Fredagen den 30: april 1054 . . LAHOLMS TIDNING | tillverkar själv. : fen NV fd "Ynan” od verkning ,.&X. .teleskopspe i Må apparat, > Bev> OS " verkningens historia? ” Jemmär ” Lärare Eric Dahlbom, Våx- " torp, ' är — såsom vi. vid några tillfällen tidigare "omta- Jat — "astronom, amatörastro- nom, Han är dock inte -— det -kan vi cmtala med: detsamma '— någon vanlig amatör på ge- bitet. Han' rör sig ofta och med en viss vana i. .stjärnevärlden, "om man så får:/säga. Det är; "ett långvarigt umgänge : med ' stjärnor och . astronomisk -lit- »teratur, söm' gett honom va? När' man” talar om: en - astronom, 'må 'det ' vara tillåtet att använda ordet" långvarigt i "nyssnämnda 'sammanhang. Ta- "lar" man me d en aftronom bör "man nog vara så försiktigt, att "mån inte använder -det ordet. » Ty en "astronom och matema- tiker' söm Eric Dahlbom” har , en "annan uppfattning. om. vad som är lång och kort tid. LT:s, medarbetare” var ' för " ett par. dagar sedan 'på- besök i herrskapet Dahlboms trevna hem 'i.' Våxtorp 'och' titta- de på . hr Dahlboms teleskop och övriga : utrustning. ' Och » fick samtidigt ed liten gratis- lektion i astronomivoch 'tele- skoptillverkning. Lärare Dahl- bor berättar. gärna om sin Käll ra 'hobby, astronomi och: spe gel- och instrumenttillverkning. Och annorlunda Kån det ju, in- "te vara, ty vad hjärtat” är fullt Vi: sj rad. att” titta: på hr Dahlboms” verkstad för till- Tillverkningen kan ske helt för händ; men att jip ” bom har menania t "Han har själv byggts en anerd. ning , för. slipning',a na, ett - aggregat .som drivers. ned elektrisk motor. 'Medan' vi "tittar på hur lätt; det går att slipa teleskopspegla med den-, ”bom-:en:' liten föreläsning :s om tillverkning av sådana speglar och »föreläsningen omfattar är ven "lite. grand av. -sbegaltill. — Då den- fattige musikern äv "tysk börd: Wilhelm :Harschel i England på: 1700-talets mitt hade gripits. av. astronomiskt pss en'sådan av' honom. till-'sömmarna, intresse, såg han ingen. annan utväg att: få ett teleskop än; .”- att själv slipa teleskopspegeln : och förfärdiga ett instrument. Det lyckades. Mer och mer full- baksidan som fallet är med en meter, : ändade” teleskop byggde han vanlig spegel. och blev'en av alla tiders stör- ste astronomer ; omtalar .. hr Dahlbom: ""+ ov Kd — Denna idé, att den astro: 'nomiskt intresserade själv kun- de förfärdiga ett brukbart te- " leskop' togs på nytt upp i våra dagar ' i USA, där amatörtill- verkade teleskop: är. ofta före kommande. Så-är ock fallet i Frankrike; även i Sverige finns det "nu många 'amatörer, som studerar stjärnhimmeln med si- na hemmatillverkade teleskop. . Från californiska observato- rier hemkomna astronomer för- de över. intresset till Sydsveri- "ge, och det förnämliga astro- - nomiska sällskapet Tycho Bra- he i Lund, i vilket varje astro- nomiskt intresserad är välkom- men som medlem, . inrättade för några-år sedan. en särskild : gektion för svegelslipning och instrumenttillverkning. - 'Med- 'i denna sektion blev fil. lic. Nils Hansson, Lund, ci- vilingenjör : P.. ÅA: Björklund. mekaniker Erik Cöster, Malmö. doktor :'W. Einert, Örkelljunga, och ' - folkskollärare Erie Dahl- bom, Hallandsås. Den sistnämn- | de blev sektionens ordförande. "Atskilligt har- sedan . uträttats. äv denna sektion för spridande av intresse för saken. En varm gynnare har < "denna i Lyhda-. observatoriets' ” chef, professor Knut Lundmark:rdenne. fram- stående och allsidigt lärde hy-| ser ett levande intresse. för attik PE +d. v. 8. Spegelämnet, får under ; 'speglat- v sina” teleskop - En miljondels millimeters avvikelse gör :/ SK teleskopspegeln oduglig! den astronomiska forskningens resultat skall komma den stora do. Under hans egid har an- ordnats föredrag cch diskussio- ment demonstreratg o.s.v. ' Spegelsliparen måste vara matematiker. del, - åmäatören' själv kan tillverka . med ganska ringa medel, Fysgi-” kens lagar kommer honom till verksam - hjälp. Principen är den 'att två glasplattor, c:a 25 mm tjocka och 15—25 em i dia- meter, på” bestämt sätt slipas mot värandra i horisontalt läge med slippulyer, : karborundum; emellan dem, Den övre plattan, glipningen -. 