"kl, 19. 237 - Solen går upp kl. 5 1å och ned rail ör oy. : — farmors Ng — SYYYYTYYFtOYTYVEESYTTYTYTT ETT VYTYTYTT TY TT MILS reg Ytvev? TTTYTYYTYYYYTYYYTTTYTTTY TV YrYTtYTFY TTT YYrTtYTYFYTYYYTT Det rådde f feststä - BY pra ga Plönningeskolan avslutade . ; rekordår med rekordbesök | ing över I tav Nilsson, G ” på fredagen. Icke ens vädret svek, det blev en strålande dag i' mer än ett avseende, trots att såväl . styrelsens ordförande som - hans ersättare var förhindrade komma tillstädes. Godsägare Gus- gjorde med ära. Då rektor. Wallentin ge hk och fick r strax efter 12-slaget' hälsningstalade' . kunde han vända sig till en stor skara gäster jämte represen2' . tanter. för bushållningssällskapet, lantbruksnämnden' och Harplin- styrelsen, vilket han, " Dagen inleddes "med att elever från "såväl Jlantmannaskolan som den.” pågående lanthushållsskolah | under orgånist R. Anderssons led- ning sjöng. ett antal vackra sånger varefter följde tvenne kortare före- drag. . Det första :levererade eleven Roland" Svensson från Rör, som till ämne: valt '”Några ik på att elevernas föräldrar visar förtroende för skolan. Rektorn såg häri ett bevis för " : j Tvååker, nämndeman Perssons 'pre- es mium 100 kr till Gert Johansson, Morup, Mellersta Hallands Försöks- ; fings premium 50 kr till Göran | Anderssön, ” Nösslinge, Mejeriförenings premium 50 kr till Claus Wulf, Hamburg, . Harplinge Inköpsförenings premium 50 kr till mjölkprodukfionens rationalisering” Kontentan av anförandet gick ut på äl det av mera h - ducerat foder i form' av "ensilage, enklare” och ” billigare ladugårdar för av bygg kostnaderna: i den "mån detta är möjligt :samt 'i övrigt avvakta vad framtiden på basis av gjorda erfa- 1, "Inte meningen. Kvinnliga hjälpkåren i engel- ska armén 'fick nya" uniformer för att . "rekryteringen . skulle ökas, > "Det lyckade iniformerna var flofta och många" unga : damer, anmälde" sig till tjänstgöring... Nu. klagar ledningen över att utträdena ur: kåren: har börjat öka i oroväckande; utsträckning, . Anledning: "de flotta” unifor- merna - som "ökar " giftermåls- frekvensen bland ; kårens : "med- lemmar, i Ny läppstiftshylsa - brista här man ser den nya typ å läppstiftshylsa som: kommit i han- » deln ! för det: berömda läppstiftet Sans Egal. Idén är fransk och kon-' struktionen är" synnerligen enkel. Man hår gjort en särskild hylsa för det s. k. refill eller påfyllnadsstif-. Het, ”Hatten” på denna hylsa lyfter man. av 'och. sätter. så. underdelen - med ' stiftet direkt. i i den separata” i stlagit' den nya konstruktionen med stor entu- sfasm och helt säkert kommer den-- na ' förenkling vid | stiftväxling . att uppskattas också här. Allt kladd och - smet försvinner och man behöver aldrig riskera ått ett nytt stift bryts av, Stiftväxlingen tar inte mej än ett par sekunder och alla'vi som. vill, ha. olika "färger på läppstiftet . för ”dags- "och kvällsbruk "behöver nu bara en enda lyxhylsa, ”Lyxhyl? sa, ja. Den nya Sans Egal-hylsan äl både vacker . och billig: i'inköp > — Uppge det, Ockarå då får ald- där valen! ig bukt med den . Mamma "och hennes 20 riga dot ter ska ut på vift, Mamma är in=- te, "så purung längre, men tror Mörstås att alla tycker hon är 25. Dottern : står. och ser: avundsjuk ut, då mamman smörjer” in kräm i ansiktet ochi: