Face PORGRER Lt ar " Lördagen: den: 10 april 1954 YYYT ef ölen gär a upp kl 5. 14 och ned kl. 19; 13. Jag har tänt ett bål av förtorkat . ris, av vigset löv från 'i fjol. Al - höstlig "nöd fördubstar som rök under livets sol, (BERTIL MÅLMBERG) ” : | mill heders. En gammal skånsk dopfunt har sina öden, berättas för Vindfång- arn, På en auktion köpte en gång en lantbrukare i Tjörnarp en ”ur- "holkad sten”. som han tyckte. pas- : sade bra till svintråg. " En dag fick . han besök av en f. d. indelt korpral som tittade på stenen och .gav 'ut- -tryck åt en förmodan att den.:var en' gammal dopfunt, : Efter .'den | "dagen fick steren en hedersplats i lantbrukarenis trädgård och tjänst- gjorde som blomsterurna. Men nu : har den. åter kommit på”sin rätta plats nämligen i Norra Mellby kyr- ka, där man bevarat en åldrig fot till en döpfunt, : båd: passade bra ihop. ' Md - ann su : kontrollinstrument,": "7 tvättmaskiner, ” utställare av fekbearbotaingsmaskt= ”Industrien;" .specialutställning av ”Hallå poliseri” samt nyheter på bil- fronten ' direkt, från: Bilsalongen i > > slagnummer, ”som så varit en. längre tid; säger ingen- > jör Riesbeck, Cirka. 200. utställare - av. "olika ' kategorier , kommer med, främst från den: mindre: industrien "och leverantörer till denna "industri. En särskild: "avdelning upptar artik-' lar för . hem - och: hushåll,. såsom -elspisar, glas” och Porslin, dammsugare m; mi fbr” Så långt möjligt har Riksmässan - sökt lägga ”Nkartade branscher i närheten av varandra; Man tillgodo- ser ju därmed ett köparens intresse, då en köpare ju är inriktad | på att finna en viss 'vara”utan att behöva 2 det v att; - bevilja anslag till industri- a uppfyllelse må vara osagt. Men Inu: har. staden ställt sig välvil- [ständig "kostnad, ;som ' förmodli- : ;oDet' var: extra ting: i Laholm -län”roligt.. Man frågar ..sig "gång ” efter” annan :vad..den-nya rätte- : gångsordningen':: egentligen tjä- . rörde” 'sig -om hela 42'kr.: eller . stänkskärm.-- Med. den ständigt "lökade bilismen bör man nog så ” utställningen ' | vid. "tinget får "man "faktiskt "I många: gånger den fö eställnin- Allégatan i i "Laholm! har berö- vats sin”allé. Vad är 'att säga därom? Svaren blir säkert de- lade, Visst är det trevligt med allékransade” galor. Ännu trev- ligare ansåg man antagligen så- dana gator vara för femtio år sedan. .Nu har "vi alla blivit mycket begivna på solsken. Nu Våren är torr” och vacker men kall- "Men! det är "dock vår. I Skåne har man i början på vec- sol framför ei sval skugga, Vil- ket är väl vetenskapsmännens skuld - eller förtjänst, hur man nu skall uttrycka det. För det är de som upptäckt, att solske- pet är. nyttigt för hälsan. Frå- gan om allén har ytterligare en sida. Villaägarna vid”gatan har håll. 1 morgon är det palmsön- dägen, som är ett pålitligt ”väg- märke” på vår väg ”mot' som- maren. Påsken kommer sent i år efter "almanackan men snar rast tidigt i förhållande till vår- |töcknen och; ; växtligheten. Söm ” vi omtalade i gårdagens nummer: av LT.har:en kom- mitté-utsetts för arrangemangen vid: kungens besök i Laholm i vår. Tidpunkten för detta be- sök får "i skrivande stund” icke offentliggöras, men att kungen kommer är säkert. Dock kan vi avslöja, att. det blir ganska om- fattande, förberedelser för maje- stätets” mottagande” i Laholin: att de stora alléträden' sugit ut jorden, gjort det-o ligt för, dem att få'”lön "för. den: möda, "de ned- lägger . som - trädgårdsskötare. Under, vajande trädkronor väx- tror, ' att: den estetiska. förlust, som "borttagandet av allén inne- bär, mer - än väl kommer att uppvägas över att trädgårdarna blir trevligare: om denuifram- baholms” fäder var eniga om stamspår från Laholms 'järn- vägsstation "till linfabriken, en utgift som säkert alla