, resp. "som i Schweiz/"Sedan "invånare stabellej kommer. Holland...och ;Bel- Vi Yare, Fördelningen över: landet 240: Dersoher tl udötta. antal. in= . | panj bland. allmänheten: : ämnet och 'propagerat för åtgärde. inom föreningar. och företag i SE 'Wpplysningsbroschyrer som : urde . fas för upplysning bland ållmänhe- " har -man: länge. haft klart för: sig "sakkunniga har. därför nyligen . slagit regeringen att öka exemi- EG 'ionen — men att vi skulle vara ">. vanlottade som en- inom medi- -nalstyrelsen "sammanställd" inter- . Hetionell översikt ger. vid handen är överraskande, Denna : översikt .&om delvis grundar "sig på ameri- Fe nska källor och som belyser till- gen på läkare. i 26 länder, upp- Sverige först 'på 19:e plats. 'rämst kommer” Israel med. 430 invånare pr läkare, . närmast följt)" Professor Rundberg föreslog ny- igen att det svenska folket skulle bidra till » krigåpsykosen i världen genom att gå in. för båkteriekrig- föring.” Detta har med rätta lett till kraftiga protester. Inte bara därför att perspektivet i sig självt är så ohyggligt. Vi är en fredlig nation som vunnit sådant förtro- ende för politisk fredsvilja och he- derlighet att vi haft fred med alla länder : i halvannat -sekel, Skulle vi bli anfallna har'vi tekniker och som - är ', jämbördiga åv! Österrike och! Sch med 650 "USA. är' läkattillgången lika - god ljer Nya - Zeeland, .:Argentinaj." Island. och Ungern; I Danmark och Norge blir "det 1,000. invånare” Pr läkare, i Eng- "land 1,020," Belgién '1,060," Austra- . lieh, Frankrike; "Grekland" "och Is- "Jand ? 100,7 Tjeckoslovakien 1,200 . ”geh. Nederländerna -1,250. På 19:e "plats. 'kommer Sverige: med 1,350 in- 750 invånare” Pr läkare, 1: med världens bästa och kan ge oss de medel i våra händer vi bebö- ver, Det är kariske inte ohekatit att .dén svenska boforskaranen räddade flera liv och gtörre värden i de härjade länderna än sen mång- omskrivna alomharet. 2 lyckades] C rätt rt svårt ett förstål: den eft." rigspsykos . som" besatt det ar. :-aneka folket och tar sig inkvisition, häxprocesser ”vånare br läkare. Större. invånad- "antal "pr läkareriredovisas endast” för” Finland, +. Sydafrika, wF Mexiko, Skottland, Tngoslavien, Pole x 4 Indien. > ; ; När det. gäller” tandig" ” aillgå gén. ligger vi, bätire' till; med”. Lar pr. tandläkare. kommer Sverige redan på tredje pl 13... Även r. ligger Israel främst ined talet ”L;680, ni mast följt. av. dare me ”ineds talen, 1,900.. »resp;' 1,970.. Sist i ed talen 5,830 resp. 7,490.- Ynligt - 'medicinalstyrelsens : upp- -"gifter; fanns”. vid fjolårets - ingång "$ yrkesverksamma". läkare iSve- Tig&.d/v. 8. c:a: sju pr 10,000. in- . dock” ojämn, Stockholmarna" är bäst fillg0 aa —=.20 läkare pr pr Dj 3 Hela: me icinpersonalen . v ra årets; ingång relsens " erä "går. förutom. läkare. och tandläkare omkring : 140005 a lötsjulvärdsn och vätebombsexercis, Det finns för tti”sället inte någon” nätion och inte Je någon nations styresmän som 'va- rit. så: intima med. Sovjetunionen som -amerikanerna under kriget. Ö Inga :statsmän' i ' västerlandet ' har ätit mer kaviar 'och druckit fler skålar tillsammans med Stalin. En förnuftig .människa "måste inse :att al både enkelt” folkoi -USA och) dess arga. styresmän tog "allt det dör på fullt allvar så länge sämjan varade... Att” stridsbröderna "sedan om: i luven på varandra” 'äd väl ungefär vad 'som brukar ske. och kom i luven 'på varandra. är: väl tycks. höra till krigets rituella för- bannelse att "det skall” bli.så. "Men: när-det gäller spionérihisto- .rierna . skulle 'en gammal politiker |)" ha' förstått för länge sen att då det hejades så oerhört 'om en sak | måste: folk. bli mer ö