vryvv Tr ererfretYtevevt rv MANA - MORMORS SAC4 YXYSXYYTYYYSYYFINYTY VYSKS EEE Fn SEPT Kd Ara KÖRDE verrevyeY Ye Fe YYYE FoP eyf vYV oa Vom den, ville helt naturligt preparer: sig innan dess, och vid varje ho tell, och 'de äro rätt många” i Au Tr Med rätta a sägs det ått fåren bär TAustraliens på sin «rygg, Ull-= och »fårindustrin är här den viktigaste . av alla: industrier, och av den to- tala : exporten: under .de senåre ären" representerar: "den ' ungefär” 50'procent. I betraktande av.den relativt ,korta' tid, som åtgått för dess uppbyggande, är. resultatet” "enastående och "endast genom ett H outröttligt "och målmedvetet arc bete - under: synnerligen > i gynn> ”Bamma:- -naturliga - "förutsättningar | nar detta resultat kunnat. uppnås, "Någon I fårindustri i: "egentlig menin; kah'-man knappast tala n tidigast år 1815, då bergskedjorna" längs "kusten" av . Nya Syd-Wales' överskredos' och ”irika slättbygder inuti landet upp- täcktes. Men sedan dess gick då ”, undan och man begår” säkerligen ängen överdrift om man påstår att | ibland alla de'slag av farmer r finnas: i Australien, fårfarme är "den viktigaste: "Även" för i vårt vidkommande | "> kan det vara av intresse ått ta del, "lav denna storslagna industri; då jett stort åntalsvenskar varit fört ” Nåja, vi kom. väl ut till. så. . småningom," men d : "När man: a tålar om'en Pfarm” i Australien, menar "man "därmed en sådan som har; "minst ,25,090— 30, 000 får. ;De mindre; som hålla" djuren" endast: för. husbehov. och." '. närmast” kunna” imåtällas” med . I de svenska torparha; kallas här : ”cocky”& engagera de stora: färma na: särskilda: färklippare shöa ”Vardie. hade. en. I på, 30, 000 får, och!” 16 fårklippare voro engagerade, för "klippningen, förutom hanidräckningen, kock och .Jällsorterare, Innan vi anlände till lä farmen. håde fårvaktarna ”arivit in "fåren i stora inhägnader, där äntade” på att bli befriade från 'sin tjocka” fäll, ”the' golden a [fleäce”, som engelsmännen: kalla, | ullen. "Hela besättningen: drives dock: inte't in på en gång ufan en- la dast.den -beräknade dagsförbruk-, i s] ningen: Där sorteras :sedan fåren upp i tackor och låmm samt kast- rerade baggar, 8 k.:”wethers”. Samtidigt: som nu fåren är sam: lade” Passar : farmaren på att taxe LC tillväxten av lamm; . varefter: | dessa” ”kastreras och "märkas; del: trakt” uppgöres. ol hela fårstocken. a från plats till plats och ch dus” så länge pen= der klippningssäsongen." 1 - haft en ganska äventyrlig utresa tillsammans . "med, ett klipparlag; "som reste ut för att klippa, får- besäftningen” på farmen 'Yardie i AE "Syd-Australien.. Inte” mindre, än | 27 personer. "hade packatst serh teningarnd' upp Ir, ha mycket så män förstår! att det är en svår stund som lammen ba"att genom: é | tas. nu fåren :in:i' mindre ”fållor: till klippningsmagasinet, .vahligt: vis, ett 'stort-skjul av-korrugera 4 plåt. Två Klippare; disponera e år | sådan fålla, men "dessutom finns ie bakom ' värje fårklippare : en, luc ka: .som leder ut till en annan fål: Na, til vilken; de; klippta fårea släppas” ut.” vid Fre tar ' Ä helst. :taga' överbalangen : (vilket | 2 der också ” gjordé på "andra: es afton). Chauffören" - os : Big. på sin" sak, passagerarha' där: "emot "ett mera blandat” sällskap. Fårklipparna;” "söm: nu” skulle" ut' +» på en längre, turné; under vilken , all..sprit; enligt fackföfeningsbe- stämmelserna var strängt förbju- da” lilla: för) ehållet från ”arbets> givarnäs sida är. att fårklipparen, under Säsongen! "skall 'avhälla sig. det läge han" önsk; Iippal gen, som utföres "na fåren; när de är Nåta; ty dels ' : far ullen illa” av :det ' och "dels. få sfårklipparna ” reumatiska” åkom: "mör. av den: -våta ullen! Om det otering bland klipparna om man ' + skäll ta ledigt eller-fortsätta. Tal- bossen”; delar . ut . brickor till :varje 'klippare, på den ena sidan står; "våt? och på den: Sandra jakt" på! Kärgutu;, räv. "och ”kanin. vid déssa Vöterihgar' blev. vi vitt ne till "på: Yardie.. ”Bossen” visa de tydligt. med: dé titdeiade bric- resten : för: "väta, detta för: hetsiga "tempo . bli deres, — Den stora högen av ull i i ifö grunden-ä& a Mippningen av [1 vet end; ge etån uppklippt bå lammen, "så att "i 5 . rna "rf j törhmes: det undan för undan av ; pressarén, som ”stöppar. ullen. i I | fyrkantiga balar. och pressår ihop haft: och sy igen "hålet. Så' på med tjärblandningen, och allt är klart Enkelt, I Handräckningen” får! under" + därför Tegnar någon dag blir. det - 3 rent oc) sopa” nn handräckningen” och" Eocken' där- emot inte ha något 'emöt'en "dags dighet, som" kån/; utfyllas” .med Att" def inte" alltid går så rätt tilt nars. blir "det. skällning Lava klipparen för! att.man står i-vä-| IV. fårklipparna torra”” får, och | på ackord är arbetstakten derhört | "högt: uppdriven,” männen& sträva : SParkas 1 det helt enkelt ut genom. luckan, + "varefter fårklipparen ; dyker; ut i den andra” fållan. och: kastar sig över ett nytt får. Genom: detta naturligtvis - männen vårdslösa . och skada of- ta fåren genom att klippa fel, så att sår 'tppsfå. För” att insekter kes bara !u uppdel värre” är dt när som "det hände vid vårt besök, hela mågen "blir n knappast smärfri den med maskinpress. Balen mär- -' sedan med farmens - namn . amt kvalité och sort på ullen. Belysande' för 'hetsen och det i högt: uppdrivna ärbetstempot är, ent söm klippningen pågår. hålla. P på golvet, samt: vakta hela tiden för att så "fort klipparen är färdig med ett får få undan fällen efter. det föregående, som tack vare de små hakarna i ullfibrerna hänger ihop.' Men, det skall gå "fort, «an- gen. -Fällen. kastas därefter. ut på stora. spjälbord "a den" rensas och den ull som växer under bu= u ken;"och i vilken kardborrar. och ien ihop. och bäres därifrån "till och i sin tur: placerar den: efter värderingen går nu. uilen” direkt dering vidtages, a vid en; dylik fara som Yardia rör-man sig med ungefär 10 olika sorters ull, tack- ull, Tarnmull och” "ull från kastre- rade baggar; villa i sin: tur: "äro alla uflresterna strån. satt sig fast i massor, bört- | tages. Från spjälbordet rullas fäl-' värderaren;' som : : värderar? ullen 15 finlek och : beskaffenhet. tr Från till auktionen, där en annan .vär- att fårklipparna” arbeta i 2-tira marsskift, "Arbetet börjar på mor- gonen: "här det blir ljust mer först: efter aväten frukost, sedän arbe nt timmes mellanmål, bestående av, te eller kaffe" med kakor och bakelser, arbete i 2 timmar” igen, sedan: lunch". r timme; arbete” 2' timmar igen, "så i: timmes paus med kalfe' ellér te, arbete 2 tim mar, "och "slutligen; middag » efter -avslutad: arbetsdag; "Allra sist blir” nytt nåellanmål, » innan man är färdig"att krypa- til