. Tius publicus Arne Hasselgren. De : NE Ser. IN. 98 1560 -v 1397 904 262. 1487 11396, 638 483 1514 :, 598 . 952 | (1232 "487." 850 1008, 607 Å:59 7, 275, 1807, 586 1389" 925 «1439, 1096" ” 1579". 629 , 18686 2010 1703, ; 911780 895”. 1798. 1597 1856. NT: 1881 189255 : : 5,000. kr Ser. ; Nr ' AL: 1134 00 047 105 475 1149 3, 251 711 288. 710 389. 1467. 447 1925: 86 1373 1706. 1018... 879 1225." 930 405 ; 1210. 1636 1 1380 716207 1545 1187! på 25.000 "kr; sex på, 10.000' t . dagarna; utgivits ; av Förlags . verket på över -500 rikt illustrerade' . sidor.” har.till" redaktörer Herbert. -" jämte en redaktionskonimitté. med ha: värdefulla kulturhistoria: Verket " vårt, land. För att. få en historisk ”sidor, - här förekommer en'rad in- ”fkerma” i vårt land, I "Tandshövdin-: ””” LAHOLMS "TIDNING STOCKHOLM am) ' Den nittonde dragningen i om års premielån ägde rum på mån- .dagen under ledning av t. f. nota- högre vinsterna utföll på följande dbligationer tri stuella felj:”, : ri Premier å 5,000 kr I "Ser. Ser. Nr. Ser Nr, "Nr, 1900-1108 : 901' 1108, 902 1108 204 1108 90 1108 > > 906. 1108 17212 853 Många: vinster outtagna "års premielån ” var: den 25 inster' på :sammånlagt, 187 kr . öuttagna : Blan; 100.000 Kr, kr :] skepelse. djur. Människan har själv genom örn m, fl.) utrotande eller starka decimering åstadkommit en rubb- ning i , vilken D” moderna viltvården kräver efterhållande av' vissa skade- de' större. rovdjurens (björn, varg, dfört att | Vidskepelse: om viltvård Av C. G. Modigh - så mycket utsäde som motsvarar 20 kg, färdig säd > Beträffande harkrankarna ” kan anföras följande, ordagrant citerat från utredningen: Vid Säm i Gö- teborgs och Bohus län hade hösten 1937 en. osedvanligt. stark före- komst av flygande. kålliarkrankar synpunkt betydelselös, decimerin- gen av larvpopulation blir även i djursfrekvensen förblir opåverkad. brukssynpunkt är kråkan en över- kråkor, skator, trut, mås m. fl. kom- mit att förökas i en utsträckning, som medför fara för småviltet men också, som senare skall visas, i hög grad för lantbruket. Tyvärr mötas dessa jaktyårdsåt- gärder stundom av ett visst mot- :I stånd ofta beroende 'på bristande kunskap ' om verkliga förhållanden och t. o.'m. stundom på ren vid- Vidskepelsen gäller" väl särskilt skatan, som omhuldas i särskilt hög -| grad; På vissa håll tror man t. o. Im, att' fällande” av "skata betyder otur, :Jag minns ett sammanträde, där fosforutläggning var på 'tal, och där en man reste sig och sade: ”Kom inte och påstå att det icke för olyc- ka med: sig att .döda skator. Jag hade beställt två smågrisar. På mor- onen samma dag de skulle levere- ras, sköt jag två skator, som satt i ett träd i min trädgård, På mid- dagen kom grisarna. Båda två dog samma, dag och det skäll ingen få mig att tro att det inte var för: satt jag skjutit skatorna”. i scar Uf - När. det gäller kräkorna har tys värr en' del lantbrukare : fått för sig, att kråkorna utövar någon slågs nytta. för lantbruket" främst genom att hålla' efter' harkrankslarverna. För att fullt klarlägga detta förhål- landé:x gjorde Svenska Jägareför- bundet genom professor Gösta No- tini. én mycket omfattande: under- sökning av icke, mindre. än 3.000 insända 'kråkmagar'; och - kom" där- vid té lantbruket skadliga "insekter: men:4 5, gånger så mycket nyttiga så- Svenska '. Folkrörelser Det . digrajl 1 "Granliden « och >Dag- Scharp.' var? sflera av nykterhetsrörelsens spetsar varit råed om utformningen av den- "har, itillägnats” H, wit. Konungen, :vilkens porträtt "pryder bokens ö sta bläd.i Yr. 0 I ”En: frihetskamp" genom tiderna” kan ifråga .om: såväl innehåll sörå åtstyrsel ' mäta sig :med de bästa bokfilmer, 'som hittills framställts ” i bakgrund . till nykterhetsrörelsen har redaktörerna gått tillbaka till 1400-talet," då”. det : brända vinet "gjorde sin entré i vårt land.:I boken; får man f..