vanligt: ny: ” | atomböiab: Här: så ända till: absolut | äckel" 'hade' vi. varit nyfikna på den själva, Nu kan..vi.. bara: förvåna |. oss över /att kulturfolk "| kan syssla med så hemska saker." a lärt land, inte. minst-här,' >] vetenskapliga forskning” oh mång. ct| skittande kultur. Det kän inte" dö ja z att dess . prestige, sjunker. mer och mer om :det: fortsätte; Vä i vill. 1,620 barnmorsk " dölshygien- "och skärpt: smittobe- redskap; pågår sedan nyåret inom Sveriges. charkuteri-' och' slakteri= idkares - riksförbund, : Närmast på .arbetsprogrämmiet;. står, nu en hyr : bland: i och - fabriker : och butiker, rad med "uppl chefer Lr Förbundet. har: tagit hygie.pro pagandan till "huvuduppgift iår, ej minst 'med : tanke på fjolårets pa- Tatyfusepidemi, framhåller på :för- fögn « konsulent - Erik, Wenner- de'; lokala organisationerna öredrogshållare, representan- » hälsovårdsmyndigheternz hära lämnat :upplysningar ska kraven yt- gare och därför har vi tänkt Össatt propagandan skall kulmine- få under. maj,. "påpekar konsulent Wennerberg vidare, . Vi räknar: med "att. kunna ; ha leg för speciell instruktion i, hygi- enfrågor vid. personalträffar och Butikssamtal' "inom - firmorna, - vid ifstruktionsdagar i samarbete niel Jan de olika. företagen på en ”ort osy.' Även en presskampanj plane- ten. om: hur livsmedlen i smittofö- rebyggande syfte 'skall förvaras och vårdas i hemmeri, ivetvit är vi glada åt ”myndig- . haternas "intresse för Förberedande, på ängré sikt blanerade åtgärder, vi anser att det också 155 5 ré isommåren; Och” galag är är Jupidv ninden” bland > all |. och skyddsrum; lig tid. Att det är så visar” en; jiten episod: som. utspelades ' Å en isvensk n| medelklassfamilj, för några dar sen. Ungdomiarnå. ade” lagt in några |. skivor i " radioprögrammöfonen "och |: satt igång. Så kom en' skiva med gick en av pojkarna fram oc! stäng” de åv apparaten och sa: + — Inga atomskivor här, » Han tog bort skivan. och lade in en .annan 'i stället,: Det. skulle inte ens , ha hänt. ör. några månader sedan. - "Mån förstår Ungdomens. reaktion. Det finns uppgifter nu, i världen |. för riktiga människor, "uppgifter som, måste "lösas i eftertanke och med aktning för det levande. Än- nu lever en. stor del av jordens folk: undér "svältgränsen och' ned livsbetingelser som är ohyggliga. Vi -| behöver ingen atomålder just nu. Vi behöver inte flyga så högt eller åka så fort: om målet bara är un- dergång och förstörelse, Vi behöver stillhet så att vi hinner lära känna varandra , som människor. och inte om' fiender, H « Den svenske . bakterieprofessorn å"äta sina bakterier: själv, : Vi n vara”glada över att ha en 're- + som inte tappade huvudet och de' skicka ut kommunikéer om yttrat sig mycket. entusiastiskt c om under sista... hälften, av; mars; Mi- nister "Arturo Chary har: tervju för tidningen La ett' av regeringens språkrör, lov- ordat - Sveriges . ägrikulturella «Ut. veckling, Han svenskt jördbruk har, "mekaniserats på ett förebildligt sätt, Jordbruks. kooperationen; berömmer han sär- skilt. Och hans uppskattande ordt om den svenska ”skogsvården' har| föranlett tidningen. till, den kom-|. mentaren; att. det - även . Colombia sina: : skögar..;- | har den colombianska press möjliggjort ee utveckling, motsva-' [rande det moderna livets alla krav. av det fakta & j professorns” bakterier så att våra grannar, professorerna i Norge och Danmark, slapp gå ifrån sitt nytti- ga arbete för att odla ännu värre bakterier än professor Rundberg: för att förgöra hans bakterier. och oss med dem ifall inte spioneri- å processerna kostat oss alla live: dessförinnan, Detta. kunde sagt mycket finare av en fin diploma! än av en gemmal svensk mormor, men huvudssker är att' det bli !F sagt medan ännu någon 'ech någo' lever kvar här på jorden,-' Svenskt jordbruk får fint betyg: r Columbia press STOCKHOLM: (TT) : . Colombias. Jordbruksministör ha Sverige, sedan : han åter sitt land. 