j FA wY > Sch mången gylln ivåd :$I ">. väg till framgång, . Sing-fängel 0 eV, ev. hån; mör ölj I understrykét "På sätt sanningen OM. Fö te världsligt arv st Va ett samman ter Beach 'Hote! ständiga stälbolag. 0 a Tisdage en -den: 18. maj. 1054 - LAHOLMS: TIDNING. 2 SYYYYYYYYYTIYA ANNAN ANN YA YYTYYTYTYTTVYYTTY YT YTTEY Vv YYYTYT . : . v YTYFTYYTYTTFYT re ns :; Solen”. går: upp kl.” ned kl 20,3. med kransar: "av. den blå,viol "> moderskapspenning - och barnbidrag - "ock aldrig vätte i i socialkommunala | fick lära itt: snytå oss, "vara hövliga : veta hut, och "grova .becksörhssko: - skrev. på egna . griffelta lor: Komplex”. samt: aldrig ade en :aning. ” kontrollanter och. sooialtantör far tusan a kunde : vi egentligen =: s ur Vår” "tro nde saxat ett skakande »”nur litet alt uk rv är": ärldens 7 möttes sju av. vi oc Måmgängerika - "tinansmän |. träde på Edgewe 1 i Chicago. ; ot Det var: jos I " direk- 8 'öchwarb — " pr för ne Sch "största själv 2 Arthur Cutton genistörste spannmälsspekulaniat... = direk: tne; 3, Richard Whi erg New: Yorl-bör ; f57 Ör lbért 7 Fall — regerings! Ila 3 al ma rfessle > ibvermoto Wi sryonfa oa fräser börssPöa a för batken för I Internationella opp” BÖLOREE "Kran ge TÅ chefen”. för 7. Ivar "Kreuger j "världens största Monde 2 of Dessa penningma? trollerade tillsamn: fanba : ar, än" som, a Kaede ståtskåssa, fundet ärar tal : iNnbböll ” tiäningdr | 2 deran skrifter . redogörel Sp ra denv som söredöme framåtanda, för ungdo vr har. gått. sedan ”mäåste, leva på lån un” -gigta fem leynadsr sade fram tt; ständigt bankru ä sptes un Sing |- a hftee för: en tid sedan. blev "benådad fr. fäng- unna dö: hemma, : begick självmord. 4, Fall, elset, för "att kun on n pånyttfödda : — sutrealisen -— Jag är pånyttfödd, förkrara- den ” spanske ' surrealistiske konstnären Salvador Dali då 'han .;På måndagskvällen inför en sam=" ai ling - journalister och konstkriti- - ker klev ut ur ett vitt ägg, skönt bemålat med kabbalistiska tecken. -.> Dessförinnan hade han genom en glugg i övre ägghalvan förkla- "rat: Den moderna konsten är in= + genting annat än slutresultatet av, - fransk materialism, Då man tror, . Då : ingenting slutar det”: med att . man målar ingenting, : "4 FI Dali trädde sedan ut ur, ägget iförd svart kostym med en ”gylle- ne väst, broderad med scharla- ""kansröda figurer. Fotoblixtar ex- loderade "kring ” honom då han "förkunnade: Jag har fötts ur äg- i get, Som ni ser är det en perfekt : kub, Ett spanskt ägg bör vara ka- ' tegoriskt — och kubiskt. Han för-' « klarade i "fortsättningen. att hans ' » liv nu börjat på nytt, Han skalt ägna sin tillvaro åt att tolka den religiösa mysticismen i sitt hem-, Jani S Dessa tolkni på Hdhingspapper 1 det här landet, 4 irots våra skogliga resursér.: Tids" ringar, som” expafiderat' starkt un- der de senare' åren, bromsas upp därför, att de inte kan få köpa till- gen. officiell ransonering på pap- persmårknaden numera, 'men i Fraktiken förekommer en mycket hård "sådan. 'Brukens leveranser räcker inte, till. för att både på in- och utland: Knåden tillf- äl räckligt med papper. Det finns in". Blekin 13 Fiställningar kan ” bli tr iga. Frågan är väl om de inte har varit 'det under de senaste åren, Den ena utställningen har: varit tärali, lik den andra, Schablo- la- efterfrågan." = - 4 Och så en annan sak. I lördags natt höll riksdagen plenum till halv fyra på söndagsmorgonen, Bl; a behändlades fordons”” "och »drivme-11 delsbesk Samt bi tädsoaoli. tiken. Det är: två mycket viktiga frågor. Få tidningar torde emeller- tid kunna ge dessa två del nen har i många fall varit alltför framträdande. Man