'sin yta. utholkad, och- den ' idre plattans översi- da blir", motsvarande konvex, så ” ”att' "båda ytorna blir nog- granht sfäriska. Epegelns djup är ganska ringa, 1 A' 115 mm är den: djupare i mitten än vid kanten, beroende på diametern och den avsedda brännvidden.:' Mätningen. av; detta” djup kan ' skala » bestämmas på en hun- dradels mm när, huvudsakligen - genom' beräkning. Spegelslipa- ren måste vara "matematiker till husbehov: 7 = Fel på: en miljondels > millimeter avslöjas med i 7. skuggprov: d " När man med finaste karbo- ar J kan? bli genom slipning ”vidta- erfarenheter,'.. ger. .Poleringen .. med järnoxid vid tillverkningen: av en sådan synas 'som' total: När: den: är” av ”optisk kvalitet” på en form spegel. Därför räknar man' an-' som störst, . kommer: den "här i :lav beck ' eller; filt. Rätt 'snart dsa sidan. "Atlanten denna ama- Våxtorp" att : omfatta”.0,977 av i san;; :spegelsliparen' "skåda «sitt mer” eller. mindre. väna . anlete förnämlig . fritidssysselsättning.: kl. 13.47. Dessa siffror kan sä- fgrstorat i -spegeln, Under po- Så kan .vi'betrakta den här gas gälla för hela 'södra -Hal- leringens: förlopp kontrolleras också, det är vi i övertygade” om." land i övrigt, ty avstånden här : Är ju inte större, än 'att 'avvi- ytans form, vilken: korrigeras" after : hand. ” Denna. kontroll ' "verkställes genom en mätnings metod; som. ställer allt annat i den. vägen i skuggan... Det. är det. s: k. Foucaults. skuggprov,” - som obarmbhärtigt avslöjar av- vikelser från den korrekta for. den: händige . verkad ” skuggproapparat. Den skall till sist - försilvras den :- 'speglande: sidan, icke p Försilvringen kan amatören själv verkställa efter ' noggranna ' beskrivning- ar, men. för en billig penning kan. man få den gjord hos vis- sa firmör.. En sådan ' silverbe- lägsning är icke obegränsat . hållbar, särskilt i de bygder, där luften är. rik på svavelväte står sig en försilvring knappast mer än. ett år. Har man fått en lyckad spegel, kan: man lå- ta aluminisera den. Den över- drages "då ,i högvacuum med. ett ytterst tunt lager alumini- um," vilken beläggning är täm- ligen beständig: Aluminisering utföres ex, hos Aga i 'Stock- . holm, men det har varit: på tal, att den nämnda spegelsektionen . hos. Tycho Brahe -skulle söka” aluminisering. ” ” De stora speglarna i obser- vatoriernas teleskop slipas och voleras enligt samma principer men : naturliktvis maskinellt. En hel. del amatörer — bland dem . som nämnt lärare Dahl- om — har också konstru- erat- maskiner: att slipa . och polera. med, men många av de. allra främsta amerikanska amatörerna föraktar dessa ma- skiner och anser - det -mera vgerHemanlike” att arbeta för . hand. : 2 Det t färdiga teleskopet. ett konstverk. Då amatören fått sin spegel klar: "och monterat den i tele- massan av människor. till go- ner i ämnet, ypperliga instru- ; Det är teleskopeta väsentliga : den ' konkava Spegeln, en ' otroligt noggrann ” Pjäs, Bom , med en. 