'eftér' vist Isen hos. oc: Jen: ung mor i Sal sitt barn, Under sina: dagliga be-| motto -är sök i landsdistrikten undersöker hälsovårens.. pionjär”. sn Det är. ganska enkelt, inte sant? hon också: blivande mödrars hälso- ' När. man: bara- vet - :hur- det' skall tillstånd och undervisar 'de lokala sul gå till, Den leende från: wHOo har till uppgift att in- struera i barnavård. Här' lär "hon 3. der, . "att: badal Nighti i hygieniska meto- I Sverige firar. man i är världs- hälsodagen den 12 maj. Ej g, och dagens "Sjuksköterskan: — en Florence ärd I det P att den av ikivi ett deltagare den Hö april, samt en flagga med re parallella våder, par dagar. tidigare stadfäste ålands- flaggan för första gången vajade för vinden, Flaggan har på mellan- blå botten ett rött kors, vilket är omgivet av ett smalare gult kors. Denna flagga har en förhistorla med en del rätt invecklade detsl- jer. För ett par år tillbaka antog Ålands landsting ett förslag, som avsåg en flagga med ett gult kors På blå botten. Inne 1 det gula kor- set fanns dock ett smalt blått kors. Efter det högsta domstodens me- hing inhämtats, fann Presidenten att förslaget inte kunde ä färgerna blått och Denna sistnämnda flagga Meleha viss tradition bakom sig, emedan den kommit till användning under de år, då kampen fördes a Ålands politiska statsgemenska Anda till hösten 1957 a var frågan om Ålands flagga en angelägenhet, som enligt gällande lag kunde ord. nas endast av Finlands riksdag, Efter den .revision av självstyrela Sen, som företogs av. riksdagen den 12 oktober och som accepterades av Ålands landsting den 1 decem- ber 1951, överfördes YTätten beträf. fande 1 till det Domstolen hade Påpekat, att den åländska landskapsflaggan alltför mycket skulle komma att likna Sveriges flagga, Då presidenten utövade sin vetorätt, skedde detta utan någon annan motivering” än den, som inrymdes i högsta dom- SI. Istolens utlåtande,” Hösten 1953 behandlade lands- tinget ånyo samma sak..Flera pro- jekt . hade utarbetats, åtminstone sju Pprovflaggningar för att utröna den stycken, och det anställdes åländska landstinget, Detta tog även'utan' dröjsmål upp frågan och samlade sig kring det förslag, vilse. ket senare underkändes av Persie dent. Paasikiv! med den motiven ring, som högstä .Gomstolen anfört, Resultat av ” överläggningarna och Provflaggningarna hösten 1953 blev dock icke ett enhälligt beslut, Den flagga, som Åland nu har, vo= terades igenom med 18 röster mot 1, ett" por. dagar tidigare hade minoriteten > består av 13 Janda- verkan, - som! de olika fö kunde ha. Bland förslagen märktes ett, som byggde på gul botten med ett blått kors i, Den stora striden kom dock att stå mellan en kors-=|5 fördes alt” den bristande enigheten kunde tas som förevändning för ett avslag på högsta ort med åberopan= de BV, att det icke stod'en enhetlig de: att y ker, en, att > Enligt en. rapport Arån. svenska | beskickningen i .Bogota, "har den tiga roll bation börjar ; tänka. påle T eller är de” ; mopedister”, eller cyldister baft' an -samhet'' till.