Yferery YYVECEEYTETYTYYPSYTYTTYEYYTYTTFEYTTYTTT TT NYTTTYTETEEYTTYT Yr YV > Emigrérdndé far, | dd smiter" ej sällan = från underhållet! > 31 STOCKHOLM. (PRE). . Inom FN:s ekonomiska och socia- la råd planerar man två interna- tionella konventioner som skall gö- ra detmöjligt att plocka ut barn- ”Uppfostringsbidrag från fäder som lyckats krångla sig från sina skyl- digheter. genom att emigrera eller , eljest "bege sig utomlands. Enligt FN. -förslagen: skall det dels bli möj ligt att en övergiven" fämilj ställer den försumlige under åtal i det land där han uppehåller sig och dels ska- pas en procedur varigeriom utdöm- da. bidrag kan tas ut' på exekutiv väg i.vilket som helst av de länder. som.kan komma att' ansluts konventionerna, fr: - förpliktelser" har: förekommit i alla Tider, :men" frågan har blivit i hög grad brännandé'efter'andra' världs- kriget, då hundratusentals män emi Ererat - och soldater” återvänt hem efter. att' ha fått” inom- eller: utom- bi Saga "Björk- | . ; socialstyrelsens bära sig åt för « att få ut underhå Iöbidrag från per- .Boner” som bej Carlsson, I de flesta fall rör det sig om utlänningar. som vistats här nå- gon tid och sedan gett sig iväg från svenska flickor. som” tat, bärn.- Har. vel ning väl: kommit ä > det. ingenting att. göra, Ärhan kvar » ä ländet" kan man givetvis göra kv: försel "i hans lön, "men 1nap kän |. inte låndra horiom' att resa "hem 'Hll "dem: genom föbehålla dem Men mån kan till. Om "det lyckas få” konventioriérna till stånd ligger ” däremot ännu i vida fältet; De: fle: . Positivt I n ” bli a, USA; och , Canaday har, påper kåt att. det mimer: att. bli oerhört svårt, att få till "stånd internatinel> - Ja båstämmel] ser på ett område . d det råder & an förbistring niel lan" de, olika länd 1 | Under sitt besök i Sydaustralien inspekterade drottnin Elizabeth : och hertig Philip en äv de ”flygan de' läkarnas” flygplatser. Läkarnas distrikt är här så väldiga, att en dast flygmaskinen kan användas mm äkarhjälpen skall. nå fram i i tid. Ifrågavarande stat itä - 100)! 000 kvadratki meter,: cker silunda. en areal P inte "mindre! än i vida. bondeförb Studerar man Utvecklingstendenserna så: hö re valet konstaterar man att atmosfären är betydligt lugnare än fn . före riksdagsmannavalet.: 1952. Och ställer, man. den frågan huru=" no det: i Gunnar Söder SLU:s Till riksombudsman. 1 SLU. efter Bertil.:Solback, :vilken som .bekan: utsetts" till förbundssekreterare, har - några. rf vårt parti under 1952 års valrörelse. Vi har nu vunnit: klarhet i mycket, som då var 'dunkelt, Framför allt kan vi "konstatera att :. de väsentliga målen för'b ndeförbundets . medverk: ? , ställning uppnåtts, sade förvä i garna,. och därvid försöker bedöma: utvecklingen objektivt, finns. - "det inte mycket kvar "av : tiernas : + mot. homisk stabilisering Under” Aso | bundet” ge”. några löften för framti- deri, men vi kan klart konstatera 'att Iden första programpunkten :— eko- realiserats. "senaste ' två" åren; har, fnaderna mins- ser,(Huruvi då de amerikanska far- hågorna'” Kömmer” att: visa sig väl? , gruridade , återstår att se.