; wW. : Nä Set tice” Service”. har i Nn staterädes det 'åv en'å skul + kunde a äs retvYvtroyvTt Et PYYTTET YrYY RAR tran tan FN CT TTYYYTTYYTYTYSTFYYYTYTTYTYYTYTYTYTTYTTYTTTY SEAHOLMS: TIDNING 7 YrtYYYYYTYTYTYTFr YYTYFTYYYYYYTTYTTTYYYTTYETTY YrertyrYeTtera hane Dh GUDMUND ' Solen går upp. kl "542 och ned kl, 18.52, . Solen går "upp: kl. 5.39 och ned kl. 18. 3 "Trodde min dd rätt, äl ständig löden, ” bandet” får ett Besinninningslös skräck «rKan/ totalförlama trupp + STOCKHOLM enn Panik. är det tillstånd när mas- gan inför en verklig eller. inbiliad fara "plötsligt" grips av "känslan ”rädde sig 'den som kan”. Paniken är fruktad som kollektivt fenomen. Denna definition av "ordet panik ,Jämnar ' i tidskriften Befäl kapten | K Thord sonr gör en utblick över N situationer i det "militära, i kriget, |- med paniken som utlösare, För att ett militärt förband skall gripas av panik” måste det övergå till en oor- ganiserad massa. Detta kräver att huvudelen: av- soldaterna i för- mål för gapskratt, het "var dog ut. Polismän lyckades hindra hustrumord i sista stund + + > ESKILSTUNA (TT). Fyra beväpnade polismän grep på tisdagskvällen : under omständigheter " Skogstorp utanför Eskilstuna, vil- ken hotat skjuta sin hustru med e en älgstudsare. ' männens uppmärksam- fångad — och paniken sin uppmärksamhet och en gemen- sam -. känsla, Den gemensamma känslan är alltid fruktan. Målet för: uppmärksamheten , kan : vara det, som verkligen" orsakar denna rädsla, eller, kamrater, som redan gripits av” "fruktan, Det senare är varar min ömma dröm en evig fjäril lik; img Stormig PÅ månget sätt. — men god är. mörka ' döden, - liknar en. kolsvart ström, som . för till grönskad vik,” - "" (BIRGER SJÖBERG)' Har ni hört ...' historien om: villaögaren. som "skulle laga sin' parkefi? 'Han behövde en parkettstav på fvå fots, längd och skrev: til bräd- gården; "> ”Var "god sänd mig två ter parkettstav.” "> Kö. Al Efter en stunds! begrundande tyckte han 'det lät: för galet. . Han rev sönder > "brevet deh skrev 'ett. nytt: : AN ' ”Var god sänd "mig få, fotar” Parkettstav”.. :.: ' Det lät inte bra det. heller; D rev han sönder även detta brev och skrev; > "Var god kän kettstav, +» 3. YORK (AEP) : netensk EE 2 ; en undersökning'c ora ”s het”. 12,000 .Personér: KE Bstarka det 'v. I Truppen s kollektivt.” ben del fall påverkas truppen direkt, av vapnen, eller det 'ogynn- samma :stridsläget, - "Alla upplever faran : samtidigt, ;. Under ett ämerikanskt anfall 'på västfronten” under sista .världskri-' get k en ichef att stridslarmet uppnådde en styr- ka," som; han : aldrig' trott vara möjlig. Av de olika vapnen märk- teg särskilt det nå av' 88 M: hade uppehållit sig utan- för fastigheten med skjutvapnet, I skydd av mörkret lyckades polis- männen överrumpla den desperate mannen som. även erkänt att ban kört bil i spritpåverkat tillstånd, Ännu . på : onsdagsmiddagen var mannen -i sådant tillstånd att han inte kunde höras av polisen, - ' - / Då polisen, - par ' skott. utanför villan, Mannen blev så överfumplad av den snabba polisaktionen att han inte hann gö- ra mer än obetydligt motstånd. Vid undersökningen visade" det sig att vapnet var en nio mm:s älgstudsare som var ' laddad och intill vapnet som mannen lagt ifrån sig läg ett knippe ammunition, NE mm. -granaterna; : + Plötsligt. märkte kompanichefen att. ett tjugotal” man är den vän=- stra flankphitonén 'var:i på väg | bakåt, Han försökte " stoppa” dem genom. rop och tecken,:men de tittade. på honom med. ett sor försökte | deni att göra nå-| got” i; som, att vända 2 Ib ind framkallas Paniken indi- rekt, Truppen inbillar" sig att en fåra omedelbart förestående. Ett typiskt exempej "på en sidan panik är. 