+ + joräbruksminister No- rip och många andra' för" uppriktig vänskap och gästfrihet -vilket gjor- de att Chary' och hans ”statssekre- terare,- dr Acosta;' kände: hemma i Sverige" Under' rundresan i vårt land konstatér de ministern, vagn: "Om bilarnos” ”stänkskydd kan .må- hända i dessa vårens tider vara ett och annat att. si är de effektiva, ast att anse som illusoriska "i den meni betraktade? - Åtskilliga torde -i alla händelser de damer. och herrar vara som i egenskap, av gångtrafikani ledning . att. med rättmätig -harm blicka ner'på gyttjebemängda klä- der; sedan en passerande bilist däcken för några ögonblick tjänst- göra som fontän mera ' Frågan om stänkskyddens effe tivitet har en ”facktidskrift, "där, en insändare gått till ångrepp både mot biifabri- kan er och blåkörande bilister, vare "|sig' dessa" är tillfinnandes i lastbils- hytten eller bak ratten i en person- + Vederbörande”, konstaterade = [bli acatt 'vad lastbilarna beträffar 199 "proc, - "saknar ; stänkekydd, ”de' = ynkliga dni bilfabrikanter- Iskydd är inte.v na” helt "missvisande kallar ”stänk- én amerikansk jazzsångare: Genast I ska” Jasttrafikbi ning. + sann a ck lätta fordon . vägbanan. hårdast Sliter: STOCKHOLM : Väg-: och : vattenbyggnar styrel- sen påpekade : i sitt remissvar till hr Nitelius . beryktade 'bilskatteut- redning 'att det enligt en veten- skaplig dansk utredning” visat” sig att snabba, lätta fordon sliter-per- manenta vägbanor mer än- tyngre, å Nu k från Tyskland fakta som går i. samma riktning, och det'är ingen mindre än professor. U. Schmidt vid tekni- ska . högskolan . Et Darmstadt,: som står för. uppgifterna; skriver .Sven- are rbundets tid- På tal om Tunga "fordons ' inkly- tande 'på' vägarnas hållbarhet säger professor Schmidt" att här. hår yt- ' ”OCKSA VI KAN” är mottot för den utställning som Iihol erar vad de termans marmorhallar i |. psysiskt efte:blivna och fallandesjuka i skolor dv. skilda slag, i ar betshem och ' dulti vårdhem, kan åstadkomma i fråga om nyttoting och och som 2 ses lan mot vägen, förstoras” så” mycket - latt" i praktiken yttrycket inte blir > för tyskarna att frångå det tillåtna "j2as 10 ton vilka också fastställdes .Jeuropeiska biltrafiken inte "längre [att det land, som inte håller över- ; enskommelsen, kommer på. eiter- trycket döv, 3 "tycket per kv em; på beröringsytan mellan däck och vägbana — stor betydelse, .”Det är känt att på en icke helt fast, ”plastisk”; yta kan . en -damskos spetsiga klack efterlämna djupa i in- tryck - medan " klacken : på :mans- sko, som - har att uppbära :en be- tydligt större tyngd, inte efterläm- nar några märken”, > ”Yttrycket mellan lastbilsdäcken och vägbanan — och detta är vik- tigt — är inte beroende av den på däcken vilande” tyngden; d.:.v.' s. vagnens vikt, utan i första hand på däckens-” lufttryck, "Är vagnen tom blir dét bara en obetydlig inbukt- ning i-däcken, vårav följer. att den yta, som "däcken täcker 'på vägen, är Tinga, Vid full last plattas däc- till Den yta, varmed dé ligger större: än vid.tomkörning”: . Professor Schmidt betonar vidare att 'det inte finns någon anledning maximala axeltrycket på .10- ton (för Sverige får vi nöja oss med 6 ton) "detta -Så- mycket mindre som Frankrike; som" rekommerde- sade 13 ton, böjde ;sig :för tyskar- som internationell -standard i. Ge- névé 1950. Schmidt shitar med att framhålla att dylika inter 'iverenskommelser ' är "till för att | underlätta trafiken över'gränserna sch' säger vidare att ”den mellan- sår att hejda” samt understryker kälken, = "Faktå alltså; som. bör ge "den tuhga -tre'ikens”fie” der .n”zot. att och invigde . Statsrådet FI här” "studera ett rum från vårdhemmet Ingridghem, Gammelstad. n -att de j ; linte fyller sin funktion söm ”skydd” Tligger Götebörg, konstaterande ' till den nuvarande pitformåingerr EVA stänkskydi I mer: långigående åtgärder, väsentligt. påverka totallostnad nad En annan återhållande. faktor däri att man måste 'räkna i med komplikationer" vid” E a astbilar och I bussär ”er- ring] ytE. bjudår måhända något större varia- men: i stort; sett a även för tionsmöjligheter, blir dömet ' nömiska; punkter, 7 radikalt". frant med. denna "angelägenhet? vi har kon-]. taktat. dir, Anders Rydell i Volvo, och : han gör följande t;ex. att bygga för hela hjulst(var= vid i'så fall bilens samtliga hjul blir -aktuella) så; komme detta-att rätt]. inte bara rent elrd- : också: andra. syn- iom ' ' medverkat ' till att fabrikanterna inte velat gå: alltför .