MV -— : behöver vi: . oidén. . ma" ”nied '. våra” vittnesbörd. ' I- . bruka nog stora ord. Bättre: än > ha Kristus: vid. sin:sida” och ha ”trus vi möter i: -lidandehistorien - är så mänsklig, han, är så lik ter, svepa fram över liv ; överända förlora ; fötfästet,? stör ö i - Med är vapnet: drev Jesus "a av plåt och smide, vilket 1 Äv "kyrköherde, teo te a Beljer, Vägne, Visby' 'stif frå FR : ”Och det var 6 natt”. De "orden, Hj i Johannesevangeliet, ' som stå -omedelbart efter. skildringen” av I hur Judas" lämnar lårjungakret- gen för att gå sina' egna mörka]. - vägar, skildra i: sin mästerliga knapphet sista natt. : Man liksom känner hur" mörkret «tätnar: kring; Fräl- saren och. hans lärjungar. "De onda makterna" bereda sig: att slå, till. Men: Guds "vägar. kan ondskan: aldrig: överkorsa..: : Det. är det underbara med Guds sty] relse,. ait ondskan: till tvingas motverka sig själv. Gåd får..alltid ' sista” ordet "och" det |. ordet heter välsignelse. Fastän ondskans . verk: blev korset vä- gen till segern... & Den kamp, som alla ondskans t, och mörkrets makter" riktade]; mot Jesus Kristus, . riktas också "mot :- Jesu: lärjungar.” "Mer. de står inte ensamma i kampen; De därför krafter ” att. möta : ond- skans angrepp: On "detta" talar s texten vi har, framför oss, 0 CJesås” vänder sig mot Petrus. Denne 'är. impulsiv, som, "alltid: Han litar 'på' sig själv och sin & gen styrkå.. Om - andra. svika — så inte han. "Han är redo. att gå: i döden för ”stn' Herre, Den Pe- oss. Stor i. ordén men liten" på jorden: Jesus seratt de stora orden skola mynna ut:i, förne- kelsens. ömklighet.' 'Just "därför bli förtrogna med Petrus. Vi skall vårt. kristna liv vara försiktiga. med de stora "Vi skall vara'tveksam- varje fåll då det gäller: vårt 4 e get! liv = "om Guds gärningar för .oss och med oss kan! 'vi inte ofdens vittnesbörd är. livets, Dr «I vår litenhet'.skall vi. fly-till Kristus Jesus använder en, må- lande . bild: om. den, Ondes"an- nas Tögtinet: grepp på oss människe att'” "stick si i'ski - som sädeskornen omilt Men det; gäller. att. vara. beväp- | talt" : kastas RA och tas, : omskakas: + Då ki 'vad vi för ket.” "de stora orden dör på våra läp- situationen”: i” "Jesu |" att: segra ;i »kampen lands: läns” 'jaktvårdsförening i somras» ” en . rapphönsfarm | Våxtorp under ;ledning : av jä- gare E. Jeppson.. Den. -halländs-. våra moderna skalder på sitt .e- gerldomligt.. "brutna' . och - stam- mande ;: språk" gett" sådana” d "Då som nu sitter» på Guds oh Bitt ee annat” allvarligt nad: istrons; kamp. Apostelh Par vifrestaren, på - flykten, ; Med å:vi par, Av "den stolta "människans! i: vade ” att bedja för Fer och - il minskat. oroväckande: de. ser naste 'åren,:;och "man fann. det öd ändigt. att. söka Räddningsansta tior . blev — | farmen i: Hårsabäck : och - "man tl. har.där redan nått god” resul- tat. I förbigående" kan nämnas att'det: bara finns” $ rapphöns- fårmer” i Sverige. — den i. Våx- klar har Iota on ut. till olika i jaktvårdsområden.'” Men'de 'som stannat: har: övervintrat; i form” » | anläggningen öch växt" sig stö- ra: Just nu är parningen i full i | gång: där" nere. >Rapphönstup- parna "sprätter :omkring;? räka | som”? ölflaskor,', och” söker? im- ponera. på. hönorna. Men det är inte : alltid "det .passar' och hönörna; slår rån” sig "med » | näbbar” och klor: när någon ie- mycket 'kållfast oa och; paren Janvisas en. mindre fålla” inom. farmen". - lagt: finns” 26 fållor. och de är fö n uthyrda; "till framåt efter- d sommaren; De. bostadslösa ' pla: cerar « man” ut d grannskapet. "Sålunda, gick två par häromda- gen, till Laholms. stadshotell; där de dock. inte kommer på 1 smörgåsbord hand av. dir;' Malte Ek;"som är, ättra på |... ordf ande” il Lah ms. östra | 5 jaktvårdsoraråd räknar , man i ;sommar: : erhålla, '1,040 Ägg.; i : Huvudparten av dessa” ägg. kommer att: kläckas av. 