rereeryrFeryr = färoras TmAING MJ 2 Rä iddningskåren hjälper alla med: allt överallt STOCKHOLM” Inte utan avund har vi svenskar tittat på och under årens lopp äg- neat vår beundrån åt iden inter nationelit berömda F: alcks rädd pingsrår, danszarnas stoltket. Vår avundsjuka kan vi numera stoppa $ en gammal .säck,, ty vichar fört en motsvarighet som kvalitativt väl tål jämförelse med den danska + organisationen — vi har vår Bädd- Dingskår. ve = Planer få att organisera er ningskärens rezurser till snabb och effektiv hiälp ökas undan för uc- håll för dessa resurser, Redan vid sista årsskiftet hade — för att ta ett | — antalet hjälpstaty acr, anslutna till kåren, ökat till 1£M, De ”läcker” praktskt taget hela Jandet, från Earesvanda inorr ull Ystad i söder. Om dei verklig na kan--2!la upplysningar erhållas vid kontakt med Räddningskåren. Tedes el- dylik bela Jardet 6 farins redan vid tiden före andra världskriget men de måste då skrin- 1£27a$. Anno 1917 började organi- sationsarbetet, och därefter har det gått för ånansvärt. snabbt att få ler på annat sätt. Den lilla upp- lysningen ” kan lämnas att även om det ”inte händer någontng”" under löpande . abonnemangsår så har abonnenterna gratis tillgång till fria form. och fason på n, säger] fö. på vår förfrågan organisatfons- chefen, överste Gustaf - Huberth, Abonnemangsförsäljningen. tog sin början 1 april 1950 och på dessa fyra &r har vi nått resultat, som vi nog måste beteckna såsom ut- omordentligt goda. I detta. nu är|så sota när söm helst ratis kan kom- pletteras. En avgift på 29 kr för hel ' familj, inberäknat hembiträde och gäster, kan just inte sägar vara ett högt pris, som dessutom inkluderar fria sjuktransporter om €0.000 och då man väl får anta att varje sådant brev'”omsluter” i genom- snitt tre persoher innebär detta att 180,000 svenskar 'bittills är enga- gerade I denna försäkring, ty en försäkring är det ju fråga om och sådana blir. aktuella.” En” annan fc utgör” fordons- k et, vilket b i fria bä och ' fan, inga behöver stå” utom räck-| ' mening låsa abonremangsavgifter-| - : kryssaren ”Vengeance”; ; då FRÅN EN HELIKOPTER togs den här ovanliga bilder, "visande däcket” på di där officerare och meniga formerat drottningens. namn - Vv ” eskorterade ”Gothic” från Fremanile till Cocosöarna. en å en australiske flygplans ”Elizabeth. R” som. plus — i fall av behov — fria sjuk- transporter. Kostnad: 49 kr. Fri förbandslåda i bilen ingår också. Nu har det gått en liten mans- ålder sen Strindberg höll den brin- därtill en ur premiesynp nerligen billlg sådan. Med målmedveten nande debatt syn-|k äddni åren "att ' nöta in sitt namn öch sin tillvaro i all- iktni . Att kåren "Denna I och för sig värda siffra betecknar likväl bara en början; det ligger I själva idén till denna organisation att praktiskt taget hela svenska folket skall om- fattas av och inlemmas I: Rädd- ningskåren, Det är en angelägen- - het för var och en, å vilken sam- bällsställnir.g vederbörande än. be- fyller sitt behov är självklart. Den enskilda människans risker för all- sköns olycksfall ökar i takt med fortgående mekanisering, Kraven på effektivast .och ' snabbast. möj- liga» hjälp om ” någonting . händer anmäler sig med ökad skärpa, ac- de bl. a, av ford n om samhälle och liv vid makt; Man debatterar ännu det han sagt men nya tider kommer med nya problem. Varje tid har sina fel och sina'ambitioner, Vi har upp- Jevt världskrigens elände, fyrtiota- lets 'egocentriska självinkrökthet och - dagens vätetombskräck. Det