- Än :så länge" är: det 'såkrast. att” flickorna er I minnet att hur tjusig en” te länning äl är måste de betänka's mer än' en' gång innan de'ger sig " på: något -som kan” medföra" att ensamma får bära 'konsekven- .sedan barnafadern satt sig i het i hemlandet, :- "ts H slagit. övel kät en aning i stället för att kraftigt stiga som skedde 1951. Man klagar visserligen över, att :kostnad: ivån inte bilare "ekonomiska olika. områden. vt sjunker -Åortare, men därvid måste man'ta hänsyn till-bl. a. det faktum, att industrin genorn kartel-- ler hindrar en fri- konkurrens och , att vissa statliga subventioner nu ade som "särskilt defullt både för individen 'och sam- hället, ätt denna återgång till sta- . förhållanden kunnat: ske" utari att utvecklingen AA depressiva tendenser med arbetslöshet och stagnation" på så Industrin "befarade. eri stor" ned. egerings varnande :' röster -: höjdes fri hållet mot "regeringens politik.: Det visade sig' emellertid, att 'desså var överdrivna, ty ntrikeshandelrn blev fö delaktig att valutafonden fylls des på i stället och uppgick den: 31 dec: 1953 till inte mindré" + nia-Vabis', som presenterade sin' : Bertil under besöket hos Regenten, ite dre pri sen av: Seania- -Vabis verkst. ir. $tockhölms Bilsaldiy invigd es "Bertil" bara en enda av alla lastvagns nya 6:02 Regent. milj. ” "kronor; ' därav delen'? i Pauldvaluta: . : Man skall inte begä a, i fatt t högern och folkpartiet ' nu er- känner sina misstag, sade tal. vida- re, såsom dessa partier. svärtmåla- | de. det Skonomiska. läget efter bön- äde, Nu har: de i: stället skjutit :in” sig på .-landra . fronter, Folkpartiet " satte - [igång sin propagarida mot jord- och skogsbruket, naturligtvis i” avsikt att däri; sätta in"en sprängkil mellan ” +regeringspartierna,. Men . | denna ; klasskampspropaganda lyc- kades dessbättre heller inte ty all- .h vet, att :bondefört sedan gammalt «- vill - överbrygga motsättningarna . mellan. folkgrup- perna och driva ett fruktbringande samarbete, . - Högern har intagit en annan 'pö- "[sition, Sedan högern konstäterat att regeringens ekonomiska politik blev synnerligen framgångsrik, "försöker Iden nu i stället att förneka boride- förbundets insatser i svensk politik. Huruvida detta kan svara :taktiskt av: ett parti, vars sista .mer: fram- trädande "rikspolitiska :- insats ivar högerregeringens avgång 1930 - : står att : Den sociala politikej "Iblev 'därefter. föremål. för hr: Elias- sons granskning, Har slog fast; att "Jett. ”idiotstopp” i socialarbetet. visst - inte är önskvärt, men däremot att . len försiktig” politik. föres med akt- vande på våra ekonomiska. resur- sger. 0 - elr : | landsbygdsorganisationerna : - börj Beta | ofattningen tillträdes iden 15 april. Gunnar: Söder" är född -1928: och är. således vid: dethär! laget 26 :år gamrnrial. ' ' Sin > verksamhet - inom de han: 1947, då han blev-ordföran dei. F rykseruds SLU-avdelnir; Värrnland, 1949 blev han kretsor. ganisatör Menansysmiets krets, rande ' och" verkställande: ledamo Värmlands: länskommitté av ;B s | nisationen .- för den socialdemokra- rer, De nu slutna valen I den” borgerliga presen, men Jo tiska pressen. 2 Avtalet, är. avtal som tr ö Tidigare har' uppgörelserna träffats - [tiska arbetet inom; länet! oc :] härefter "en: välk Jstämmodeltagarna.' — Vi kan vara r besökte på. lördagen BF-stämman i i Varberg Hallands distrikt av Lands- :- bygdspartiet Bondeförbundet” höll på lördagen sin distrikts- - . stämma på Stadshotellet i Var- berg inför över el ombud och behandlades och Mm 2. gjordes uttalande i arrendefrågor m. m, Efter förhandlingarna höll riks- dagsman Lars Eliasson, Stock- holm, ett orienterande föredrag , om de politiska frågorna just. nu. "Före stämmans öppnande höll distriktsordförande, > riksdagsman Anders Pettersson, Dahl, parenta- tion "över avlidna förtroendemän. Han började med att erinra om att partiets . förutvarande ledare,” statsrådet: Axel 7 ” Pehrsson-Bram: torp, avlidit, Han var en för: per. Bang: Iman i den bondepolitiska förenings- rörelsen, Han . kom ' tidigt med i jordbrukarnas politiska samlingsri relse och han blev snart den egent- -|liga ledaren, Hans sinne för sam- verkan. och hans intresse för att kunna "göra något tog 'sig-mest markant - uttryck i det av honom och. Per Albin . Hansson + inledda samarbetet 1933, den. 8. F "kohan- deln,' Hans kl litisk Presidiet vid BF-stämman: Ordf. "Vårt par har' alltid hävdat den meningen, att det för samhället är ytterst värdefullt att så mång? som våra gränser — nämligen vard äga- re av ett stycke jord att bruka, éller att vara' ägare, till ett hus. Nu & ns- kar man emellertid; att: de! små Tfrågor gjorde att en' lycklig sam- verkan. mellan två närbesläktade grupper — bönder och arbetare - gav resultat,.Denna samverkan till- försäkrade 'vårt parti den ställning det nu'har inom svenskt särhi terst lätt.att samarbeta med ”Braris- torp och:att han aldrig var rädd för vårt parti utan även andra med "vördnad och tacksamhet er- känner ', honom som en. av : vårt lands, politiska märkesmän. + 3 = En av' Hallands föregångsmän, riksdagsman Patrick Nilsson, ryck- Tal. gav -en : fyllig” bild" över den bortgångne: :kommiriåla > och! boli- si vikar dagen... Han var. ckså - en mycket god «. vän. och. kamrat" "och vi. vill j | minnas hans insats: med .tacksam- het, slöts tal. Parentationen, varefter minnet av: de bortgångna; hyllades med. en tyst "minut . : älkomna tills stämman; > Riksdagsman :' Pettersson 'riktäde "| fortsätta... oa Att -Jeda : dagen$ förhand ace met tes helt hastigt och; oförmodar bark . brukningsdel rna skall försvi så fort :: gom " möjligt. Och att 5,000. brukningsdelar. försvinner per år anses våra alltför Jångsam takt, En- ligt min mening går denna rationa> lsering allt för hastigt; Tal Höppds att arbetet med att. göra -landsbyg- den : trivsam” och tillgänglig sal valdes: landstingsman Richard” An= möjligt, kan bli fast bosatta inom s RF SS SYNS J Ricitard Andersson, Skrea, och " | ombudsman H, And erssonm Falkenberg, sc och Birgér " Andersson, Onsala (Carl-Erik "Engberg, Södergården, Norrbyvallda), Till ledariot i'BF:s förtroenderåd omvaldes Axel Kristiansson, Särdal, Harplinge, med Richard Andersson, Skreanäs, som ersättare, i SLKF:s distriktsstyrelse Axel Kristiansson + och i SLU:s Johsnnes Antonsson, Frillesås; Till” revisorer återvaldes likaså de förutvarande, » '. fa Vidare beslöts att anordna höst. + konferenser 1" enlighet med:' di- : striktsstyrelsens. förslag samt att företaga 'den sedvanliga valfonds= insamlingen, ; : at a "Motioner ' ta derssony;: -Skreanäs, med t Helge ': Andersson vid "Protokollet, De' olika berättelserna” godk och anävarsfrihet beviljades, : i «om "Vi mill ”distriktsor | örvalded en- hälligt riksdagsnian, Anders Pet- terssox, Dahl; .oéh”. till. vicej I ordf. statsrådet Hjälmar” RR." . Nilsson; Spånstad.'