ned kl. 19.02. - M mod Karna ” ut och resa" den. Hur pr. ni Hill ” VÄgA vr : Han, skrev några örd på ett pap- : sån här..god” mat; TYTYTYFEYTYYTTTTEYTPPYTT ” LAHOLMS TIDNING > YYTYYTYTrtYTTYFYYTTYYYYYYTTTYTTTYTYTTTEYYTYYY YYTtYTYYT YrerYr YVTYYTtTYYYYTTTTTITTT +. Dagens namn; ft INGEMUND | Solen: går upp kl, 5.28 och Oändliga "Kärlek du som” livet, är om jär, mig, älska allt . som . Zl. . a dit tecken ' bär, DL ee HAR. NI HÖRT : historien "om : den företagsamme kadetten? Det var:prov i diver- se ämnens, instruktören , tittade” ut över "klassen 'och Väste” upp "ett problem.” : 2 Ni är befälhåvare för en styrka på en sergeant och fjorton man. En, signalmast på 20 meter har blåst:omkull underben storm; och ni' TåY till uppgift aft rycka Alla "kadetterna,b dö sig över sinä: Papper: och" började? skriva och räkna för fulla. muggar. En- dåst en. kadett tog "det: "lugnt. . per och ämnade" fi arr dåt. Och in : 'ullé "ge order tänt sörgeat i t itu med. 'resningen. Ög så var det kårdfnalen som var, på "middag och satt bredvid en överrabbin.”När skinkan kom på. bordet: vände: han sig mot rabbinen och sa: -— Tänk att ni inte. .ska fä äta SA ers: Hög ae et 8 så räb- öra med . Hertigen av , Bäbugh | inspekterar en .”P ika”, € en vilotförsedd version av ”Ji sitt besök vid Woomera, platsen : exper under för brittiska: glombombaexperi- ment och raketflygförsök i Australien, ' Hedtoft: ” |A-pakten har. skänkt Europa större så sä ikerhet KÖPENHAMN. (TT —RB) : Om vi i dag. försöker bedö- : ” ma de resultat som Atlantpak- ten har nått är det först och främst anledning att peka på "den ' större militära säkerhet som Västeuropa i dag kan kä för att paktens motståndare tän. i; er väcka tvivel härpå. -men får ej bli endast ” militärallians . Men jag vill också gärna fästa na vid tanken på ett e Ut. anfall, sade statsminister Hed- Aoft. på fredagen i ett radiotal "med: anledning av att pakten : fyllde fen år, sö en Att ' skapa. denha säkerhet var paktens viktigaste och : mest över- hängaride 'uppgift 1949, yttrade han. I jämförelse med oron och: ånges- ten : 1948, då kommunisterna ge- nomförde -sin kupp i Tjeckoslova- kien,', kan, resultaten : inte endast mätas-"i' divisioner och flygplan utan; också -i-den 'större sinnesro och säkerhet söm, vi och alla Väst europas folk känner ' EDenna ; "militära" "säkerhet + har medfört :' större politisk - balans i Europa och när öst och väst trots att. berlinkonferensen blev en miss- räkning alltjämt 'har' förhandlings- kontakt med varandra. och en gynh-' sämmare. atmosfär . har 'skapats förl. andra förhandlingar så har Atlänt- pakten ', och" västsidans tilltagande | styrk sin andel däri, : Samtidigt ” ” som" rädslan 1 . ett plötsligt . överfall” har "av-, 2lägsnats från > atlantpakisläj :| 7 dernas dagliga” liv. har en an nan och allvarligare, fråga ak tuliserats, fortsatte den dansk "statsministern, - Alltmer : oroan=': «de - metldelanden om : de :s-k. c örstörelsekraft, ”.—, Vad. säger ni, karl; har ni tappat kartan? .s a” cs Ja, sergeant! 0 Tror ni” armén ti cker kartorna själv. > " - Nej, sergeant i Vet ni'vad det är för sträft ; för ,den som förlorar; sin! karta . :å SYN armén? + 1, a — Nej, sergeant! .— Döden! Hörde ni det -— = Ja, .sergeant, ;: Men här är | ”inkaprinsessän", ' kropp påträffades för någon td bedan och tros ka bevarats i över 500: årtd en isfylld bergsgrotta i An- "derna," är sannolikt, en: prins, anser expertérna wid" det rättsmedicinska institutet 4 Santiago. Fyndet anses vara av ett utomordentligt intresse en: indersökningarna av detsam onimer att ta 'ätskillig tid, dö förvisst sig'om att det inte något falsartum. Studen= ättsmedicinska institutet i :studerar "här - det wenikea ma" k man vilbfi rör si om ter vid” rät Santioge "femte - ””motörförare drar "ställer oss inte blott inför nöd- » vändigheten att av- all vår för- båga arbeta för en. realistisk" lösning av atomfrågan inom FN ” - utan även. inför uppgiften. att” som. medlem. av Atlantpakten i ” : samarbete. med övriga medlem - mar bidra till en realistisk" och - vaken! bedänining av den'in- .. i ternationella . 