ö. veta lika mycket om "spriten och dryckessedertia' som om "kampen » emot... dessa. Här gives 'många. prov på kulturlivets avig- :tressanta - utdrag. ur ”tänkeböcker och bibeleditioner, utdrag ur brev och lagböcker etc. "1700-talets lag- mot: hembrä lika .'så väl som protesterna mot bränn, vi får sin b i Man, får: ta del av'förmaningarna mot ”svalg och i dryckenskap”; och de första :ansatseina tll en organise= rad : kämp mot dr; ckenskapen i vårt Tand, ': "Efter uppehållet: vid 2700-talets . "Svårigheterna, att anskaffa Härvid k d att de yngsta larverna med upptill en cm. längd huvudsakligen : uppehöllo sig i "omedelbar närhet av: marki ytan. : Dessa larver representerade utvecklingsstadierfa. 1 och 2, Efter den ändra hudömsningen- anträffa- des larverna på 'allt större djup. Den undersökta arealen utgjordes av 8 parceller orå vardera. (0,5 I m? yta, varav. framgår: att: - angreppet måste betraktas som .utomordent!igt starkt. Under- "sammanlagt. mer: än en månads tid insamlades; "ett mac terial. av 24 kråkor, som sköts” se- dan de” under flera timmar uppe hållit.'sig på larvrika marker, ''- : Undersökningen av de skjutna fåglarnas maginnehåll ; visade, sätt de till större delen ägnat sig åt fångst av daggmaskar, : spindlar och jord- löpare. De undersökta kråkorna ha- de . sålända' ”förtärt "- 1; de skadlig fågel. se. på det jaktbara vilda är så av- högt. Ägg och ungar av alla slag faller offer för rovdjuren och kråk- flockarna draga sig icke ens för att anfalla fullvuxna . harar. Ögonen hackas ut, varefter haren snart. är ett hjälplöst offer för kråksvärmen. Ur viltvårdens synpunkt är det därför av vikt att ala hjälper till i kråk- och skatkampanjen. Fosfor- förgiftade ägg under april månad är det bästa medlet. Flertalet jakt- vårdsområden - och ändra' organisa- .]tioner har omfattande utläggningar, men det är av. vikt att även .andra möäårkägare såväl större som mirdre hjälper till i denna” kamp: För dem som vill ha råd 'och. hjälp är det bara att vända sig till när- 1.023 smådjur, ” av vilka , 805 måste föras till de nyttiga djuren, 1147till de likgiltiga och 74 till skadedju- ren. Endast 2 kråkor hade; förtärt larver av kålharkranken,. den: ena T st. små larver, den andra 1 stör- re, halvyuxen: Järv. Förut dessa des i' maginnehållet - eat 45, proc, skal av. . vete, och ärter. Särskil starka. angrepp - har. iakttagits , i] Harplinge, . Getinge - och; - Tvååker och dessa förhållanden "bar åren 1935-—41: binyttjats för detalj- studier, av ”skadegörarna på dessa platser.. I samband. med ; i. Tvååker 19384 kans medverkan i . staderats,.R animaliska beståndsdelar anträffa-|! vegetabilier, främst hela" korn'. och! . maste” jaktvå i: eller direkt till Hallands Läns Jakt vårdsförening, Halmstad 169, Den 5 april ä är första. gemensamma utlägg- ringsdagen. Timmerdrivning . med: helikopter . framtidsmelodi REDDING; ”Californie "Timmerdrivning ed” hjälp jättelika: helikopter: torde" bli en vanlig. företeelse : ide: väståmeri- kanska skogarna ' om 50 år, förkla- rade ordförandn i Forest Products Research Society; L. Je "Carr, vid konstateras att den är ur praktisk li Vi finner således att ur ren lant-' Kråkans och ”skatans skadegörel- H sevärd, 'att den äcke kan sättas nogj Dien Bien -Phus försvarare . trakter med utomordentligt kraftig : ib kråkstam så obetydlig att"skade- & Försvaret c av den franska fästningen Dien Bien Phu i Indokina är : av största betydelse inte blott för krigets utgång, mer också att få stort inf: uten, det kom- på de.st , handlingarna i Geneve, Det är