N i på ena. eller andra sä ttet velat 1 lösa YverYtrerrYFEREV Jädas.- "Då finns i hela världslitteraturen intet arbete, som; kan uppvisa ett så mångskiftande och i « Porträttgalleri som bibeln, De flesta av både Gamla och Nya testamen- . 0 tets gestalter, historiska eller inte historiska, är inga vaga dimfigurer J udas Iskariot; : utan levande människor av kött och blod, vilkas personligheter och in- .dividuella levnadsöden är lätt grip- bara och psykologiskt förklarliga. » Törhända gäller detta framför allt ”- Gamla testamentet, Säkert är åtmin- stone att vi i det Nya påträffar det ! ” mest. markänta undäntaget; och det" " ta gäller den man, som spelade en. så betydelsefull roll: i den största” och mest minnesvärda av jordiska . Aragedier; "den man som i mer än nittonhundra år varit känd under: namnet Judas med tillnamnet Iska-' "riot, det vill säga manrien trån Ke=.- «riot, en liten stad i Judeen, Det har skrivits mycket om Judas | Iskariot wider 'tidernas' lopp. Relis ' 2 gionshistoriker, psykologer och för- fattare har inte kunnat undgå att : syssla med” "den; man, som: spelade? en "så " oförklarlig! roll i'det stora”. ” passionsdramat., Det underliga le . nadsöde, som i sina kända detaljer .. inte. spelade" över en. längre tids-' . -Tymd än tre år, som' började med -apostlaskapet och slutade med för- med: den," personliga" 4ragedien' på kru makärens "åker ; ; om man så : mligt framstått” som en”. äv '. världshistoriens stora gåtor och in- tet kan vara naturligare än att man densamma?” Som : alltid. har; det funnits en mångfald olika synpunkter att ån- lägga, Den stora massan av teolo- ”giska - skribenter har väl med ut- gångspunkt från evangeliernas spo- "radiska uppgifter nöjt sig med den traditionella bilden av Judas Iska- riot, och, ed: större eller; mindre g isökt Psykologiskt ”moti- ""vera:ha esdigra utveckling från ä ittrogen lärjunge till nattsvart för- : ”rädare, Men det har” inte heller bå- "de från detta och andra håll saknats | - och" med "gått i idealiserande' rikt- "ning: och 4 velat. över Judas" person t eh bedragare har han på tt stärmplats FÖjömnsfål. be, gavs: i radiotéatern ett passionsdrar må av Paul Raynal, ”Pinad under. Zz" Pontius Pilatus”, i vilket författaren :Judas till en -enfaldig stacka- ” re;'som i rena rama välmeningen ämnade Jesus i överstepräster- nas händer, för 'alt skydda honom : mot den judiska befolkningens hat "och illvilja. Denna karakteristik' av Judas” är: för allt i världen högst : originell men — åtminstone enligt I . meningen hos den som skriver des- sa rader. — ett av de psykologiskt " ."" sämst utförda judasporträtt som nå- Nå gonsin' sett dagen, Då torde' trots - allt författarens karakteristik i sam- ma drama av Pontius Pilatus,: Jesu domare, som även. han spelade sin ödesdigra roll i' Jesu lidandes hi- - storia, vara betydligt bätttre psy- > kologiskt motiverad. Var han inte "Jesu vän, 'så hade han "åtminstone « 'räderiet i Getsemane örtagård eller, - RE uppviglare; vars verksamhet kunde hota - ordningen i häns ståthållar- dömer För Pontius" Pilatus "låg vällt huvudvikten på att säkra sin egen ställning, och detta 'gjordé han -bäst genom att tillgodose. det romerska världsväldets' intressen. Någon per- sonlig fiendskap från Jesu domares sida fanns ingen anledning 'att för- utsätta, Men därifrån och till vän- skap -är förvisso ett långt steg. ” Vem "var Judas Iskariot och vad kunde hans skäl vara