'vanlig millimeter-stål- i ti få till :stånd -pnardningar för . - så ser den stjärna eller vad det - — Åmatörastronomen Eric Dahlbom i | Våxtorp Lärare Eric Dahlbom vid ett av sina teleskop. Det är sonen Lars-Ola som vid fotogr skopet, som han ock ' "själv, byggt; och 3 nu kan studera himz melns under, har han skapat ett konstverk, som han kan va- ra stolt över. + ov. . -— Men stoltheten är ingen tillgång, säger hr . Dahlbom. Men, . fortsätter han, ... det är. däremot 'den. erfarenhet amatö- ren förvärvat genom sitt verk, Han har Järt sig tålamod ge- nom att umgås med material, som inte är så lätt att tas med, han . har nödgats . övervinna ! svårigheter ' och brottats med rångliga "problem, « han har. förvärvat 'sig noggrannhet , och precision sådan som intet än- nat arbete kan ge. Men det vik-. itigaste'av allt: kan har: kommit . insikt om att man med god "vilja kan göra en sak; som man fö rut trott. cmöjlig.. Har. han; "misslyckats : ;med spegeln, så” får. han för den skull inte tro -på inneboende | inkompetens; ” misslyckandet kan bero på un-. derhaltig material. eller på o- riktiga anvisningar. KR Den : som... är eller skall bli verksam på :teknikens område som, förvärvats törverksamhet "som : en. högst ” Gård på "Hallandshs på: "30009 meters' avstånd flyttas? ned på slätten. : "Från Instrumentverkstaden i källarvåningen beger '- vi. Oss upp Men : genom den öppna balkongdörren ställer hr. .landsås.' Avståndet dit är 3; 000 1. omtalar -. hr Dahlbom, ! och för blotta ögat kan vi inte se mer än att en gård ligger å åsen. Men när vi blickar i teleskopet, ser vi gården så tydligt, som' om vi stode strax bredvid den. —"Vi 'ser nu gården på 40 "meters håll, säger hr Dahlbom som är matematiker och är noggrann med såväl ljusår som med metrar och miljondels mil- limetrar. Värmestrålningen fr. jordytan försvårar sikten i dag » ar blir mycket obetydliga. till villans andra våning ' «av. storleksordningen en'för att därifrån titta på hr' om ett besök hos åstronomen miljondels millimeter. . Appara- Dahlboms färdiga teleskop. Det Eric. Dahlbom 'i - Våxtorp. uren. för denna mätning kan är "på dagen, som 'vi gör vårt det vi fått se och höra är vi, amatören " 'göra besök, och . därför kan vi'ty- då vi lämnar Rerrskapets Dahl- själv," och ; hr' Dahlbom 'visar värr, inte få syna planeterna i' boms hem, på det klara: med eo ”fjän kåd. en : lifornia, berättar. hr: Dahlbom. Att läsa om tillverkningen av detta är som att läsa en spän- nande äventyrsbok, säger han. Spegeln är 508 cm, i diameter och väger 15 ton. Gjutningen av spegelglaset var ett fantas- tiskt arbete, och det tog flera år att Polera spegeln, När den väl var färdig, fördes" den med ett särskilt tåg i triumf genom Amerika till Californien, ' där de: atmosfäriska förhållandena är särskilt gynnsåmma . för observatorier, . — Hur det kom sig att. jag blev amatörastronom? Jo, jag har alltid varit intresserad av matematik, : och' från. matema- tik ör etoget inte långt til fy- sik och Astronomi,” säger hr Dahlbom, ee "Pass på AV 12 a dn | "30 junir: - vi kommer så imåningom ätt .: tala om solförmörkelsen den 30 juni; "och: hr Dahj om "tar fram sin karta." - <A bt För ' några” år sedån roade jag mig med att räkna ut, när Tundum fått ytan så slät den- har en ovärderlig nytta av de solförmörkelsen skulle inträffa, säger ' han; och vartden! skulle” soldiametern,. och det: inträffar kelserna från dessa beräkning- » Själv skall hr Dahlbom stu- "- dera förmörkelsen från de: sven ska astronomernas högkvarter vid Jönköping. Sn Ja, detta var ett och arinat Av att amatörastronomi är. en in- tressant' hobby — om ock inte färdigslipade . spegeln Dahlbom; in teleskopet mot'en precis en hobby -för riktigt På gård. på sluttningen av Hal- :vem som helst. : "Petrus. Fyller. någon är fe i Er vänkrets eller har nå '.' gon annan en högtidsdag? " Skriv då några personliga "rader om honom eller hen- ne