därefter” puder, Så suckar. hon djupt och" Säter: När jag blir gam al får jag väl - också köpa sånt, där?! . RA va Oskyldiga > "offer för köig "+: Cöoch - katastrofer?" behöva : hjälp NU. "Hjälp oss att | : hjälpa! Svenska röda kor- H : set — ipostgiro” 000 800,7 - - | | | | SN , | s - - ov ” a K . | | | NE Zz i . se | - a ax » s dra yu så a an a aAa L a -i självsäkerhet." Han "gjorde" gällande "|: nomgå kursen ehuru antalet av' att erbjuda, Un- der "alla: förhållanåen måste: den Bersonliga omvårdnaden. vara utz slagsgivander "Det ändra -. ”elvföredraget 'pöll Claus "Wulf, Hamburg, som talade övet '-”Jordbruksproblem . i Tysk- tats'i Sverige några år. och talada en" oklanderlig "svenska och följ- land”.' Vi. förutskicka att Wulf vis] Ingvar And Sibbarp, Himle- Viske Häradsgilles premium 25 kr till Lennart Andersson, Lindberg, Fjäre Härads Sparbanks premium 50 kr till Henry Karlsson; Gällinge, | d:o 25 kr till Lars Larsson, Onsala, Varbergs Sparbanks premium 25 kr till Ioland Svenskon, Dagsås, och Harplinge j I Luxors nya TV. Bertil Stenberg, ” Ås, Falkent Sparbanks premium '50 kr till Lars Arne Jönsson, Holm, d:o 25 kr till Per Olof Larsson, Kvibille, Laholras Sparbanks premium 25 kr till Hans Svensson, Ö.' Karup, Årstad-Faurås krets av SLU, premium 25 kr till Ingemar Svensson, Vinberg. nn " BOKPREMIER” : Sture Bengtsson: Svensk Jord- bruksforsknings årsbok. 1954, Gun- aktligen .« hade". alla för nar Gustaf: . Traktorskö ; Leif att tillgod I sig undervi Han började sitt anförande med att påstå att man har mycket att vinna. på att ge' sig ut och erfara vad som sker i andra länder, ' Man ' vinner att bondeklassen i stort sett har lik- artade i problem ;" att brottas med även 'om' vid en jämförelse de båda länderna ' ernellan, man kan förstå att krigets vanskligheter starkt på- verkat utvecklingen i Tyskland, där jordbruket: der : brist på. arbets- man saknar en:så omfattånde: föreningsrörelse som i vårt ; nd. Överproduktionen på mjölk är stor och. man, har börjat använda automater, för 'mjölkför=« säljningen 'i städer 'och 'i fabriker. En betydande olägenhet utgör från- varon av storskifte. Talaren slutade anförandet med . påståend att svenskarna är allt för bortskämd: Joh "SRB-för .25- årsskrift, ” Nils "Johan Johansson: Svensk Jordbruksforskning .. 1914, Bore Nilsson: Traktorskötsel, Ber: til Paulsson: Befolkni itveckli gsi. erar e, som fått fack TV-sändningar upp till 13 mil från sänd: - omöjligt att få in programmet utanför en cirkel med 5 mils vadie, ör Gunnar Jonsson, Motala, den / serade TV-amatörerna i Kungsör, i St: att häpna, Med denna apparat har man, mottagit nya mottagaren s "bröderna Olle-och B täknat från sändarstationen, T. h. engt Göransson, .. ox har ansett det tekniska finesser för de intres- Av JOHAN: Mit Cute i Atlantiska oceanen, i !T centrum -för”. de /' atlantiska strömmarna, ligger en oändlig mas- "så. alger och tång i stora ruggar, ling och arbetskraftsförsörjning, ' Rune l' Svederberg: '. Svensk ” Jordbruks- forskning 1954, Claus Wulf: Sveri- ge i färg — minnesbok om Sverige. Statsstipendier — 5,154 kr till 21 elever, . landstingsstipendier 640 kr till 14 elever, kommunala studiebi- drag har lämnats. till: elever. från Eldsberga, Kvibille, Onsala, 'Vessi- gebro, "Länghem; " Alvastra, från