag.' Examens= oo fråm, : i wtämningen lig I Kerr ET, kr domarna fyllde de långa a Vg 2 . "derna. Diskussionen om kvar- ", nu? vid frermid dogskäffet « mor Hari visste” at fö ha honom! : sittare 'och uppflytfade hade på- åf id et "sakade mycket för a ån: ” 4 skolan. Han började förstå att: håna rat me RT Er Man Man - = Dr ska tentera i kommun... ' de fick knappa-in på det ena "och: "skolan; Sverker, Jag har talat" "det andra. för att".han. skulle få. a er Eicede kä Fodked -mä” rektorn. 'Skollärarn har 'te- " jäsa, Det'var mor som skötte den : dh Sverker Hängde ig mn i RN I kommenderat dej att börja!" ', saken. 'Sverker skulle få gå läsa: Tea 15 något mtl a Och far hade ingenting, sagt, "vägen Joch bl hånting. 7. ela ä Md se l . 4 + gonting som. han själv. endast "bana, nicka jag roder oss må: f[åråg. Längst bort I hans medve- gårn, Sverker har läshuvud. : + Hande' gjorde det ont.- -Det satt en ” 2 . PSN "I visshet därinne: och gnagde: två ",Be' är inte; godkänt; om jliggör : över 'att få komma ' her till far 7 och hästarna och Jonte. Mor drog. ar sig undan... Zz lien: och köra hästarna" n < han var: hemma på . pratade” jordbruk: Det var en Sverker ' hade känt sig ”bara "främmande bland de ie. aräen < ebol- hat sig: or visst > "sommaren". de kom in” på: gården, . = = a stationén 'i' en: outsäglig glädje > Men far lät bonom gärna svän=: oo. "+ Och ändå embg sig en förtröss barnen när I) sam ve tansfeg röst. upp: vid::sidan : om. hället på hösten, "Han hade läng-” + skulle gå Jäsvägen. .. po den klara visshetens, eh röst som , tat. hem till Svarfen och 'fölungen / De Te 'Wåren.... ska vi. amet ; omkring: .verkligheten-: méd joch'? fölten. :- Han hade fått en Brittbacken. Du ska - se. vilken hoppet i altt sköte, "En. liten! svåg "fjärrskådande, blick under : lek- : skillnad” det här blivit på. Myrhe rögt, som. vågade se gonningen; 3 tionernä” och - livit väckt. ay "en 3 den nu; vilken BKavre vi får där ögonen; Du klarar "fd så ” deh,. ledsen Järarröst, som bett honom ” års VE ska gå. bort å se i kväll, du Inte. kan du 'sitta kvar: Du måste försöka följa med: - "klara dej. Du som-kommer från :' Han hade själv känt sig som en ett fattigt hem'— Skräckens. un: brottsling till sist.' Han hade gjort " derkänner. ingen, dom. säjer. hon. förtvivlade försök att komma in " " vågar inte, ba rösten vidare, Du i studierna, komma" ifatt kamra=" ska se; det går nog bra, Du står terna, men han såg att han blev'> säkert med på rektor . Bergs lista! I böna "efter, Han började: : i - ckdika 3 .kunde de vandfa,om : k och se över gården. Och då var Men när -blickarna fl ik k han: våndad efter raden "av 1 d; förhör, "ment ' framme och "fastnade på, rektor. han kunde inte förmå si läsa, Bergs 'ollisbata ansikte gömde sig Han ' följde. molnens gång genom ” der tröstefulla rösten snabbt. Rek- fönstren och" fann sig' själv sit- ' tot. Berg” 1 vllsittande Jaquett och tande. och -undra, "om Bolla hade. randiga byxor växte plötsligt till” fölat 'och 'om. far hunnit täckdi- : i «er ödestung makt; som krossade ka Myrheden, hönomy' brutalt, utan mitdran 7 Lärarna tröttnade på h . ” omständigheter, -” . : Han fick varningar till. julloven, ; oa Medan bänkarna; iytldes im. "men hah skrev på dem själv och ; sista plafs av högtidsklädda 'elevar. gömde dem hemma. Varken mor ', Klasserna drog förbi 7 Yr en. lång mödan orgeln började -dåna gled. eller far kände så noga till bes ström av namti; "däremellan fanns Gverkes tankar bort till en blom- , tygsättningen. De tog det för en '”många som inte” ”närandas. De här : doftande högsommardag, ': : precis "självklar sak att han, ljuset från ; de ett helt" sommarlöv ; N . som denna! Han hade' stått med, folkskolan, skulle: klara" :sig och ' framför sig för att' hinn: ” svelnesh tyget i handen. ' Far ta realen med glans om något å re an vaknane upp vid att reko. torn trädde upp i talarstolen och” började' bläddra i, sina "Papper," . Tystnaden i salen > Lärarna satt och