skattedra- gare i Laholm noterar med till- fredsställelse. Om de syner om framtida' . tunga industrier vid Sofieroområdet, >», vilka liksom svävade; över: "debatten" i full- mäktiges : 'sessionsrum, igår i lligare för. villaägarna. att-arbe- ta i dem, ty nu får de" 'som sagt mer lön för mös "Från tr dfällningen på Allé- gatan: är". "steget, inte långt till beskärningen ' av träden fram- för. Laholms "kyrka. "Det är in- gen. tvekan "om att' beskärnin- gen varit. värdefull ur estetisk kt. > Aj kringvuxria lig ”till:" "projektet om ett indu- Pen propå krin stristamspår” 1' Laholm. "De har visät;' att. .de vill samarbeta med staderis största industri” och ' de har" framsynt försökt underlät- ta en' industriell utveckling. |/ ts: Linfabrikeri. hade begärt 'kr. 20,000 i bidrag till spåret... Men frågan” är om inte anslaget i själva verket blev på mer än kr. 30,000.. ; Kontant" beviljades vis- serligen endast 20,000. Men sta- den -Åtog sig att "underhålla spå- tet. 'och iklädde' sig' 'därmed' en ligheter, författaren och. radio- mannen" .m,.' m.;. Sven-Öjvind Swahn” för, femton . år sedan drog , i härnad mot en ring av träd kring Tyska: kyrkan i ör- .logsstaden, :”Vi ser inte kyrkan är " vackra, . .men : de : bör inte skyrama : en monumentalbygg- nad för oss, tyckte han. Stadens myndigheter ; ; gav. honom, rätt, höggs ner Till : med gen? inte- "understiger : ett 'en- il 4 to gån värde på 10,000 kr: v säga att vi "denna rd hugga” 'rubb: "och -stubb.-vid> La- hölms "kyrka, endast: med till fredsställelse: nötera," att 'träden där beskurits på ett: tilltalande ifgårsock, det;van: då-allt annat .—' den skulle. förenkla |. det "hela och -har i: stället gjort allting” bra, mycket mer kompli- cerat. Nog är det väl något ga- let i systemet när : domstol, nämndemän, -: . notarier, advoka- ter m:. fl. skall hålla på i bortåt en "timma ' med en krock som ”Ynglingen . ville” klara sej. värnplikten' och. när han kom in ftill > -Jäkarundersökningen ' förkla- rade han att han såg dåligt, Lä- karen prövade: de 'största stilar hän'> hade : på "kartan, men den unge mannen påstod att han-in- te." kunde... läsa :någon :' av. dem. Slutligen : grep: läkaren en stor rund försilvrad " bricka - och höll en halv: méter.: framför. honom. > Den unge mannen tög upp: fyra 25-öringar.. och" överrä till läkaren, t— Vad är. meningen”? undrade läkaren, "nr med” andra .ord en tillbucklad snart. som möjligt. gå in för po- lisdomare, som "omedelbart. dö- mer. dylika ) krockar" och en skil- ö skadorna "annars blir det 'snaft” en ef- tersläpning på många år. När man så sitter och. hör på I målen' gen, att vad som än händer, så är det bilistens” fel. Om en” ung- I domlig” cyklist ger, 'sig ut mitt på vägen framför en bil, så är; det bilistens .; fel — " bilisten.: må" ha kört hur ordentligt som "helst. årets ”stilla "vecka varunder "korta Passionsandakter (utan. predikan) hålles "i kyrkan måndag, ”tisdäg och ”onsdag” kl. vardsgång. skärtorsdagen kl.”19. : turligtvis finns slarviga. bilister - föredrar vi hellre en brännande |" säkert inte varit förtjusta över |" i deras trädgårdar. ochf er. varken. blommor” eller andra| växter riktigt som. de skall; Vil. tiden skötes så väl som. hittills, |” vilket är troligt. Nu blir det ro-|- kyrkor; erinrar sig: sign., att enl: av » Karlskronas” kulturperson- : för, bara träd”, skrev. han. Träd |. oc hvårtenda träd. kring kyrkan I: inte" vill -yrka' på att man: skall |- ” Förlåt, jag trodde "aoktorn vili le växla den där enkronan, blev, oh 19.30. samt, skriftermål med natt |” springa runt hela och "söka den på olika håll. Hundrapro- centigt har detta givetvis inte gått är” i alla ner, och sågverk, och även för bygg-. "det senaste, nya. i Till bil- "och transportutställping- | en väntas