'eh "händelse" på Kollaafronteri. Ett finskt regemente "utsattes för :ryska” pänsaranfall. "Flera anfall” "slogs" tillbaka; Plötsligt hör: des'r rop. 'som ”Stridsvägrarna . kom= fier! Stridsvagnarna har brutit ige- nom! Nui finns'det ingen som kla= rår. sig "längre för ryssen!” o, s..v. tidigare dömts för: rattfylleri, 7 nn "Vållar: Svår oksem Nn -STOCKHOLM (TT) et : Medicinalstyrälsen "7 hai mv "ingripit i "änledning av. de' ek- : ” sem, som sätts 'i'sansbänd med : "bruket av. syntetiska tvättme-.". del; äv "den typ;” som saluföres ' dramatiska en 43-årig man i som, alarmerats av mannens hustru, kom mötte de fa- miljens son som meddelade att fa- dern var beväpnad och skjutit ett har anhållits.: Han har J följande: 3 v Gunharsjö "titta kyrka är på grund av sira många dekorationer ” från 1700-ta!et en av de mest se- värda inom Södra Mark. Mårga resenärer passar också på att stan- na till vid kyrkan och bese dess interiör. Dessutom är kyrkans yttre samt omgivningen vid den til! talan= de, särskilt under sömmaren när grönskan står i sitt flor, Sign. G. J. berättar" bl. a, följande om. kyrkan. ” När kyrkans nuvarande mellari- koret tillkom 1797 och tornet 1821. Kyrkans ' äldsta del" renoverades 1795. Kyrkan är av sten och täckt med tegel och tornet med köppar. gare Hammarberg, Göteborg. Den innehåller 4 stämmar. ” Som 1 ingressen omnämndes har: under många år dolts med färg och, " bräder, men som år 1930 och 1935 > sprungliga utseende. a > På ett fält av den äldsta målnin-: - gen å kyrkans norra sida läses: ”År' 1752 är denna kiyrkan målat öfver alt Tak, Läktaren, Stohlar,: Altar-. taflan, Predikstolen, Väggarna med kiyrkans medel dåhvarande kiyrke- herde högvördige och vällärde Herr. Johann Lysell : Dietleff "Ross" : NN . Det är alltså Ross som varit mäs- taren, "Han 'har för övrigt målat flera kyrkor vid denna tid, bl. a, en del av. målningarna i Tösslinge kyrkas co. a ht - Som förut: nämnts framtogs äe dolda målningarna under 1930-talet och härom berättar särskilda texter. I koret finns bl. a. en tavla med År 1930, då CE. D. Block var stiftets biskop, Carl Ni- uns Bradin kyrkoherde, E, G. Berg- ström, Komminister, Emil Johans- son i Storegården kyrkovärd, blot- -]tades och konserverades det äldre -|takets målningar och dekorerades korets tak av S. O. Svensson, Thor- björn -Engblad.”. På en annan tavla heter det: ”Ar 1935, då C. E. D. "| Block vår ' stiftets biskop, G. Berg- ström : kyrkoherde, N. Gellerstam Ab kyrkovärd,' framtogs och konserve= rades' alla äldre målningar -utom takets av Thorbjörn Engblad, C. O. 2: I konserveringsarbetet > bl; av. under "handel gen ”StuP”, << "1. cirkulärskrivelse läkare: meddelar” styrelsen att pre- parat har "en "direkt hudskadande toxisk effekt. utan tydligen: även ”av 'gan- . | ska :stor' tendens' ätt orsaka "aller- Dessutom uppfattades” knallar” från | zisk "som, rysk ”iykten. spred ett. inskts ansärtåg SöS Ae endast. » de personer. som vid tune Rd. sätt: direkt , i ng med dlen : > i :. fråga: får . eksem ' sända ON förhållandena. Oadoclåe- känsla och t£ hur mån KR > > frekvensen av”: li för det andra. önskade m: äl . lig, d. vi s..att den! örekommer i. , vissa familjer och släkten, Profes- sor Albert F. Blakesl ' >'negie-institutet i Washington sva-. sd rade för undersökningens veten- ” skapliga utbyte, , ..; -. För omkring . 