ver yvrrereeyreeere arean veeT PY YTY RET I FY OYT vYeYerYFYTYFFP YT FORE FY PPPPOTVE TT TYFYFYYT YT FY FYTTYTYYYYTYTTYITTY PETE EET vveveerYY vryereereryrn ” al 4 s s | : | Läsdagan den 52 za) 185 Land I > Luk 11: 133. "Ait bedja. 7 : Det berättas om en mycket. älskad huvudstadskyrkoherde, salig i åminnelse, att han en gång, när det serverades kaffe i församlingshemmet,; "knäppte sina händer och började be sin bKordsbön. Men plötsligt avbröt han sig mitt i bönen och' utro” pade: Nej, Jag skall väl inte stå här och läsa 'till' bords för kaffet, när jag aldrig gör" det vid kaffebordet 'hemma! Och så tillade han eftertänk- samt: Men det är kanske där-luppteckningar,- bl.. a. ur ' Berg- « för jag alltid' mår illa efter strands ' Hallandssägner- (1949): ' Kaffedrickningen «|; På Dömestorp där gick trollen "Ja, det finng ett. slags and- och tog Bröd, men På Grimelun- ligt illamående som”: -grasserar da lånade "de;- P& det '/senare stäl- ganska våldsamt bland 'männi-jlet ' sade de, att: de'skulle-lämna skorna av i dag. Ni vet' väd jag | tilbaka; när de bakat på Röda menar — man känner ,sig ner- | tuvan; därmed: menade .de: Dö- gådd , och humörlög; trött "och | mestorp. De hade' inte lärt sig att uppgiven; Man vegeterår; "Har [göra kors bå brödet där,.och där- - liksom tappat Kort. livsmelodi- | för kunde; trollen komma åt det, en. " Allting har blivit ett: enda » Precis innan. de ' klappade ner Gråköping- grått i grått, trist kakan, gjorde 'de i de gamla hem- É trist. men ett- kors med:handen, Når "Långt in i de kristna eden mor satte in brödet” i ugnen, sar gör denna grävädersstämning | de. hon altid: sr sig påmint. Jag har på känn ätt detta mången gång händer : nära samman med bönens ställ. ning I vårt livs 0 iner net, så hade det a aldrig tagit slut, (v åxtorp) I I Det fanns ett betg vid ”Böslid KR i Eldsberga, som kallas. för Gull-. MR: kullen.: Det var en 'som lade sig | : och. vilade middag där en gång] i hösten, och då fick han” se, att I det låg en ”gressla” utanför Gull- kullen, och. det fattades en pin- ne i den Han satte i en pinne, och" sedan, somnade han, och då har "vaknade, var. ”gresslan. väck, nat brukade det gamla" trollet komma "och låna eld"De glödande kolen, som hon fick, bar hon då emellan tårna.” : - Även brukade "de : 1äna begå Var det” så. att. de fick läna grovt ”rägbröd, betalade, med / fi naste rågsiktsbröd. Och fick de låna siktebröd, betalade" de med " Sägner om rv troll hör till de ;me- ra vanliga "och ; ;här oftast en ganska Jikartad urformning från bygd till bygd. Detta” gäller” 'så- dana ' som” "berättas om bortby- tingar, 7” bergtagn ”- ”Ljungby horn” och många andra; Tiden-- na grupp hör också sägnerna :om hur trollen blev hjälpta." av.en människa, för. wvilket. de: brukade visa gin tacksamhet på ett eller annat sätt. Jag citerar några stället.” (Elasberga). INA ; Trollen i Viersehatt och . by- bornå var vänner. "Det enda som störde idyllen var. människornas hundar." iDem var trollen" rädda Nader 'och ville jänå ett och annat; Gamla mor i Brännehag länade ärtotéa, betalade, on igen med öl, lånade, hon? grovt bröd, betalad io igen, med "fint. bröd gärna. ville ; låna ag PESO redskap och 'husgerå var dessa så blanka, så. de sken: som guld. Vad för trollmedel som an: ” : När så de ”gämiå skulle "nytta lämnade -" kopparkittlarna, : än, i -tillastugan. och sonen överta