nyheter från Bilsalongen si Stockholnry och denna det av mäs- - san har ju alltid sin givna publik: Ett företag kolmmer att. anordna en kstad” på 40. kvad t där tillverkning” fortgår: under kela r " Mässan' öppnäs: av landshövding " O. Ekblom lördagen den'24 april kl 4. Vid. invigningen "spelar Stock= : holmspolisens” musikkår urider led- " ning av Per. Grundström, '' Denna » är den varje år återkomrhande spet ouvertyr till mässans öppnande; kny=. ter an till att inom”densämmå ryms utställningen ”Hallå polisen!” Detta eialutställningen: 'olisutsfällningen riktar sfg'direlt till allmänHeten 'och". vill tala om: alt brott lönar sig 3 De gamla, de" trodde - att det i bergen. bodde ': . froll, som "voro mycket rika - men ändå efter mera. brukade . vti skogens salar, " utöver berg 'och dalar,” fos or sågo de huldremör sköna. "ol skymta”; ibland ' buskarna grö Och ute på ängen . : Di under: björkarnas hängen, +. : «vor. li. ” kunde. de-se älvor. dansa . «> MÄT "kvällens > ”gullmoln: himlen fränsa I forsen i bäcken ON or "> kunde de: höra näcken.” a SM . > på sin förtrollade fela = ov Fass es '» härliga melodier spela. Te at ng sr "Och hemma: vid gården. .' ' höllo- tomtarna vården. ” Men allt är nu flytt med Viaden, "1 Kring midsommar år 1630 gick den svenska armén I' - land i Nordtyskland. En:svensk diplomat uttalade, att” : de svenska bondkarlarna, inte sågo mycket ut för värl= ” den i jämförelse med de strålande — örnnästa soldaterna i Tillys mustaschprydda, armé, Det visade sig dock — | senare att svenskarna och deras kungliga. härförare voro > de le kejserliga längt Fverlägsna, Aall tes ee derhopar, medan ' sv St 22 Mellan Gustav "Adolfs här och. de kejserliga ärar "na fanns det den 'skillnaden att de kejserliga uppställs "des i störa 'oKanterliga fyrkantiga” pikenér och 'mus 1 gjorde bruk av 'en ". lättare brigad ställning, lå äckt och 3 led djup, ” och på så sätt kunde man med” pistol och högg sedan . Den kejserliga generalen in här vid Breitenfeld och : emot honom förstärkt med » på en gång. Det svenska rytteriet angrep i galopp först -; september 1631 möttes härarna ' under ett slag 'som' fullkomligt avslöjade Gustav Adolfs härförargeni. Den svenska: segern var r kolossel och Till; göra bruk av flera våpen -' : lös, med värj or, Tilly marscherade upp med kung 'Gustav' ryckte fram > i saxiska' trupper. Den "7 rika -« Tyskland : från Breitenfeld. seger, men på samma gång Gustav, Adolf 'stupade. Gus minnet som Sveriges; 4. En rad äventyrliga scgrer "förde svenskarna "genom 1632 ett slag mot Wallenstein, som nog gav .en'svensi Vid Läötzen utkämpades å var en stor förlust, då kung : tav' IE: Adolf står -kvar. i” kanske Nordens störste konung, > > |Sven. Han bodde i drängstugan Jordna blevo glada. Husmor intressera» jöver taket, Det var några and-: de" "Lig för-deras. problem, De löst spännande "minuter, Jag alltså räkna med vite] loch det kändes som om blodet ” "Jen "landsväg och mellan lands- Sol där byggde de sin. stuga. Sven ” livligt beundrat för dess vackra Tätt genomförd . som nu; "och sak: De lunginflammation - 'och dog.' Till Bengta var" piga (så hette det ju på den tiden) på en av går darna i mitten av 1800-talet. Hon hade! kommit från en by andra sidan skånegränsen! ' En bror . till henne bade gift sig a trakten och köpt en n gård i en grannby. ” - I den gård där. Bengta tagit tjänst” fanns vid tid en -BENGTA mig på vallmuren. Från Beng- tas” stuga bolmade svarta rök-. moln. Bengta stod utanför stu- gan' och kring henne en del : människor. Ut ur stugan kom far med dotterdatterns symaskin i famnen. Far, tänkte jag förvå- nad, här? Nu? varifrån kom han? Jag kastade en blickner ung och duktig dräng som hette dett ”oeldat ” rum i en ekonomi- byggnad. 