20" år. sedan” "ko - 1, a ] ”Koådition. . . Ytterligare . all ingripa mot ett fientligt..va- inverkar negativt liksom dålig ch” dålig. ledning. "Trupp dålig - stridsmoral är alltså dis- d. för panik. En annan fak- | det fysiska- tillståndet hos Ett : uttröttat förband tar lättara" till: Hykten' än ett: i' god en : faktor panik kemist, , ; Arthur; IL. Föx, att .PTC i "ytterst såå, mängder känns av vissa människor .som beskt 'nme-' dän andra, personer inte ens:i « gon sråak ay”, Pic: lade företeelsen för” ”smakblind- va het? och ahtog; att med avsmak= ”. ning av pfö och 'med hjälp av doserihgsskillnader. på.20,000 mot - 1; mänskligheten "skulle kunna Fä två = -grupper. | Omkring kaner '—. är. : smakblind -'medan : andra halvan är smakkänslig, Nu. har professor, Blakeslee genom deh ' nämnda ” undersökningen kommit . underfund: med. > att de då endast ameri- som” väntan: på en:förestående strid: är j hyggande ' åtgärder + som kan förhindra Panik. De viktigaste. är god. utbildning och god. disciplin "vilket " senare" förutsätter en god | ledning "av "förbandet." Därmed. är sdldaternas vilja. ått bibehålla kon- |.- trollen över sig” själva "skolad. och |- genom sin. chef har de' någon att se, upp till och överlåta: ansvaret på under faromomentet: För övrigt framstår klart att fysiskt -uttrötta- |. de förband om möjligt inte bör in- sättas I strid samt - att trupp bör|yi orienteras om” vidtagna åtgärder och läget i "allmänhet, > Om panik utbrutit är det i all- mänhet utsiktslöst att hejda: den "genom ' vädjanden till förnuftet; De "”smakblindhet” är konsti . . och. ärftlig." Han har också kon- ”staterat. att detta beror på en recessiv, gen vmassan och att . genen /överfö enligt. gällande "ärftlighetslagar från eneration :. till generationi = "5. I: fotografeh. ' VETESANNONS: - "Till, salu,, ko änka: önskar säl Ifall sin aflläne mans kläder. annan, le pass en eller Sek kata! fe bli tal om äk- I SEKELSI de : Fenekap skräckslagna' soldaterna "är behär- skade av känslor 'från 'de ”dj skikten i själslivet”: Det' är dä nödvändigt att: >vädja till känslo- livet”så eggande att detta kommer i jämvikt igen”. En' sådan åtgärd |: kan vara" att sjunga t. ex; national- V I sången 4 så som skett 1i' flera fall. Ett' annat. medel är en chefs de- | monstrativt v orädda 'uppträdande. "TEtti "finskt exempel, där löje hejda- S de flykten” är följande: ve pluton. nisade "bakåt i vild TAykt Kompanichefen skyndade till ett: ' vägskäl, ' som':han visste att männen - måste passera, knäppte 'ned oyxoörna, och" "stod där och vän- tade,"- Näf' -soldaternå kom sprin- gande, skrek". han: ”Hej, gubbar, n' även de. som hat kläder vil- ka. tvättat i preparatet, > 730 Det anda. effektiva sättet « att skydda patienterna möt att få ek- ytelsen, alt. bes a från” att använ- 1..som, känt att omedelbart” pohåle att ahvän- da "dessa, -Undexsökning pågår för att söka -påvisa' det sjukdomsfram- kallande 3 medlet och. sedan om 4 detta har: också -angivits - ide sö 0 Motorfartyget Bro. rapporte-" rade på Onsdagsmorgonen att” man "siktat : ett. järnskröv som" "JE" ochvdr "omkring 12 sjömil från Feistein-: "fyr. Skrovet är omkring / 100 ” meter långt. 