STU:s..stipendiefond. till 2 elever 50 kr vardera, från FIB till 1 elev 15 krono; ; IDRÖTTSPRISER: erränglöpning: "Henry" "Karlsson; ]. Sven A. Johansson, Lars Åkesson, och de vet icke hur bra de har det. Härpå- lämnade rektor Wal-' Ientin en redogörelse för" kur=' N sta. antal 'elever” som : förekommit, Skolan ä är avsedd " för 60, men då kursen. den "227 "oktober tog sin början hade 62 "elever beretts möjligheter : ge" : olika + anledningar , snart ' nog : ; 'reducerades till det f eskrivna $0-talet, Rektor och kollegiet i sin hel- het'' "var glada; över - - anslutningen och: ville: tolkå detta som :ett bevis för” ökat: förtroende hos allmogen. Rektorn "underströk, att skolan har en stor uppgift att fylla och vikten av att förena teori och praktik och hoppades ' att "kursen. skall bli ele- verna till. god hjälp när kunskaper- na skall” omsättas "i" det praktiska livet. 'Talaren erinrade om att sko- lan "av : godsägaren ' Ake" Gullander. som. gåva fått mottaga en serie tavlor på olika slags hästraser, Des- pryda numera: elevernas sam- lingssal som 'en erinran om hästens forna : betydelse för svenskt jord- bruk. Han tackade styrelsens repre- sentanter för'det stöd de städse lämnat. och skolans läråre för ett köllegialt” samarbete i gemensamma uppgifter för skolans bästa, i vilket tack han även. "inneslöt skolans hus- mör, fröken Astrid Björkman. En | fortsättningskurs : tom. ' 14 -"elever startar: inom kort. Av kursens 61 elever har: 47. varit från Halland. Icke mindre ' än tre stycken är re- dan sina egna företagare, därav, en sedan sex år, men hade: först nu blivit i tillfälle genomgå” en -kurs på Plönninge, Medelåldern har va- ”rit . 22,3 år och alla får numera studiebidrag med 30 kr'pr'månad, Rektor Wallentin slutade sitt an” gen att eleverna bör utnyttja prak-|" tiskt: vad 'de tillägnat ” sig under | kursen, äveh om aktuella minnes- kunskaper. icke är det viktigaste och önskade lycka till. + Godsägare Gustav Nilsson förrät- tade prisutdelningen; 'omedelbart 'ef- ter rektorns redogörelse, enligt ne" danstående förteckning: + Agr. växel Svedlunds premium 50 kr till Kjell .Johansson, Tönner>- sjön, agr. Knut. "Nilssons premium i] Svederberg; Bertil” gr anilsson.. 'JAntonsson;'> -]och:samtliga vid skolan verksamma förande med :att rikta den manin- |] " Kul - Stig > Si Lennart Antonsson, Hans Svensson. "Schack: Göran. Andersson," Elevkårens - ordförande, Li ; tackade. ” härpå, lärare krafter som på olika områden bi- dragit till ätt alla funnit trivsel och trevnad. Detta gällde icke minst husmor som fick 'en eloge för det sätt hon sörjt för det lekamliga väl befinnandet, Till'envar' av. skölans funktionärer ”, utdelad en 1. Det ' berättas -.att' som är mycket fruktad av sjöfarande, Det väldiga området kallas” Sargasso-havet -— ett, hav mitt i Atlanten. Gränserna för det- ta ”hav” är lätt igenkännliga och ingen. sjöfarande kan misstaga sig I på det, "Tången täcker nämligen ett område så stort ' som 6' "miljoner kvadratkilometer: —' 12 gånger så stort som. Sverige. SN döda EEE ö” ; . "Påe en gåmmal karta över Sable- ön har alla vrak vid” stränderna prickats 'ut.och på kartan ser det hela ut' som en massa flugor om- kring en metmask, Man: beräknar att mellan 200 och 250 fartyg för- list och strandat vid Sable de se- naste - 