källa + SEN a . för all del 'också de Politiska, mås- ”lIpala marknader : rapport i samärbele" J. En sak har det sista ”kriget med skärpa lärt världens länder: att vi alla hör samman, att vi alla är be. "roende av varandra och av varand- ”ras Tesurser, På egen "hand är vi förr eller senare. dömda: till; stan- . dard; änkning och "fört. eller s senare]. kan vi" komma i ett sådant beroen- de till en annan makt att vår frihet blir en illusion:4 De feiiasté” åren har gjort klart för oss'att om vi vill "lösa de ekonomiska problemen, och "te vi öka oss fram efter samarbe- Jets: ge "Att.de an lyckas” och satt det kanske är vår enda Möjlig- 'het” ger Europa många bevis för i dag.” Hela det mångskiftande och ivittutgrenade . Västellröpelska Säm- vände an är inget a er kan man få i den sista ra pporten |; från ECE, FN:s ekonomiska - Euro] ipakommission; Till skillnad från di teuröpe- " jiska samarbetsorgänen; av typEuro- parådet, OEEC; Eiropeiska Betal- och ' Schun omfattar ECE "praktiskt taget alla Europas länder oävsett "om de ger i öst eller + väst. ECE är i va verket det enda organ. äst- och Östeuropa, möts till diskussion 'om gemensamma frågor och då spe :ciellt handelsfrågor. | | Som-en .kuriositet i. dessa dagar 'som så” dornineras av klyftan mel- Jan öst och väst kan nämnas att tre av de" enhälligt" antagna resolutio- nerna vid ECE:s senaste session, i Geniveé var framlagda”; av Danmark och "Sovjet, ” Tjeckoslovakien och Belgien” resp. av. Sovjet och Stor- britannien. Det" inträffade är ett uttryck för det behov av samarbe- tet mellan öst och vär verk- ligen finns.; DE bete Även :; bortsett från denna detalj kan konstateras att ECE under den tiden större 1 än ' förut.; .- Handelsdiskussionerna Imellan öst och väst är mindre ut- Isiktslösa än tidigare och detta all- curopeiska' samarbete kan betyda om inte en höjning av den euroge- iska levnadsstandarden så åtmin som eljest ”änses sundvil n Av speciellt intresse, är r kanske Fet faktum : satt.man nu » yckieen "I disk om L det Lördagen den 5-juni:1954 ; "128 arbete för -| ingen, Detta Fran Yvrvrv tv "LAHOLMS TIDNING vrevtveer>ervv Yrvt i TYYYTYTYSTITTYYYTFYTYYRYTTTOT N | LANTBRUKSNäDA DERNA sak gälar Döda försommaren. .medel att rosor a vändiga resekostnader för, >”SOm står i samband med de-= den inre rationalise= kan inte vara klok hushållning planläggning, framhåller RILF-tidningen: "igån et fins massor med företag. ges ng ute i landet, som handläg- Ber just av nämndernas sektio- Yr för inre rationalisering. Det torriä gälla täckdikningsföretag sl åggningsarbeten ' eller andra ed av: företag avsedda att för=" du tra den enskilde bondens pro=. uktionsresurser, företag ' som måste fullföljas och avslutas just «vid denna tid på året. Så står Plötsligt lantbruksnämnderna utan medel > att' kunna skicka ut de' " förrättningsmän som måste till för , att detta skall kunna ske, Det finns fall, där man engagerat oli- ka förtag och firmor, som satt in tekniska hjälpmedel för- arbete-" nas fullföljande, t.ex. grävmaski- = når. Arbetena måste avsynas av” lantbruksnämndernas folk för att "dessa. entreprenörer skall kunna få ut de medel dem tillkommer : för fullgjorda arbetsinsatser. Men :-lantbruksnämndernas tjänstemän nödgas sitta hemma på ' kontors= « stolarha och antingen rulla tum=- | . marna. eller också syssla med för företag! dda att utföras