står utom'-allt tvivel att. vi längtar efter något annat, efter en ny, re- nare och tryggare värld och efter en debatt om. verkliga värden, Det. — Injör påskhelgen - Åv Märta Leij jon- finner” sig, att noga tänka jver|tillväxt. i organlsatlonens syfte och sin egen ställning Inför riskerna av inträf- fande "olycksfall, vare sig dessa drabbar t£ hemmet eller annorslä- des, t, ex, -under bilresa, : Rädd= och ett stöd, framstår vårt land. "Människans skydd i en mekaniserad tidsålder gom någontng : primärt, Räddningskåren vill vara både en broms och.-en | trygghet, e ett ankare har inte ansetts vara kulturellt vär- digt att tala om rg saker, Det är ett majestätsbrott att tala om Gud när det är människan som är världens herre och högsta auktori- "tet De nya passagerarbrane n: Readrivna medelstora plan den 4 viktigaste. salen. från europelaka ftygplanfabriker, - SÄ helt vibrationsfri gång. ">, Ett av de senaste nyförvärven är Air France snabba VISCOUNT. De fyra fea-prop-motorerna (genomskärningsbilden) ger nästan Som gryningen till en ny påsk, en ny andlig tidsålder i vårt land oc Vv [måste man ta ett sådant tidens tec- ken som det stora mötet i Uppsala universitets aula där det kristna hemmet och arvet var den röda trå- ; Iden.i en sällsam debatt, där en lång rad av professorer och docenter med, en medlem-av den Svenska : iakademin. i spetsen vittnade om sin kristna tro, De använde måhända Jinte de vanliga orden och utgångs- | punkterna, de var filosofer och tän- -+ kare som själva valde sina ord, tän- M kare” som tvivlat, grubblat och kom- : mit till klarhet. Tänkare som vitt- d av deras liv. De många bekännelserna sam- manfattades måhända bäst i poeten Karl Gustav Hildebrands ord:' > C5s, | Ett vittnesbörd om "att denna he- H liga eld inte bara lyser för de gam- la täskarna och forskarna fick vi genom den lilla radioutsändningen Högre allmänna lärover i strax efteråt, Den var märk- lig i sitt slag, , Man kan Ju säga att det hela ba- ra är en tillfällig fråga, om uttrött- ning, Vi är utleda på den tillvaro vi har, Vi längtar efter något annat, Vi har hela vårt liv matats med propa- ganda och krigsbilder, med skräc- ken för giltgas och atombomber, Vi vill leva i fred. Vi är trötta på att gräla och slåss. Vi är rädda för ti- Det engelska rendrivna Pnssa- gperarplanet de Havilland ' ”CO- MET" har redan efter endast ett par års prövotid anslugit tonen I nyanskalfningsprogrammet , : för många flygbolag, "Kometen" som knappat in på flygtiderna på ett uppscendeväckanda sätt genom sin stora marschhastighet, 800 km'tim,, måste omellertid ha en relativt lång flygsträcka för att bli ekono- misk, Därför planerar man nya readrivna trafikplan även för de kortare distanserna, och bland Nyg- plansfabriker som kommit över det "första experimentstadiet ' på dessa typer befinner salg det fran- ska SNCASE Dess prototyp ”HD-4S", en readriven medeldi- "atansare, har redan beställts av det franska flygbolaget AIR FRANCE, Samma är färhållandet med fabri- kers andre stora försälj till exempel Turbomeca spectalise- rat sig på rea- och turbomotorer med mindre och medelstora 'effek- ter. Dessa konstruktioner har i flera fall inköpts för licerisbygge av Eng- land och Förenta 'staterna. Man kan tillägga att de readriv- na passagerarflygplanen inte en- dast är ett resultat av jakten efter högre farter. Readriften gör näm- ligen. flygningen betydligt komfor- tablare, eftersom vibrationer och motorbuller försvinner, Våra sven- ska flygresenärer får för övrigt tillfälle