| Onsdagen "den! 19-imaj-1954 .. y ; Lätt över: vårens marker vs : Salen det: gyllene sädet, åningsmannen. går | tigande, : . tar 'många ord : Den som inte. älskar ve står:.som 'det torra trädet, . Giv: våra hjärtan. rötter... de: vt en, här familjen. har alla skäl att se glad ut.. Den vann i en och > Samma tävling tre fina" priser: en persianpäls; guldklocka :och en modelljärhväg. ' Det . zar :ien apel sinfirma” som arrangerade pristävs+ lingen,; och ”klyftigaste' deltagaren var avd.schef Georg : Westerberg; 4" 2 ören Levins : fru fick" ta emot" belöningarna' för! i vidare befordran. till fru Wester=, berg och - en säkert lika lycklig: ? grabb Tr hemma. : Winstor Chutrehill. Är 2500 "började hat sin politiska bana,: då han” invaldes i underhu- set, Han har sedan vant handels-, ” inirikes-" och "marinminister; under b första världskriget krigs- och mer, '.-| träder de som om inga dissonanser I belägg ” kan ges för den uppfatt- | i visst mycket sent hem | nalt Auns kan väl ) inte säga mig hur dags det vär? « Nej, det kan jag inte. Mer; när ir jag tidigt i morse kom ut il famburen, så svängde överrocken, En a demokratier. i. :estradsamfal ”Gendvekoäfersnson” uppvisar bil. den aven 'splittrad västmaktsfront och en fast sammangjuten front av de kommunistiska staterna, Är bil- den riktig eller är splittringen på det ena hållet och fastheten på det andra synvillor, som vilseleder den intresserade 'iakttagaren? Det är -kanske inte ett antingen-eller utan ett. . både-odh; Kommuniststaterna är diktaturer, deras styresmän be- höver. inte offentligt redövisa för sitt stälningstagande och gör det heller inte. Om de är inbördes oense i någon fråga, låter de inga utom- stående "få veta detta, Utåt upp- fanns, Därför blir intrycket av den semmangjutna , fronten det för- härskande, ' Det finns emellertid Jedning anta, att enigheten inom kommunistblocket inte är så stark som den synes vara. . Även om inga Ringen” Har man en känsla av att den 'ryske utrikesministern Molo- tov” inte alltid spelar i samma ton- art som sin kinesiske kollega Chou- En-Lai.' Och: Vietminhs utrikesmi- Tister Dong. har kanske en tredje tonart,- som Han gärna skulle vilja försöka s!z på, men som han inte vågar använda därför att hans-re- gering är. beroende av. hjälp från den mäktige grannen Kina och från Sovjetunionen. . : ästmakternas inbördes motsätt- "ningar. ”framföres däre-not på 'en scen med uppdragen ridå. "Om mr Dulles - inte kan komma överens med mr Eden och monsieur Bida- ult. vet alla tidningsläsare' i alla demokratiska länder dagen efter att herrarna är oense, Även om oenig- heten döljes bakom kommunikéer med intetsägande text är det ingen RYTTARSPELEN- de fantastiska r STOCKHOLMS STADION - "blir: ett förn tastis dorkosackerna, som här — under träning på Stadion na ekvilibristiska talanger (t. Vv.) Eh, annan attraktion vid ryttarspel olympiska silvermedaljören Lis Hi artel. Hon kommer att ge uppvisning I '” under träning på Stadion. i gt "program med bl. a uppvisning av. på torsdagen — visar prov på si- er. är den danske ryttarinnan och i I dressyrridning och ses här. mt tjugolat I j Horde h d. Letts studi Huskvarna nfabril och N Uppsläget vär både originellt 'och förnuftigt."Det måste nämligen an- ses vara mycket värdefullt att folk får lära känna hur olika katego-| rier, har det i sitt: dagliga "arbete, | vilka | problem de har att brottas med: ox vi Vi, vet” alltför litet. om varandra i. dessa: avseenden. Hur mycket vet tex. industriarbetar- na, särskilt de som. är infödda stadsbor, : om en "jordbrukåres ar- betsförhållanden och problem?. Och hur mycket vet jordbruksbefolk- ningen... om . textilarbetarnas : och gjuteriarbetarnas : vardag? . Mycket litet. . Och det, är skada. :. sn. » Nu: var > det ingalunda. på. det sättet, . att Svenska gjutareförbun- det hade. inbjudi pressen tili de större svårighet att att meningsbrytningar har framträtt. . gjuterier- na därför att et där ; skulle 'råda Den: splittrade vä ktsfronten i Geneve är ett faktum och "ett för den . fria. ' världen -trist faktum, Splittringens'- betydelse skall dock inte överdrivas, lika litet som be- tydelsen av den eniga kommunist- fronter. Splittringen är till viss del skenbar, ty samtliga stormakter i väster inser att de måste hålla sam- man för att möta den kommunisz- "tiska expansionen var den än upp- träder. Just i: Gentve är expan- sionen i Sydöstasien i blickpunkten, s bruks gjuterier samt "- i Jönköpings mekaniska verkstads gjuteri; Det' originella med det-, ta' studiebesök 'var att det inte var resp. bruksledningar som stid' grundläggande. motiv fö ”lär det "människans egna husdjur "Jän att han råkar På en kull har- "ol mark, dä -I tiden > iHall hunden borta från: . STOCKHOLM - snö I vår. och försommarmarkerna hunden och katten som ofta visar sig Vara bland de värste marodö- rerna, ' Om. en hund är aldrig så snäll och hemtarn så behövs. det inte mer Ungar, förrän "rovdjursinstinkten vaknar, Hund får inte: löpa lös i villebråd :finns under t I” mars—20 augusti, säger jaktlagen. Det råder alltså totöl- förbud mot löslöpande- hundar un- der denna tid, men icke förty slar- var .hundägarna i otrolig grad när det gäller tillsynen av sina djur — med talrika tragedier. i markerna som följd, konstaterar förf. Ingvar Wahlén, som i RLF- -tidningen nå- got granskar frågan. om skadedjur i vårmarker. ” Katten, damernas gunstling, " be driver 5 sina "jakter. mer i det för- I dolda, Misse "brukar ligga inne i spisvrån för värmens skull om da- garna, Om kvällarna brukar han släppas ut i vedboden för att fånga råttör, som 'det så. vackert: heter, Nu skall man inte” tro att katten snällt 'stannar kvar: i vedboden, lurpassande på de råttor, som even- tuellt finns där. Nej, han har legat och sovit hela dagen, och nu läng- far han ut i markerna för att där idka ' sin : jakt,. Och. tro :inte att gamla sega:råttor småkar lika gott reducerad cbetstid åt. da.” grupper. Den, saken. skall” vi into. lägga” oss i. Här skall endast som: inbjudare utan gjuteriarbetarnas fackliga organisation Sven- 7 ska gjutareförbundet och" att 'studierna' . inte . il i utan de fö hållanden varunder" giuteriarbetarna arbetar, avsåg” pand : omentet i arbetet är kvar Att” detta gör arbetet intressahtare vitsordades av "gjutare som jag far lade : med, ; Män blir heller inte utan. vicare', gjutare, ' "Det: behövs utbildning för att bli det: Lärlings> är. därför” alltjä hövlig och nödvändig, söm farbror Sven "också underströk, ' Den får inte "i försummas, : sade .. han = med adress till. dem det vedérbör. Och vi! håller med honom. : Gjuieriin- dustrien-är en -för vårt land myc-|- ket viktig industri, och det. måste därför, vara angeläget att se till att ubildningen av yrkeskunnigt folk inte försummas; be-l' as, -att det bestå in- H trycket; av. besöket i gjuterierna:i : | Norrahammar, Huskvarna och Jön- köpiag! var en stor respekt för gju- teriarbetarna, ingenjörerna "inbe- räknade. De har ett hårt jobb"och ett: smutsigt jobb. Men ändå är de Sveriges . renaste .' folk, sa farbror Sven. ". De" måste nämligén bada värje: idag innan: de lämnar jobbet, och 'det är » väl ordnat "för. dem' i det avseendet; med moderna - -tvätt- och; duschanordningar m.m, Lan- dets: omkring ' 8.000 gjuterlarbetare producerar årligen” : 400.000 "ton gjutgods, ; ; och: det totala: produk. tionsvärdet . uppgår till" mellan: 500 och 600 miljoner kronor. +. "med ! att : för pressen ;visa här ”gjuteriarbetarna har det isitt dågliga arbete ' var som ' sagt : godl ” och .den' manar till efterföljd inom andra-. arbetargrupper.: Ökade kun- til i katt som' harungarna, fa- sankycklingarna, rapphönskycklin- garna” och stiåfågelungarna, Katten r känd som läckergom, Hittar kåtten under ina nattliga eskapader en fasanz” eller rapp- könskull, ' vad” brukar då hända? Iöte lär” han | vändå hemåt igen utan att bry sig om de små liven! Nej,' han. ger sig infe förrän var- enda kyckling är” "uppäten och ofta händer- det att modern i'sina för- sök att rädda avkomman får Fröna Den totala mjölkinvästingen vid mejerierna under. februåri uppgick « liter, konstateras i å Jordbr ksek dernaste i landet med:utmärkta an+ Ng : Det var även" en annan sak, som skäper. . några ållanden ur arbets- farbror Sven håde på hjärtat, Han problem ch, arbetsföhållanden synpunkt, Inte ' alls. Dessa 'gjute” tycker inte (om + arbetstidsutred- enbådri? es Det skapar” rier repr de mo- Desé--betänk är > "ökad vic inte avlämnat, men” nn sarämänfat> ordningar beträffande-.arbetslokaler betarnas "bekvämlighet och" trivsel. Detta 'vitsordades också av dagens värd, "ordföranden: i Svenska: gju- tareförbundet Sven Ekström, eller farbor. Sven som han allmänt kal- las. -- Gjuteriarbetarna' här” andra problem; - som” farbror S: E fästa uppmärksamheten” på; dem är rekryteringsproblemi s Vd "Vad som våller maktslägret & är skilda uppfattningar om - hur ” kommunistexpansionen lämpligen , bör motverkas. 'Härtill. skilda fattni: om j ini: -samt r | blev finansminister under” Bald, wins ministär: -— trotsiatt han i iskolan hatade matematik ”— och junder andra världskriget -premiär- tyministe nå Under å0-tålet — der "period då | ” "Churchill. var, s utesluten. " en ; Tingen -— ägnade si oe någonsin å åtsin litterära: verksam-! . het. Med sin förutseende blick såg] han' vart hitlertysklands-- - politik, 'skullé :Jeda "och -lät sina varninj ord ljudas till" en. början för : . öron,” men” allteftersom utveck! ; gen. Bevisade. sanningen i hans ord; jul en lyssnande värlé, - Hans första: stora verk: var bor | ken om. fadern, ”Lord Randolph j iChurchill', Detta," samt; verket om sor stamfadern, | hertigen : av” 'Marlbo- | rough, räknas tll de" klassiska en : 'gelska biogräflérna. > ” : N Bland" övriga "verk an: nämnas im "de båda" världskrigen ; böckerna. ” stora allmän! - "heten troligen 1 lsvett och. tårar”, Hans, tal före och/ lunder andra världskriget! har pu- tbliceråts 4 i, ett flebtal volymer. Winston ”Churchdll har betytt eh vändpunkt 1. histörien. Söm mon - ta sker har kanske en liten i delse,. "ill synes, I betydelselös, AG | orsåken. till denna vändpunkt. ÅT 3857, när -Amerika genomgick de svår ' ekonomisk krig; törtjän Inärmligen,; en mari vid Gama Leo rd "Jerome 'eh' fätteförmögen! på örrknlatlendr 4 Wall Street: Händelsen ifråga håde" då ingen större. betydelse, för någon, — ut? om för "Jerome själv, Men "hade han "Inte tjänåt, "denna förmde genhet, skulle kaniske intb "Wim sto Churchill ” ha blivit född: Med sin "förnyögenhet; kundé Jerome bli delägåre i tidningeh” Ner Yotk. Sed mes, "företa" -resor. över "hela? vä den och "bl" 'aceepterad ” 1: den' eri / gelska arlåtokratin, Resultatet blev att hans vackpa' och "begåvade amerikanska-'dotter Jenny Jerome träffade - och" gilte sig med” lord Randolph Churchill I detta äkten- skap föddes, Winston Churehlll. den 9 povember HBA Tr prat > hur västerlänningarna skall ”ta” de asiatiska - folken, :: Deras föreställ ningsvärld är väsentligt olika väs- terlänningarnas och skall de senare komma till uppgörelser med asia terna krävs er annan teknik: och ett annat handlag än vad som ford- ras vid konferenser mellan företrä- .dare för västerländska stater. I det- . 