100" åren. ' Den består av tvenne långsträckta rader sandkul- lar: med en liten saltsjö i mitten. Där: finns dock. även färskvatten, så att de. människor som nu lever] där,. kan : klara sitt vattenbehov. | Där bor i inga andra än fyr-, radio]. och livräd a på sin första" Amerika-resa kom- mit så långt som, något väster om Kanariebarna, förvånades han över N att en morgon "finna sitt fartyg mitt inne i något som liknade en böl- jähde äng. Så långt ögat kunde -se 'var havet täckt av. gröngula. väx- ter, Vinden var svag och inga fåg- lar, syntes till. Ingenstädes: kunde man se. fast land. Sjömännen som med: familjer. Klimatet «är milt i förhållande till fastlandets och sär- skilt är de dimmiga vintra na ald- rig stränga: : Sableön med omgivande så ä en av de mest fruktade platserna i Atlanten, och helst tar, sjöfaran- de en lång omväg förbi detta om- råde, särskilt som ön under ”en stor, del äv året ligger inhöljd av dimmor, 7. Förr i tiden: var dock Sable-ö "li Ed gröna havet omkring dem; De vil- le vända” åter, ty nu trodde di att deras undergång var nära." ; Columbus - kunde . inte' förklara det underliga "”gräset” ' men pissa= de "på att växterna slitits loss från något. land, kanske” det. de "sökte. Man lodace ”efter' fast botten, men alman räckte inte till.” Detta öka- varjämte alla lärarna fick ett min- nesalbum, =>"; Efter . det , fru "Margit Wallentin, ackompanjerad av organist Anders- son, sjungit ett par sånger, föredrog eleven Lennart "Andersson Gustaf Ullmans dikt ”Vår i Halland”. Efter detta återstod det egentliga avslut- ningstalet, som det tillkom gods- ägare Gustaf Nilsson att hålla. 'Han ville ”i"den stora anslutningen : till den "nu. avslutade "vinterkursen se ett bevis för ett ökat förtroende för skolan) och. dess ledning, något som. mycket. gladde styrelsen, som "även hoppades. att. elevantalet i. förtsätt- ningen skall bli-så stort att: elever komma att, stå i-kö när. då gäller en. plats ” på skolan. Han ; uttalade styrelsens” tack: till. rektor” och lä-. rarna för ett utomordentligt: upp- skattat ärbete; Till eleverna riktade han maningen att nu gäller det att omsätta lärdomarna i det praktiska livet. och att icke låta traktorns dån tysta ned ”poesien i svenskt jord- bruk utan i stället vara heredda på att ni icke får utnyttja tätorternas förmåner. : Poesien . i Ert yrke är en tillgång som Ni bör vara rädda om, Er' Nilsson slöt sitt anförande med att citera ur Axel Lundegårds vackra sång, ”Fosterlandet”.' Efteråt '. serverades " samtliga. deltagare i skolans. mat- STOCKHOLM. (rm . > Till. den : tionde tiomilakavlen i orientering ' som” går 14—15 "april med Stockholms-Tidningen, Afton- bladet och Stockholms orienterings- förbund som arrangörer, hade vid anmälningstidens - utgång 127. Jag, därav fem finska; ”anrfnält sig.” 120 kr till Oko- me, Föreningsskolans "premium (en veckas kurs i föreningsfrågor å Föreningsskolan jämte fria resor) till Gudrun Johansson, Torbjörn- torp, Alfhild och fmil Anderssons Fördelni av” .Jag Stockholm och ”landsorteri nästan. jämnast tänkbara "med -re- spektive 63 och 62, Femton , distrikt är representerade från OK Vargen i Kalix som det. nördligaste och Klippans! GK i Skåne som det” syd- orem'unm:60 kf till Verner Johans- "I on, Vinkerg och Iogsmar Nilsson, ligaste. av ”utanfö