och sänd dem till La- holms - Tidning. Ni kan kan också lämna uppgif- " terna per telefon, 2 «| Indokina; sedan , han förbundit sig att ”ljalt: ” samarbeta med Frankrike, . Den 19 december. sI Ho och” hans, anhängare fördrevs "| terna. ' Fördraget med Laos har [redan . undertecknats och landet HONG KONG, Spec. Ett av Genevekonferensens mål är enligt sluti é 22 miljoner invånare står nu under Vietminhs kontroll, d. v. från fyrmaktsmötet i Berlin att återställa freden i Indokina. Det har framhållits från olika håll att Indokinas ekonomiska och militära betydelse för hela Fjär- ran ' Östern är så stor att den fria världen inte har råd att stå passiv inför faran att området faller under kommunistisk kon- troll, a ' Det geografiska området In- dokina, som alltså står i cent- rum för världens intresse, om- fattar de förbundna staterna Vietnam, Kambodja och Laos. Den franska förvaltningen i In- dokina = återupprättades sedan japanerna dragit sig tillbaka ef. ter andra - världskrigets slut. Fransmännen möttes snart av starka. krav på ökad självstyrel- se för området. + "Ett sviket löfte: ' ” 3 En, av de främsta nattonalis- terna föreföll att vara en: : viss Ho' Chi Minh.. Under detta tag- na: namn döljde sig emellertid en Professionell ' rtevolutionär, som hade uppehållit. sig 1 Mosk- vä mellan 1923 och 1925 och 8e- nare verkat som | isk s d av k na Vietnam kontrollerar emel- lertid de största städerna, hu- vudparten av de bästa risdi- strikten och de flesta summi- Plantagerna, kolgruvorna och hamnarna och. större delen av Röda = flodens strategiskt bety- delsefulta delta. Indokina : onifattar 740,000 kvkm, vilket är nästan lika mycket som den skandinaviska halvön, Jordbruket ,är huvudnä- ringen för dess 27 miljoner in- vånare. Den viktigaste produk- ten är ris, som odlas på fem av de sex miljoner hektar som bru- kas: - 3" En handfull ris. Indokina, Burma och Siam producerar det mesta av Asiens ris och de 'svarar för omkring 75 > procent av världsexporten, Riset därifrån är oundgängligen nödvändigt för att möta det stegrade behov som är ett resul- tat av folkökningen 1 Asien, Det kommunistiska'. angrep- pet har hindrat Indokina i desg försök att återställa. sin 'risex- port ' efter 'det andra vwvärldskri- Indokina - ett nyckelområde visserligen de "65 miljoner ton om året som var medeltalet ww re kriget, men exporten är en- dast omkring 20 Procent av före krigstidens, Gummiproduktionen är också av stor betydelse för Indokinas ekonomi. Trots att den bara är omkring 2 procent av världa- produktionen, — svarar gummit dock för mer än tredjedel av de förbundna staternas export- handel. Många av gummiplanta.- Serna har Inför hotet från gue- rillastyrkorna — förvandlata tul veritabla fästningar, men. deras Produktion . närmar sig ändå förkrigsnivån, ' som var omkring 60,000 ton per år, Indokinas export har ajunkit från omkring 100 miljoner dol- lar per år före kriget till om- kring 70 miljoner. Det mesta av landets resurser tas it anspråk för kriget och Importen utifrån har ökat kraftigt. Indokina har nu en av de mest ofördelaktiga handelsbalanser i världen och köper omkring tre gånger aå mycket som det säljer, Före dot andra världskriget vägde expor- ten och Importen oftast ungefär jämnt, Sturo Berggron, get; — Produktionen närmar salg agent i. Kina och-Siam innan han". blev Moskvas" främste re- Ppresentant i Sydöstasien. ' Ho hade framgång till en bör- jan 'o, han erkändes i mars 1946 av den franska regeringen som ledare för” en fri stat inom. den franska unionen. . Denna . fria stat skulle bestå av Tonkin, An- nam och Kochinkina, Ho inbjöds till Paris för överläggningar, och återvände i november 1946 