2 1 i väst- ” Gjutarna hör 'som bek låglönegrupperna, Men. ändå svårt” "att, få folk" till" "gjuteriörna. till gjutare; Rörligheten inom gju- terifacket är 'rhycket sto Å ror detta-på? : Det är med gjutarens det åtminstone tidigare: jordbruksarbetet;" det ä är smutsigt ock det har, inget stör re socialt anseende. No ' Under "de senaste åren. har: det emellertid pågått en intensiv ratio- nalisring inom den' svenska gju- Fokas. ta senare hä de har ik nerna svårt att anpassa sig.. De är vanligtvis 'rättframma och en aning burdusa,'. men de är inga duktiga psykologer, . Fördenskull missför- stås ofta den amerikanska politiken i Asien." Engelsmännen har .med sin sekellånga ”erfarenhét av de fär- | gade folkens tankar och känslore- aktioner bättre förulsättningår” att komma 'till tals med- Asiens folk än amerikanerna "och äveh bättre för- - utsättningar än fransmännen, som aldrig varit särskilt fra gångsrika isin kolonialpolitik; ” i; Gentvekonferensen kar både Ko- att arbetet inte längre är så, tungt. I gengäld är emellertid arbefstak- ten hög 'uppdriven, Bättre ventila- rat efi del av arbetets obehag, Men arbetet dock inte utgöras :4: stt ; : Genoni rationaliseringen : -och; me- kaniseringen, har. -gjutarens «arbete givetvis förlorat en del av sin hanht- verksmässiga karaktär. Studiebesö ket "omfattade: även ett' gjuteri. äv hantverkstyp. Skillnaden-'var'. på- fällande' Men även i"det mekaniz och annat som är ägnat att öka” ar>|; Ungdomarna” -vill "inte: utbilda ': sig). " tungt; det, EH Eltz, dustrien. Detta.” har! medfört |” tion"i arbetslokalerna har, elimine- |. någon. lockelse på ungdomen fynes” m. bekant. tillställt |. ; Äv denna redogö- r att - , arbetstidsbe- hand skall gälla: : igtuvarbelare R ” under" treskiftesarbetare, . ' personal utsättes: för - röntgenstrålar,' sjuk- sköterskor .m, fl... Men | gjuteriarbe- tarha är inte med, Det tycker far- bror” Sven är' fel; Denna arbetar-= grupp? har; nämligen, . ansåg han, käntining : åv. alla de." påfrestningar och hälsofarliga följder, som synes |: änru Ifö sen;:speciellt..storstadspressen, kon= suméntpressen, till ett dylikt. besök vid ett.svenskt jordbruk, eller helst nägra stycken av olika storlek, för att studera en, jordbrukares arbets-|e okunnigheten” spå "detta område är stor både"på .storstadstidningarnas redaktioner: och. bland konsumen- terna; har: T fått , många” ” skräm-, STOCKHÖLM, an "samoxd ningsorgan er skapas. med företrädare f "den - statliga, ; verksamheten på de. ka och arbetsmarksiadspoliti . ka områdena för att trygga en: beredskap” mot ; vikande. :kon-' ! junkturep:; samt ': att bidraga till. «lämpliga : åtgärder; : frams håller .kommiltén för -produk- t på åtgärder. från statens alt främja exporten. om. behovet av söm! ” den" franska tr rea- och Indoki bl på sin föred ingslista, :Den" ämnd; i är. deri för! ögonblicket mest aktu- ella, Förhandlingar har redan kom- mit I gång; "syftande till att'åstad- komma vapenvila I Indokina, Såväl den” Aränska : regeringen som, den av. ” inom r inl; i Vietnam: avvisa "Trots' att. utgångsläget för." tilleståndsfört dlingarrna gynnsamt finns det -döck Dy ledning att ' se "med en viss optimism på möjligheterna att uppnå ett vapen- stillestånd... I Frankrike, är. krigs 'Vietminrörelsen. har lagt fram sina förslag för en. uppgörelse, ;Försla- gen går vitt I sär , och samman- jämkningsmöjligheterna "synes små. Viettnin kräver: således inte bara att der skall” få repfesenlera staten Vietnam; vars lagliga” Tegering har tröttheten sjor o och Åransmännen är beredda - att gå "Mietmin - relativt långt till mötes. Det förefaller som om Vietminvå sin sida också skulle vilja. komma till: ex fredlig uppgös relse,, Likaså kar Sovjeturionen i i . produktionsfrämjande åtgärder In? kö lam ” "skögstruket