5; . i (Fotsbäten från Tananger har gått -för. att tillsammans med Brol' försöka" "få "en: bogsertross ombord "| på vraket Vad det är för slags båt kan man inte säga, upplyser Sta-| vanger, Aftenblad, ' men det ser ut att vara: ett utländskt fartyg på omkring 200 ton. På förmiddagen undersökte flygplan från Sola far- kring” fyndplatsen. ” förtjänade i det Iaget: fzev "Vi hade laddat ett sto och hävt i:så möe dynamit, small i 14 dar När.skärningen" va av Stor-Masse, så 12 han pe på ett bord, å var och en av fick gå” fram: å ta, tills ken lämna mig inte i sticket, jag har gjort. på mej”. . Resultatet blev” ett. des:— å ändå blev de fierion kronor över! - ill samtliga av :nämnda' typ inte: blott -ellet: -på "annat Z< medlet deltog: även , församlingens ' egen konstmålare, Gustav Johansson, vilken alltjämt arbetar som kyrko- målare tillsammans med Engblad, . På läktarbröstet finns vackra mo- tiv samt årtalet 1726. Altartavlan föreställer" Kristus på korset med manteln. ; Intill - år 2935 , utgjordes altarprydnaden av; ett” träkors med törnekronan,.. men "är nu; placerat vid dörren i: koret, dä även kyr- kans. dopfunt står. Den är av trä och tillverkad i församlingen för ett 40-tal år sedan. Dopskålen är'av nysilver. och har följande inskrip- tion: "Låten "barnen komma till mig och förmenen dem icke," ty så- dan hör Guds rike till. Marc. 10: 14, Minne" av" Gunnarsjö syförening, skänkt till. Gunnars; Den gamla "dopskålen är av; mäs- sing. samt användes: till offerskål: ” "Tiden 'mätes äv ”Carl Nilssons” s | klocka i i dess ursprungliga träfodral, värs "ursprungliga ', färg framtogs |s 1935.;. På 'y klockdörrens »innersida läses: ”Ar 1833, då Kristian Hå- kansson i Gudmundaäred var kyrko- värd: blev: detta klockefoder. inrät= med frälsarens- bild i mitten" och evangelisterna; Matteus och” Marcus i sidofälten. Sakristia" saknas; Kyr- kan "som. enligt” uppgift parti uppfördes 'är inte känt, men . Orgeln är byggd 1900 av orgelbyg- - kyrkan mäktiga "målningar, som ” togs fråm och återfick då sitt ur-' kyrka 191314 Gunnarsjöborna har icke lyckats | | återfinna” kyrkklockan i i. Hemsjön r en har dekorationer, ä är vitrappa- de.: -Tre "ljuskronor tillhör vidare inventarierna och sedan 1935 är kyrkan försedd: med värmeledni . Gunnärsjö kyrka, 0 EN ringa för första fången Blev de arga, gick upp i tornet och bröt loss klockan och kastade den ned samt delws elektrifierad, =" - Kyrkans torn är försett med två klockor, "den ena omgjuten år 1912 och den andra 1821. Båda är försedda med inskriptioner och ringas med mekanisk anordning, apten byggde kyrka :> I kallas Kyrkbacken” emedan det till. i Varg pan, en liten dysjö vid kyrkan, förutnämnda Hemsjön, Här har man gjort otaliga försök att få upp klockan igen men alla 'dessa har misslyckats och kommer väl även i framtiden att misslyckas, " På gränsen mot Älekulla i öst« socknen ligger” ett torpställe, som S hör G jö kyrka, Vid Jantmä- I forna tider kallades fö li gen Gunnarsred, men fick senare namnet Gunnarsjö och hur detta namnbyte skedde förtäljer följande sägen: : "För många hundra -år sedan var det 'en fattig bonde i Gunnarsred, som :: hade en pojke vilken hette Gunnar, När Gunnar konfirmerats måste han ut i världen. och själv förtjäna : sitt bröd. Han blev sjö- man. Det gick honom väl i händer gar att han till sist blev kapten på egen skuta. När han varit på sjön i många år fick han hemlängtan'och satte" färden - hemåt, Under färden på Kattegatt ej så långt från Var- berg blåste - det upp till en häftig]. störm "och hans båt kom i sjönöd. Då tog-Gunnar upp sin kikare för att speja efter något sjömärke, och då såg han kyrkan i sin hemsoc- ken, som låg på såmma plats som uppfördes 1730 på den plats där man trodde: Maria och Josef hade bott, kommer att rivas, och i desk. ställe .”den största kyrkan i Mellersta: Östern” byggas, , meddelade - israeliska, ;de- partementet för religiösa frågor på tisdagen, ;De rester av. ännu äldre kyrkor 'som finns bevarade uhder den nuvarande kommer att bevarag |. i orört skick, Den äldsta av dessa kyrkor. uppfördes på 3200-talet vuefter. den "nuvarande, Han blev så glad och! sade: ”Där ser, jag den lilla gråa :gåsa vid Vargarompa — "mot den sätter vi kurs, (Vargarompa är en: sjö i. närheten av kyrkan som nu heter .Hemsjön.)'