'politiken ' såsom” den ständigt. utvecklar 'sig." : Det är nu liksom då Atlantpak- ten” kom till,” anledning att åter fastslå' paktens defensiva" karaktär, sade han."Inte "därför att vi självå behöver denna försäkran utan där- DEN. BRITTISSÅ PRESSEN un” Jetströk - På. onsdagen . behovet av att stormakterna nu verkligen vid=- tar allvarliga. åtgärder för att skapa garantier mot den inledda atomål- derns Potentiella fasor, Men. tid= punkten för ett stabsch är | hand : H front. mot : kommunismen, På en annan sida av' Atlantpakten, Från den , dag Atlantpakten skapades har det från många : håll, "inte minst från de småstater : som är. medlemmar, framhållits att pakten vid sidan av de "militära "mål ..som den. tyvärr var tvungen att omedelbart . lösa också bereda plats för, ekonomiskt, socialt och . 'kulturellt '' samarbete som måsté hållas vid liv om pakz ten skall bli något mer än en ”gam- framtida. "atlantgemenskap.” Det "är min förhoppning; slutade Hedtoft, att ; Atlantpakten förutom. att lösa sin militära säkerhétsuppgift under de kommande fem 'åren också skall kunna "öka det ekonomiska, kultu- rella 'och' 'sociala” samarbetet mel- Jan: medlemsländerna; Mar Hlagnus Ladulås — omtolkat i öknamn ee " Av. Albert Sandklef D” Populära uppfattningen rö- rande betydelsen av Ladu- gren finner det icke möjligt att ur lås som konung Magnus Birgers- sons tillnamn har sedan åtskilliga århundraden varit klar, Man har ansett att konungen fått detta he- d av rikets tack - ing eller inne- håll utläsa något, som på ett osökt och naturligt sätt skulle ha kunnat motivera ett binamn Ladulås på konungen. RR; , t— senare moge för att han genom L if och upprätthållande av god ordning hindrade våldgästning ute hos lan- dets bönder, dymedelst sättande ”lås för bondens lada”, Alla som något befattat sig med att studera den nordiska allmogens hus torde ha varit mer eller mindre skeptiska inför denna egenartade namngivning, alldenstund det ald- rig har funnits något ”lås” för bon- dens lada; själva ordet blir därige- nom misstänkt, Och de som sökt bilda sig en uppfattning om folktro och folksed ha som regel haft an- ledning att bl. a. studera allmogens reaktioner inför överheten, sådan den tar sig uttryck i berättelser, ord och talesätt, Det visar sig vid ett sådant studium att allmogen varit snar att risa och sen att rosa. Inte ens en så allmogevänlig lagstiftning som Christian II:s har avlockat fol- ket något hedersnamn åt monar- ken, sosse Rn - En så kritisk forskare som Sven Tunberg har också varit skeptisk inför den vedertagna tolkningen av tillnamnet Ladulås. Men när en annan forskare för snart tjugo år sedan sökte ge en ny tolkning av ördet. Ladulås (säkerligen förhas- tat) skyndade professor. Nils 'Ahn- lund till undsättning för att rädda konungens. hotade ära: ”Konung Magnus är den, som genom sin lag- tiders tillägg Då Ahnlund gjort gällande att namnet Ladulås äldst skulle före- komma i annalanteckningar från 1300-talets årtionde eller obetydligt senare, har Holmgren granskat de annaler som kunna vara åsyftade och funnit att i de fem fall där ordet Ladulås förekommer, är detta — eller de notiser, där det är med I senare tillfogat, synbarligen efter Enligt Lilla rimkrönikan, från 1450-talet, skulle konung Magnus själv "ha ålagt bönderna att. sätta lås elter bom för ladan, och denna uppfattning synes även Olaus Petri ha haft, I sin Svenska Krönika har denne en lång utläggning om ham- net, . och . avslutningsvis försäkrar han att Ladulås är ett ärligt namn. Det: har. synts Holmgren misstänkt att Olaus Petri är så iv- rig att försäkra att Ladulås är: ”ärligt”. Ma TA "Ten rad rättegångsprotckoll fån 1600-talet har Holmgren » funnit synnerligen - intressanta uppgifter |. :.