och" vissa. åtg der" inom! jordbruket samt om möj- lighetetna. att tidigareläkga' statli- gå och kommimnalär bestä ningar. > : Om” "det skulle” br en mera om? 1; ät tnin, eh - idåré” har: Kommittén” gjort” en | del ringar” V "särskild låns- nrättas för kommunerna. én . består av Idi- rektör Nils: Malmfors;. ordf. ”kans- lichef : "Yngve ' Ericsson, överdirek- | tör : Folke "Johansson, agrönom? H. "] A:son .: Moberg, . länsarbetsdirektör Arvid. Odlöw och fi ÖTEBORG. , an; " Sjuårige: Lars Berg : och : hans fiortonåriga bror Hans, båda från :| Borås, var på söndagen utsatta för ett äventyr, som så när kostat dem "Bröderna had Fhamnsmeddelande ,gett... sig; ut på sjön Tolken. i en roddbåt, på vil- en .de, monterat: segel. "Omkring 1.500 meter från land bröts masten och båten” vattenfylldes in är. där - omkring / tio meter; djäp.. Häns kästade' sig i vättnet I och; började '' simma. möt Tand". idigt"” som han. sade till bör talen = och. komrhunerna « om möjligt! öka -siria' beställningaF ' hs; industrin, 7 frarmKålles' det, '' "Kom" mittén eslåk: också: att medel för tidigareläggning av "beställninga i sysselsättningsfrämjande" syfte ”så- för” statenå- som: kommunernas genom ; sitt förslag om g det av "ett "vapenstillestånd, Kontrols kejsar, Bao-Dal'” som överhuvud, lerat å åv neutrala makter, sökt "föra "utan: också ' "att, de, kom förhandla ffamåt.. Man torde 'upprotsr Bg na. i stat kunna fört att det rygka; för Laos och Kambodia skall bli repre- slaget; s brömförtt. ned Kinas gl sentorade, vid förhandlingarna, kr av lande; . räkning beräk finveståririgsstå- - och omfättäs”av den firiansfull= makt 'som ”rikstlagen årligen brb- kar "lämna fram; Till" sist." förerlås att. Komniunerrfa' får tillfälle att fondera- medel för "en ekonomisk beredskan” sofn” gör det "möjligt att i fihansiera I ; > arbetslöshelslindrande far brodern att hålla sig kvar ? båten. vattnet” och fortsatte -- i mot Stranden, - Vär 1 "| lahd tog han' en ahnan' roddbåt och | rodde ut till sin: bror, gom fu stod i dén nästan! Helt, vattehfylläa” bå- ten. Sedan Lais- kommit i der rya > samma” månad i fjol, äkert : vara” nyttigt, fy” att li si pnästan ' helt .. ska”. meddelanden. Av änhu' ofull- stårdiga Uppgift ör, mars fram gningen torde omkring ” 3. proc. mindre än ;-Mejerierrias. försäljning dardiserad ” konsumtionsm; under februari 11 broc: stö I. Av den försålda: gräddkvan- titeten Nitgjordes 44 proc, av. tjock sumtionen, samtidigt. som" konsum-1- tionen. av tunn grädde reducerats, jölk för" direkt ”konsumitiori; av; mjölk smör : visade” fortsatt minskning. Ositillverkningen, som 'Sytagit' un- der” snart : ett. är, . minskade :även februari, "nämligen --med "18 mfört. med ' samma månad i Sok. Åv de tillverkade! Kvantiteter= 2,6 " resp." 1,9 "proc. Uppgången i margarinförsäljningen :; hänför: -si; till 3; +-bagerimatgarin. endast ökat' med "ÖS proc; Ostfö « | försäljningen frår mejeri var under februari 3,4 proc, större än under samma månad 1953. Även: försälj- "ningen till ' detaljhandeln ökade, och "grädde "ökade; under. februari P "I med ".0,5 proc: Tillverkningen " ay | . och kattén vårmarkerna famma öde. Nu tar dvetvis inte. katten” alla kycklingarna samma | natt, men han vet var han har dem och etar sarmvetsgrant upp. stället natt «efter natt så länge enda kyckling åters' äre: pm en För övrigt är katten a sl talrik att en” . decimering vore äv nöden, I varje fall bör han med 'alla medel hållas borta från markerna. Hare roll som ”råttfångare" är desutom numera minimal, Är det någon ssm vill'ha en katt för sitt "nöjes: skull brukar det heller inte vara svårt att råda bob för hans: röveri, Hans katt, som "får mat i riklig "mängd; strövar nämligen sällen 1 inarken= na, ' dess