har haft anled. ning efterlysa nya idéer, nya grepp. , Bleki PRlel ällningen hamn. 10—28 juni,, kommer av allt att döma att på ett fördelaktigt sätt skilja sig från mängden av utställ- ningar både "ifråga om utformning och målsättning. Den tar li full rättvisa i måndagsnumren, Nå- zot Wäitre lottade är de, som ut- kommer 'även. söndagar, ty de kan dela materialet på två tidningsnum- mer. Naturligtvis är det förmätet att tro, att riksdagen kan eller vill ta hänsyn till pressens mö gheter. Men när riksdagen inte förmår or- 1 skall : ta ett år i anspråk — Sex i skall, tillbringas ”i absorberande i inspiration” i Spanien, : : > För sitt andra inträde I världen, som han " eventuell? tänkte låta i följas” av ett tredje, hade Dali valt den: berömda ' Aurora-salongen "i ' : Rospiglios palats, I rummet intill I visades en första utställning av de' I smycken han på sistone börjat . framställa, De skeptiska åskådar- i na” av ” pånyttfödelsen fann” att » smyckena var utsökt vackra. Dali förklarade att han liksom i sina målningar sökte återvända till re-; "pässansens 5 3 rena | och sublima! ! (Rom TT — IT — Reuter), a rvisso "vilar. vår svenska ge mokrati', ytterst på. den enskilde medborgarens + intresse för.” sam: hällsfrågorna, -Dettå kan icke be- stridas, Sviktar det individuella in- tresset för. samhällsarbetet 'då är demokratin" i "fara. Detta må gälla såväl. statens som n kommunens an- gelägenheter. Hårom dagen diskuterade riksda- gen, hurivida samkhällsstudier "bes drivna i det frivilliga studiearbetets | - bägn bör stödjas ekonomiskt bättre än 'vad som. nu är fallet. Höger mannen Nils ' Herlitz, som interpel- lerat ecklesiastikministern i frågan, kom i debatten även in på pressens uj i sammanhanget och - sytt id: 3 :låtion är den oro 'som aldrig släp- "per mig inför frågan, huruvida vår nutida demokrati bärs upp. av, ett "verkligt "levande intresse” och en -verklig.: kunskap från" medborgar- "nas sida ' om” de allmänna angelä- genheterna. Man "tycker sig skönja "tecken på. allt mindre intresse för dem! ' och detta visar. sig även i att 'det; år, för år knappas in 'på det utrymme pressen ger åt Fiksdagens arbete. SÖREN : Hr” ”Herlitz bekymmer är 'Säker- ligen, inte oberättigade, Gör exem- lvis en. jämförelse med ' arbetar- rörelsens pionjärer och "dagens un= ga i den folkrörelsen, Pionjärerna var piskade till att steg för steg — ofta under. trycket av: måteriella "I om; Samhällets uppbyggnad, -funk- tion och 'skötsel, för att "överhuvud taget ha någon chans att hävda sig mot den tidens styrande "skikt, .De lyckades, och lyckades. i regel ut- märkt, " Men. "bakom déssa”. segrar låg” ett. oerhört: arbete, Samhälls- studierna vär ett medel dm att "vå inflytande. i samhället," att för- må axla ansvaret, 5 or story : ' Det är naturligt om dagens unga inte är lika ambitiösa, Och det. är keller' inte. ”oberättigat ” att” upp- srärksamma detta. överhuvud taget Far" man nog säga, att. samhällss frågorna inte fångar allmänintres- set i lika hög "grad i dag, som de gjorde. för 20—30-år- sedan. - sa > Och,så, var det pressens" medver= kan" i att sprida ljus över vad som tilldrar sig: iden lagstiftande för- samlingen. Det' är nog en" iklig iakttagelse, som'"hr Herlitz gör, att tidningarna har knappat in på riks- |' död gägsreferaten. Tidningarna, är myc" ket" Jyhörda för vad läsekretsen krä- ver, "Om -det, politiska intresset för tillfället inte befinner sig på höjd- punkten 3 är det naturligt att politis ken inte får samma utrymme i spal= terna 'som; under de verkliga hög- konjunkturerna "på detta" område. Dessutom” är. de flesta tidningar oörbört. ahsträngda