att ;förråda den mästare, som han dock tröget följt "under. tre 'år? N 2 "Den första frågan är trots € evan- geliernas som alltid, vaga och mag- ra uppgifter otvivelaktigt lättare att |] besvara 7 än' den ' andra, där man ofrånkomligt måste hamna'på de psykologiska och historiska 'gissnin- garnas fält. Men mycket är det för- visso inte man äv evangelisterna får veta” om Judas, såsom fallet ju ock- - med .de övriga apostlarna, Då han plötsligt gör sin: entré i: Jesu historia. är det i egenskap av -sär= skilt utkorad, en av:de tolv. som av lärjungaskaran: kallades till apost- lar. 'Om hans, föregående, om hans uppväxttid och borgerliga yrke har evangelisterna intet att förmäla, De faktiska uppgifterna består endast i att Han var'son till” en 'viss Simon och härstammade från Keriot..Den särskilda mission som: kom; honom till "del i egenskap av kassaförval- tare skulle tilläventyrs kunna peka på att han var en man av stör-' re präktisk begåvning eller med en mera vårdad uppfostran än de enk- la fiskare och arbetäre; vilka Jesus utsett till att föra hans verk vidare. > Judas var den ende i apostlaska- ran, som var från Judeen; alla de övriga var galiléer. Vad hade kom- mit mannen från Keriot att sluta sig till de av judarna föraktade ga- liléerna ' och antaga. Jesu kallelse, och finns det något tänkbart motiv till hans förräderi mot sin mästare? Lika. tryggt som man kan bortse från att de trettio silverpenningar- na, denna löjligt lilla summa som utgjorde minsta. priset på en slav ” ingen anledning att vara hans fien- "de, såvida han inte i den enkle för- - Hans Memling KRISTIN; FÖRRÅDES AV och scm frånsett myntvärdets fall motsvarar ” cirka åttioferi” kronor, (1430—1494]: ? JUDAS I GETSEMANE. Var han marionett i ett ödesäramd eller "medveten förri « ven av politiska skäl, Dessa teorier | Skärskådas I i vidstående Eka "kunnarens, person - såg. en judiska : ' nat tillfredsställa alla /pärtpr, " mest betydelsefulla inte är i vilken 1 tro Judas levde utan i.vilken tre "> till begr rens alltid -lika ömkliga" roll; i tryggt kan man"utgå" ifrån” att: det ej var av. pekuniära skäl eller-per- sonlig fåfänga" som han sällade sig till den ännu fåtaliga” lärjungäaska- ran, .Ur världslig synpunkt sett er- bjöd det just iriga lysande utsikter. Det fanns inga: möjligheter att för- värva varken ' guld. eller berömmel- se i sällsk från Nasare Me det. fanns. som är också väntade ju alltjämt: på den. Messias, som i synlig måtto. det utlovade nåriga "riket? För Judas, liksom :för" de: övriga äpost- larna torde just deta jordiska: möäs- siasriké åtminstone från 'bö varit av én allt annat överskuggan- de betydelser Det. jäste vid ravälde kändes tryckande'och dé får hatiska . eloternaå; "de 'naiokella" fri- hetssträvarna, underhöll” den. Poli- tiska spä Om mä "från Galileen gjorde sig! några förhopp- ningar. om att Jesus” var. den. Mes- sias, som siafs öm; här mycket & stör= re skulle inte "dessa vara hos man«- nen från Judeen, som-levde.: under Roms direkta ' överherravälde! I Det.” finns intet som inotsäger den; tani' ken, att Judas mer: lidelsefullt än någon av de övriga just trott på Je- sus som den ' som: skulle avskudda Roms ok och förverkliga den: dröm, som hållits levande -under ”genera= tion efter' generation. Och då Judas äntligén fick upp ögonen för” att: Je- su"rike icke var av; denna” världen: ach insåg att de förväntningar. han ” gjort sig under trenne långa å