rovdjursinstinkter kan... man hålla i 'schack; Jaktstadgan ' säger ifråga' om katten följander Katt, som' anträffas” utanför gård eller trädgård, må av iakträttsinne= havaren eller hans folk saklöst dödas, Pri Press Ku unden till. .demokr ali. KÖPENHAMN” (TT RB). - Det, 10: e nordiska pressmötet Då förmidda-. Gen i. universitetets festsal i närvaro av. bi. a. kung Frede-: tik, statsminister Hans Hedtoft : och utrikesminister H, C, Han= sen, Sveriges 'öch Norges am=- bassadörer samt finländske mi- ; I histern i Danmark, sv. så . Skådespelaren Poul Reumert läs- ' te en prolog, varefter ordföranden i daktör Niels Hasager höll ett an= förande, Han kom där in på frå gan huruvida Pressen lägger för li. , ten i vikt på opinionsbildande och upplysande stolf- och för mycker på. förströelsematerial. Werner Erichsen, Oslo, tackadé för ledda mötet. Statsminister! Hans: Hedtoft: be- h frihet och folkstyrelse, två. ting! .— sade han — som: är oupplösligen. förbundna med varandra, Försvagar, man pres= sens: man "samtidigt folkstyret, . : ju : Vad beträffar den; Besvårliga . "frågan om balans mellen ekö- . homiska "hänsyn och -samhälls=, förpliktelser. ansåg. itern att man kän ge den nordig= ka' pressen det” vitsordet att det A är:de ideella strävändena > som, "avgår "med segern: när en ”atrid'. + mellan: två > tendenser” rasar i Cheftedaktär kolt: Edberg, öte= hörg, talade om en; utvidgning och förbättring av. nyhetsförmedlingen på, eftermiddagen hade ; stAV Ri Sä pie a es vd de platser på. olikt håll” 3. | ståden där omkring" 1200 TV- mottagare placerats ut....,. . Programmet skickades från San= > drews tel dio på Lästma= . nämligen med 14 proc. Meje och? partihandelns "lager "mi under: månaden och var vid dess Arad gare, karegatan, och kastades. därifrån pr ” rädiolänk över till tekniska högsko- N d: tt år. tidi- | lans ' sändare, "Sändningarna. gick ma 5 Proc mindre än att än ti bra "fram och” bildkvali 2 oc så gåendi der mars av god : och Månd. balanserad” tillgång "öch” "efterfi Under början av april var mark- naden i stort sett. oförä " telestyrelsens chef, generaldirektör - . Sterky, som Höll invigningstalet,' | bl AUtsändni Den marknadsförda: slakten var under februari mindre än'såmma månad i fjol, Nedgången, som ut- gjorde 6 proc,, hänför sig till samt- ligar djursläg utom: sförré kalv, som isade ” ökning, ' och fåt som "vär I braktiskt" taget oförändrad. Under upptog vidare klas- sisk p ning, "anderhällningsmusik för. ör- kester, uppläsning,- kåseri oms TV;” solisiprogram, balett- och solodans , samt nyheter 'och väderleksrapport, : fer del av programmen; Vavs även " klaminslag, där olika märs åynes: »slakten ha ökat. något. företag. bort sändningstid” för ggihvägt t min skade under; mars. med. 45 Proc. jämfört med samma" månad i fjol. sändes under ett par timmars' tid des från kl' 20. I början av april har efterfrå inför påsken. varit mycket | god: Ägg- — Ex- båten ' blev det>en? ast roddtur”in met Jand, och när: man vär. fråmmét var kraftetna "hos" dé båda > pojYprna totalt: slut.” Båda [befinrer: gr emellertid utoin "all porten. av: ägg. s. utgjorde under. få- bruari 669:ton, varav huvudparten etler 521'ton till Vjsttyskland. Un- Progråmmet var delvis inspelat på : film; vilket ä vanligt vid TV sänd- : ningar. n der. : samma månad 1953: uppgick FE till KR tvn. ”Prenuméåtera | det danska huvudutsköttet, 'chefre= «- . Ordföranden vid det senasté höra 2 | diska: ”pressmötet,' chefredaktör 'R, Danmarks värdskap. vid, det nu ine ov "självständighet undergräver 4 Ar dre skam. "Publiken var också ålrik so från kl” 16, varéfter 'en del av. pro=" "7 "Tidning är. r oersättlig som anhonsorgan i sö 27 södra H alland
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.