att bekanta sig med rea- driftens fördelar i Air France Co- met-plan,. som flyger på den nya linjen Stockholm-—Paris på 165 mi- nuter, I den allt mer hårdnande kon- kurrensen strävar de stora inter- nationella Nygholsger inte bara mer "SE 20 CARAVELLE", Den franska Aygplansindustrin arbetar på ett produktionsprogtam arta Inte bara bjuder på intressanta reaklionsplan av nya typer för cis vilt bruk utan även på avancerade procutktianer för en allt mer auto- matberad ravigering, Bland övri Nä "franska Fygplansny: aeter som lill- . drager "sig - speciellt intresse kan man nämna det ”konvertibla” "Fars ltadet” för 10-18 Passagerare farmt "SÖ 1120 ARVIL”, värklens första tratrivna helikopter. Val flygmotxbyggarna beträffar bar franska SNECMA, och He Pano- Swear börjat bygga turbomo- tirer På licens, medan andra som . om att försäkra sig om de ton- givande nykonstruktioner som kom- mit fram i provbänkar och för-|- . säkamoleller. De måste' också se till att de plan de använder i dag är av. senaste modeller och för- solla med all den dyrbara men betydelsvfutta navigationsutrustning sam medger säker trafik under allt väderlexsfärhålenden, I Eurof: tår det franska flygbolsget AI FRANCE 1 täten I fråga om ny- anskalfningar. Ea blick på dess dens andliga oro och förvildning, vi är rädda för vårt eget förstånd. Och nu när paniken slagit sin klo i oss vänder "vi tillbaka till religi net och tiyggheten börjar vi stri” den igen, därför att sådana: är vi 'Tvivel och tro följs åt, lydnad "och revolt. : Men krister.domen har också I re- volt i, sig. Jag minns min barndoms - påskt Det var, stilla i huset. som alltid om heigdagsmorgnarna, det bara susar de i spisen. där. mor pysslade 'med frukosten, Vi barn fick ligga litet längre -om helgdamsmorgnarna än till vardags. Vi:sov inte, bara låg och njöt över vår rätt att får ligga och njuta av morgonen. Vi hade fått rena lakan på lördagen. Mor hade som vanligt badat och skrubbat oss till helgen. Både vi och sängen dofe4- tade av vit aseptintvål. Rummet var, åt öster. Solen sken in där så fort]: den kom upp och lyste genom mors nystärkta gardiner. Mor älskade vi-1 ta myggtjällsgardiner, de föll i rynk- ningen som brudslöjor kring ifönsi Nattlig" brand a > krävde 20- talet - trävhästars liv]: - BODEN (aT- wo Mellan femton och tjugo ”värde- fulla hästar innebrändes när det störa stallet' vid Torpgärdan: travbana i Boden natten till tis- dagen” ödelades av en häftig brand. Sex hästar, lyckades tillskyndande Fersoner få ut och ytterligare sex keom rökförgiftats släpade man ut. Elder upptäcktes vid halv tvåtiden av 'ett' par furirer, som rusade till platsen och bröt :sönder låset til en stallflygdel, som ännu inte nått: av branden, Tillsammans med an- dre personer lyckades de få ut ett dussin- hästar, medan ingenting var att göra för att rädda de återståen de då stallet var övertänt, ; Dansbaneägaren. protesterar: mot : ren, Snegein över byrån hade cck en vit slöja och dan höga " vögg- klockan hade en vit slöja kring sin smärta gestalt, Mor hade Jagt nya; ] mattor på golvet och våra söndsge- kläder hängde fint på stolsryggsrne och väntade på css, Far satt vid or- geln, Var skulle han annars silta en helgdagsmorgon? Orgeln brusa- de "med triumferande dagsmorgonen och far sjöng. Han älskade påskens företa psalm, Det finns pägot i den av den trot ga, glädje som skulle vinna vär Iden, övervinha ondska och mörker, atombomber cch misstänksarhet kara vi själva riktigt ville, Som vuxen har jag undrat över varifrån ”Genom de ovissa källorna om , den blide biskop Franzen fick den maj månad göra upp plan keträ Kristus brinner en eld som inte är, "trosvissa e'd som bär psalmen. Ha- fande fördelningen mellan olika 'an- Ek något annat och som övertygar "de han redan smaket Jidandets kit- ordnare av "sådana nöjestillställnin- terhet och vunnit den inre segern över det? Så länge jag levor skal! jag "minnas hur solen föll in över den grova linneduken på det, sto- ra slagkordet, över nysprucket björklöv och gula påsklinjor och! hur: psalmen förvandålade det låga g pick! | ransonerad dans. STOCKHOLM ”Landsfiskalen i Harplinge distrikt att Iden i Simlångsdalen under somma- ren. Bland dem som drabbas härav är dir, Adolf Bengtsson i Simlå | dalen, och denne uttalar nu en fö trytelse häröver hos regeringen. Redan under januari-mars ran. sonerade landsfiskalen hans tillstån' till danstillställningar mer efterson tiden är förfluten är det för sent at "få rättelse på denna punkt, Ha | vänder sig emellertid mot lähssty- relsens beslut att anmoda Jandsfis- kalen att efter samråd med kom | munalnämaden för tiden fr. 0. m "gar, vartill fordras tillstånd av | por lischefen, |, Dir. Bengtsson anser sig inte va- ra skyldig att ställa sig sådana fö- 'reskrifter till efterrättelse, enär han anser dem strida mot gällande lag bombning skjutning. och navige- Stavsjö Från det. solheta Addis Abe- : "ba, där människor av alla jor= > dens raser myllrar på dammi- ga gator har f. kaptenen vid | Etiopiens flygvapen Lars Jung- gren återvänt till Sverige el- -ter två och ett halvt år i kej- ' sarens tjänst, Med sig har har sin italienskfödda maka Inez, som han träffade där nere un- : der Afrikas sol, Ett av de fi sta besöken i Sverige gällde systern och svågern, lantmäs- tare Erland Ramstedt på Stlav- sjö, rs :Abessiniernås - misstro mot moderniteter kan ta sig ganska groteska ' uttryck : påpekar löjtnant Junggren, ' Har t ex. en infödd flicka. fallit ned från tredje vånin- gen på ett hus som byggts av en europé, så kan' det hända att flic- kans fader på fullt allvar kommer och ' anklagar utlänringen för alt vara mördare, ”Det'var du som | byggde huset så högt för att. min flicka skulle klättra upp i det, Var- för gjorde du det? Du är en mör- dare...” i oe . Flygsinnat folk, men trögt i teori | Löjtnant Junggren har tjänst- gjort som 'instruktör vid kejsarens flygvapen i sådana” "saker ” 'som ring, Eleverna hade "dessförinnan gått igenom en grimdläggande flyg-skola. — 'Abessinierna är nog flygsin- nade, = många av dem är , mycket intelligenta, men i många fall kan de ha mycket svårt för teori. Ma- skinerna är inte precis hypermo- derna utan utgöres av gamla sven- gefär så stort som en svensk flot- "Såsom . ägare till Simlå dal taket till en hi lskupa när far pi sjöng: ”Vad ljus över eriften, han 1e- ver, 0 fröjd... Här 'var mellan ljuset och mörk- ret en strid, dock segrade ljuset till evig tid. Nedstörtad är döden' och tron står opp. Bland jordiska öden med himmelskt hopp. I sörjande kvinnor, vem söken I här? Den le- vande cj bland'de döda är...” Vi barn förstod inte så mycket av orden, ” vi kände med barnets för- ljong anser han sig ha rät: att anordna nöjestillställningar när han så önskar. Tillstånd bör väl för varje sådant tillfälle; medges, därest så. kan ske ur ordni kt, tlj och omf d en flyg- skola samt markskolor. för utbild- ning ' av mekaniker, meteorologer och andra yrkesmän, Flygvapnets högste 'chef är kejsaren, men or- d. Landsfiskalen har endast att pröva saken