. rask : Kapten. Gunnar satte kurs på kyrkan och kom. även i Jand väl- behållen:' Då kyrkan var fallfärdig byggde Gunnarizen' ny kyrka, som han skänkte församlingen av ren tack- samhet över aft han lyckats rädda ven till att rederiet i Göteborg skänkte > behövlig .. kalk gratis för). , [kyrkans rappning.” Numera" har dehna "förmån upphört, Till minne| ' av: kapten Gunnar ändrades för- ling namn till G sjö, "Trollen tog en av klockorna Längre tillbaka i tiden saknades kyrka i Gunnarsjö, men man hade samlingar, 'bl. 'a. Träslöv vid Var- berg... När man emellertid så små- hingom beslöt att bygga egen kyr- ka : fick ett par tvillingstutar ut-| märka - platsen där kyrkan skulle uppföras. När kyrkan blev färdig]. A och! : fick höra kyrkklockan teri i trakten för många år sedan]. ville . älekullaborna bli. ägare av torpet eftersom: det låg 1 gränsen mellan : Xlekulla och: Gunnarsjö. Gunnarsjöborna vägrade emellertid att lämna ifrån sig och så blev det Process, som varins. av 'Gunnarsjö. Därefter : överlämnades - torpet till kyrkan och fick då sitt' nuvarande namn. Under: många "år. betalades arrendet till kyrkan, men på 1920- ] talet .. försåldes . torpet till enskild person, Senare har emellertid kyr- f En minnesdag för svensk språkvård "STOCKHOLM, MS För nu mar ett är seden " gavs det löftesrika meddelandet att omsorgen om modersmilets rätta vård skulle få ett kratäigt ” ' h Iskt stöd ur K f , den, Härmed bereddea åt den | för I dessa dagar jämnt tio år sedan upprättade Nämnden för "Svensk språkvård mbjligKet att få ll sUMd ett Institut av störs re omfattning "och med vids sträckt . Verkningskrets. Sedan : > därtill "ytterligare komralt ett visserligen ganska anspråkslöst statsanslag och lokaler kunnat beredas a äv Stockholms högsko=, Ja har alltså det nya Institutet - öppnats måndagen 'den 29 mars, ett datum som I dubbel bemärs = >. kelse bir en minnesdag för " svensk språkvård, Kontorsrum« ” . men är förlagda Intill dem, över vilka Utrikespolitiska Institutet får förfoga, Birger Jarlsgatan 20 vid Stureplan I Stockholm, . "Man kan utan överdrift säga att det nämnda datum bör kunna be- vo traktas som en märkesdag”' i vårt | pråks nutida historia, De nedbry«: tande krafter som under senare ud ” fått ett så omfattande spelrum i det att — såsom en känd vetenskapar man nyligen spefullt antydde - gågossarnas bångmål. tycks få bes! stämma ' språkutvecklingen, ' måste! > på något sätt effektivt motverkas innan det blir för sént, VI har redan: | ått (uppleva att språkkänslan dör. mångas del Icke längre ger något , utslag I fråga G om 'sklllnaden ' vid; bruket av gängse erskttningsord för de och dem ("dåmm”) och att även bildade” skyldiga till sådana oformligheter I! människor gör eg ämförande uttryck som exempelvis: ”unikare" = eller t, 0. m. ”meral unikare! = samt "äldre än, mej ” den rasande stormen. Han r' 4 försälja kan åter förvärvat torpet, - SN - [stolnummer i Kattunga' kyrka till- [> h ; [sammans med många andra för- — Jag. gitter. inte gå ut med den, I med å ("Kålle och Ada"); 1 huvudsi | vill. det förefalla ' som om" svenskå talare: i-regel 'alärig lärt” sig "eller ! och "starkare än' honom”, >, talverktygens förslappande utforni-| ning av både konsonaänt= och vo« kalljuden, som gör' dessa I många fall helt obestämda och oklara. Så«| lunda ' sammanfaller. i Sydsverige a-ljudet ofta med ä, på västkusten] staden höres nästan ingen skillnad, på uttalet av både långt och kort: e och ä samt ofta Vika litet när det jan av husten"); Vårt, rätt uttalat, så vackert" klingande 4 r har al rande, och 1' stockholmsmålet halvt) . 