Sverker, För honom skulle. de inte -bli någon .läx-sommar. "Var inte hans namn 'med. skulle han 2. känslag "vad "gjorde det om hans ' namn inte nämndes? "Han spratt till 'vid att: han hör” 7 dé sina klasskamraters namn, Nu” gällde det; Hjärtat slog hårt; han". kände en underlig sugning i brö tet och -tungan blev alldeles torr. nu var det kämraten bakom hans hjärna; tyskan; Och sengel skan. Han bade inte språkö "eSå drog han Med -ens stod det klart. för. "Fadern tog sin son ora axlarna. ken; dir hade inget: språköra. Men: u kan "hålla i plogen, "du kan kör 2 såmaskinen. och. hantera Brun Du är hemma Sverker? Fas "Vad: bryr. duvdej' om "griniga " gern' tittade "upp och högg yxan : ken Hertner och hennes tyska, ;; i 'kuggkubben, Runt om - honom di'som: har, en gård att ta hand" Jåg en massa spån efter stolparna, Redan slut på examen?” '— Jo far, det gick fort över! Han stöd och tittade ner, våg: inte: möta. faderns blick. | Egentlig tillade" han; har "jag . önskat länge att du” bjälpt ' mej ” här"... Du har så gott. handlag. Nog har?dö fremjiden för dej trots att de biov kvar. pd > oo Task far, Men. " "Fadern" tittade borta inte återvända till skolan! Det. j om med ens över honom 'en sår an lättnäd, en, sådan" befriande :' Sommare; en: det -kom ändå en? la äv. krypande skam över. honom P han svängde in i sista kurvån gen. av; landsvägen innan: han var... : hemma, Över honom stod himlen "blå, lärkorna sjöng över de. fö ; sommargröna tjocka vallarna. Vad skulle mor'säga? ' Och far?: . : derns” spörjande blick: Den - "såg ! förvånat på honom inte fö Rektorns stämma. kori.närmä: sakå för honom. Och nu va de ras: möda förgäves. Det stack till Och nu ska du väl plugga i sommar? .Du' läser .snart' i "fatt! .s givelse, "skulle! verker. såg sin far stint i ögonen. "re ;:. tro mej, Sverker! = Jag :pluggar inget mer far. inte tillbaka, jag "hör inte rat" sig. Tyskar, for det genom” Det är sant far, Jag vill inte P i kan. inte tvinga: mej NN —'Du gör som du vill, Sverker, : ja vår ingivelie, Sverker, vi "mås: tolita på” oss "själva" här; 4 livet! . Det: finns: nånting s sörå "heter. 3 an= De fortsatte efter; dikesrenen; mot: månbyggnaden,: Över. dera. vr nalöned fe alueet te, I tre år hade dessa sökt finna . r " sin utkomat i det" nya landet, men” Suv edan Kan "givit . Henne: ett. löfte... tt snart återvända lugnade hon sig: "Innan "båtarna slämnade: Jas mesttown förordnades Joha Rolfe, komma. De hade ofta spelat ned —— :DE:STORA ÄVENTYREN: so = de glada förväntningarna de haft” '" tala med alg. Han sevärd. ade sig inte'ens med att svara . när .de lämnade”garmla, England för en ny start I de stora möjlig: ; ; tan fortsatte sn belägring, Möjs heternas land hade Inte Infriata,.; = eten att förmå den starke kri« : - Besvikelzorna, bade följt "slag I. garen till en fredspipa fanns inte slag och det såg ut som om ny»: lägare" Jamestown ' hade bara att :' ; 2 ! i livet som insats och hade de' tidi- samarbete 'med, indianerna - till gare "varit "goda vinnare skulle de stånd." Desså lärde de; ;vita odla nu vara goda förlorare. De ri majs 'öch' gav budar och" andra dö dsdäns blev allt vildar: . förnödenheter. i ' utbyte: mot tyg." D hän J0 de Ur. ec gum. Jamestown blomstratle: Aren'” gick": "Historien! om 'den vackrå indi inFlickan;'va vars kärs: lek gav England kolonin Virginia” ochiskapade en fruktbärande börsoning i sär: sanningen i i orden: . vänta” indianernas "bämnd” för 'm=".då skulle i ingen byggarna skulle vara tvungna att "följa eina"föregångares" exempel + ” ge upp kamper och återvända "7 letän "till hemlandet. Hunger och svält > vå Den ende som "bade undergrävt deras motstånds« : att vända det ineffektiva. stånds. kraft och' det var 1 allrä sista. kriget till en fredlig, arbetsfylld . stund undsättningen kom pv H tid var kapten. Smith, Vad.ban :. > Kapten john Smith -var befäl«, skulle göra visste han inte, men "bavare- över .de tre småjskepp - han lät sig inte slås ned av: de som på