ur denna synpunkt och ev, | méddela närmare ordningsföreskrif- ter. ' ; Denna dänspaviljöng - har ' herr Bengtsson innehaft under många år och någon anledning att nu 'plöts- ligt inskränka rätten att utöva den- na näring anser han inte ha före- som vår sista och enda räddnings- planka. Det har folk i alla tider gjort och det är inte något nytt. Men vär yi vilat oss ett slag i lug- måga till i lse tr och! styrkan, Vi drack morgondagens ljus och skönhet, vi förnam den he- liga elden som -Karl Gustav Hilde- brand vittnade em, , . En tillförordnad -landsfis- kal i distriktet har.tagit sig före att bestämma när och av vem, min danspaviljong får användas, skriver hr B Så ' har lands- Stjärnor:i FN-radio - Sh hypermoderna Bygol (det startar et Air France-plan var femte minut året om) ger sam- tidigt ena överblick över de plan« typer som I dag anses som värl- tens bästa. ' Två porulära filmstz iIrror, Deborah Kerr och Audrey Hepburn, medverkude hörowdacen tillsammans med fem ardra av filmens 209 nevsR ÖR radioutsändning, som skildrade FN:s irternationel- la berahjö! "pslonds räldsomsrännisde arbete för nödidande bara och inudrar, > 4 dens kälara fiskalen nyligen medgivit en idrotts- förening att utan mitt medgivande anordna = danstillställningar i min danspaviljong. .Ett sådant förfa- Inog spåra både vänlighet och miss- dergi [2 hef: är överste von Rosen. — Abessiniernas attityd mot de utländska experterna? ;Man kan troende, Även i de. fall där de i och för sig välkomnar utländsk experthjälp kan det hända att de visar sig ytterst motvilliga att ta emot det utlänningarna vill: "lära dem, Annars har abessinierna m ga positiva egenskaper. De är gäst- fria och sanolikt artigare och vär- "Löjtnant Lars Junggren med frå Inez" hemma hi Syster. på .; ska B 17, Hela flygvapnet är un-t' än nå-li ärr a Varbete för Kejsarens I rike, Den kun ga ' Jastbilstrafiken .- skulle . tex knappast ' kunna hållas igång- utan italienarna, : och denna "bransch är. :« så. mycket viktigare som Abessi- ' - nien bara har en enda järnväg, . Samarbetet - mellan . de” abessin= ska. myndigt na och utlä mo - garna går mycket. bra," likaså re- lationerna, mellan :de'' utländska, grupperna, Men friktioner uppstår - ofta tillföljd av brist, på samord- ning inom själva regeringsappara-' ten där 'det råder : en, byråkrati av ovanliga mått, > Den abessinska överklassen, "och i alla synnerhet dess yngre med- " lemmar, är i mycket stor utsträck- '- ning präglade av västerländsk 'ci- vilisation. De är ofta fint bildade, har kulturella "behov' lever i. eu= >, roepiska hem och. har europeisk livsföring. "Den stora massän: av folket lever ännu på en mycket primitiv ståndpunkt, ; En medel- klass, som ju på sätt och vis utgör en nations ryggrad, har inte vuxit fram, den. funktionen sköts än så ' länge av utlänningarna. - Kalla mej inte för neger Abessinska nationen är samman- salt av tre- slika folk, "”herrefol-' : ket”. amhara, tigre' samt gälla. De ' är oftast mycket. mörkhyade, men Moa” om det är någonting som är. verk-' : : ligt farligt i Abessinien så är det att kalls en av, dess invånare för: neger.,, Huvudstaden Addis . Abeba- ligger. på 2,400 meters höjd, . vilket, : ju är högre än man kommer upp ” till någonstans" i. Sverige, Den. har +: > omkring 100,000 invånare. och är alltså. en stor. stad efter våra be- grepp. Det vill emellertid "inte 'sä- . ' ga att den liknar en europeisk stad, N och skillnaden” består inte" bara -i mångfalden av” exotiska ” bland invånarna, "Det finns