|Modern : världsbild långt före Kristus I STOCKHOLM...” a var löst och klar redan på de gam- från Samos, som «geno; ina spo- ; kulationér > kommit till, att jorden var en” av "planeterna" och liksom dessa kretsade kring: solen, Men av världsbild; där jorden var placerad i världsalltets centrum,» ":: När Kopernikus nära, 1800 år se- Dare sökte efter. en..bättre ;lösning fram all litteratur som 'skrivits i "ämnet ,'och > påträffade då: också Aristarchos idéer, vilka han ju se- dermera kom att utveckla äch full- ända, : långt. innan :, en.. revolutionerande sanning" blivit uppmärksammad el- ler ens "omtalad, konstaterar. "i klam-nyheterna”, I. dessa vätebom- bens dagar erinras man om hur det noggranna .., litteraturstudiet;- tidigt avslöj andet 11 disk på | stänkskyddets konstruktion. :En del firmor har gjort ett och annat för- i] sök i nyskapande h nen av, olika skäl Även i alldeles för! bi, ehuru ' nyheten” kan Jigga 'publis cerad och blottäd”. Tyvärr. är det nu för tiden inte tal om »många år- försöken var inte uppmuntrande, ÖÅ Det kan väl inte gärna vara estetiska synpunkter,” .söm "fått. bil- fabrikanterna att tveka? ' Man' me- nar! kanske att ' bilens . utse skulle förlora "på starkt "nedåt da”! stänkskärmar? st : : + Nej, 'så förhåller det sig inte. Våd det estetiska intrycket beträf- fr 'skulle . väl bilen. snarare' vinna förlora på åtgärder i aniydd t pröva sig fram; men hundraden utan blott om ett fåtal men anmärkningsvärt är: dett: år,: ändock, . I september 1949 dent "Truman att ryssarna sprängt en. atombomb, och kort därefter började USA rädas för att ryssarna även arbetade på den &. k, väte- "| bomben, Först, då fick allmänheten läsa ” om denria nya, ännu fruk- tansvärdare bomb, I svensk dags- press torde vätebomben ha omtalats först omkring årsskiftet 1949/50. . framställd: av. grek ' De moderna världsåskådningen la grekernas tid: genom Aristarchos någon anledning ségrade"Aristoteles än . den aristotelska så letade han : Det är ett exempel på huö myc- Ket facklitteraturen'kafi ha att ge re= kan röja nya sanningar liksom” ått stundom. kan: gå den i Trent guridisk” motivering, bakom förslaget med det röda körset, omgivet - av ett smalare gult kors på. blå botten Genom presidentens beslut &r' frå- gan om flaggans utscende avgjord. Det har försäkrats, att också den minoritet, 'som höll på en flagga av annan "typ, kommer : att lojalt samlas kring flaggan med det gul« röda korset i det blå. fältet, v. Den ' åländska ; flaggfrågan hat. emellertid också tn 'annan sida. Då landstinget på hösten antog lagen om flaggans utseende antog det också en lag, syftande: till att vega lera lendskapsflaggans användning, Landstinget har, "enligt : isjilvstyrpl« landskapsflaggans användning, Dat' heter dock i lagen, att. ;användnin= , gen av riksflaggan" "inte må genom landskapslag . begränsas, ” I' samma .. lag. finns > det-också "en-parograf, som ger rikets organ ensam lagstift= ningsmyndighet: "beträffande" ' Mana vändningen: av "iiksflaggan- + star » tens — och + landskapets + offentliga byggnader och vid. offentliga tilla fällen. samt". såsom . sjölaris- och, bandelstlagga”, " Der ' flaggförord« ning, som eri Finland, stadgar bl; av ätt på visaa- "Flaggdagar. rika=' flåggan skall hissas på byggnader, som 'Infyramer något "statligt "äm.