gården; gav. Snipe käring. dem en tunna” öl, som” :skulle ” länge. .de ville” tappa r bondeförbundet, > -SLKE och. SLU i än, hällor sina riks- . : stämmor: och sitt riksting. i ta” belägen "på -- Hallandsås, " Fuskar man med böner blir denna skulle, enligt "sägnen, "man lätt en som fuskar möd Hel, trollfamilj -haft' sitt "hem, hela livet: svd I bland brukade dessa besöka" ”" Bönens ställning i det svens-. dernä' [olika ärende "Bland, ka' folklivet har varit: föremål för ; Gallupundersökning, re- dovisad, i. bokform. under. titeln ”Fölkets röst”. Enligt denna undersökning läser 33 proc.'4 'av alla "vuxna regelbundet: / £ bön. 84 proc av de gifta, har «barn, lär sina, småttingar z " att läsa aftonbön (det innebär alltså att många” av dem, som Ante själva ber aftonbön Jä gina barn' det). Dessa Biffror, Jände. 'hå vari 'Bämro men" är” ingenting att " skryta med, Bönen, har inte på "långa vägar den plats i folkajä- |: . len" som. den. andliga hälsan | . kräver.” Det : är ' alldeles ; för Jå "många. som : blir överlägsna il: "tonfallet då man komrier inpå frågan ' om bönen.» De kallar Ly; tikel häromdagen i i Läh,; Tidning har "redan 3,000 rum bokats för” tillresande + vid : stämmorna och, tinget.'': Fjorårets ting ' samlade: 20,000 besökare, men man kan utgå" från, "att årets samlar en ännu” större tingsmenighet, :Skå- ne är ju ett populärt utflyktsmål : : > för svenskar. från andra delar'av : koni fram; höra : efter” om | jandet, ;/ och ; Skånes" huvudstad hundarna var Hemma eller om de Malmö: har många sevärdheter. var på jakt. "så -— kilden, it ris ag Pitdafams. H parken, : dit ri get förlägges. vågade. trollen Här bredvid en bild av realsko- Jam där SLU:s ' och, BF:s stämr 'mor hålles. a ”Snipe "stuga oe én troll” familj; JA en: stengrotta hade trol Tlen- rett en frånen & Många öch" shan brukade " då / tillropa |: gärästolket på "följande säl förra: Arkun rädet två "gårdar "på en backe "mycket nära varandra I O88 bedj "bad en gång en: dv 'Mästarena | Nydrabanter;; Det ; borde; öckaå Ö vara vår. vädjan: Vi: vill också. |: bli lärjungar i | Mästarens böre=dg alla re läkar sjukdoms Sa och till & t käs-12> Nn trästake VS som" skiljde den enal” Det” fanns inte någon: skog på gårdsplanen från "den andra. I backarna "däromkring "på den ti- i den; En man som vilje: skryta av 2 hur, bra hans bössa: var lär ha |: sagt ; "Jag stod på Hinagårn, och sköd. en 'skaada (skata) -på Jons piba” (skorsten). i: Brödalt (Bråt- hult)"” - Om skatan : verkligen föll för 'sköttet eller blev skrämd :av.+ om; att' gårdarna”. lågo, lite. vid ljudet ;få de, yttra sig om som sidan av; byn” (Hinsides). sö begripa" sånt. Det lär nog vara ätskilligt .:mer "än en Kilometer. i fägelvägen: mellan ”hinagårn' "| och" Jons i. Bråthult som numera är "Lagamills När. jag. började att minnas RE en" "kvack- "dey; sbm för de: flesta: mildrar .avskedets smärta. | en sådan långresa kostar många ' : pengar. och! det” är så "mycket: en bestämda. dagen; "kom [ryggen och sprang, så det knaka- dei "skogen hem till: de övriga troHen och talade om sitt. mias- "Tlyckade ende. (En sl Det var inte” deras men” om. man kännetecken" > Barnsligt, . ä Si GÅ oda er s'När Jesus. lärde'si ä, lärjun- gar att .bedja började han:med ordet ”Fader”.”Det-är: beteck- nande, Kom 'komt ett barn” til hemmet "och blevo - åt. "olika håll: är Ä lämnade 5 Skingrade. [tyckes ! 