kojs. Naturligtvis är' kosten "på en:dy- ' liK farm! åtskilligt ehsidig, då' det är” "oerhört: svårt: att>få: ut några förnödenheter. Det får bli fårkött . stek, köttbullär och'kotletter, och , som 'ombyte i enstaka” fall Vägen konserverad: fisk. I övrigt beror det "på : kockens skicklighet, om det .kan-bli'någon variation i. mat- -sedeln. "Kocken har def Eivetvis , mycket arbetsam med alla dessa mest; är: dock" fårklipparna. Vis- ten” bestående” av eri. smörklick ; erligen. tar det. cirka 4—5 år att | med gtryknin, varefter-betet ned= . bli fullt utlärd, men" sedan blir | gräves cirka -en: halv decimeter : . utdelningen desto bättre. ” ål. under. dagen, n men ad I gengäld fångt svär som avet nger en het 'han bra'betald, och då kan det dalgång och .på ' ett avstånd av och. förses ed en”ring föratt. . i ceduren En olägenhet utgör dock yrket för nybörjarna. Genom vibrationerna ämligen des- i händerna svullna "sa upp på ovana nybörjare så att de måste upphöra med arbetet. ett »par dagar.. Innan vi lämna Yardie: tar vi en verblick över farmen, naturligt- "vis inte hela, det finns fårfarmer i "Australien som :äro lika stora . som medelstora svenska landskap. , Området är inhägnat i särskilda med "ståltrådsstängsel,' ”paddogs” | vilka äro 'så konstruerade att de testänga räv- och. kanin samt ”dingos”, "Australiens vilda hun- dar, i ; Stängslet är ungefär 1 vå meter högt samt tätare nertill för kaninerna och nedgrävt. i jorden.: Upptill avslutas det med taggtråd för att skydda mot rävarna, vilka här är synnerligen talrika: "Dessa rävar utgöra för övrigt ett svårt kapitel för fårägaren, då, de fö- -rekomma i tusental. Särskilt vid ”lammningstiden dras de tillinhäg- naderna, - och ofta: "får - farmaren anställa särskilda "jägare, som in- "te ha. annan sysselsättning än att skjuta ' rävar. Men "att enbart skjuta dem "vore : inte effektivt ” utan man får då fölgifta dem. En färmåge ' eller något annat. med li ' bra lukt dras I ett-par kilometer Här kommer de nyklippta fåren a ut från den ansträngande, pro påminnande mest om en dåligt skalad. blodapelsin da” på betena.. På farmen ' går. tallt & sin ella: gång, fårklipparna, takt och den oklipptå reduceras för varje dag. Så kom= - SS mer ett, "välkommet avbrott f : handräckningen; «det; blir regn; men, efter cirka "tre "veckor har klippningsläget - avverkat | "fårbe- sättningen.” Bussen hämtar dem - tillbaka till star, , och sedan - blir” det ett ganska kraftigt festande. Kortlapparna ; komma fram” på. bordet, här spelas poker, med hö- . ga insatser, och: där. händer det . mycket ofta: att checker, på tu= -, sentals kronor. byta ägare. . Och den . '”sorglöse' fårklipparen, - som arbetat som en slav: i flera. veckor och.här fickorna, fulla av pengar," . när han lämnar farmen, vaknar kanske nästa morgon méd kräf=' tiga "kopparslagare och utan ett öre på fickan; Meh en ”shearer är en äkta. vagabond, som inte tar sig av sådana bagateller, orm ett. par dagar hämtar hohom” "kanske: en 'buss ' eller, bil till en” annan farin, något hundratal mil längre. / bort: Och så blir det nya veckor” av. slit och, hets, nya hundralap= par och "nytt kortspel, Men sådant är de. australiska. fårklipparnas : a tas: 2 ”tirmar, Vareftör det. blir ; a i' alla dess: variationer, 7 ”kallops, . EK AE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.