. Till ledamöter Valdés från Höks välkréts: Csuppl | bl. a föreslog slopandet av behovs. Till stämman hade inkommit fle« ra Hishults delning hade framfört en ' motion. rörande; tillä av j: till inkallade värnpliktiga, där mar prövningen. Styrelsen hade be-': hanälat motionen. och : instämde . dess. syftt,. men föreslog satt. med hänsyn till "att, frågan är föremål". för andra ITagutskottets behandling, man ické hu skulle företaga ytter», ligare "Detta blev fiven inom" parentes): : Alvar And iusson, Björkered, Knäred (Ake .Gottfrids- son, Brödåkra;: Ysby), Erik Petters son; ; Berg,. " Hallandså Bengtsson, Ränneslöv),"- Edvardsson, Ösarp, Laholm (B. Erik Tarssin, - ; H: i Hj. BR. Nils- thälsriing . till övertygade om att det innevarande sj året blir en kraftmätning: mellan de olika partierna och därvid kommer | ingalunda "vårt parti att bli' glömt. Tal, erinräde 'om att under .de- son, Spårstad, Aled (Sölve Krum- linde; ' Snöstorp; Halmstad Arvidsson, > » Mossarp,; i (Harry, Johansson, : Noda, Brän arp), ”"Axel > Kristiansson; » Särdal, Harplinge! "(Algot Hantoft;' Brännö; Brä + för: Ht Arstad-Fåu | batten om riksbank verk uteblev" i" stort sett kritiken från oppositionspartierna. Man t. 0.c erkände att de' felbedömt det eko- nomiska. läget och ; ; målat "en mör- kare bild av detta. än. vad. fallet blivit. Han "sade vidare. att de de- pressiva krafterna i vårt samhälls liv nu är starkare än de inflato: ska, Det visar sig även att opposi-. tionen . ändrat mening -ifråga om]. valsättet, Är 1952 ansågs detta som oerhört orättvist, medan man i år tillstyrkt 7 samma ;- valsystem" som | man förut kritiserat. Tal, berörde även den hetskampanj som bedrives mellan Sv. Tidni; gen och Journalistförbundet. :. Det mellan "Tidningarnas Arbeis- givareförening och Handelstjänste- mannaförbundet i. mars - träffade 2 | avtalet gäller "även "för ett år från "| den 1 jan; i år och innebär en höj- ning av tabellönerna med 515 kr pr månad. lå > - ; - För tidningsbuden här likaså nytt; avtal träffats 'med:Sv. :Transportar- förbundet, . bärande ' en lönestegring med 5 kr samt ytterli- gare 3 kr pr månad för sedan tre år såsom tidningsbud anställda,.> | I kan Pp mot : jordbruk "inte bara från DN, Expressen, Aftontidningen och LO utan även av kooperativa förbundet, : Frihandlaren Albin Jo- hansson fordrar bl. a. ett annat sy- stym, nämligen tullap, =: Det sägs att en hel del av: Sve- riges jordbruk "bör "läggas ner," så att. vi slipper förlora på exporten. Man kan i dettå sammanhang fråga, om folk hellre vill'se li mi.1 bro (Anders G. Johanssån; vink Anders .Petterssorr,: Dahl, Vessi Falkenberg), John J Johansson, fVrå- gård, Vessigebro (Anders. Anders-, son, Välasjö, Okome), Göte Aniders- son, Guarp, Fagered. (Evald: Xarls- son, Flähult, Ullared), Sigberf Jer- v, Falkenberg (Fri jolf Pettersson, 'arberg), för: Himle. Visker, Arthur Andersson, .'Bua, Väröbacka” (Carl Bolg, Stråvalla); Sören: Svensson, Ängarna, Tvååker (Arvid Johans- son, Nygård, Träslöv),' Gustav La- gerstedt, Lundby, "Valinge' (Georg Larsson, Kägelöse, Grimeton) amt för Fjärås: John E. Ekelöw, Vickan, Onsala (Julius Henriksson, Hög- för] stämmans beslut. >" Ste Halmstad-Tönnersjökretsen , had> i motion f eslagit. "utredning or. ur skögsbrukets syppuhkt” "när det . gäller" virkesupplag: utmed -vägarna.. , Man, befarade "ätt: samma sbestäm«-> melser skulle” koninia” att tillämpas! för enskilda 3 männa, "vilket" är att virkes. upplag, icke får placeras pärmärd än 12. "meter, från äger. on «Stytelsen, som behandlat. motjo-! ; " nenj', hadeerinrat, 'om "att" :det' "vid; s . årets "riksdag framlagts” en pr posta : gan och att nian gär tagit. till kravet på ökad o h dels. på" en”så 3 iftformining.. äv förslaget; ; Man föreslog därför - icke skulle”. föranleda” någon åtgärd, stämmans beslut, men innan detta] fattades erinrade hr