'om"' garnet; - Bondhustrun r 'svaräde tt man, kastat” nystanet bruk; kan. mån gissa att” namnet | skulle . inrniebära någon antydan Kontrollera" själv — 'meå ögon och öron —. att wte ett tåg närmar sig, ånnan du försöker = koraa' spåret nn Må | aldrig :glömma, "vart :vi 1 världen. gås ett til Guds” eget hjärta den "bedjarndes” suckar: DA ” Hon! "började känna” sig hemma i sina "barns/fosterland,” men: nog drömde hon. ännu ' om: hatt en gång” a återse” sitt ' eget. : de: im hn ant trodde hön : sina barn: 8 rskilt ” äldste" soheri > oc dit, men nu växer, skogen allt tär var hennes. förtroende, : Y' fanta- Mä tare” och : högre mellan de bada sin gjorde de. den långa. resan, ö . "|ver”. havet för”att tillsammans fö backarna söka . 'upp . den” plats på" jorden :: 2 lass hö och den' förut . . vång der klockaren sår 2 tunnor "korn, en ng där kän Hatten ntalade-Snvenni ;' all : Mattis Jenssen upptagen | på. Djäknegården.'; Möjligen: kan det vara hans, son Jöna, Mattson, som var klockare någon tid under senaré delen av 1600-talet, men denn e var däremot. bosatt i. ". Hishults by Detta antagande kan moti eras å dömboken 1702; då Christlan Andersson var klockare och gjorde ' inspråk på ' Jord, som. var klockaren tilldelad ”enligt " Lunds Landebög 1569 ' «och vilken jord nu brukhdes av Jeppa Bengtsson. Vittnen gav: till känna att när Jöns Mattson var klockare här; var” hav bo- 2 LL satt, där nu Jeppa Bengtsson bor (alltså har inte klockaren haft Co 00007 Ing ' SS mn degnen brukar och höstar- ållena” . Under Dastoms” rubrik står : antecknat att han. höstar SEX 'ankrögh y Degnne' wongen”; Detta ger en 'antydan; att han. skulle haft någon" jord d Djeknegården: Den första gång detta namn: nämnés' Å hand- . ” lingar, är i. -Gertrud Grips köpebrev:t övr er Hishult n 1647," sö "Axel Ejwertz har Återgett I "Vår Bygd” 1951: I detta I bj fv” äro. Man: kan inte få någon bekräftelse på. att Matti Jenssen a r far” till klockareti Jens. Mattsson, som var; bogatt I Hishult.” Det . en betrodd. man inom socknen. Denne var da. a d : 1773 och var sön till Sven Nilsson och. h. h. "Johanna, Knutsdot- 1853. gjorde klockar J., O. Lindblad framställning om” intäppet”, som törre klockaren Killberg haft under s ta avslog byamännen, och förklarade att när Killber - svann denna rättighet, då ägan gick upp tll utmarke; le "Möjli- | > toch" det berättades i min barnz, Ve omoderna på "den; trakten; pas- "inte: nutidens effektiva Lo ddes: - sköglösa.. Ungefär lika, långt. ät det ”: hållet ligger: också gårdar dom ; att för länge sen när en fiora] o& en gård ville bjuda dé andra- hem "till sig hissade hon en" röd. underkjol på en stång. Det var det överenskomna teck- |: net. .' Nu växer skogen tät och frodig” även. på det hållet: så nu gär det. inte att signalera någon inbjudan, på det sättet" och' det- samma. kan .det vara. Dambjud- ningar, på arbetsdan' tycks vara Ny har ' man telefon ga om det” tnöjligen passar” att följas åt den komma på en liten " pratstund” "vid, kaffebordet så snart 'man är' rdig, med kvälls. sysslorna.. —, "Tiderna fö ändras. Ba av”de båda gårdarna äg- några år under, förra år- som; "fortfarande; vär; henne: kär: rast.” "Men den resan "Blev, i verk- lighet aldrig av:. Det var än' det ena; foch, än, det andra: som kom” barndomsland. v Tiden gick . sin. ämna Det” gamla släktet gick ur tiden och efterträddes