'dvärghöns,'”då., rapphönan annars , inte > skulle "klara: upp skötseln av 'så -många -”barn'”:; Kläckningen - sker. någon: gång i juni och åtta veckor därefter är; kycklingarna';: färdiga: att distribueras :; ut "till "de. jakt), vårdsområden -. som” kommit in i | med beställningar: —:och- det är nästan samtliga områden; i. Halland." Till följeslagare” får kycklingarna en äldre tupp som tar sig an småttingarna och är den " verklige ledaren ' och ”bé- skyddaren:' Hönan bryr sig ba- ra: om de kycklingar: hon själv fött upp: och ammar inte gärna av: styvmör 'dvärghönan.: Men tuppen > är inte iså”. sfinkänslag och : :han sköter lika. gärna om; sina 'egha barn. 295 : För jägaren : att” en. På” brickan. finns. ett. num- mer. 'och en adress” "ingravera- de! Värje jägaré sända” n "den, På så sätt får Ängen sär: "pa enkel: "procedur, och "klarades ; lätt av jägar och De: gamlå folksägnernå äro i : I regel att anse som andliga forn- | minst lika stort intresse som de ne grundval". förskriver "' sig > från "de förhistoriska" tiderna då ur- > Från v farmens: 26 höns. be-. de kycklingar som riivats fram: > ärna.. :Hackade ägg ingår. näm- är skyldig att | 'minnen, ' och som sådana av materiella.” Ty liksom flint- och bronssakerria avspeglå det ytt- re. kulturstadiet, så vittnar folk- tron” om den inre 'utvecklings- ståndpunkten”. Och i båda” fal- len ; ha” dessa; minnen respekt med sig, "genom : sin höga" ålder. Men: "detta att” folktron , till sin människan. vaknade / till medve- tande, har inte' beaktats så myc- ket som det : förtjänar. Och det- j heller. ur. den synpunkten, att .. folktron. ger inblick: i, den förvetenskapliga "världs-' sägnerria anses, som, integreéran=|” ;. 0 Jeppson och hans. hustru Ag nes, vilken' är medhjälpare. vid farmen: RE Noggrann skötsel och. vård. - är. LT-medarbetaren "tittar |. sig. omkring i färmen har” han en sakkunnig ciceron i jägare Jeppsön.' :-Han här i' ett :20-tal år; hållit. på med rapphöns- och fasanuppfödning och kan den konsten, Och han trivs. utom: «med arbetet och Jägare Jeppsda berättar att fåglarna fordrar "en speciell skötsel. men f.ö. är ganska tå. liga. Samtliga" fåglar. i farmen har”. övervintrat: och: "finner sig tt vara inom. lås och bom. -'en :; hönsgård” intill farmen går, ett stort antal dvärghöns. Och :det: är dessa som; hjälper rapphönsen i deras kläcknings- bestyr: Dvärghönsen är fullgo- da' styvmödrar och kan ta sig an stora barnskaror. Samtidigt :| tjänar... de' en” annan. uppgift. Äggen'.'de lägger.nu förvarar stora. konserveringskärl |& tt till sommaren göra. ”ba-. bymat”.; : till rapphönskyckling- [ligen pphönskycklingarnas = Och > jägare satta : resultaten : ika. goda som dem 3 var det detta: skåp, s SO Den gamla ”tast och otaliga äro de säghét; Under" medeltiden förrätfades av Biskoparnå s.k. -klockdop in : ”nan.en klocka" togs i bruk; detta ver människorna, skydda' mot herna.; Nere på” kontinenten lär oden Kyrkklockorna har alltid, spelat” ei stor roll £ allmogen fan- som” ärö förknippade - med. dem för att de' skulle få större makt : 'ond väderlek och förjaga demor man hå håft kyrkklockor redan : på 800-talef och det t.'