1.stora..delar' av mellersta, Sverige ska (delvi med. sjesl trassel > gas det alldeles för långt. bakåt I ; [munnen (påminnande om tyskt «. k.' ”ach-ljud?), : på .. andra: åter, för=, - nämligast Stockholm, får tungspet« "Isen åka för långt framåt mot tand= vallen, Även mot ordehs och sta- velsernås ”rätta ..betoning syndas åtskilligt; ej minst t radio, där man ju egentligen borde finna ett före döme till 'efterföljd! Och vad ingår pelvis;t franskan spelar en så viktig.” roll och alltid.noga iakttages .— så. typ vi känner ill i dag. hade man inte i: Rom eller? Grekland; :-Där= emot; hade man "redan på "kejsar. Augistag tid; en "sorts lotteri, som liknar. vår vanliga tombola. : Kej- sar, tus lät: vid fi åltid. . sammanvikta . sedlar . som var 'exakt lika7varandra och på vilka! vinster av: olika slag war an- tecknade.” Det >kunde-. vära 100 guldstycken; -en purpurklädnad ei-- ler totalt värdelös smörja. ". Kejsar Heliogabalus .. älskade. att d lotteri. och uppsatte de mest säll- sgällsäåmma vinster. En ädling kun de till exempel vinna någotdera av desså saker." 'Tio kameler, tio ;flu= gor, ett. pund guld eler ett pund bly, er tegel: elller tio tio hönsägg. letts såvida han nu inte i dess stället fick "> Plötsligt” ovala ha Kan till € en; pö- 1 lack på trottoaren: - .«- - — Säj; kamrat; vet du: på i vil ken "sida - krigsministeriet- är? "Polacken ser- sig försiktigt om- "kring och svarar viskaride: H bu —-Jag. vet inte alldeles. säkert, to men jag skulle t tro på 5 äalenkovsr ej ha klart för sig att en”pfeposl= tion G enlighet med sin,' benäms " ning) ? bör sammanföras med det följande, ej det föregående jordet,: En händelse som nästån liknar eo”. dagar, av ett svenskt översättarfö bund,'” Närmast skall detta hå till uppgift” att bebaka medlemmarnas är väl att denna ” sammanslutning? även kan bli till gagn för'alltfämt ökad omsorg vid språkbehandlin- övrigt att önska” också om den lig- ger i allra bästa händer. Ofta stan- fullt. riktiga uttryckssättet. Det är ' fd gott att ha tillgång till yppervta : å röppgift; åligger.du & od adee sale senskaAkddémt, om > vilken mar / gärna”, vill- hoppas Jatt den icke blott skall giva det nya itutet sin välsignelse utan även i övrigt bistå det på alla sätt som är tänkbara och möjliga. or Säkert finns ett stort arbetsfält för Språkvårdsins"itutet, Att det får ” goda arbetskrafter kan man tryggt antaga os aan + oa U Vi har även nödgats uthärda en ut för att 1'sådra Sverige bli skor=; lika; socke, fom i ryska och engele, " mellad 'ordgruppernå; 'sotn' exem FAN tanke "är tillkomsten, just 1 dessa -- ekonomiska ” intressen, men troligt" nar väl mången i tvivelsmål om det TR i H gäller kort 8 och u (1 fuschta bur? 1 hee> utplånat, Vårt rena och klara I blire ' tå Hd "och motion måste den: ju hå! ens drömt om'att fylla: kraven” "båt KE 7 ett : vårdat... . föredrag, Hur. nga; 4 ” "Vad göra med. tio gånget hör vi inte "Nyheter från, . 7 fl 2; ov oc STT” i”Väderleksutsikter .- för. HA r [ugor?, +" morgondagen” med felaktig: båd + Stats- oc l. av den kt ing och ving. Man syn Ia MA ur ger, som ibland kan lämna något DS 4 på ådet — en in-' 3 Åötans som både kan och vill vårda är. sig om-”svenska, språkets rykt, och : 4 zlhöghet”. Kl le Fåtar yt art
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.