av ett nytt och ännu en generation: var på väg = dast”:. én - av Emmas Vläskamra? ter” en "gumma, i 90-årsåldern levde kvar i; bygdén. vr ” ' Då" kom 'en. dag en: herre från". bn vuxen, son i sällskap och han åkte "först till prästgården, Där Zick. han reda På vilket som var hans . Mors” födelseby och: väl kommen, "till. byn tog. Han. snart, reda. på i vilken gård det'var som hans Mor'var född och åk. te dit. > att träda in på” vädjöbanan: Ens: Amerika. till socknen. "Han, hade nn Bostadshuset ' var; borta .:. men én ny'byggnad var uppförd : någon bestämd bostad) och brukade han såväl k 'koj orden Y- händradets "Senare hälft i id si - : Å a kans åker) song Kklockatejorden: Klockaren' verkar att I ha Gm : gen kan detta våra klockarelyckan 2; 1—0,0784 eller sam kartan : "| éhan, Ga | Ing här aldrig hört stoafoten mn den Jamla bygg” | "ett slogs nådehjon; när pri kunde frå - visar, Den! .klockaregåd som senare kommit till i shults' by” hans ramn uttala på annät naden kvar och på den plats som ' honorna > :- jorden. Här nämnes ingenting om Jöns Mattssons son, Börge | Jönsson, sam blév klockare efter honom. Det var under hans tid. . : » som klockarejorden togs från klockaren för en förseelse, "Han ” ON : blev vigd vid Maren Matrdotter 2410.1683 troligen" från:.- Law. ov : halm, dog d. 3,3.1895, 13 å år, Hennes make B. J. säkerligen myc: : ket yngre, var invecklad i ett otrevligt lägersmål samma år soni a att rödja ky rkogården & fri från sten, där den hh. dog och blev ålagd böter Re Där skulle. sedar a Han må : ks för detta, fastän de skulle gifta . IR hade legåt, innan tornet byggdes. os ,k ifrån, en” der av dem bosatte sig | had deltogo i andaktsstunden > sie ste sin peknrsbefattlng året därpå och var rå, så Cl oo hållas pravplatsör, vilket jus äg, behövli . detta ka - uppåt "landet "och en del i Fin- Gårdens. unga, hustior Tåkade i, 438 | a Y . ee SN t då var behöv et "Av detta ' kan lånd.-En dotter, gifte si& visst: ilge. ut ; genom fönstret. "och, fick - . sö : Va a . ee > nor "Jen 'grannsocken. Den yngsta 're- | således även” del a det som. "för- - |: sit ÅN a . a sv bestar oo -— - 12” + fote till Amerika! . Det var just siggick, . - oa I or som " människoströnimen - hadej =" >; Pori. £ måsta: sida, Å : . i + MN | - | | ”A > - . + | ; | - 4a > vå | > st ” ; or Ner - N :å +. LE X " ” lg et É | 4 HH ” ' | N BRN GTN nn sretstnntn tanten VV FONNSN [ nm L gamla Tingmur en : under kantor OQO. Persson tid. 132-90, 022 har / mm: ”m Defta - är.det nya klockarebolet med numera den något modernaré be- nämn: ingen klöckarebostället. x Liksom kyrkan ' blev tillbyggd. mot Väster i i olika etapper; SV har det även förfarits liknande med kyrkogården. Enligt kyrko- | stämmoprotokollet den. 25.5.1834 gjordes en framställning” cm” —- sätt). Hans hus ru Hette Kristi- na och de hade många barn, Vil-' ka. husdjur, de för övrigt höllo vet jag inte, men de lär ha:«haft mänga getter, som barnen gingo Ii vall med" På de skoglösa ljung" ryarna; Men allt eftersom, bar- nen växte till gåvo de sig "hem. varit ingången, till ' hans. möders hem. . ställde : sig nu "främlingen händer Dön" tackade: Gud: för vad: närheten funros järbetare "som läto arbetet stajina av, medan de” med "blottat. huvud ooh knäppta - han fått” genom: denha. Mor, I- med, mössan i hand 'under tyst.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.