förfäran, men vin- den förde skeppot" allt längre" väs- terut så att 'de så, småningom, åter kom ut på fritt' vatteni "i Detta är detta vidlyftiga tånghav som numera kallas Sargassochavet. Det fanns där sannolikt tusentals år före Columbus" och finns där än i dag. Växtmassan i Sargasso-havet är "mycket tjock och smärre fartyg har. svårt att taga sig ut ur den - Ofta =h ; fartyg fastnat” i Sar- gassojioch. vrak gör det hög än i dag, ;; Därigenom -' har ; uppkommit den sägnen, att det mitt i Sargasso- havet finns. en, flytande. ö av vrak, skepp. och Vrakdelar. Det var säg- ner och berättelser 'om denna fly- tande" vrakö som" gav den. ameri- kanske författaren Crittendeh Mar- riot; ' uppslaget till: hans berömda och" spännande; "roman ”De' döda skeppens ö”, som filmats åtminsto- ne två gånger, Handlingen gick ut på” "att det bodde'folk. ombord på de": vräk,' som - bildade" ”de "döda 'sképpens - ö”y och att en- brutal men företagsarn bov gjorde. sig till härskare. över de döda skeppens innevånare, Alla som kom drivan- de ,; skeppsbrutna .: till ” Sargasso- havet . tvangs att underordna "sig den '''självgode envåldshärskaren, "andlingen nådde sin: höjdpunkt då kampen om: en skeppsbruten flicka. började mellan” härskaren medlem. av de . sképps- brutna. ” Säkert ' har' "Sargasso-bavet "be vitnat - många skeppsbrott och, sär kerligen har ' mången sjöman bii- vit, fast i, tånghavet : men någon yvrak-ö existerar F veterligen inte: i "Emellertid finns det. i en annan del, av”. Atlanten en 'ö, 'som med stor' rätt kan kallas "de döda skep- eller rent av Aflantens skeppskyrkogård. Denna ö,.. Sable Island kallas -den, ligger helt när; Amerika, närmare bestämt 150 km Növa Scotia i Canada, Egentligen, är ön bara en. lårg och låg” sandbank; omkring , 40. km ti längd och- av. ”halymånelorm.. Den tinskar dock årligen i storlek, Nå nden sköljes bort av. = och stormar. -är "Up 1ibbelt I skepp. förliste vid Sable, ' plundra= fanns där varken fyr- fräddningstätioner.; : ' De fartygsbesättningar som "blev ningsstationen' kom till, var oräk- neliga. 'Om någon sjöman lyckades | rädda sig upp på Sable-öns sand- bankar "var det blott för "att dö en långsam svältdöd, ty där fanns in- tet ätbart att tillgå "3 cl År” 1754 strandade ett ameri- kanskt fartyg vid Sable, Fartygets ägare, mr Mancock, lyckades krav- la. sig i land och upplevde förfär- liga : dagar v där, men s blev. i sista minuten : räddad av ett förbiseg- lande skepp. Han 'lovade då att han skulle se till att' andra män- niskor, som förolyckades 'vid Sable, skulle "möta bättre” gheter att rädda livet än han själv; Han för- anstaltade' därför att" ett antal kor, hästar, svin” och får ' ländsattes på ön som dessutorn försågs med någ- ra hyddor; verktyg och: medel till jakt på sjöfågel samt fiske : OH des av många. Några år 'effer mr, Häancicks förlisning "vid ör gick ett stort "engelskt trupptransportfartyg i kvav vid den”ogästvänliga sarid- banken; och 'av: fartygets 1.006 man lyckades 72 tåga sig i land. Man kan förstå deras glädje när de fånn husen och stora' hjördar av böskäp. : Senare. utplanterades vildkaniner på ön, men” samtidigt kom också råttor 'i land: där” och, de höll. på på Sable. Man skickade nu dit en råttplågan, sig katterna så att. också de i sin tur blev en plåga. Katterna