'De unga trivdes bra t- hop och Bengta var väldigt mån om Sven och gick: ut till honom med hågot varmt att dricka när det lar kyliga ruskiga kvällar, En dag” sade husmor till Sven: "Nå, hur skall du ha det med Bengta." Tänker” du.» gifta dig med henneWyy: - Om! Det : tänkte: han visst, men'. hur? Det var en annan fråga. Var skulle. de bo, hur få råd till bosättning? Jaså, mena- "Ide husmor,” är det bara det det "| hänger på, så få vi, väl försöka åt landsvägen och där nere stod hans ' häst framför ett vedlass. Det var sannt, nu minns jag, han hade ju sålt ved till skolan och nu hade han förstås kom: mit med ett lass vid denna tid för att jag skulle få åka hem, + Far satte ned symaskinen, och 'i nästa ögonblick var han på väg in igen. Låt bli, det går. inte, skrek någon efter honom Jag var också 'färdig' att skrika men lyckades hejda mig," Mitt! skrik skulle inte ha hindrat ho- nom från att försöka utföra det: han ämnade, men det kunde ha distraherat honom någon sekund: och jag hade en livlig känsln av att fars liv just då berodde på "det. Gissa om de unga | kunde - stöd från det hållet, — Genom utägorna av den gård "|som tillhörde"Bengtas bror gick vägen" och "rågången' fanns en "| vacker, backe. 'På södersluttnin- gen. "av" "denna backe fingo de : unga överta"ett' stycke jord och gjorde" sort så "många andra av öner, han började med idel. När "han: var hemma från sina resor gick han ” ke'wid gårdarna.'- n' resa: och övernatta- depå en gård i'slättbygden, fick |: "han en ympkvist av 'ett äpple- träd.:som han föregående höst "Den ympade. han 'äv' de” äppleträd som han redan "planterat på sin lyc- | ka 'Trädet' växtej blev "stort och "| bar”rikligt med frukt". >, När jag "gick i skolan = var det en stor "och "intressant händelse : lunder äppletiden, när, någon av skolbarnen ' fått en slant hemma och "kunde "gå till: "Bengta och köpa äpplen, 7" I närheten av "stugan fanns en aturlig källa .med klart,' gott vatteri och "ovanligt : tik" vätteti-|' tillgång... Långt. in på detta år- hundrade : var” det” "vanligt äl folk: vid Tångvariga törkperiodét där. Fickan gifte sig i en granne socken: + KRA + Sven fortsatte med” sina han- delsresor.. Det';var, "tidens 'melodi innan” "det fanns någon industri på. platsen, Avsked .och saknad, förväntan; återseende "och lycka I Men det var inte älla som kom”: igen, Det var så många faror gom hotade, så mycket ont 'som kunde ' :hända . både dem” som : reste bort-och dem som stanna- de .heräma. En resa vår inte så naden och” öron kunde : intel”? mildras "genom, snabba ' post- och, telefonförbindelser, ” ” t Sven. kom.att bli en av dem som blev" borta. Vid en resa; i Västergötland insjuknade han il?? Hemmet kom 'ett meddelande a att "Det har” meddelats," att på Simonstörps gods i Skåne” finns en ko av. .SRB-ras, 1181 Nilla; som. ifråga. om mjölkproduktion kan. räknas - till världseliten. Näninda ko 'har under det för- flitna >: kontrollåret lämnat 8,456 "kg. mjölk med : 314 kg. smörfett.”- Meddelas kan emel- lertid att lantbr." Karl Anders- son i "Siggebol, Skällinge, har en kossa' vid namn Måjros, som under nsamma tid lämnat: 8,100 kg. mjölk, med inte mindre än 315 kg. smörfett, alltså ett kg: mer än skånekori. Även skällin-' gdkon. är. av SRB-ras. Om man till" detta” "lägger, att' foderför- hållanden, i Skällinge knappast kan jämföras med förhållande- na i Skåne, måste skällingekon betraktas som jämbördig meå gin. kollega i Simonstorp, vars besättning” räknas till. Skånes åvelsbesättningar. UUHr ” Anderssons besättning r-av-11. mjölkkor. Modern . Sydkraft. Kyeger. kraftverk i i Ijungan: | la tag till Sydsvenska "Kraft AB; har påbörjat "och >' Asnaredsfallen. marna men» nedanför. - utloppet til len ' beläget "Övre. Ljungans Kraft. AB i Malmö, som ' är ett. dotterföre- enligt . Östersunds-Posten Te : projekteringsarbetet |: för 'utbyggande av tre strömfall i- övre "Ljungan, : Räntanström- Thuringe kraftverk skall byg- gas med: en damm över Ljungan | 7 i övre "delen av; Handsjöström- Handsjön och bli till. huvudde- ästernorrlands - | han var död och begraven: -- |" Nu :var Bengta énsam i sin ”Istuga sedan livet tagit” barnen och : döden "tagit hennes man, na bo ehsam kom en vuxen dot- terdotter, fick arbete i traktén och. bodde hos sin mormor. -' obebodd. gård på backen; ovan för Bengtas. stuga. skolår.