till gav han emellertid order -:om”' ett överrumlingsängrepp ” mot . den franska garnisonen i:Hanoi och därmed "var "kriget. ett” faktum. till Vietnams ; djungler 0. bergsa- trakter. Den frandka | "regeringen ine de ni ”> förhandlingar. iIned”Bao Jordbrukets Vid Eskilstuna fabriksförenings årsstämma — talade generaldirek- tör: Olof - Söderström om "Jord, brukets . och vorkstadsindustrlens. exportproblem"; Om vi hade full konvertibilitot. för valutorna skulle det, aldrig bli tal' om. någon konkurrens- på. exportmarknaderna: mellan indu- strien och > jordbruket,.- framhöll han bl, a; Det, blir. det först vid de rent bilatörala utlandsaffärer- : De bilsterala marknader, som I -|nänmast varit under debatt, är Brasilien ' och 'Spanien. VI' har e-' Dai; den" förre” kejsären av ;An- nam, " som”: i "mars 1949. blev statschef i " Vietnam. "Frankrike gav samtidigt : Vietnam: full:su- veränitet : på det inrikespolitiska området, men "förband sig att sköta dess. försvar i'händelse av krig ” och handlägga .dess: utri- kespolitik.,'. ” Liknande: fördrag slöts" i juli 'och "november" med de” båda Fjungarikena Laög och Kambodja, ' De. "ländernas själbständiga " ställning har er- känts av. 35 nationer joch, Frank: rike: föreslog : att de-'tre skulle inväljas : i Förenta. Nationerna, Sovjetunionen :' inlade emellertid sitt veto mot, förslaget, -' >” - En självständig stat. . Förhandlingar pågår : nu om särskilda fördrag mellan 'Frank- rike och de,tré förbundna sta- erkännes nu av den franska re- geringen som 'en fullt självstän- dig stat, frivilligt ansluten till den franska ' uriionen. Fördrags- förhandlingar '. med Vietnam är nu : inne i slutskedet och även detta land kan (kanske) upp- träda - vid = Genevekonferensen som en 'fri stat. Kambodja har redan - fått självbestämmande- rätt > i många: avseenden, trots att: direkta” förhandlingar med denna stat. 'ännu inte inletts, : Omkring hälften av Vietnams säger han. Men'vid gy mt väder 'kan man se springorna i gårdens ' dörr. I DR As Newtobs teleskop i i Våxtorp. ” Teleskopet, som vi tittat i, är: Newtons teleskop,. berättar hr: Dahlbom, D. v. &. detär byggt efter Newtons princip. Det upp- | fanns på 1600-talet och har alltså under> hundratals - år vänts mot stjärnorna av astro- nomerna. Det utgöres av” en konkav spegel, i vilken ljuset "faller. Detta reflekteras mot en brännpunkt och kort fram- för denna finnes en snedställd |" reflektor. Denna! kastar ljus- strålarna åt sidan i okularet, i vilket man nu är man vill se. Se Världens största tele- skop - i:45 graders vinkel |, ! mellertid varit ganska" återhåll. samma, ' då denna "export måste minska: exporten ' av industripr: dukter, Jordbruket, har ingen. ans ledning att komma '1 'fejd .med och arbeta för att'komma in på exempelvis ,. de ygamerikanska, marknaderna, Hämtar Industrin : dollar från Spa len ” På den tiden, a "vi Importerar de 'rätt . mycket lIvsmedel, ;...var jordbruksnämnden 'mycket ange- lägen om import från länder, som samtidigt var värdefulla för oss ur” industriens ' avsättningssyn- punkt, Jag kan nämna" vår dyr- bara import från Argentina, im. porten 'av socker från "Tjeckoslo- valden osv. Detta har kostat sta- ten och delvis också jordbruket åtskilliga tiotal miljoner, Vi har därför varit litet förvånade över den kritik gom kommit och som speciellt gällt Spanien och Bra- silien. Är 1953 sålde vi till Spa- nien 93,000 ton vete för 42 milf. kr, och utverkade att 40 proc. skulle betalas i dollar eller andra valutor. Det hela var en god af- fär tr: samhällsekonomisk syns punkt. "Jag tror inte att verk- stadsindustrien sålt några större poster till Spanien mot dollar el- ler pund, och exporten! dit