i en avlägsen framtid Det måste vara'fel nå si Svenskarna "med sitt lands lån- ga kustlinje har alltid varit ett sjöfarande folk. ' Under de stora des verkligt sjömansskap var det länningar, som bemannade ör- Jogsflottan under indelningsver- skiftet var -varannan man i Ble- kinge 'skärgård sjöman; nästan varje . yngling hade frestat sjö- manslivet. Författaren ' till dessa rader var en av de pojkar, som en vacker vårdag styrde ut på det. isfria . havet, mönstrad om- bord 'på ett ståtligt barkskepp. Tre barndomsvänner 'seglade ut samtidigt; En av dem gick" över- bord en stormig natt utanför Ca- lifornien efter många år, en 'an- nan » försvann spårlöst med sitt fartyg under. första värlaskrigat, och den tredje mötte sitt. öde. Kinesiska sjön, där han färgade ppsdäcket med. sitt blod vid systemet. En synpunkt, som . för- tjänar framhållas är att när det är så ont om pengar, vore det kanske klokare att spara på medlen till. den yttre rationaliseringen — den sköter sig 'i alla fall i stort sett själv — och i första hand se till" att det finns pbngar för fullföljan= de av arbetet inom den inre ratio- nåliseringens ram, : Den enskilde bonden bör slippa att slänga spa=' den och gå ifrån halvgjort arbete, därför att lantbruksnämnden inte har respengäår så att dess repre-. sentant kan komma och "lämna sin . medverkan, I år lär väl ingen änd= ring kunna ske. Men det som hänt ; bör fpåtalas, och det bör inte upp= repas, Att det inträffat en ång är! en gång för mycket, - : jordbrukets framtid. "-ECE:s' jord=| pr gMIÄRMINISTER CHURCHILL . brukskommitté,.som under lång tid|jar åter varit föremål för envisa fört en-sovande tillvaro;' har vak- fykten-rörande sin ev. avgång från” nat till nytt liv och. kommer : att |premiärministerpesten,. Senast fick " mötas den21 juni till debatt om'hur [ryktena fart då Churchill talade i jordbrukets produktivitet skall hö- Royal Albert Hall vid de Konser- ' jag "hur konsumtionen av jotd- vativa kvinnoföreningarnas kon=. bruksprodukter skall ökas. o. s. v.|97ess. Han yttrade därvid något om Jiohet nödvä icamarbete har man gång på gång kommitwnderfund med att de eu- ropeiska”. > resurserna” måste kom- pletteras ”med råvaror" och asvätt- sområden på annat håll, Många teuropa diskuterat a När man i väst SUT9p: iskt flera tjänster”. tt han ”snart inte skulle be om Här. ses Churchill i « talarstolen, Flygare såg... na Var det. en ballong som flög mot vind? : NEW YORK (TT = AFP) ed den eur; pet Idra planer. har, gått ut på att ”Jäta uropa och Afrika kombinera var- andra. Av stort intresse är det nu latt kunna konstatera "at även I ECE lär inne på sammä väg. Vid”den Isenaste sessionen” beslöts nämligen | latt möjligheterna” 'skulle undersö- kas för en vidgad handel mellan ECE-länderna och de länder som tillhör? FN:s regionala ekonomiska kommission för Asien och Bortre ” JOrienten och motsvarande kommis- sion för Latinamérikas länder. Att etta sätt binda samman regio- är utan tvekan ett dare världs- Ipå di viktigt steg mot en sun handel, - . Ytterligare en ekonomisk europa- har offentliggjorts i vår ämligen” Schumanplanens andra lärsredogörelse." Kol- och stålunio- nen har ärkbart stabiliserats. un- stora svårigheter Flygk Charles Kratovil vid Trans World Airlines fick på mån= dagen syn på ett mystiskt flygande föremål då han befarin sig omkring 15 -kmi norr om Boston, Han