Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
TYSSEYTEANNTTEYNNNYYYSYYYYTYTYTT TITT YTV ätt vissa av våren försthing= ari växtvärlden bringa > dem” under "vissa | Omständig- - hetér.. I Sverige är det dock . numera. ”endäst - "undantagsvis > men: i . Tyskland, "ända från ' "Östersjön till "Alperna," stöter : södra. Europa bäres ä ännu v - påsk palmkvistar. till. kyrkan för att där" signas, "varefter .. " dessa ” kvistar sedan : skydda shus "och 'hem? för: jäskslag, : - reldsvåda, pest ck andrå vån u jädra tyska - Kätolska trakter; Häriman ej Et = FE: rede och "del s Vesu intåg. i Jerusalem å palinsöndagen”, ett dv" de vackraste bland: äldre könc a Rotistverk. fal ndlomena | . » Kölningen suförd av okänd I Brysselmästare i i början a äv 1500-talet, + - Ja? former fingo” sedan ' de runt: om! trädens; stam "stå: körnst; "I förhistoriåk, tid ber. | vi ” N Å rn " | härskades väl sinnena enbart I böner till. "gudarne: bådos. Narsföl ig: | | :-derméta, utdelades mistelkvis i ära dagar gamla "seder" ten, sönderbruteri. ö : . - så ring aktade djuret ä även jet plats i underverk,” när "de: första "svagå ' ljuden, från en hy: varelse: tränga ut genom äggets skal och när:en I: ; Tysklarid ha”: även. bönderna fastspikat" "äggskal på väggarna + > också” sam sinnebild & äv, livet för att fira naturens egensun- . derbara. förlösning”; då ; också blanda malda | äggskal I såd-' i lägsta folkslag är ägget” en. "synes "den "eHer” dd kreaturens” mät. Äg» baxets Palmer, inga. hassel. "bol för allt skapånde; fånga folk 2 bört äggets: öyniboliska" betydelse, - + vid universitetet i Padau hur gif-. och ägget blev till slut en påskgå- ”” "tiga. paddor bemäktigade: sig des-.. Va: ja,zen sleksak; för barn. +" + - "va tuppägg, kläckte ut, dem, Mar" cl alla länder känner man till sa-' > vid ägget sprack "under brak och gan "om hönan,. som lade ägg av ”svavelångor — för, att. en fruk- "koppar, silver och till och: med tansvärd - basilisk skulle. komma, ' äv” guld, É vån äg - Ed ögonbEdb Nar a > Wagdömar”. ir der RN bra ära evighetsgåterna; / ” . påskriset ; förmer: hälsa den : livgivande 2” solen.” Successivt söblimera- ' Så: möta vEt ex I es = de primitiva känsloför- ” : Aöinska läroböcker: och -- ha' litet" tur" eller iakttaga "några I j immelserna till" religiösa fö- SS ter ”berätfa ”skapelseundret "sålans & "' hemlighetsfulla föreskrifter, 'så' eo . är Få hand terstsko medeltiden of: " kände man finnå sådara ä ägg, eller "= da, "att: den hemlighetsfulla "och "gudomliga Ibisfågeln -kade. byggt. -bistea ad jattjendastde, ägg som "slg ett näste i det ödsliga” döda amnärs etter apritiskulie var. världshavet och där lagt det ä ägg, värur ; solen uppstod, > tur:sedan skapat” denfö Db tappats med vd ; reställningar” och seder "och bruk anknötos härtill, >... i Det låg nära till hands: att” taga naturens: nyfödda grön-' : ska till: rekvisita: vid vårfes« | . ten;” och” : särskilt i sydligare”, Ma Europa förekom vid den tid Y > Men varför farea. fått sykte >: vismr kalla" påsk, briket "att SENSE q SR focdra länders sägor; köra, Vå'ocköy; ; om sig att lägga ägg fill påsk röna. kvistar, i trakter« å : ; ee ; H Ev talas Zom lägeet3 ån ” : "vet man infe: Det här inte fått | ring" Medelhavet mesta- Ö : Co) - någon - tillfredsställande ". förkla . palmblad. Under århun- ring.: Visserligen hal ' haren en-. en: före. kristendomens ligt de olika £olkens legender all- +. trädande firades palm- laserad lera funna vid grävrängar in = -bebarir 8 matar. | : helgen av "judarna som en rer öröaras fi npå Historiska Mi useety e.o ma "fanes det tycket oklara be: högtid. Ännu tidigare -: : - skrivningar om- detta utbredda ” i ; vär det brukligt bland greker- na" att 'vid , våren inträde . -sinycka sig” med 'I | Ikvistar, "och bladrankor:. På 'sämma sätt känner man igen 2 bruket hos ”germanerna. att. smed vårens gröna förstlingar so fira den återuppvaknande 'na- turen, :; Bland > kelterna hett Nn katiske sent: ar, kotama i -besitt- ; blivit överlämnad ' till rättvisan där: underbar. I samt > på” skärtorsdagen avrättats — 7 inför den församlade menigheten, ” " :;; medan hans ägg blev söndertram-. pat, bannlyst , och Slutligen " upp: = "bränt ba a "bi "krönikan "höna 3 | dj 1 Rd från 'I500-talet' föreskriver t,' ex. . « och mycket skygga jurs ) van att en, som lider av bråck, ”skall "tet börser, som "hets på. skär- ; Syibboler betyda 1 sj ket mera ett .folks sedvänjor: kraftlösa,' overkliga eller. 'overk=? | samma sinnebilder. Vi seratt äg- get användes på mångfaldigt: sätt,” Det kat användas” som ”Jäkeme= del; det ger skönhet och det för- ” Europa "bibehölls ' många av de. Jänar. kraft och. klokhet.” Ägget gamla "germanska ”- sedvänjorna > användes också som orakel; -un= "> och införlivades med de kristna, >- der. särskilda ceremonier slår man - - Kyrkan, undvek att' helt avskaffa det'i en skål. och uttyder« de avs. ' gatala invända bruk; -den anpassar s 3 ! a 0 Tonge ns 7 Enigt några kogtinenlaltt DE a an sa :, skulle haren vara tvåkönad eller. '' . -'ur.defbara egenskaper, 3 HO ” åtminstone enligt engelska. sar > Sa . är också Som" tuppen; göken, | gor —' vartannat år bytt: "kön... ” ja själva den "onde, lade för att; Det är hu möjligt, ar. berättels Få i .”gkada människorna. =" : "serna om" Karsläktets Jortplant- = ning har gått! förlörade” och att I "Det är en farlig. klockgroda, som framkommer ur det ägg, som - der i foria tider verkligen. funnits la ”en tupp: Har lagt. vilken är nio "egender 4 om äggläggande barar. > "är gammal”; berättar år 1330 .X »slötet av, medeltiden vårfesten "att" plocka. ekmis - : vitan och gulan bildade figurerna.” dé 'dem hellre efter sina ”lärosat« vo oN . teln På. en; bestämd dag . "ser, och; sålundå blevo äggen på . Kuenrad v. Megenberg i sin CNar talas om påskharen, och, redan H länar' också häxor och" trollkar- en viss dag kyrkligt välsignade. ” . turens bok”, Tf vilken han same " ” q3 vär det hariz sota medförde”. de” - - manfört dåtidens" naturvetenskap. - grannt ” ” målade ”påskäggen, vilka” "Ty att tuppen lade, ägg, det... ännu i dag äro påskhögtidlighe- so "trodde alla natur 5 ä0 3 > tens k ärket..” ,er ända in på "1500-talet. " Och "än fe Nr 2 1010” peskriver en processor r tt Dessa + ägg ' -blebo också särskilt - verksamma," orå de välsignats. på: ” skärtorsdagen, långfredagen eller ' någon annan ikvrklig helgdag. så . iungom glömde man dock gick t en procession 'uinder'sårig” » och musik till en plats, där: inan visste att misteln växte och avskar den med.en gylle? ue skara. Under e silonmel | rt » Jar, makt ill oförklarliga: konst- s stycken;'. Man ansäg: även förr, att äggets kraft Fände. hjälpa. den ill. = rna
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.