av verkstadsprodukter nådde - 1953 trots veteförsäljningarna . ett maximum på 50 milj, kr... Man bör' också observera, att nästan hela vår import från Spanien gäl- ler frukt och andra varor, som jordb rna anser konkurrera med "Jordbruksprodukterna här hemma; : v säljer mot goda - valutor, Brasilien ville i höstas köpa mycket stora partier vete, Vi gick bara med på 50; 000 ton att betalas över avtalet. Priset vår mycket tillfredsställande, Aven I fråga om Brasilien har export- utrymmet huvudsakligen vunnits genom en alltmer ökad Jivsme- ft, som beror på höjda finns på Mount Palomar i Car . . NEYFCFFIVESESFEFIS TITTA Bibi Andersson och Tla Jacobsson i SF:s färgfilm HERR ARNES PENGAR, som än en gång håller på att bli film i Svensk Filmindustris ateljéer. sor , priser på och ökad konsumtion av kaffe. Ar 1938 importerade vi för 34 milj, kr. från Prasilien och exporterade för 17, Export- värdet är nu 275—350 milj. och 1954 slår det- väl rekord. : Vete- exportens andel här var 1955 en- dast 19 milj. Exporfen av verk NYTETTT YT stadsprodukter till Brasilien var Industrien; som lagt ned "kapital export. ej. dT vägen för industrins före krigot 9 milj, kr, och &r nu 175 milj, "Bland bilatorala marknador 1 övrigt märks' Sovjet, ' mon vi har under stnare' Ar köpt ' avsovärt än vi "exporterat dit, Köpon har avsett :brödsäd, fodermedel och råfosfat,” Importen från Sovjet uppglelt "1951. tin: 08 milj, Ir. 1952 tin 104 ml: om 1953. un "52: milj, mor Om: Je börtser från östtyska land,' mod vilket vi inte har nås got handelsavtal,» kan dot inte JER länder; men de har hetalts med froda valutor — för 10 mtl. kr till. Jugoslavien och för 25 milj. tilj Ungern mot dollar eller EPU- valutor, för & milj. till Polen mot help, frane osv, : :Båvitt man nu kan döma kom- ' I'mer + Jordbrukets överskottspros duktion att forffara, Det kommer .|HPpenbarligen att hävda, att det skall ha samma rätt till förefint- liga » marknader som industrion. Det är fullt riktigt, eftersom &ö- verskottsproduktlonen lär . natfo- nalekonomiskt lönande, Emellor. tid är det också klart, att jord- bruket 1 största utsträckning vill undvika att gå in på Iindustriens hävdvunna marknader. Men dot kan bli så, att jordbruket någon gång tvingas att göra så, i Örkelljunga i + . - En hotande skogsbrand , inträffade , 1 onsdags förmid- dag på Mattarps gård några km från Örkelljunga, men dess bätt- re lyckades man släcka branden innan den hunnit med att an- ställa några större skador, re Karl Olsson, skulle avbränna en , det gräs på en äng, varvid det inte bar sig bättre än att el- den £ det torra gräset med väl- dig fart spred sig upp mot den intilliggande skogen. Då Olskon Fd själv kunde bli herre över el- den, alarmerade han Örkelljunga brandkår, gom snabbt kom tll platsen. Innan brandkåren lyc- kats släcka elden, hade ett om- råde på omkring 1 hektar ängs- och skogsmark avbränts Tack vare brandkårens raska fingri- pande ; hann ef elden sprida sig + till den intilliggande större sko gen. Skytte Hishults Skytteförening har på söndag träningsskjutning för samtliga klaeser. Rekrytklts- sen tävlar även om ett större pris skänkt av Roland Niklasson för vilket bestämmelser lämnas vid ' skjutningen, när tävlingen är genomförd, omfattar 2 serier, utdelas priset. Medlemmarna uppmanas. taga tillfället i akt att inskjuta de nya gevären! Skjutningen börjar kl. 09,00... Nya medl, hälsas välkomna! mera Jordbruksprodukter därtfrån ” ens påstås att vI inkräktar på verkstadsindustriens exporty'nrke " nader, Vi har visserligen sAlt jordbruksprodukter tiven till ar d-' Ägaren av gården, lantbruka-. seen sm nen
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.