sommaren 1609 lade till ' k ” . vid Jamestown. Hån hade väntat . "eg att, mer festligt mottagande, sig I sinnet att gör. någonting för . men endast en handfull kvinnor de arma nybyggarna ” och ban och män tog emot honom. på ” Visste att han måste lyck ' Alla var updernärd De fångna Indiankvinnorna har - och svaga och utgjorde en ömk. - de haft det ännu mer besvärligt Nr be syn, Ännu sämre stod det till än sina väktare, Många av de med dem som inte orkat ta sig ' äldre hade inte stått ut med påse ” ned och välkomna båtarna. De frestningarna >tan' dött av svält. " låg sjuka I elina hem, ja, till och Ändå ansåg kaptem Smith att. det : ” med vaktmanskapet vid 'pallisa. ', Var där han skulle få lösningen "den var sjuka, Det var egentligen = På sitt problem. Han besökte där s sÄnte att ändra på att många av. för den bydda, där de förvarades Bybyggarna böll på att förlora och även om hans framgångar till". Mörståndet av bemlängtan, Och en birjan var emå lyckades det orsaken till denna nybyggartragik = honom att succesivt: vinna deras » var indianerna. De såg ogillande förtroende I synnerhet fäste han ” ” nybyggarnas tAnträngande på sig vid en ung indiankvinna. 13— . deras sen urminnes tider. ägda ” 15 år gammal, med naturbarnets Jaktmarker. och de bade svurit och fördömandena. Han bade satt ” bela charm. Han var välväxt och 2 es ve-dom evig fiendeskap och däd .. vacker och i motsats till sina . --'Strax utanför lägret vid James jämnåriga t de vitas värld tidigt own låg iadianhövdingen Pow. mogen. Hennes i namn "var Poca- battan, Hen hade gjort anfall på -hontaa : Soft” mat den starkt befästa Den "unga kvinnan lärde sig ” immigraotbyn och allt ban lyc ' snart att tycka om den ståtlige + käts med vat att oroa dess befolk. kaptenen. Hon hade lärt sig något därfor sin nyvunne 'vän att han ' önskade sluta fred. " " Byborna, soxi lärt sig ått aldrig lita på indiahernas löften, varna- obe Då hånde det: Ur en grupp kvinnor, som intresserat åsåg: smäcker gestalt loss och störtade emot den dansande skaran män es som" a : snabbt och" även om Pocahöntas skådespelet bröt sig plötsligt en" ånte glömde sin "ungdomskärlek ll - smäcker gestalt Iosg och störtade :mot' den dansande. skaran: män. Hon: :knuffar sig fram, väjer för : "de blixtrande knivarna och: når - slutligen tortyrpålen, där hon kas« tar sig runt halsen på kaptenen. : "Det var PocahontassDansen stans "när, liksom : genom et? ' trollslag 1 lesto "och "förvirrade .ser alla "på vas 292 sensation, när de:.ber . randra, Hövdingen rusar fram och England; Nyfikenheten i de eng s försöker slita sin dotter bort från elska kretsarna blev allt” större dem; men hon griper fastare tag över det lyckade äktenskap om :om' "vänt hals som ville hon : givit : hela det väldiga med sin kropp skydda hönom för 2 som koloni och 1618 inbjö "de "tomahawker och lansar som och hans maka till England, där rt skulle ha naglar fast honom deras vistelse blev ett enda stort | stolpen. "ev : trivmftåg. Till och med vid hovet Det har blivit dödstyst. "Tägen . - mottoga de båda och där behand." 2. vågar röra sig och hövdingen står ”hades den: röda” bövdingedottern ” ». som förstenad, Så låter han sin: : mahawk och lans falla till mar "rade deras engländsvistelsa, oe ken. Det är ordern, som betyder > > När bemresan. skulle ske och . "för fånsarn Ana 7 skulle gå ombord: på - låter sina vapen falla. Den store . - Manitu, indianernas gud, har ge. | nom Pöcahontas bjudit fred. och försoning” med d de Mita soo et -Unéret. har. alltså skett och "tytt för” henne att .kaptea Smitk -omkonimit, att gifta. gig. med Jas mestowns' styresman” RBolfe,'.Dq > blickt:. igen sin d lek, John Smith.' Hon rusade fram till honom och liksom framför to tempålen slog hon armarna runt , bröt sig plö sligt - en. z despelet” ” övertalades "hon, sedan" man anm. som en prinsessa, Ett helt År va i sitt skepp fick hon se en: atåtlig te arinofficer, Hon kände ;Ägöne tt "skulle sända bud till de röda och ' tala om att bon levde och att nan / . värdigt nybyggarnas farhågor besannais.. De hade gått i fällan. Hövdingen '- Powhattan' hade aldrig - tänkt grät va ned stridsyxan. Hans män var krigsmålade, - - när de. fängslade de fyra vita. Utan' var " pet och mot'en allt för stor över... : dianersas vilda krigssånger ljöd och ” makabra”, danser; utfördes framför deras torterade kroppar, + Någör räddning vågade de inte höppas på ai Efter två dagars marsch slogs makt hade kaptenen och” hans; 3 lägret upp vid” gt" vatten fälls män bara att finna sig i sitt öde Kapten Smith försökte övestyga De stoppades in i en" hydda öck Eden fjäderbuskprydde hövdingen sattes under sträng bevakning. öm att de vita endest önskade ” fred och att fred fir alla parter var det bästa Han bara av förakt, Hövi - När mörkret föll på skedde plötsligt uppbrutt i lägret India . erna vågade inte stanna så nära inte ÄN N we 4 v ding ”dch, hålla" dem >)' ä atändig tr livati engelska sundet, Sin fången, +: de kageenen, är hab efter höv. . "+ nvcvalitande männiug : Del bade "köp ch med 'bjälp av! gester.» Seen föäkännanide” star Bento 1 dejautomi bränt oe d- skördar kunde bon och kapten Smith fora hövdingen i ban läger Sm : tom sitta otanför befästningen, så långy samtal Från att i början Smith aosåe an de Tale då a pal Nu åra mäda helt vått till” da vägrat avslöja något om sina sina åsikter ansåg han stt der ju . bade fränder löstes 'anärt hennes H di | Mtändigr försskt oå ep fred": tungas band och hon berättade" Ca oden hate an få s ; anpgereha med Indianerna men att hon var dövding Pcwhattaos mel sig re äv sina acer. a av försök I den vägen bada dotter. Hennes mor snm också - atind hemäts? kalla Inte ' tillfån, bade omk; av vig vår på Sä och rd sm tång de lyckats röva , svält men bon förklarade att begav tig tll tndianerat" Ers - kh ba FREDA - anar från hennes fadera kärlek till henne att hE tvingats att lämna sina : ” den oh ha wa 008 skulle förmå bonom att slute vapen till indianernas förpuster sag tar BN Red ge sta Ean föresog hadp ban bara au konstatera att . . re Vr G Hi i " , - : . 27 a . : » ” - . DN Li ” u | okte i med sitt ärdefull byte. De anade att byns män skul- hans hustru. Ile anfalla för att befria de fång 75 Da männen och de lät föra dem uppför S1 Jamesfloden' in i de-s Kartonen, och nars män. var för vita okända öädemarkerna = modiga Inte en mini Fen Fångarna visste då vad som skul- de ängslades lafös vad su:0 skule Iyste ur hans 3 sina män att , D le "hända De skulle dö medan i ine" ” hatfyllda blickar möts nu fångar: . "fredspipan tänds; De fyra män- käöpslå med de män som dödat istället för att bli betraktade med hans; hals, men ban förde benne d mn tillbaka till hennes "man Hela hennes gamla kärlek / var dock - väckt till fv och hon ”sörj ed na med den mest utsökta artighet. De bjuds till -hövdingetältet, .där .de förses med läckerheter och där - pen kunde med vålförrättat värv ”bann dock fö; våtervända it till ”Jamestowny.; ' därsfvionan; pa allvarligt telia också freden med” Pöwhäattan' une dertecknas på indiaåernas ritaek grep hsnne före avresan till Am la sätt: hövdingen rispade ett sår ' som på sip arm och ritade ett kors av blod under traktatet liksom Jas . mestowns undertecknare prästen Jeramias Sparrow. S ake ' finns ännu kvar I Gravesend. . > Henhes son fick sin ” tbild £ England, imen återvände till Virgina/ där ban 7 . sam tor plantageägare lärde sig. av sina stamfränder ' Att . odla tobak — > Virginiag nuvarande '"rikedomskäl- la. Två av hans är vit” smerikanska presidenter, - Parahontas. som fäljt med till. baka till de vita blev utom sig av förtvivlan, gär hna börde att kap: tea Smith skulle. resa bort igen . Hon fört och försökte på alla sått förmå honom att stanna och förgt och bon avled på. far i tyget, H vit fördröjt, Hennes grav >. - hlb. några' dagar utan att bry sig om > > | , Vare sig .mat eller dryck. Hon | ge. sedan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.