— vi u f de hos bönderna. Där sägs i ett protokoll att Österbyfogdeén hade tagit fäna- den ifrån en bonde och ”satt lås för hans lada”, Vid'ett häradsting besvärade sig en bonde över att en kommissarie ”låtit "sättia - låås : för stiftning om våld; med' be- römmelse omtalad i en rad land- skapslagar, satt. lås ' för. bondens hal, skrev han. ; dagarna -- har: > bibliotekarien Öastat Holmgren: givit en ny--och säkerligen "riktig ”, tolkning av det underliga tillnamnet Ladulås. I se- naste årgången: av Saga och Sed, Kungl... : Gustav-Adolfsakademiens årsbok, "har han granskat Alnsnö- stadgan, som enligt -hittills gängse tolkning skulle ha givit upphov till Bondens lada” för att få ut bondens utlagor. Vid ännu ett annat ting be- svärar sig en bonde, som inte har kunnat erlägga. sina utskylder till den välborne herren Adolf Tungel, |" över "att denne egenmäktigt ”satt lås för: hans sädeslador”. Y- ringen av namnet Ladulås är Icke endast mycket rimlig med hänsyn tagen: till av honom anförda doku- ment, den rimmar väl också med vad man vet om bondens hus och om folkliga tankegångar och nann« CELEBRA ' PROFILER finns det gott om i Cannes under pågående filmfestival, Här är det Begum, Aga Khans maka, som gör effektfull en- Sameflicka blev byggnadsingenjör t få Tan med och gö- ulle ge samerna bättre komfort och drägligare villa kar än de nu har, det vore nog det underbaraste som kunde hän= da mig, : Den, som uttalar denna för min= gen. säkert ebockerande uppfatta första kvinnliga ning, är samernas byggnadsingenjör Margit Larsson, NKI-skoa a RR som blivit intervjuad av lans" tidskrift På Fritid Nu arbe= tar ingenjör Larsson nämligen på : Svenska trähus, I interviun beräts tar hon om vägen från kåtan till bygget och ritbordet, ' Det började nämligen med en : I NKI-kurs och innan dåvarande sa= meflickan Margit fått sina betyg och . diplom hade det gått: minga NKI-brev i skytteltrafik mellan kor I Stockhol och Marsfjälll Sedan var hon mo= gen för först folkhögskola och ae dan. tekniska studier i huvudstas den. . I Alldeles bortom möjligheternas gräns är väl inte ingenjör Larssons dröm . om bättre bostäder för sa= merna, framhåller På Fritid, Saken har varit på tal riksdagsvägen, Och tré i en f med Jean Cocteau, inte heller okänd i ”film= och teatervärlden, . pengarna — så kommer Margit, samernas' första kvinnliga byggnadsingenjör. V. KINNA. ( köpt itresse, sade 'h » dagskvätlen, Den nya bilromantik, finner av dessa och andra liknande exempel :att man tillgrep åtgärden att sätta lås för bondens lada; som ett myndigheternas skin grings- förbud, vid fall då bonden rester räde med utlagor. "Holmgren anför fall även från "som; ] ”"tuation, I och för sig är det glädj för, "Vad den 'konomiska sidan a av sa-' : |det kungliga hed Holm- världskrigets slut haft så fullt upp med problem att lösa i Europa och Asien, att" den" egna hemisfären "djupt kränkta. få Chile," Argentina och Brå: har "uppmanat USA. att lagra stra- kommit en aning i skymundån. Men det ' latinska "Amerika : tycker "inte alls. "om''att "bli bortglömt”avs'sin rike ”störe bror i norr, och hår:på senaste tid allt oftare och tydligare låtit förstå, att USA icke'skall taga deras tillgivenhet alltför. mycket för självklar: Det var å ena sidan deri- na latinamerikanska önskar att gö- ra. sig 'påmind”och 'å den. andra USA:s åstundan att med en gemen- sam front bekämpa kommunismen i hela den Västra Hemisfären, som nu lett till den pågående stora 'in- ter-i amerikanskå . kongressen i Ven nezuelas huvudstad Caraccas. Liksom i, andra världsdelar står USÅ här met en mängd (21) stater, som alla pockår på att få sina pro- blem "lösta. Eftersom -USA i första eftersträvar « en” :gemensarh att helt sägå hej'till de talrika an- hållariden: dm " direkt” ekonoriisk s hjälp, som här slår honom'emot' och tegiskt ial i stor' skala, dels föratt vara berett för krig och dels för att störa världsmarknadsprisen, En viss' framgång .kan Sydamerika vänta för dessa förslag. USA har redän förklarat sig villigt att lagra minst 'ytterligare 150,000 ton'Chile- koppar, 'vilket. motsvarar icke min- dre än ett.halvt-års chilensisk to- talproduktion av denna metall, 'På nytt har i Caraccas och fram- förts vad yankees kallar "Den la- tinamerikanska drömmen”, d. v; ett förslag om att'en överenskom.- melse ;» skulle ingås. mellan de la” tinamerikanska -stateria. och " USA om "att 'priset på den sydamerikan- skå råvaruexporten till USA skulle biridas i en viss relation till de pris den amerikanska exporten betingar för: färdiga industrivaror, ' Här «är USA av 'prineip absolut avvisande. Hela: den fria: handelns princip åkulle ju 'därmed rubbas och kon- kurrensfaktorn. elimineras. i: Frågan om och inställningen . till de av England, Frankrike. och Hol- i sina länder och antyda att finan- siell hjälp från norr lämpligen: kuns de "avhjälpa denria. — ,och därmed bekämpa kormmunismen. "Ur USA:s synvinkel ” synes ” emellertid | pro- blemställningen något annorlunda. inte". särskilt, gynnsam," skriver -Manchester- Guardia 6 ">"; Sir Winston Churchill har tro ligen Tätt när han brittiska kraven på en sådan . konferens — framförda endast på " grund av fruktan för vätebomben :— bara skulle stärka dén amer.- kanska . oppositionen mat detta » förslag, — Den amerikanska rege- ringen '. bör dock inte. helt och hållet bortse från «oron utom- ; lands. - Landets experiment ” vid "Marshallöarna " .angår ,.i högsta grad alla dess allierad... - 7 Vanligt : folk är. förfärade över den'. ohyggliga "kapplöpningen när det gäller: att framställa större och bättre .vätebomber, Mänskligheten er, ett slut på detta "vansinne, tillägger Daily Mirror, . Londonborna, ' som - på . sin” tid hemsöktes: av . den tyska blitzen med all? dess faror, förstår vad som väntar. framförallt storstädernas in= nevånare om vätebomten släpps! ös ; i ett skoningslöst + säger att de De 1 är samtliga po tiellt rika områden, | v be terblivna sociala och tekniska förhållanden främst ba- serade . på en” "otrolig okunnighet bland 'de breda lagren > som: gör att fattigdomen : är utbredd mitt' i en kontinent av överflöd på natur- tillgångar, en I Latinamerika står de esta rå- varor” till buds, inkluderande alla dem ' som '.atomåldern eftertraktar. Under kriget byggde USA: s krigs- som: tydligen är de ikani land fortf: d hållna. kolonialbe skå-stateinas pris för, friktionsfritt na i Västra E är samarbete; : Des sydamerikanska också uppe till diskussion :.och ut- .pekar på "fattigd ”I nyttjas :- av sydamerikanerna för köpslagan.' Det är 'således en föga avundsvärd situation Dulles befin- ner: sig i i Caraccas, Det är inte längre: tillfyllest med endast "van- liga klappar på axeln åt ”vänner- "i söder. Det fordras mera, men vad detta mera är som USA otvi- "blir tvunget att komma | är ännu inte fullt klart” Det kan antagas, att USA genom världs- banken och The Import- & Export Bank i Washington kommer att ge de. fattiga "amerikanska staterna stora och billiga lån för att på det sättet. köpa" sig ' fri från. direkta hjälpåtgärder, som just" nu skulle vara mycket impopulära 'bland skattebetalarna-väljarna, ne Tal E stads folkskolor. - industri i stor på im- port ” av sydamerikanska”. råvaror. Icke så att USA inom eget” område lider brist på någon råvara av be- tydelse, men :rhan "var i USA just då tacksam för att icke "behöva av- dela så | mycket arbefssraft