ö. m- på landsbygder: Här uppe i Norden . får man väl antaga; att 'man i stort sett skaffade klockor till kyr-” > korha fedan vid dessas uppförande, även om de i början varit ganska små och obetydliga på ann : Hishults, kyrkas äldsta "klocka har: garnla ' "anor; härstämmar dem från fhedeltider,; men "om den” "varit der första . klocka, : som ” funnits i Hishult; kan man ju inte: säga med be. tl NN dhet: I de tidi uebana ina Håll ee r äkerligen ri " intet "därom! ” "under ” kunglig - själaringning dröjde tre år innan den'blev ne med” gästgivaten$ hästar för” "omgjutning. -- "för -klock -omstöpande - beh vid > Kärl XIE:s : död. Det Ttagén och forslad till- -Jönköping '- -”Klockgjutaren har it "enligt: kvitto den 31 okt. 1722 ae dl: smt/ es > Härav V framgå; att "Hishult tycks ha haft : perna ' och protokollen nämnes es " Först 1719 omtalas att: klockan” spreäktes kanten; där. NIT " ölwersten Wä sor gästgiveri redan då; ”Dét har åstadkommits- -genom det ”-står att läsa: ”Är 1719 u | spräcktes jagh sönder: af owuliga människors händer. "Sedan Gud : gifwet: " hugneligh.- .freder > uti bastoren Fagerströms:; tider anno: | + 1722; då” blef jagh i Jönkiöping bringad till. rätta: genom omgiut-” So ning fick liudét detta, som Hishultz församling" nu kallar: tillhopa et . att höra” dé" präster: Gudz ähra utropa”. Ännu mera: har klockan. >> Ao : att förtälja, -vilket är" placerat. på mitten och lyder så här: ”För De on tidens warande socknens herrskaper nemb: till Siöbo "lågmannen : ee 1507 ochwice-landzhöfdingen Wälb: Her GyllengryB och till Ohshult +=" >>. i Herrar Christopher, Arkwid, Bengt: Gyllengiv- ns Te | Denna” gamla löcka har” efter alla dessa å år blive sanka Fa ten Utanpå; "särskilt nederst så att texten där-är"ganska nött. . ”kimning”, då"rman förr med ham- ö mare slog På klockan vissa slag efter' slutad ringning, vilket ä- > ven medfört; att den nedersta kanten är ganska naggad och o- : jämn, ; Kläppen är nött; dån Char ä även "slitit två fördjupningar. På fre vardera: sida inuti, Det är inte att.” ra högtidernas' aftnar £- ringningen i- men var, det v var beläget eller I hur länge fö ut: =det: existerat, får man endast: "gissa. En” möj vara; ; att någon som förut” haft. gästgiv - flyttat till. Hishult! och dä fått behålla sin gamla titel; Hur mån” ga'-hästar,. som. behövdes” för att transportera klockan ända; till Jönköping, är "inte uppgivet; Till jämförelse. kan. hämnas; att Strövelstorps: idlocka” "år 1742 skulle omglutas i Malmö, , behö St des”. "4 par hästar - för denna betydligt kortare trans port. (Bengt, ; - Åberg). Den” .omgjutna klockan är ganska rikligt» försedd med zz : .ingjuten': text,--. vari” framkommer vissa” ”fistoriska bekrätftelser. "Klockan .: är rutsmyckad: med: en inskriptionsbård längs” nej undra på, ty. under de sto- DN ex. jul, nyår och trettonafton pågick ne = över. "en halv timma och då voro även kyrkbyns :- ängar ehjälpliga. Även när det” var själaringning. för gamla, . konglig rin g. och I" - livsåskådningen, ' Härvid kunna ” sammanfattande | »-I världen. Och Sölve ; I mer, den store .urjätten,' att an- ihan dog på fläcken. - blocket; "I bekant : stenar” på flera meters. höjd. . drottning S människan . uppfattar . vissa nar turföreteelser, . psykologiskå fe- nomen och abstrakta sakförhål- landen. Men | undantagsfall kan en fölksägen: ha en kärna av omer gelkar: sanning, : detta särskilt när - innehållet är av mer' reell natur 'och inte av mysteriös el- ler irrationell karaktär, som an- nars är regel. 