vad utrymmet beträffar. De måste spänna över ett mycket - vidare, intresseområde” nu ä n fört. Och kraven "stegras undan värja; .Samtidi gt är. det brist "Jkan komma att få vittgående kon- -Imisk styrka och ;'slägkraft ” står" i : flism och yrkesambition;' Vi har allt- . pet kari ha håft en helt annan ver- -Iinsatser: och. ;idealitet riksdagsmajo- i: sitt arbete efter något vet- tigare principer än vad som exem- pelvis skedde natten till i "går, så får - den: också: ta "konsekvenserna därav när det gäller. publiceringen. se ATyångslagen" skierande inte enbart sikte på att visa vad de ' ålika näringsgrenarna inom länet : kan "åstadkomma, utan den .avser | att äe en bild av helä länets ekoro- miska; sociala och- kulturella struk- tär, Utställningen syftar också och ” fraroför allt framåt, Den. knyter "i sin uppläggning an till länets mest brännande och” aktuella - problem; ; sysselsättningsproblemet, - " Utställ- ningen: vill: anvisa vägar. och -ål- lärlsutställning, Inga utställare från : andra län får vara med, Det. torde vara f första” gången som en ,utställ= ning äv detta förmat på så sätt be grär ats tills fatt omfatta : endasi så td elsen! i öring vid vak sekvenser; inte minst med tanke på tjänstemannagruppernas "inställning överhuvud taget till'staten-arbets- :|givaren, ; skriver: Folkskollärarnas "tidning, . som drar I några; politiskal: parallelter:. Det heter. sålunda bl. . Utgången ' visar .att tjänstemäs nens: fäckliga-. organisationer ännuj har "långt till 'den' styrka. som” ar- betstagarorganisationerna . på -LO- sidan. uppnått. Ty det finns väl inte någon: som på. allvar; vill göra gäl- lande”att en LO- -organisation skul- le behandlats på det sätt som här skett. I facklig solidaritet, i ekono- dettå nu utan tvekan de LÖ-anslut- na fackörganisationerna låägt fram- om! tjänstemiännens.” Det' som skett — framför allt.i idag : men” också tidigare — må vad lärarnas. fack- organisationer beträffar” bli en läxa, Det svider, Men det må svida, Vi har i stör” "utstr Kning, måste man nu konstatera, byggt vårt” fackliga förande lar I som anordnas i Karls- att lösa" detta problem. ' ding ' vön '.Heland > och. de båda utställningskornmissa- H ti geutställni wn gen. al ill en: nys riernå Tage "Jönss: och ' husdjurskonsulent Allan; S gård besökte utställningsstäd, en ifiek vi. ett: starkt intryck av att' denna utställning i: många ” avsee. den”: | kommer vatt bli originell, + 2 Låndshövding : von Heland ställde med någrå siffror länets stora blem i blixtbelysning. Han pi kade ' att. medan landets: invånäre- antal ökades under:åre 1800-2950 m 15" miljoner 4 ish i missarie. Tage Jönsson. Nederst: hos lantbrukaren Huga'S. giv vförg g von Heland beund rar 5 m, skall visas på-utställningen. "Längst till höger utställningskom- sy ftar provinser. förnämliga "hemstöj | gång torde vara onödigt, här skall > a eocen, Är svensken klent. begåvad i fråga : om "matematik? Inte bara I Svenska folkets rättskrivningsfärmåga brister det. betänkligt — det visar sig också att kunskaperna | räk. ning på många håll är otillräck- liga Rektor Sture Kristiahsson, LIK, har ett och annat att på- s peka'i detta sammanhang. M Vad som lett fram” till konsta- "| terandet:> ifråga om ” speciellt lant- brukarbefolkningens relati sett Svaga insikter i räkning är två ”provräkningar" i tävlingens form, anordnade av SLU, SLS,LTK och > JUF. I den ena deltog 1,966 perso= ner, huvudsakligen vuxna, och i den andra 1,406, varav 610 under , 15 år, och för resultaten redogör nu hr Kristianssoå i Jordbrukarnas | Föreningsblad, Att mer i detalj och med mer: eller mindre talrika €x= empel