år: full-. I ständigt grusats, så axlade han, fö Hu rädarens. kappa, driven antingen av! rent. personligt hat eller den övertygelsen att det.var bö re att en man dog för folket än;atl hela folket förgicks, : Denfa ofta framkastade” hypotes'. kan ju anses vara psykologiskt och historiskt'.väl "motiverad; : Men f den 'som därjämte av religiösa” skäl: anser sig tvungen att taga hänsyn till avengeliernas uttalanden löser den inte Judas Iskariots gåta. En- ligt samtliga evangeliers vittnesbörd "var. Jesus . väl medveten om både ” den lidandets väg han skulle våndra ”och vem -som”skiulle" spela förräda-: reps roll, Varför behöll: Jasus i så « fall inom sin allra närmåste krets | "den man, som han' själv visste skul-, le. förråda människosonen med en kyes? Var Judas när allt kommer 'omkring inte något annat än en mas ” rionett i. historiens. största ödes- drama, ett'av.den gudomliga föl synen utkorat redskap för att skri; ten skulle gå'i fullbordan? Och bak-'! » om detta frågekomplex tornar upp -"sig ännu ett antat; den ganla kvis- tiga filosofiska frågan om viljans frihet, Ingen. av dessa frågor har fått ett svar, som - slutgiltigt kun- oe Viken synpunkt man: än vill an-.' lägga, så kan man: aldrig kom- ma ifrån att passionsårämat var ett” sorgespel även för Judas Iskariots . del, Och till sist torde man--odelat , kurina ge den engelske författaren '— Thomas de Quincey — rätt, som ger uttryck åt den tanken, att det | han slutade sitt liv sedan han åter. "ställt de trettio silverpenningar, f vilka krukomakarens- åker inköptos för främl! "den plats som sedan dess 25 : der namnet blodsåkern, ">. redskapens praktiska i använd- Pi Lite » det andra, 'nyutkomna HFI- häftet, som. bygger på erfaren= heter från institutet och Aktiv » Huskållning. 00000 SIT i Nya häften från HFI Hemmens Forskningsinsfitut - har i i dagarna släppt ut två nya . småskrifter, som bör ha en gi- ven plats i varje hus: eget . dilla > bibliotek; I serien -”Bra hushållsredskap” har nu femte till stacken i konsumentupplys- ningen, att få oss att bli med- vetna konsumenter, Och det blir vi ju endast genom att tänka sedan vårda det vi öpt - rätt. - Men en medveten . kohsument gifter rätt, så att -det passar just honom och hans behov, Bro vill d yka, at — varje: hushåll, . stort eller, litet, måste ses, som. ett ekonomiskt företag — ett företag som helst . "numret, ”Redskap -för' matlag. -': bör ge god Utdelning åt alla in= . ning och - disknin; 2” ok it trésserade' ; parter, ”Köp” rätt '— ed: 52 Broschyrer är "delvis en omar. vårda . väl” innehåller kapitel betning av fir i "Och 2, som gavs — anskaffning och vård -— samt ut 1948 och 1950. Det enda. av, om' direktsparande i olika” for- "dem har emellertid sedan länge mer och litet allmänt sparsam- varit utsålt, det” andra har med ReSreson em ng. TRE sed : ningar -oel grader - illustre- åren ” blivif aktuellt. ” Liksom rar och en litteraturförteckning de: tidigare bröschyrerna” visar . får ersätta; -”Redskap ör "matlagning . och det lilla hä diskning” | mängd - bra typer av redskap,:som man noga prö- , vat på institutet; och när man -bläddrar" i - det": märker man ' öckså, har I många redskap, både i fråga om material och utform- vara ån” "bra ”Eöp rätt — vård la väl” heter Broschyren vill dra sitt strå noga, efter vad vi får för våra ” pengar, när vi handlar," ock att - måste ju också fördela sina .ut-, inom. familjen, " Och : dessutöm 'om- mat, kläder, bostad, redskap . : Nog står de här tre Löhdon" modellerna på höjd med 7 vad Paris ” Presenterar både elegäns och ' uppfinnings- ning, avsevärt” förbättrats "under " de senaste ni AM "HFI:s' un= och .