'I andra fall kan slutligen en sägen vara ert ren dikt" men "skiljer sig dock här- vid från den egentliga sagan genom att använda. sig av. folk- trons naturväsen, samt att till sitt ' "syfte vara en s. k. svarsä- gen eller aition. Här till att bör- ja med en sägen av. denna ar typ; " Jö ättestenarna” 5 Inne i de "väldiga bergsalarna under. Hallandsås mäktiga nar | furborg 'bodde jätten” Sölve och hans . gumma Dövra. > De levde [länge i' allsköns ro och lycka ända tills de första gång hörde kyrkoklockorna i Veinge. : Som tillhörande -' de onda "makterna tyckte, de nämligen inte om det söm kom från den "goda 'sidan i svor vid Y- tingen dö eller skaffa sig ro och veyryevyYyYYYYYTYPFYEYYYYT TTT vY erYvY ; . ;ö ” Lördagen den 3 april 084 | iycka igen, Därför gav sig Söl- ve upp på åsen till. Burdushall där han lyckades bryta loss ett lagom . stort : klippblock, som han sedan 'tänkte slunga iväg för att slå den i grus och spill- rör,” Men ' under. det att Sölve lossade : blocket åstadkoms ett förfärligt brak och dunder nere i bergets;salar, där Dövra 'satt: mot ' Veinges ” nybyggda kyrka)” a | stan, I gång när denne : en. läng skrev upp... namnen, på den söm under pre. :,.. dikan satt och" söv I kyrkan; | "Det som tilldrager sig huvud: i då, här Ppersonsäg."". : "uppgiften att bonden . intress nen, .. skulle Härvid ,, kan'.s först: nämnas en - parallell , från” Gotland, där det. har, funnits dylika altare långt fråm” i sen tid, :samt att.det än-.' nu 'i dag finns :kvar. åtminstone två stycken "sådanå i samband med .s. k. gårdskors, vilka till sit > utformning: som" ringkors , tydligen', 'återgå' till: ”bronsål- - Jerns -solreligion' eller sollära. - Men "vad sorn gör uppgiften yt- | terligare” intresseväckande , är, att allt sedan den första "bofas- .: ja tiden brukade” människorna - , Norden resa sig enskilda al- : tale hemm vid sina gårdar. Där "det högst' sannolikt att eeligger,: om inte en dis" rekt: från forntiden fortlöpande , tradition; ” / minicens "av. det urgamla: bru- : ha. haft: ett gårdsaltares. 4 "=, så åtminstone en ref .— ket att ha gårdsaltare, vilka" i. . många, fall lära ha omgivits av en; -offerlund." En" sådan privat-' sakral” anläggning ' kallades för harg i. vilken benämning "man troligén också kan m spåra ordra-” i Mästocka- / trakten” ligger en ö. . Enligt en - en" skatt nedgrävd, och av, när- boende " har" därför. en unde sökning” gjorts varvid man. n rävde -hela- ön; Nå- holms Tidning avi och därvid alltmer kom. till den trön; att det var Ragnarök med Asator. i strid :mot all världens jättar, Och i förskräckelse här: stannade plötsligt, herines Sedan: Sö) ve 'sluhgat” klipp- stycket gick han ned till: Dövra' för att tala om sin ”bragd”: Men härvid fann han. henne- sittan- de” hopkrupen i i'en:vrå och sten- död. I sin ”jättesorg” häröver - | gick hän åter upp på åsen: Här- vid fick han på nytt höra kloc- keklangen.' från: veingekyrkan; Då blev' han så "ursinnig att : Det. vidunderligt storas klipp: som -:- jätten .. slungade hade 'av bara farten klyvts i två .