behandla — tävlingarnas uts " endast påpekas att de Mppnådda: M Jr H ifter . å ganska låga, Artikelfö mentarens "form : kanden:' : Det torde "utan överord kunna sägas att människors insikter iså grundläggande ting som skrivning och räkning ofta är alltför ringa. De verkställda ”testningarna kan i ' Vt viss mån utgöra ett bidrag till dis- kussionen beträffande undervisnina. gen 'i de ämnen tävlingarna om= -- fattat. De visar ;bl. a. att det förta": farande är nådvändigt att jordbru=' : kets skolor trots ämnesträngseln på schemat ägnar ene tagen tid åt undervi nken i Fök: ning, Varför har för, övrigt inte ".. lande påpes skolorna: » räkning på. A Guns von Heland hemma 1 tå jordbru- kare och hästuppfödare och leda mot av lantbrukets bestyrelse. På : Gungvala även "att ' få tillfälle att komina'. direkt kontakt med länet, Det kom- mer" närmligen' under ' utställnings- dagarna : att anordnas turistresor minskads folkmängden i -Blekingé med 1,300: under samma tid, Dehna befolkningsminskning fortsatte & även under :'1953.5 Eftersom ' födelsetalet i- Blekinge " är högt måste” folk- minskningen bero.”på : utflyttning. |] Detta. framgår "också av befolk- |! ningsstatistiken. "Under åren 1931 1952 : förlorade länet . 16,000 pe liga yrkes: och det: räcker imed sakskäl; med 'idea-. för länge, trött. på. de" väl -under- vet nu att”något annat måste tll. ät - Det -må inte förvåna någon, om verkningarna av den tvångslag som andra än de' av riksdägsmajoriteten avsedda. Tjänstemännen, både "som organisationer ' och "enskilda, "kan inte ungå: att dra vissa: bestämda |: slutsaiser.av. det som hänt.'Den. bit- terhet, för att inte säga förbittring, de känner låter sig inte bortsuddas äv, "som "skedde i riksdagsdebatten från talesmän för. majoriteten, en klapp på axeln för visat välförhål- lane - och” tjänstvillighet. Tjänste” mänhen "har överhuvud taget 'irnté jeftersträvat . någon tacksamhet," dé här inte :-krävt. någon särskild yn- nest, ;De "har endast fordrat. att av sin arbetsgivare, staten, bli behand- lad som varje annan arbetstagar- grupp; Detta h "denna" gång. för- "Vad lärarna "beträffar har de för dagen” intet val Riksdagen har de- Monstrerat' sin: makt.' Den har no- terat” en ”seger”, Vi "skulle. dock dåligt känna, vårt folk om inte den- na”seger”.i framtiden torde komma att bedömas på annat sätt, Piskrap- kan än den: ävsedda. Det'är: hän” kan svetsa samman en kår och be- tyåa:' det ', avgörande » "steget mot: den — ej minst bland åe så kallade stilla i landef) de som 'sällan gör? når | got: väsen av sig. Det är dessas riteten genom: den nu beslutade l visat sin: k noteras av kontrolisky relsert r för: sta kvartalet i år; ahtalet ävdömda förseelser har räknats till c:a 9,700 mot. 9,880 samma tid i fjol, Det ä huvudsakligen i de mindre städer: stånd inträtt; Sedan första kvarta- let i fjor har antalet fylleriförseel- | . ser i Halmstad minskat från '94 till 58, i Kungsbacka från 15-till 8, me- dan ökning inträtt av fyllerifallen i Falkenberg från 11, till 15, i La- holm från 3 fill 4 och på Hallands landsbygd från. 21. till-.34; I 'Var- natti byggda argumentens slagkraft.» Vi hi delser 'som ; denna tvångslag . som ss fackligt räedvetande i.de djupa le« |: ing | na,: som förbättrat nykterhetstill-'' berg är antalet'i år liksom i. fjoi 31. ningsanstålter.” Men så snart -ungi domarna. fostrats. och fått: en solid: det; Som Pp detta sätt "gratis får tillgodogöra sig” en utom rdel tt nu” beslutats. kommer att bji: kelt | > NM många » intressanta nyheter. Områ- fvoch andra: utbild till "industrier, ; till vackra? natur- fåd Still kulturhi k tressanta "platser, still” "den Jus ; bruksbygder. ete:» Även skärgård - er: kommer att anordnas, "Man. Iltså.. säga "att a Blekinge] tällni inns väggrhålningar avi. Bengt. Nordenberg, vilka skymta . sbppeke Timden. se ka få fram fi enin- uMed:': :sjungande, .