därför en tung börda som vilar på den man, som står i spetsen för ten överste de Castries (t. v.), vilken Na chejen- för de Franska, styrkorna : 43 försvar, k här ses tillsammans med + norra ' uIndokina, general. R. Cogny (nr 3 fr.. v.) - Studentballonge ger kan bli farliga > inför vårens "studentexamina på olika. håll. i landet har. yrkesin- spektören . Gunnar Nilsson i Lin- köping 'ansett' det befogat fästa re- geringens > uppmärksamhet ' på den "I. stora 'olycksfallsrisk som förelig- ger: med de ballonger som' de ny- blivna' studenterna . begåvas med: ".En enda "student.kan' ju "av an- v | höriga och vänner få många bal- T | lönger, och när de nyutexaminera- de samlas i grupp kan det lätt hän- da "att oförsiktighet med tändstic- kor eller en brinnande cigarett mot en ballong orsakar att samt- liga ball es: + Te den att hon' eridast :i' yttersta tun-, dantagstfall visar något intresse. för fångst av de ännu relativt små harr :.De skjutna fåglarna, vilkas verks samhet? på : fälten följts: under; så d lång” tid att varje exemplar kunnat larver. av kärrharkrankenh: Sedd i et| relation till den synnerligen starka i för . mjölk i tycks ” bli allt. större; och" störi framhåller” "på. vår förfrågan assis- tent Ad: Gremo i lantbruksstyrel- sen, författare ', till: ”bestsellern” : [larvfrekvensen måste krålkans. med- verkan vid dessa skadegörares efz terhållande, sådan den. kommit till uttryck vid de relaterade. 'under= sökningarnå, "betecknas; som” "full: Mjölkni betets" 1 kän : därför med" all' sannolikhet motse, én "alltmer. ökad användning av . mjökningsmaskiner "till detta arbete. Detta gäller ae såväl: stör- "ett: större. intresse landet; runt. för. "mjölkningsarbetets arbeta, : ; fram; utförande ' och .: en "bättre förstå- else" för betydelsen av: detta ; ar- bete, deklarerar hr Gremö, I Hol- land har man kommit på en god lösning - genom att anordna mjölk- plom till deltagarna.” I Tyskland har man till och med vandringslä- rare i mjölkning. Nee lits "äv vissa ' hushållningssällskap. JUF bör vidare ha 'ett:erkännande för att förbundet har mjölknings- tävlingar på sitt program. Genom dess initiativ har även :internordi- ska mjölkni ävlingar kommi” "strider för” och emot brä kommer” man småningom fram till 1800-talet och Wieselgren och där< med har man hamnat i den stora och intensiva kampen mot rusdryc- gårnas' --rapporter. får man en skrämmande bild av hur lågt vår till stånd. . Den'. förening, bred front för en förbättrad ladu- gårdshygien och höjande av mjöl- kens kvalitet, är ”Mjölkpropagan- dan. :I dess verksamhet, som .om- fattar flertalet av våra mejeriför- folk" "stod : i nykterhetshä lunder. 'början och mitten av fö århundradet, Fruktansvärda förhål- landen. var rådande; och" dettg inte minst i.lappmarken. 1837 tillkom-; e åden, utdelas årligen di- plom -. till mjölkningspersonal frå de gårdar, ' vilka "haft den bäs. kvaliteten på sin mjölk, "= + Emellertid är en systematisk ut mer. s ka nykterhet: ällskapet! 'och "samma år Lunds. nykterhets-: 'sällskap. 183839 börjar de första nykterhetstidningarna. utgivas. 1850; får landet det, första ”brännvinsbo-; laget"... 1853 . kommer från Skåni det. första ropet på: brännvinsför- | början på 50-talet debatter ingen i riksda- gen och 1853 sätter" vår lagstiftande ildning av mjölk I nödvän dig, För detta ändamål bör det in- rättas permanenta mjölkningssko- lor eller' skolor, där kurser anord- nas under viss del av året. Efter- som intresset vanligen stiger med ökad 'kunskap och insikt är un församling . stopp "för h > bränningen, 1865 får Göteborg eget spritsystem och 1879 bildas i samma ide, : Mani? - | Halland "och" Bohuslä ningskurser med utdelning av di-| "Bland åtgärder ' i "Sverige kar nämnas de 'maskinmjölkningskur- |." set, - som ' -anordnats av Separator ch SLU samt de kurser, som hål- | som: arbetar Då bo dervisningen nog den kungsväg vi måste begagna oss av för att "få en ie "Övervägande. skadlig fr Som; ;en sammanfattning , :kan framhållas: Icke ens så starka mass- förekomster av skadegörare” som de närmare ' beskrivna jningarna i . här lockat henne att ägna sig åt någon form av mera regelbunden. fångst, Även ; skulle å sä a | firar; ned krok] det; fram: dessa ' Timmerdr ning Dessa vätgas. ballonger är: fyllda med ; Hela ballongmassan kan än, | flämma upp'i'ett'enda eldhav, som kommer att” svepa. över ansikte och -A kläder: på". de'; utsatta... Temperatu- rer i 'eldhavet. torde 'säkert" kom- ma att röra sig "omkring '1,500 gr. Sannulikt : kommer de lätta bom- ullskläder' studentskorna vid 'des= sä tillfällen! brukar bära-att. i'en del fall. fatta” eld., Panik ' kan ”vid svårtil i" djupa. canyoris' och. på' branta cl bergsluttningar. Helikoptern . -kom-j mer; att. vard utrustad med under | flygkroppen silt fästas speciell glor, som 'skall anbringas på träden. För att' den- ha: manöver skall kunna "ske 'så snabbt "”öc idi här teknikern tänkt sig kunna ut- nyttja t : television. När: Palikoptern fått: tillräckligt . många” ”timmérträd fastkrokade' vid. 'stållinorna: lyfter den: och styr direkt. mot sågver- ket, "där "avlastningen, dirigeras ' så ätt de: interna transporterna: blir så få "som möjligt. : De . träd :som skördas omkring år 20000 "kommer enligt” mr Carr att nå mognad"; : på. en, "tredjedel kortare: tid är nu. Om man i idag skördar. vissa trädslag vid: 60: års ålder. skulle, man i; framtiden. allt= lycka av "detta slag lätt upp- stå, särskilt : Å "den täta folksamling att olyckor skett: när -vätgasballon- ger .antänts.' Ivan” der Notska hu- set i Stockholm lär i fjol'ha inträf- fat en” olycka, då flera' personer blev : svårt; brända, ” Och" förmod< ligen har olyckor inträffat på det- ta sätt. även "på många andra plat- . ådom 'slår in; skulle det in- nebära ''en ' fullständig' revolution inorå skogsbruket, där . de: långa omloppstiderria är ett: äv de” stora problemen. Radar väntas få stör” vid . bekämpandet av” "skogsbrand. Genom att i betydande omfattning sätta in. helikopters utrustade reed kemiska släckningspreparat "väntas så kunna göra det redan vid 20 år, beträffande ; > kråkans' verksamhet mot skadegörarna på nyplöje måste, , då full mognad uppnåtts. Om den= skogsbrandbekämpandet; ad effekt. "| fallande" ringa;. mindre än ex P Vart 6:e äktenskap startas numera medl; ett bosättnin gslån . STOCKHOLM (TT) ' Sedan de statliga bosättningslå- nen infördes 1938 har lämnats utk sammanlagt ' över ' 165,000. lån på tillhopa drygt 200 milj, kr. Under så gott '-som hela 1940-talet skedde årligen 'inemot eller över 25" proc, av all hembildning i landet med hjälp” av "sådana lån, De scnaste åren har andelen varit omkring 17 proc, . Uppgifterna lämnas av för- ste" . kanslisekreterare Lars-Åke Åström i i skriften Från departement och. nämnder.! 4, Lånens .medelbelopp har ökat undan för undan och uppgick un- der budgetåret 1952/53 till 1;789 kr: För tiden juli—december. 