|hälfter varvid :den. ena. halvan : 1 + Skogsgård : och"-är under namnet". Dövra- sten. Den andra slog ner i bry-] net av:Blåalts skog och: har bli- vit kallad' för Sölvesten.. Det är här- fråga” om” verkliga. ”jätte- hamnade ade på en gam Och ' enligt: säg- rnen ” skall det här ha utspelats en tragedi. genom att en svensk « blivit. > dränkt av snapphanar. Det sägs ha' tillgått fa på så sätt; att drottningen ifrå- ga i'sin vagn: "hade övergetts av åväl” kusk "som "lakejer," när desöå ” fingo se ett snapphane- följe" närma” "sig. Och framkom- -Ina stjälpte' stigmännen' den” ö vertäckta' vagnen vari drottnin- 'Bakorå - denna ' sägenslöja lig- ger sannolikt ett: forntida kult- bruk, som bestod i "att en ung kvinna ” årligen "utsågs såsöm représentetande ” - en dyrkad fruktbarhetsgudinna;': efter pro- Jeession genom bygderna dränk- tés”i ” sådana” "avsides belägna |; vattenhålor.. Alforet' i-Rävshult, pole "Uppe i byn” Rävsliult' bodde det för. - mycket längesedan en bonde vars namn 'är glömt, men om vilken det sägs att han ha- de "ett eget " gudstjänstaltare hemima ' vid gården - under en " I gammal' ek, Och sägnen tilldik- tar vidare, att denne bonde var så "front och håde så stark tro, datt han kunde . gå - på vatten, ned : i det mörka vat-J. gön skått i vanlig: mening. fann - män : dock "ej; men en mängd flintsaker .och mer eller” mindre" åskådligt cr stenar” påträffades "istället. ' "Det- ta bevisar otvetydigt. att pv sen varit ett. skyddat tillhåll fö stenådlersmänniskor.: Och ' sena fe” 'kan” 'sjört ha varit. en offersjö . vingsreligionernas rtids« Den” gamla "tron att sjön nämligen ' till" en trosföreställ tillhåll,: sades stå 'på :”guldpela- te”. Dessa ”pelare” äro emeller: tid endast 'synliga under julnat- bygden. har ”Kapplet” eller den därvarande. S:t Hanshögen fått. av: guldet röda. ' .. För att se dem fed en. gång härligheten” kommet : en” troll- jungfru. fram till: onom” ”ech bjuder. på en dryck ur ett gylle” ne” korn: "Hån" mottager ' hornet” men innan. han, hinner lyfta det till munnen hörs en röst ovani-. från. som säger; - .«- kd den är dig” di andel”? : ; När "bar. hört detta "slår han" stax . ut härvid råkat. något litet Komma”; trollen ville ha Sitt. "horn ; tills. bäka och sätta ' därför efter :ho«' nom; . Då han är nära att bli: upphunnen” av deny. får” hän” . »Rid ej på vägen den. hågde rid” över åkern till gårde!?. ? När hän så gör. upphöra troll len med förföljelsen varvid han får behålla det” gyllene troll” hornet, som. Jänge fanns: att: se. i den gården... tion av två” sägner, > Den." om ättehögen, som står på: guld-':' pelare, ; har nämligen funnitg'. lämplig att: "förena med. trolls”. hörnssägnen, .som- kormmit från. Ljungby ; horn: och pipa, : samt” blivit spridd vida 'omkring.' Och” beträffande dessa" båda saker så” har det: visat sig,' att de äro” komna från ket till ex Zigenarfolket; vil-: slags troll, etnisk ade utbildat" . "dit sent. på" -julaftonen, M Men. bäst som han skådar på. ” trollens:. rjöd, men” . gammal ' sägén skall. där finrias skulpterade - ;svarta ; . -ifrågå "är. botténlös. återför sig -/ särskilt. ättehögarna där troddes att- troll. bodde: eller tidvis .hade:: ' ten,;' sägs det vidare. ”F' veinge- oo den äran att stånda på. + pelare on Umbrick ej trolldryck flödande, a . Här : föreligger” - kombina= -- | början togs: för em cs.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.