- -Spe- lande: och trallande ungdofhar skall dessa ekipage -färdas "genom länet från. olika" håll och stråla samman i Kärlshatön klockan -12.00. En kris: ten” samlingsdag I kommer, det också bli. c utg llni gen, ätt. ge-en fyllig bild Bland and ; trevliga inslag I Pro- kan nämnas, alt. ett tuff. tuft-tåg kommer att ombesörja tra= fiken från” St 1 som ' blir det 'skall”inrarnas med 4,000 växter |5 at ! markeras på utställnings Jänetg Ryn Dlenerr och / bétsnämnden; turisttrafikföreningen |! m i. .Elkraftdistributionen blir be. lyst”; ; genom : översiktskartor,:' 22 en 30 . sade folkniogsutredling landshövdingen, att befolkningen! i åldern '.15—65 "år fram till 1965 kommer. att ökas kraftigt. Sam” tidigt kommer deri relativt hastiga visar; jordbruksrationaliseringen iz "inom detta” småbrukarlän" att ledigställa ytterligare årbetskraft,. Det är allt- så av. enorm . betydelse för Ble- kinge. att få. ett rikare näringsliv, Hela Blekinge ”utstä llnings: y mråde'; i Utställningen : : "avser. ingenting mindre. än' att visa upp hela länet. | lång: + modell :' av : Mörrumsån " byggas. "Den. kommer ”atty= vi Mörrämsän - såväl före ". som i.ef- ter. ett. eventuellt : kraftverksbyg:;]1a utsvällningens: centrum, ; till Folkets sitt undervi p. ogram? . Önska - + värt vore också = även om detta : inte har med yrkesutbildningen: "att göra — att skrivningen får ett visst. utrymme i i Jantmanna-., och länta 7 . plan, ör 0 oe de Med tankd på bl, resulta n från de företagna rundersökningar=' na förefaller det i hög grad. 'mötle' oa vérat att ungdomar och ä även äldre, av oe som, behöver. förkövra sig ÅA skrivs... ning och räknihg," studerar; dessa" >" ns ämnen i studiecirklarna,” Det' ver«, kar: dock. ibland som: om” företrä=. ', "I dare för. det frivilliga studiearbetet. ” ehdeast . motvilligt: ser "förekomsten " av dessa matnyttiga” studieimnen "+ ' + på cirklafnas' program, .I 'stället, borde man enligt: min uppfattnin "” glädja sig över att! så "Många fris. v villigt och" själ medvetna om be NM od : Sett i belysning av; då "bristfälliga, on kunskapen, som: enligt” de, omtalades” kor ofta förek . räkhing, syns' det "regel är å fortsättningsvis åinar, gå: På Konstutställningen”- 1 Presentera. , : verk >: av blekingska konstnärer. Och" så blir det.fö arbetande verkstäder, där'b na får möjlighet. att följa framstä ningen" av olika" produkter V Ungdomen 'skall « var: med' : Da: olika -utställningsdagarna har getts olika. karaktär. Det, blir alltså en:hantverkets dag, en husmödrar- nas dag, en industrins dag, en fö svarets dag, en idrottens dag Oo Sv. Mid dage blir ungd Därför är utställni ådet egent- ligen inte begränsat "till vissa 'om- råden och lokaler i Karlshamns stad, Där kommer, att visas ett I "| verksam - M dag; Der" Kommer att bjuda på ett intressant: inslag. Varje inom länet "har trat av Blekinge, vad det kan pre nämligen inbjudits att delta 'i en stera inom olika. men utställni besök | tege,” varvid "varje or- <skall edekorera: en bil DEN LÄNGA VÄGEN FRÅN TONGAGARNA har de här både 1, 20513 juni och det it. belysa jotdbrukets utveckling i länet dels att genom mönstring och inbördes jämförelse av utställda ; djur och produkter främja modernäringen. och ge jord- brukets sutövåre nya impulser till ytlerligare ansträngningar, Mötets Uppgift: skall, också vara att sprida känendom : om ' hemslöjdens -stånd- punkt; inom "länet