- Jag hade städningen i I | småskolan ”det' året. . Gick ' tidigt på morgonen till skolan'-för att ' varmt innan. småskolbarnen kom, och : gick den vägen och sående mjölkproducent, bör att br Andersson har”é -] kviga,- som "efter första” kalv- ningen" lämnade” 299 kg smör: fett. - städade » skolan innan jag: gick. ti Majro3 v var "också a frame” som tidvis t.o.m. uppvisade : högre siffror: än' dotterns. I Nämnas hem. Gården där skolan, var: in- hyrd låg på en slät pla på bac- kens krön. Där sluttningen bör: jade låg en vallmur och ”nedanz för denna.låg Bengtas stuga. - Én eftermiddag när jag var och städade tyckte jag mig hö- ra "mystiska" ljud från det hållet. Jsåg ' När: hon: blev för dålig” att kun) eo Bengtas" "stuga låg i närheten |? av-' folkskolan.” Småskolan :varl-« vid. denna tid inhyrd i.en liten]. Det "var" ett "av mina sista hinna” gå. .: den vägen och elda . sekunder. . Lågorna = slogo upp stod som en 'staty på vallmuren stelnade till is I ådrorna medan , jag intensivt stirrade på dörren till, den brinnande byggnaden. Skulle far hinna ut innan taket störtade in eller...? Här stan-' nade tankarna. Äntligen! : kom far. med ett stort klädskåp i famnen, Jag var nog inte en- sam” om' att dra en lättnadens suck, Det kändes som att kun? na andas igen: Någon minut till. och taket störtade in. Lågorna ” ;jflammade mot skyn och ett regn av "gnistor ”sprakade ned över . tomten. . | nas 'färd uppåt medan de förin=' tade det sista av det materlellå jordelivet. -glvit henne. Hon ' knäppte sina skrumpna händer och sade andäktigt: ”Herr en gav och Herren tog. Välstgnat Nare Herrens namn, Stugan” var en "glödhög, men ingen människa var skadad, Jag” hade tänkt gå, ned till olkhopen som: 'samlats ' kring' branden, men nu kom, reaktionen efter de - spännande minuterna. "Jag blev alldeles matt och skakäde”" som ett .asplöv:. Förresten hade. barnen på den tiden fått besked om att inte springa i vägen där / de inte! kunde göra "någon nytta. TRE gick: tillbaka in i skolsa- : . öv. lemock satte. mig; Efter en stund ir med vedlasset.' Har du t att. det; brännt här ne- ,han. .Jo, sade jag, jag , ö för. var inne'efter kläd- sskåpe i .Flammorna sgloga upp över : "taket, det var för. mycket ” | riskerat. - Elden hade börjat på vinden,' sade far... Jag såg när det "började brinna 1 bjälkarna ' 4 och jag visste ungefär hur gro-. va de voro så jag beräknade att jag skulle hinna. Jag är glad att jag lyckades' rädda deras kläder . säkrat! SEA Kanske . anade han också att skåpet inte var ett klädskåp vil- ket som helst, människas "mångåriga dröm i'en ” vanligare än garderober” i hor städerna. ba ", Gräset har i många år vuxit, frodigt på "tomten där stugan en - gång stod. Lie "och riva här år 7 efter år gått fram över den mark: för hela' registret av känslor, bå- de sorgsna och glada som om: spänna ett människoliv..”, Och i gyllene höstetid födna ännu äpplena i det stora äpple” ' trädet i ”Bengte Lycl - ana Ingeborg Fälthamjnar.. Jag gickut och fram och ställde Där jag tror inte de' har brandför- el utan en fattig . ' tid ” då råttor voro "betydligt som en gång var tummelplats 7 . + Bengtas blick följde flämmor-" . oa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.