1953 = sedan högsta lånebeloppet; höjts från 2,000 till 3,000 kr— steg det till 1,909 kr; Under dessa sex .må- nader utlämnades” 5,676 ' nya lån, vilket betyder att låneverksamhe- ten -tenderar att öka. SAvi lånen lämnades ”, 161: med. i "genomsnitt |" 1,415 & krv minderårigt barn. Då antalet sö- kande ';inom denna' kätegori uts gjordé ; 305; uppgick. de avslagna ansökningarna 'här' till när 50 proc: En. orsak" härtill är att. dessa an- sökningar inte "sällan har” "gällt res na komplétteringsköp.. äv okag,” 1 Förlusten på. lår en påfallande to ringa KO Förlusten" i form av. efterskänkta eller avskrivna ;-lån. har 'vårit" på- cent av totalsumman utgivna, ) Å "andre sidan har'inte obetydliga eftersläpningar ; i rätt till införsel.i lön för. riksban-|. ken, " Denna fråga har emellertid | fått. anstå tills vidare. svÄven om man. "skulle gå så långt att 'man räknär med att. alla eftersläpande hva Gardner är i Rorå och har stått modell för en skulptur, "från topp till tå svept i något 'genom- skinligt- stad den första 1OGT-logen, assistent Gremo, h se för vår ladugårdsdrift, slutar "heter tresserad, kunnig och 'duglig|. Den lyckliga | sonstnären öbel: njöllent p ), vilket givetvis Åssen” Piekov, född bulgar. I.sin är av största iska betydel- dom var han fiskare -- "därav kanske nätet kring Ava. = ' Nör skulptören lagt sista handen d vid foten (i leran), fattade han den EN Filmen heter ”Barfotagrevinnan” 4 verkligheten) och utropade hän- l och. -bandlar om en spansk flicka fört: :”Världens vackraste fötter!” som darsar på nattklubb. En ame- Konstverket ska användas i den|rikansk filmregissör på dekis upp- film som "Ava Gardner gör i Rom täcker henne, och hon blir världs- just nu för Joseph Mankiewicz från | stjärna och blåblodigt gift. Hollywood, med Humphrey! "Bogart som partaer. ill: ogifta "mödrar medl: amorteringarnad.. uppstått; vilket. hår: föranlett över- | ..z « | vägariden "om man "borde införa lån, inte betalas igen skulle förlus-| » | ten ändå inte gå upp till 5 prog. Minrisken är '. + alltjämt stor . vid kusterna STOCKHOLM — < "Minrisker är tyvarr atltjämt stor vid våra kuster, och den kommer att bestå länge än. Femton minor desarmerades « eller = förstårdes på annat sått I fjol, en ökning med två jämfört med närmast föregåen- de år, konstaterar 'öjtnant H. Forr= hell, som 1 tidskriften Kontakt med krigsmakten berättar ett och annat om den alltjämt bestående risken. Antalet under de senaste åren o- skadliggjobda minor runt Sveriges, kuster varierar: 1950 uppgick detta” antal til] 9, 1951 till 18, 1952 utt 13 och 1953 till 15. Minorna har huvudsakligen varit koncentrerade till Gotland och norra västkusten. Under kriget belades de relativt grurida farvåttnen I Kattegatt, Öre= sund, Bälten och sydvästra Öster- sjön av engelsmän och tyskar med » Jett stort antal s. k. bottenavstånds= minor, som utlöses av ett över. seglande fartygs magnetism, buller eller tryckverkan, Dessa minor är svårsvepta och har ; en livslängd, som enligt senaste beräkningar kan uppgå till 15 år! De minor, som fälldes under "krigets slutskede torde altlså förl! aktiva from till omkring år 1900, » Då det skulle ta orlmligt -lång tid och stora kostnader I anspråk att helt rensa de aktuella områdes . na från avståndsminor har man måst nöja sig med att noggrannt svepa och , utmärka leder, inom L vilka sjötrafiken, stall ”hålla sig, Årligen inströmmar rapporler om minsprängda fartyg dels i de nämn- da oss närliggande farvattnen, dels längs holländska kusten och I En= gelska kanalen, Artalet»+ olyckor uppgick år 1950 till 30, under 1951 till 10, för: 1952” till 11'0ck under fjolåret till 6, Siffrorna. visar en gdjande tendens ntt alunka — men inginting talar för att de'skoll reduceras till: 0.-på flora år ännu, Minsprängningarna. har som re= gel inträffat utanför de gvepta le- derna' men, liven 1 lederna har fara tyg sänkts eltor skadats," Minex= perterna ansgr 'att-de',på botten liggande minorna "sakta förflyttar sig. genom ' Inverkan av 'uppslam= ningar ”och havssttömmar,'En mina söm: legat strax' utgnför" en svcpt Jen kan alltså så” småningom ratta in” 4. leden”; : I'de vätten söm omger de 'dan= ska öprna har efter kriget; Into minde'. än cirka 20,000 minor sprängts " och svepts,. 