på 5. hetalad var vad som begärdés. Följden blev"att Latin-Amerika blev bortskämt. Ef- ter 1945 har USA bjälpt Europa, USA har” inte längre betalat vad som helst. för importerade råvaror, x "Regeringen har ogillat”de hesvär folkskollärarna Eric Holmström i Halmstad och Nils 'Allan Ahlberg i Johansfors anfört över att de inte uppförts på förslag till två med överlärartjänster förenade folkskol- lärartjänster - i "Halmstads skol- distrikt. Handlingarna i målet har emellertid återställts till skolöver- styrelsen för komplettering av för- slaget enär en av de därpå uppför- ken beträffar: förhåller det sig ju deltiden, och i ett '] koll från 1473 talas det om ”konungens lås”, : Av'de anförda exemplen drar nu Holmgren. den slutsatsen att ko- nung Magnus fått sitt binamn La- dulås som ett smädenamn för.,att han låtit sina fogdar hårt och sko- 2 | ningslöst kräva ut de skatter, som under 1200-talets senare hälft tungt belastade: allmogen, . . Holmgren finner även i i egen händiga: brev från konung Majmus bevi: ör att tillståndet måste ha vårit.minst sagt bekymmersamt för allmogen, I ett brev från konung Magnus ' till ölanningarna "den 28: deg, 1281 talas det om att ölännin! | garnas ihållande klagan (över skat- terna)” upprepade gånger: nått 'ko- i'samma takt. I'år. harytterligare tar nungehs öron, och då det icke har funnits' någon bestämd. föreskrift om'-- vilka (hur stora) skatter de skulle "utgöra ”ha en del fått upp- söka :; gömställen ' ochv andra ha & bragts : till svält och umbäranden”, men .nu lovar konungen att det Å skall bli: bättre. SoA : Heliga Birgitta har också drägits fram som vittne. Hon har'i en av sina” mest berömda uppenbarelser berättat att den döde Magnus La- dulås var fördömd till helvetet,: och hor, låter -honom stå inför Guds] domstol, där. han själv bekänner att ”forthänkte 'jak nakra ' nya ok swiklica fundir ok skattir til at läg- gia oppa rikit” — och detta fastän han väl visste att detta ”varo mote gudhi och alle rätuiso”.. Det synes Holmgren att i Huset av det anförda låter sig den av ha- nom förmodade betydelsen på kor nungens tillnamn väl inpassa, >= Men hur har då den vedertagna betydelsen uppstått? "Ne ; N amnförvanskningen fran- > "= eiskahernas verk 12: " Holmgren erinrar om" konung Magnus” stora donationer till kyr- kan; och i synnerhet till franciska- nerorden. -I denna ordens kyrka. så, att bilpriserna ända till för någ- ra ' månader sedan legat relativt fasta." På ' . sistone har vissa pris- sänkningar '- : genomförts , både på svenska och: utländska bilar. Detta här märkligt nog på många håll — 'ydligen inte. minst hos den bilkö- pande allmänheten — väckt förvå- ning." "Det faktiska” "förhållandet är, att deti hittillsvarande begränsnin- gen : av. bilimporten hindrat konkur-J, rensen. och- gett säljarna, möjlighe | fröer sne I för hela vårt folk, som deita bilintresse i är uttryck =. ter att utan sensträngningar; avsätta Ke på: svenisk bilmarknad MN TT) : Den svenska bilmarknaden präglas ' 1 dig av ett enasthenda Ericsson I ett tal I Kinna på lör« som nu blommat upp, inrymmer. . många egendomliga drag, som starkt avviker från den försiktighet ” som eljest brukar räknas till de svenska nationaldragen, Det måv= te vara något av våryra i att människor säljer t. ex. sitt egnahem, : lande att kunna konstatera den präglas av ömsesidigt tillmötesgå- ende, Prissänkningarna hittills inom bilbranschen. bör nog .ses endast som en inledning till en mera om= fattande prisanpassning, Först då förutsättningar skapas för en eltek- tiv märkeskonkutreng kommmer pri= Sernå att mera radikalt påverkas 1 na riktning. 