enhetlig siadiz.in, och det talieriarna örjade förstördes ander kriget eller efteråt. sd Uppgifterna om de höga levnads: kosinaderna där nere, får tas med 2n nypa salt,” Maten är inte så dyr | om : man inte” nödvändigtvis: skall ha det på sämria sätt som”i' Sverige — och en helbutelj ”mine=" ” salvatten som 'är en väsentlig för" nödenhet där nere —- kostar bara / 20 öre i: svenskt mynt” Det som” ostar pengar. är "kläder och" an- dra "importerade varor. i V nin Eritrea sammanslogs Abessinien ”yilades kapten" Junggren til ess huvud- + stad” Asmars,” och "det var där Kan .- träffade sin maka som tillhörde den digare i sitt ädand gon nation i Europa, Gammal surdeg i styrelsen Vad ” gom bromsar Etiopiens ringssätt strider up barligen mot ordningsstadgan för rikets städer, Länsstyrelsen synes nu vara inné på såmma "väg som landsfiskalen och har uppmanat denne att göra upp en plan beträffande Simlångsdalens kommun för fördelning av nöjestill- ställningar mellan olika anordnare. Hr Bengtsson kan inte finna att länsstyrelsen har rätt att föreskriva en sådan fördelning, : så a ne . . + ISinnessjuk finne mördade sin mör ' HELSINGFORS (IT-FNB). läser Ett blodsiåd förövades På ons- dagemorgonen I en by i Östermark I södra Österbotten där 33-årige Risto Harto Vvragte sin 76- -åriga moder om live, Mördaren. är sin= nessjuk men- far det oaktat fått vistas hemma. Han har i flera års tid "talat öm sin moders begrav- ning och på tisdagskvällen hade han hatat att begrava henne i går- "Idet att snabbare utvecklas i rikt- £ tycks vara bristen på kontinuitet 'i samhället, 'Kvar. i betsmän från' äldre tider, folk 'med bristfällig uppfostran och utbild- ning, som håller på gamla traditio- ner och därför mer eller mindre medvetet ' saboterar -framstegen. Det finns massor av unga abesei- nier som / fått "god utbildning och samlat erfarenheter ” utomlands, och en dag när de verkligen" får makten, då kommer sannolikt Jan< ning mot. en modern civilisation. . Svenskarna är inte den enda utländska rådgivargruppen, Ame- tikaner sköter om det civila flyg- bolaget och dominerar inom väg- väsendet, Ryssarna arbetar inom sjukvården, canadensare och sven- skar inom skolväsendet, norrmän i statsbanken och så vidare, Den största utländska gruppen är ita- ljenarna, som stannat kvar sedan de behärskade landet. Tvärtemot vad 'man skulle kunna tro råder styrelsen sitter ännu många äm-|? lienska befolkning uppen,: Hön / Dn hade bott i: Eritrea i" femton år och ' se är så /sydländskt/ skön som möjligt " aft föreställa känns det att! flytta från'd Eritrea. till/-det' karga” Nordei Fru Junggreri gör. en. såda td. se bara / på filmer: "5! — Man kommer ; nog: att” sakna solen .... och". dén "afrikanska inä=? turen.” Men egendomligt 'nog: -träf- fade jag i Addis Abeba: en' ftalie= nare gom hade: bott i Sverige, Och han påstod att han hade inget emot att resa hit och stanna där hela sitt liv. Så det ska nog g — Vi får hoppas det." om så skiner ju' sölen en och annan gång här. också," även. om, det inte är så hett som nere, hos dejonet av. Juda. ax : " OSLO: Kronprinsssan Märthas Fordfästning skall äga rum onsda- gen den 21 april i Oslo domkyrka. Den skall förrättas av biskop Sme- mo, varefter kistan föres till Akers- : : hus slottskyrka, os Det svenska kungaparet och det ingen animositet mot dem, och "Ide uträttar också ett mycket gatt prinsessan Sibylla' kommer att när- Ivara vid jorafästningen. sn ot TAHOLMS TIDNING -+- ENDA TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.