utro- vä,, eftersom : intet. annat fanns att äta för dem), och 'så blev" då nöt- boskapen ensam: : = "År 1774 begäl ett' antal. sjö män tillåtelse att få bosätta sig på Sable för; att -grunda en koloni, men! de hade annat i Kiksren. När des de, och så' slog -”kolonisterna” ihjäl de överlevande. Denna grym- ma trafik : pågick länge nog, tills emellertid en skeppsbruten sjöman lyckades rädda sig med livet i be- håll från Sable- -piraterna. | kade piraterna på Sabie tända el- dar som lockade fartygen i fört därvet. En straffexpedition utskie- kades genast, men 'då den kom fram. till- Sable vår piraterna bor- ta. De hade anat oråd och satt sig ME SKGLE vad säkorhet; men vid öns stränder åg ett otal vrak som vittnade om än nu, ty: förr | borta "vid Sable-ön innan Jlivrädd- MN att äta ut allt levande som. fanns. båtlast katter och de gjorde slut på : men. tyvärr : förökade | - tåde sig förmodligen till sist. själ=|. Enligt sjömannens berättelse bru-|]- » Nu insåg man att en fast, be- väpnad ; postering var nödvändig | På ön och' följaktligen stationera- de” man - «en sådan postering där. Senare "uppfördes även ett fyrtorn, man inrättade också en livrädd- ningsstation med båtar och ran- skap i tillräcklig mängd, Seder- mera blev” det' också en radiosta- tion på ön, och nu behöver inte] skeppsbrutna.» vara rädda .för att bli utan hjälp i, dessa farvatten. Men Havet tär starkt på Sables sandbankar, och. man räknar med att Ön inte finns till mera än så där "200 "år framåt i tiden, Den minskas. ständigt i omfång, samti- digt.” som den flyttår - på sig en smula för varje å . sanden grä- ves ut på ena'sidan' och lägras upp på öns andra sida. 9 Staten kritiserat | a höghusbebyggelsen' inom villaområden - STOCKHOLM (TT) För att belysa då olägenheter som kan uppkomma vid 'sam= hällsbyggandet genom att fler- familjshus och mindre huslyper sammanföres har en cirkulär« skrivelse utarbetats inom bygg- nadsstyrelsen och bostadssty= relsen, Skrivelsen riktar sig till do för planläggningen och bo= stadsförsörjningen ansvariga ' orgauen i landets städer, kös Ppingar, municipalsamhällen och > landskommuner, : >” De scnare åren har bostadspro=- duktionen såväl i tätorter som på landsbygden mer än tidigare inrik=- tats på flerfamiljshus främst på grund av de stegrade byggnads- kostnaderna, som särskilt drabbat de mindre hustyperna, framhålles >> / det i skrivelsen, Under trycket av . bostadsbristen har man också på ” kommunalt håll sökt få fram stör= re hus, som på en gång kunde: ge - ett ord tillskott av lägenh ter, Bostadsbebyggelsen — efter krigsårens nedgång, som till vä= sentlig del utgjorts av större Tier= familjshus med tre eller fyra vå= ningar, har,.ofta tillkommit utan större hänsyn till de naturliga för= utsättningarna eller till den tidiga" re bebyggelsen på platsen, I mån= ga fall har på så" sätt en väl av= vägd och trivsam miljö splittrats av + de nya bostadsbyggnaderna, vilka " till " både typ och storlek varit främmande i omgivningen. - För att ge plan= och lånemyn= digheterna möjlighet att från börs jan bistå med råd och anvisningar vid": bostadsbyggandets , planläggs ning och projektering föreslås att' samråd sker så tidigt som niöjligt - med vederbörande länsorgan, I för=" sta hand. med länsarkltekten och länsbostadsnämnden, l ; jordbrukskassortia Västbo, och. Sunnerbo härader i slut 606 jordbrukskassor och 538 »-ningar” som: medlemmar, framgår verk ättel: n "Svenska sämbällsekdh präglades under får 1953 av j :god stabilitet, Den ekqk, I nomiska. utvecklingen. under årt st har bedömts våra i stort sett till=|” fredsställande, Industrins ' produk- . h antalet är nu 11 stycken, Coritralkassotna räknade vid Yrets » Yi för partipgiser sfön med ca 3 CN . Fra fn Stare ee dn ASSOrNaS ' medlemsantal» har ökat” med Inte "mindre ' in. cirka 4,400 under" år '1953 och" uppgick - till '153,000 vld' årets - ut. Én ny ”centralkassa har tillkommit genom att Ilalland samt : "Småland nu bildar egen kassa" aridra 'jordbruksekonomiska föreg "> det "av "Svenska Jordbrukskres för 1953. 1. NH sen kl 5] vilka "närmast vägde, samband med den internationella sprisutivecklin=" a gen, OMG BN Hane RP : Jordbrukskasseorganisatlonens ing dämpades. av 3-veckorssemesterns ' fullstän- diga '' genomförande och vissa av- sättningssvårigheter närmast, inom, verkstadsindustrin, " | Men .; inom byggnadsbranschen, handeln ,, och åtskilliga andra områden var Proc duktionsstegringen 'större; Uttikes- handeln kunde under det gångna året upprätthållas i oväntat stor omfattning. Härtill bidrog den un- der året succesivt förbättrade kon- junkturen ' för” skogsindustripro= dukter heter det vidare i berättel- sen, ; Arbetsmarknadén prågladés av fortsatt” god sysselsättning. 'Balan- sen- mellan tillgång och efterfrå- gan ..z på arbetskraft ” synes till och med :ha"ytterligare förbättrats, Lönenivån var uäder det gångna året tämligen stabil, 'I penningvär- det" kunde inte. heller några stör- re förändringar konstateras. Lev- var t under hela . året. - Index TUndeb "andra relsen. ingrörelse.utvecklades tillfreds- ställande påverkades, ;dock; menligt” av den mindre, god skogskonjunkturen, ” vårtalet vållade ar- Bötskönfliktén' ihom” slakteribrans> v hen”öcth de stora sk gårnaz:visst” avbräck £ inlåningsrö= Jordbrukets 'kreditbehov var fortfarande stort.” Maskinan- skaffning och andra kapitalkrä- vande åtgärder; till fortsatt effeke" tivisering av, jordbruksdriften vida" togos i till synes oförminskad om-: fattning,.. Anpassningen - «till det lägre penningvärdet medförde ökat behov äv: rörelsemedel,.; + ”Jordbrukskasserörelsens . tolala under, året. Inlåningen .. ,.« inlåning från. allmänheten uppgick ++" vid 1953 års slut till 617 milj. kry, och ökningen under året var 61 milj. kr, Utlånisgen ökade med 87... milj. kr och uppgick. vid 1953 årg utgång till 574 milj. överskottet vid årsskiftet var följ aktligen 43 milj, kr. ter SAS nå praktiskt taget samtliga 5. "sås TELEBRINTERNAT har successivt utbyggte ” till utt sträcka sig över hela Europa och Nordamerika. Via sitt teleprinternät : kan AS-kontor i hela världen. Ett lika slag, -160-tal teleprinterapparater, förutom tillsatsapparater av oi - - utnyttjas på SAS-nätet, som. befordrar 5,000 till 10,0€0 telegram per isde föremål för en "dag. Det nätet pressvi ta fill teleprinterapparaterna, sivalerna halt för sig, var på B omma, På bilden ses fröken Helvi Lukkonen -t-" ” rr ädepgar som snabbt förmedlar kontakten mrd ” « 69 städer 40 länder 2 kontinenter dit SAS flyger. - kr, Inlånings= ' | i SD)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.