3... oc gh sina: bilar; Iipor X äl. setäntor: har här levt kvar, dängra it. på, ändra "områden,:Wissarligen. har” importkvoterna, stigit kraftigt år, för år, men efterfrå ågan: Kar ökat väsentliga : höjningar: skett -åv "ima oörtkvoterna' från; flertalet" bilprot lucetande. evropeiska länder, så att några verkligt kännbara itjö. "änt den oläj enheten. att import- kvoteringen' hindrar. "en" effektiv konkurrens ” mellan olika märken. Det framstår då självklart som ett jönskemål . att. eliminera kvoterin- gens olägenheter genom ien i prak-|N tiken fri bilimport från sådana län- terialet., tällts — framgår tkats frånal,127. till 1.137 och ,den' alstrå fe från 18,176; 968,000 kWh s mest, £377127,000 kWh, och därefter följ- : CORE I Västernörrlånds; AN Älvsborgs, Nörrböttens;" "" Kopparbergs och Värmlands. län, vilka 'alla produce= . oP Hallands län producerades 195 var 32 "kraftverk och 621,032,000 . kWh, . åt I Älvsborgs län producerades 1051 av. 82 kraftverk 2,086,170,000: kW, de siffror föregå år der, . där » våra- handelsrelationer var 79 kraftverk och 1,854,426,000 s Hallands. bondeförbund . . strikt har haft ett fram. S- :rikt år 1953 och ökat Meaens-. "antalet till 8,660 fördel>.e på 2” ”Iokalavdelningar. -Tiltsam- mans med SLU-och SLKF räk-- - nar de halländska bondeför- Riddarh kyrkan, lig- ger konung Magnus begravd. Fran- ciskanerna voro därför, helt natur- ligt, varmt "intresseråde för” att. ge konungen det bästa tänkbara efter-, mäle. De sökte också, en tid efter. konungens död, göra honom till helgon. Att det' misslyckades torde! 7Dét” ångra", året har” varit ett] få: tillskrivas Birgitta, vars omdö- me vi redan sett, otro "Och. nu gör. Holmgren gällande |) att franciskanerna, som voro pre- dikarmunkar och drivna i prop gandans konst, ba lyckats att. inpå 1400-talet ge den bild av. konung” Magnus och den tolkning av till- namnet Ladulås,. som sedan dess, varit get allmänt accepterade, För sin del. synes Holmgren sna-; rare vilia. acceptera Birgittas är pt t pat på "ett eller annat pr genom ett é£. och, gt' ar. bete medverkat: till distriktets: ut. att antalet .;: »kraftvårk' sedan 1950. ante, år, för vilket slferma- DN av 32. kraftverk” 813,855,000 "kWh; - Motsvarande siffror, föregående år veckling under året; ” skriver sty= . relsen, = +, fot " Förutom” orgånisationsarbetet har on en kommunalkonfetens: hålllts ”på ”, Villa Terra besökt av 94 dellaga.r. . D lagt. 18,277 medl Dessa "siffror. ' återfinnes. bl.a; i den: "årsberättelse .som, distriktssty-> -rélsen avgivit inför 1954 tårs” | stämma, vilken hålls i Varberg "lördagen den 3 april. 2 det gällt. LA se över organisationen och stärka" densam- ma inför, kommande .stora kraft- 'mätningar: Den ökade aktiviteten och stora livaktigheten: i slutet av 088 en förhoppning om'att man, ute !i avdelningarna är beredda att göra mycket kraftiga insatser under.den kommande: valrörelsen, som', koma komrhunala frågor anordnats ute” Le kommunerna.j "uu PbÅ I berättelsen .redogöres även för -' motioner och framställningar a” föregående års distriktsstämr. id . ka i flera fall. lett till goeitt ; ee" sultat. Till berättelsen har äv |; +. 5 gats en redogörelse för lan” -" gruppens arbete och av den" framgår. att ” bondeförbundgis ven i landstinget varit framg Till årets stämma föreliga er flert: mer att få en a för utvecklingen i sav uppög under Fapnö fiäeikom! ”åren. . francisk anarnas da tilldelats nnan jänax Uen vw Torugsen givna. förkla" 4 konstaterar detta tackar v vi allas som har lokala konferenset I +» -- motioner, vilka bl.a. berör:trfke' os | säkerheten; på enskilda vägar, få gan om större trygghet för arrety Vvs datorer,'. ningen av arrendekontrakt för ar« Var ir | sig. inte a Yind. sr om är ; : EE ir alltid främst med lokala ny! e er i vänster vid. kurvor : k : F krön” ller n s a : | | : | ; Ni | | ; | N vv - | : AMMA mittersta AAA R EA RAA AA SRA ana AaasAa pd mee - > PEVSVNYYYTTYYVYV LIE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.