'och man'berkknar att” ytterligare" 1,000 & 2,000 finns kvar, att oskadliggöra för att den vikti” gaste sjötrafiken skall kunna hållas /; Igång. uten, nämnvärd risk. » Riskerna för a. Ik, stötminor är lyckligtvis. mindre men 'påhälsnin= gar'av sådana får våra kuster: räk." -na mbd för" åtskilliga år framåt. Om dé tär relativt ofarliga för sjös farten" ligger. en fara' däri att de ax st | kan "åstadkomma förödelse om da, . I detonerar, 1 pärheten 4 av något” | kustsamhälle,. . ar Svelsloppän” är - infe: fomfebloss , "STOCKHOLM Eldsvådor "som uppkommer vid " och beten] tycka bli allt vanligare, och svensk av totalbel utgivna lån, I en låneverksamhet som inte bygger på annan säkerhet än lå personliga, : vederhäftighet torde detta få 'änses vafa ett tillfreds- ställande resultat, > Som ett led i en rad. familjepoli- tiska åtgärder har Iånen 'sanno- likt haft en viss. betydelse för äk tenskapsbildningen och därmed ä- ven :' för ”nativiteten, -vilken efter lånens' införande . och fram till i mitten av 1940-talet visade en mar- kant "uppgång. Den "minskning i familjebildni och I som | sedan : ägt rum står synbarligen i samband med att skaran av giftas- vuxen ungdom tunnats ut — den tillhör ju till stor det de årskul- : lar, som med , början nåsod är in på 19202-talet mer oh mer r krymp- te samman, Giftasåldern sjunker. - Giftermålsålden har länge". varit ovanligt hög i vårt land. Den, sjun- ker dock sakta. Genomsnittsåldern - | vid" vigseln för sådana fall, då in-| gendera kontrahenten förut varit gift, har sålunda. på femton—tju- go år sänkts med ungefär ett år je 28 14 år. för män, och” drygt 25 Ya år för kvinnor.- Enligt en stickprovsundersökning av bosätt- ningslåneverksarnheten som gjordes för ett par är sedan hade” 65 proe f gör vad som kan gö- tas för upplysning och propaganda, Faran för antändning vid skär-| ning och svetsning sammanhänger; i första hand med de höga tempe=' raturer som utvecklas under arbe= . "tet, konstaterar en expert, som t 4 £ 1er bl. a. följande: - ” Särskild uppmärksamhet kräver, ' de 8. k. svetslopporna, som kan fly-j ga ända till tjugo meter från ar=- betsstället och som lätt faller ner i ' springor och vrår, där de kan vålla" pyrande bränder, Lika brandfarliga är givetvis de smälta eller, heta me- "tall- och slaggpartiklar, som rinner eller. faller, särskilt vid skärning. Man måste ovillkorligent få bort. den villomeningen bland svetsarna' latt inte är 'farlij än g från ett j därför att de. slocknar så fort. e vid elektrisk svetsning ., slarvas, det t ofta med anslutningen av det ålet till gatet, Därvid kan svetsströmmen 2 okontrollerade vägar och- de har vid flera tillfällen hänt att blymant- lade elektriska ledningar blivit av- brända, vilket indirekt vållat brand-, risker, För att undvika bränder genom ” i krävs att alla som har Hlogg: av de kvinnli d nu inte fyllt 225 år, och cirkå 8 80 proc. av de manliga var högst 29 år. Undersökningen visade ' också atf omkring hälften av dem som sökte ; bosättningslån redan bade gilt sig Enligt sökandenas egna uppgifter, hade vidare drygt 20 proc. av par ren barn tillsammans och närmar ”>n realistisk saga i vår tid” — säger "Mankiewicn. e re 25 proc." väntade barn. med arbete att göra vet och känner sitt ansvar. Svetsaren själv måste som yrkesman väl känna sitt:arbe- tes risker. Han får inte påbörja sitt” "farliga "arbete förrän det har kon- 'staterats att det inte - finns något bart, . som - kan. av svetslågan eller av det smälta jär- net eller Nn. - re om. le ON SFSPFEEFTIV AAA REREIKAKRKKA VY VETT - ENDA TIDNING" SOM UTGIVES I iL Å HÖL. M. $ KATE Ach kodönd met AA rn NAR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.