= bétsverk, eller re invid Eje en domincranda vilke: byggnad, vin n, hi stor | nikslingga” som bör få en. minerande' ställning; detta £ Nknande ti ställningar, Rörande. cenna log använde presidenten av sin veborätt mel ci vilker också den sammanföll /mod höze:a domstolens " yttrande," Staleche'en - ansåg,- att. landstinget på. denr.a punkt överträtt sina. befogenhetar, . Omöjligt är det. emellertid inte att, med : beaktande av rikets flaggflör= ordning, hissa den nya landskaps- flaggan, såsom skedde vid bonde= dagen den 3 april '., Aven om striden på Alapd stått het om fl , har man - tänka tå, tillägger den citsradej riktning. 2 - - Medan/redan 1946 publicerades. il De "obehagliga överraskningar, Wien i -serien Phönix-Bicherei- som bilmöten och ' dö nog | Wi haft för Jed — en kan. vålla särskilt under. vår och bok av Hans Thirring: ”Die Ge- höst, ” får : man söka, eliminera på |schichte der A bombe”, » där i det annat sätt så gott det går. Försik- | fyrtioandra kapitlet med rubriken tighet i framfarten är ett råd, som "Die Superatombombe” vätebom- på andra håll i Finland förhållig :- sig mycket neutral till ärendet vil. vinsbetonat,' Den: nya flaggan får en mera begränsad användning än 2 korsat lä us RAN M b | Få skall: står sig vid alla tillfällen; Och :så Ibens liksom Pre; Den förstås bör ingen bilist slarva med tanda och funktionssätt i i detalj be sålunda J Ingen händelse kunna , vindrutespolaren; - ur- renå' trafik- handlades! föras. i Patlonalitetsflagga på säkerhetssynpunkten är. det--vikti; att den fungerar perfekt:-— också som preventiv mot störtskuren av ”sköljvatten”., från vägbanan,” årets "I. de stockholmska tidningarnas första kommentarer den 25 mars i år till ' vätebombsexplosion kunde man läsa att det vore rik-. vID. FLYGETS" STORA ESKADERÖYMINGAR 3 över "Sydsverige med” com- företogs en ler om åländska "fartyg och .den kommér knappas att bli synlig utanför det ålär Jandskapets gränser, Och frågan om den nya flaggans -för- hållande till riksflaggan lär väl inom överskådlig tid bli löst utan . | några svårare konflikter, - tigare . att tala om superbonftar.7 Vidare: fick man i den allmt 3 pressen. för första gången läsa vi . Llitiumbomber. ” Något mer. strålande belé vilken guldgruva facklitteraturi "| ur informationssynpunkt kan k= 'v= ” past tänkas. Liksom hur dess måzi-. a fantastiska avslöjanden. kan mig- En annan fäntastiskt” intressant historia förmäler den ovannämnda böken även om, nämligen att Hitler " också hade sin professor Lysenka (eller -rättare två), nämligen ' fysi- kerna Philipp Lenard och Johan« nes Stark, som drev en hård kamp - mot. den s. k. "Judiska fysiken”, representerad av Einstelns relati- vitetsteori och av kvantteo” » . åtskilliga hel-ariska otyö ” sd mandoraider . irer och f av 19 d tunnor En grupp hasslöfsfiskare hade frivilligt ställt sig till. förjor 5 ” mot gande som måltrupp och lekte 7 Här ses dén invandrande fisk sfottan medan fruget. dånar fram på 9 höjd. 2 dsmän på kärnf; ne kämpades av te båda it oy kos” "och ieterrasd 4'.s dem som "fysikens "vla! juh”. é U selagen, . a behörighet, 1. fråga Om « ket betraktats såsom högeligen pro= , TAHOLNS TIDNING - ENDA TIDNING SOM UzGIVES I en LAHOLM Av — . nr ” Nn " I - ! a. MM | M AA v v da > : ” LAROLMS- TIDNING ee - 5 NN ; Världshälsodagen end - 5 nen vel I Indignationen mot. ot kriget jDen åländska flå, läg: öga: N aroogour är ägt da Nu A Då landskapet Alands trettlo=| flagga av norsk typ, sl | -det "gäller tillgång på Jäkare) ” v Märta Leijon — / Ene RA började Ar - Oe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.