- -vägledning t en stor: roll är > Ett 25-tal . olika .hushållsred- . > skap, "från knivar, kvarnar, vis- par, 'konservöppnare ;och andra » "”gamla” redskap till -köttermo- metrar ” och: ;tryckkokare be- handlas, En "särskild vikt har - under de" senaste åren fått: en . betydligt." mera ,vändamålsenlig "och: praktisk” utformning"; och » större. utrymme ån tidigare: åt ning och inte minst: viktigt, den. "rätta skötseln av de > "Broschyren! inleds” "med 7 ” förslag till en 'grundutrustning av hushållsredskap och'en kost- - "nadsberäkning för denna, Läsedd: för eft mindre . husmödrar böj ha isåtanke, fin-"' ner man : i: inledningskapitlet. ”Många hushåll klarar: köksar- - betet'méd ett mycket litet :antal edskap. Men har man möjlighet; " NH re dulständlg Mn : r; de olika” arbetena, > Det är ermellertid. ingen idé att köpa alltför är har i REA : miljen.. ändå; på " söndagsbordet. or: sådana där redskap, - Till? 4 personer” åtgår: Va kilo", : champinjoner,' 375 gr spenat," 4 ägg,' 212 dl mjölk. 100—150 gr ' äkstjärtar, en stor tomat' samt” nh. smula / "grädde. till. att stuva spenaten i : Champinjonerna - rensas "och ', skäres . två; gånger på längden. : "samt brynes 5 min, i rikligt' med, . smörj tillsätt salt och ltetecit- ronsaft, Stekspadet hälles upp i: en skål, "medan, champinjoner- . Visserligen > 'är.. påskäggel färskt minne, ' men: en god "och, " piffig äggrätt gillar säkert fa> köks! » somiverkat så finurliga, när vi köpt :dem; men som sällan eller ' aldrig: användes utan bara lig-' I iger. och skräpar. :Det är bättre” att” "ha. få och bra rndskap än - "många: dåliga. : ; ,Grundutrustningen, som "före: slås, kostnadsberäknas -, till. 270 > kronor; och - dessutom ges för- - slag till en kompletterande ut-.: rustning för det, större hushål=.; let,' som beräknas kosta 350 kr. ; Förutom de direkta kökersd= - ' as också diskredska- i H Rae kapitel och "blandas med. mjölken och slås | samtliga avsnitt illustreras med» över svampen, Ställ. formen en + tydliga” och” instruktiva bilder. I Stekpanna. med en smula vatten en” särskild förteckning i slutet: ' och : låt 'äggmassan -.stelna,' på : + Hittar mn” också: prisuppgifter : " till. samtliga avbildade redskap. mentpapper .kan läggas övr RAR överdrag på ärmstryl De är. alldeles: utmärkta -till detta ändamål — lätta att dra= ga på och lätta att byta ot M « - Kasserade - strumpor brukar det: vara gott i hemmet, nylo-, ä trots, Ta ut några. av. ta och använd dem till na lägges” i en smord grotängr ä gen piskas "samman, svag värme, Ett stycke PerB a iked D må är de enkla och sobra. i linjen 'och betydligt — mera lättburna än .de flesta franska modeller, -., . SS " Amies | dräkt: är i tweed "naturligtvis" >, i: färgerna oliv- grönt, svart och vitt, Framföra allt. är Jackans snitt värd be- undran, > Samklarnigen = mellan bröstfickorna Oo, ärmarnas kapp- söm '' samt mellan den. slanka midjan, och, hö « Djupfrysningen, i är på fråm- - fnarsch i Sverige; även om vi föregångslandet;, USA. - 'Tenden- sen', är..emellertid "tydlig: -frys- - ned genom hela” klänn erna, som väl= : fortfarande: är;, 8—10:år" efter ". ver: kjolen; är fulländad, Cavanagh hete; som gjort den! belgefätgade ylleX . klänningen: i .modern atrumpet- linje. Plissérna vid höfterna ut- . vecklar sig som en fanfar, me=. . dan det åtsittande"livet har en” lustig, dubbelradig khappelfekt; flankerande ? framvåden, öm går . vit” ”bvesdklänning " är den djärvåste tnodelleri:i tres klövern; "Över ”klänningen' ,bärs ? en kort jacka .med 'den högmo-=, ' derna; jr Atrosragen, stora knap= " boxarna. blir, mer: ock mer "ett . behov, inte bara, för störhushål- ""len utan även i mindre och det - totala' antalet frysboxar, i sven- ., "ska hem uppskattas f.n, till om kring”. 25.000, - berättar en 'talés«" man för den svenska frysbox- Ja ”! branschorgan. ide”: "frysboxar. komme: snart i, . marknaden; berättas: de i vidarej! och » det nämns också "om en "tillämpas -« för - frysboxar om: minst tolv, farniljer. tecknar or= der:i järnaffären på vär sin box, ;s8å får vederbörande” betala” av 7 boxen under en- femårsperiod, Metodeii" torde :komma. att till- lämpas för. de närända mindre frysboxarna; -när de kommer;'. > Men inte . bara: frysboxindust-' rin. på stark / frammarsch, ; också" rsäljningen av "djup- fryst mat . USA är ju: förhållandena. ena- stående och amerikanerna kan ” verkligen > tala om ”biggest.. in "the world”, men ' utvecklingen ser. ut: att bli likartad här i .Sverige. . etta bland Europas länder vad det gäller försäljningen av djup- fryst, uppger "Djupfrysningsby-, . råns chef, dir. Göran Tegnér, som också kan lärna en deli in- tressanta siffror," - En svensk barnfamil "lägger ner 37 procent; av sin inkomst på mat, och husmodern offrar N ära nu 19 procent, och omkring beräknas siffran ha ökat Hm 30. procent, "Mot" bakgrunden” "av. dessa siffror. står det klart. vilken betydelse” ur såväl ratio- - nalisering-" som näringsvärdes> synpunkt den "djupfrysta maten : " har och kan komma 'att få. Teri- ' densen är inte heller att ta fel "på. Visste Ni till: exempel "is attrömkring:! 6.000 butiker . . i fjol sålde 5.000 ton djupfryst, . b att ytan ej blir alltför. brun, ” .-Under tiden rensas, kokas och hackas spenaten 'fint "och ned- lägges ien gräddstuvning. Djup- fryst spenat går givetvis lika bra att använda... "När - äggstanningen är färdig sprutas spenat i kors över och i mellanrum lägges räkstjärtarna ” och tomatskivor — en både god "och färgglad rätt! Uv Mindre "och mer ”folkbetoria- : form, av skonsumentsamköp som ' Vi- ligger. i dag : som” "40—50 procent av sin tid på till- I "” lagningen, Antalet förvärvsar- i kerna'i sip. ..vårkollektion - bör fitta efter. "också var en del motgångar i början - det nu öppnas minst. i (ligen säger nog mån nu när Algot: presentera krympfria gj uiigarnas älskade snickarebyxor, - Tyget är krympfribehandlat en- ligt en belgisk metod, som dess- " utom. garanterar ökad: slitstyr- ka och större smidighet. De är märkta . Algots ' Nivenisé, "ett märke som mammorna alltså ett verktyg i en press. i sin verk= stad, Svenska Bakelitfabriken' i Drängsered, råkade fabrikör - Rolf Erikson, Skogsgärde, Drängsered, få vänstra handen i kläm så illa alt två fingrar måsie opereras, bort Eriksson varvid tillfället -ersam i verkstaden. Han' hade' emetler 4id sinnesnärvaro nos:att sälv ft Ined bondas wereflar ban barov Hill sin bostad och lade där ett reltet. för EN ön ta förband. Han införde: j dafi till lasarettet i Falkenberg där man var nödsakad att operera bort två fingrar Han kvarligger på las ” i LAHOLMS TIDNING -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.