liksom också att med praktiskt inredda och . stidsen- liga! hem" och; hushåll på landsbyg- id H]eleverna” till' ett målmedvetet. stu; he geren, fullgod, bild av- allt, som hax | i för. undervis, dessa;- ämnen, - En : sådan. höres | ”Jundervisning kombinerad med prov, som, tillåt betygssättning, kan ene! 1 If: inytta och: stimulera.” etss olan ; Kommer "dock att... göra "Undervisning i i. och studium” i av dessa grundläggande :ting onös ee diga, i jordbrukets. skolor, folkhög-|” skolor och i den. frivilliga studi verksamheten,.' "säger :, kanske ' nå= . gon, Ja, det är möjligt, och 'vi kar ju :älltid hoppas att: så blir! ; fallet: : Innäri vi kommer, så. långt' har. dock en övergångstid' under e | kunskaperna från folkskolan. 'mänhet behöver kompletteras” eller annan formi 53 ”Skolöverstyrelsen har, lagt” fram" ett, förslag , till ny ;undervisnings= - plan! för övergångstidens folkskola.: den: att göra. ”Lantbr t kom. mér också att ge en inblick jord- "brukets " förehingsrörelses utveck= ling: 'och" betydelsé för” jordbrukip. Även "ungdomsverksamheteri inom -jägersrum' den. 11 juni; kommer; att övervaras av konungen och drott- ningen;” Även statsminister, Erlan- der. och ”ecklesiastikminister Pers: on: i Skabersjö kommer ätt. ”be- ""Horreds IF. kunde i lördags i invi- "| ga sit nyånlagda -golfbåna.-Arbetet med anläggningen: har pågått sedan en tid. och dét blev”möjligt att få banan klar till utsatt, datam: först efter en intensiv' slutspört.: ;Främsta en har. värit ' ö : Elof Kristiansson öch köpman Dahl- . | strand, vilka båda: nedlagt ett t bete å rojektet. Fr oegenyttigt Par p p ställt ; mörkhyade demerna kommit för att i London. ge : "och överbringa färska hälsningar till. Hennes Mojestät Drottningen, : från hennes gollega på Tonga; drottning. Saloté, Desbåda damerna” . skall få den som ges för drottning 'Eliz beth i "Cumberland, Hotel på. lördagskvällen. Efter detta sitt 'enda na — som... för övrigt är knder till I oP reser id et drottning Salote — .den låna mår gratis . tilll förfogande. .Invig- ”|ningen-hade utsatts till kl 19,:men vid den- tiden var: det emollertid "i ganska; tunnsått. med: publik," var-, väged hem till rongå iuem > för. själva invighingn inte fick gen Den k «om den fastställs av ” riksdagen, att tillämpas i flertalet ” skoldistrikt, 'd.: vw." å. ..de”.distrikt där enhetsskolart inte är - föremål - för försöksverksamhet, : Man". torde MN dock ( knappast" kunnå: vänta att' denna undervisningsplan "kommer , ter i'de elémentära ,'läsämnenå, I vår tids komplicerade samhälle är ' det naturligt att medborgarna -re= dan i unga år orienteras om så= : dana ting som samhällslära; ytkes- =. kunskap och yrkesvägledning. I Deå= os sa tre ämnen har tagits med if den - , föreslagna undervisningsplanen, ' | Syftemålet är i och för sig lovvärt, "|Förverkligandet av dessa planer ; | torde dock. svårligen kunna. förenas med det minst lika aktuella önske- målet omen med bättre insikter i svenska och räkning utrustad ung- dom, som efter minst 7 års under= a visning lämnar: folkskolan. « festliga prägel som från "början var - avsikten; Publiken strömmade: dock till under kvällen, så att det när det . ståtliga fyrverkeriet avbrändes 'vid 22-tiden uppskattades åskådaranta= " let till cirka 300 personer. Bahan . har ett idealiskt läge vid stora vä- gen med goda parkeringsmöjlighe- tar så att man kan förvänta liv] 'ny iijande av banan framledes,” A 5 Livermore ST Kreuger: begick självmord = -— nd. REG STTFTIR FT YTSYTYEFFETSTETYTTYYSSSTYYTTT AMMAAA, NESTEF RAK AARSA YEYYYFYTFTY FEYYTTETTA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.