Ivar Karlsson;,.. Torup,. om "att polismyndigheterna fordrar att virkesupplagen skall ligs ga minst 12 meter från vägen." : Statsrådet Hjalmar R, Nilsson på- pekade att det finns en och annan allt för nitisk polis, som kanske utnyttjar Jagens bokstav i allt för stor utsträckning. I 33 par, om all= ' landa, Tölö), Ji Hoffors,. Gällinge (Carl. s. Jobanå- son, Stuv, Frillesås). . "Att. representera” distriktet vid förbundsstämman utsågs: Karl-Ar- vid Månsson, Vårvik, LaholmiH(Six- ten Lindeberg, Stubbhult, Hishult), Harry' Johansson, :Lya, Ö. Karup (Gösta Jol Mästocka); Thu- brist än att vi själva kan täcka vårt behov, Eller skall vi importera va- ror till högre priser i stället för att skapa en produktion, varav en del och utbytas mot andra «varor? - Samtidigt med att na ökades 1952 an= principbeslut i frågan 1946, under- strök tal. När den slutgiltigt skulle avgöras av riksdagen. ville emeller- tid högern backa med motiveringen att vi inte har råd. Så har det alltid tl varit med högern. Så snart det gäl- ler att ge de breda folklagren ' sam- imna'sociala förmåner, som én mindre grupp redan uppnått, säger sig hö- gern inte ha råd. Att det behövs enl”. obligatorisk sjukf äkring' framgår emöllertid, bl.a, av det faktum”att] - sjukpenningen 'under. de” senaste 10 åren legat kvar på samma ni inflation och penningvärde: ring. Det är de människor," "som bäst behöver ett "ekonomiskt skydd -un- der .sjukdom;): som. blir. hjälpta : gé- nom sjukförsäkringen. Därför anser bohdeförbundet att. denna” reform ven om en i och därigenom fördröje: : » I fortsättningen berörde hr Elias son dyrortsgrupperingen och revi- i deringen -av denna samt fastighetsö skatten och belyste partiets inställ- riing till dessa frågor. : Det friska och medryckande före- draget wuttogs entusiastiskt av den Istora stämmöpubliken. TTT ken skattesänkning ” sågs det naturligt att de jordbru- kare, som ” arbetar i: jordbruket, skulle vara berättigade till samma re «Jönsson, ' Tönnersjö, Eldsberga (Carl: Persson, Böshult, Simlångs- dalen), " Erik - Johansson, Fastarp, Holm (Emil Svensson, Öja, Oskar- ström), Sven-Görari Nilsson,'Bo- berg, Heberg (Sven Andreasson, Skararp, Vessigebro); Göte Anders- son, Guarp, Fagered (Nils Nilsson, ”Tångagård, Vinberg), Julian Lars- son, Åsen; Skällinge (John Anders- SON; b Tofta), Carl Lars- ersättning. Men' il mot jordbruket menar man att de arbetande” jordbrukarna icke skall ha samma rätt som” de: löneanställ- son, Öxnamossa, Grimeton (Arthur Rosengren, Drared, Veddige), Arne Andersson: Hagryd, Kullavik (Ar. thur Vv. sFohansson, Bräcke, la männa vägar heter det bl, av att, .| byggnader icke får uppföras när= mare än 12 meter från' väg sarnt att' upplag icke får placeras gå att ..:' de skymmer eller hindrar trafiken, + men det talas icke om att t. ex. : ” virkesupplag pkall, placeras ett visst avstånd från vägen, Skulle emeller- + tid bestämmelserna tillämpas även ' för enskilda vägar, måste dessa be- finna sig i ett sådant skick Att de kan "intas. till allmänt underhåll Tal. ansåg att det icke kan bli tal om ', samma bestämmelser för' de enskilda vägarna som för de all- männa, fy dessförinnan måste läns- styrelsen avge yttrande & därom; / - Eh bild från BF-stämmunt une NITSTEIIT MAMMA RAAADAA NET ET ån. MS TIDNING - ENDA TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM N - vilket” öckså” blev, FEET TEI TIFF ITV YTFETTv: to
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.