kun-= - de inte identifiera, föremålet men såg att det var vitt och hade för= men av en skiva. ” Kratovil, vars uppgifter bekräf- tas av andre piloten och mekani- kern ombord på hans plan, såg föremålet. i tio minuter, Han 'rap- porterade saken till'kontrolltornet på Bostons flygfält där åtta man också observerade ;: föremålet.' Er. division . reajaktplan sändes upp men föremålet steg så snabbt alt planen inte hand ikapp def ' Mili myndigheterna rapportera= de att en ”meteorologisk ballong, samma, dag hade försvunnit nära Boston. Om' det” van den jag såg var det första gången jag har sett en ballong flyga mot vinden, sade kapten Kratovil då han fick reda , | vanlig skönhet; ett piratanfall mot fartyget. O- barnd änner! Jag skådar / er ibland för min in- re "syn. ' Ni förebrår mig stumt, att. ' jag övergav havet, 'och jag nästan ' blygs därvid, ty med Fritjof. vill jag säga: ”Havet- är gott, "det må du ej klandra”. : - Men det kunde vara hårdhänt mot oss, arma pojkar. Om man skildrade hur, vi'fick slita med lastning: ”och' ' lossning i hamn, med "seglen ' under”; storm till sjös: , skulle en yngling av idag :ltro; att det var idel ”sjömanshi- storier”.. .. Det. var. emellertid. en nyttig skola för i Förhållandena på den tiden var. "mycket ”stationära”. så har de det varit under många mans” åldrar. I början : av 1860-talet förg ; |hemkom. till Asarum ;i Blekinge en: ung sjöman efter;ett par års långfärd till tropikerna.” Nils — så var hans namn — hade sett mycket vackert ute? i den: stora världen, men :' det. ” underbaraste mötte han dock.nu vid'sin hem- komst till der undangömda -Ble- kingebyn: en. flicka av. .mindre sades" det, "och jag. betvivla riktighet; ' själv»har jag 'sett: sen- födda kvinnor av. hennes "släkt; ståtliga, granna kvinnor.” " Sådan var väl hon ock. Det blev för- älskelse, och bröllopet stod snart: Men... Nils” kunde säga som en viss . romare;; ”Navigare necesse est”, "Det var nödvändigt. för ho- nom att segla, det var hans yrke och "utkomst. Om ett år eller 18 månader skulle 'han -åter- varå hemiia” hos'sin efterlängtade och långtande maka och då" m aföra mången sparad. 'stant. På : oden tiden gick färderna segelfartygens "tia, då det behöv-' i synnerhet blekingar och" bohus- kets tid. ännu vid senaste sekel-| icke påståendets.l.; L . Detta är en sannsaga om en ung, . som var "djuphavsseglare, Han blev borta för länge från sin gemehsam utan ensam på var sitt håll. dens folk. : oceanerna” inte så snabbt som nu. En resa till Australien tog sex månader, lika länge till- baka till Europa; och gjorde man över en: utvikning till Amerika, .så I kunde två år förflyta, innan hem- landet skådades ånyo. Så länge kom det också att: dröja, innan Nils: efter oändlig längtan ' åter var hemma hos sin kära. - — Men han 'kom tidigt 'nog:. det var uppenbart, att hon sade svi- kit den.tro hon givit horiom; Det slag ödet måttade åt den unge sjömannen reste ' han sig. aldrig mera efter, Hade det varit i vår ”kultiverade” tid, så hade väl Lre- volvern Knallat med ett eller två, kanske. tre lik som resultat. Men Nils sade blott ett bittert farväl till. sin. maka,” tog några små- saker med sig — och så var han ”borta' med: vinden”, - - . Den unga makan blev natur- ligtvis "mycket klandrad och "av". skydd «£ niskor, men ingen kastade någon skuld på honom, Var det då rätt av honom att äkta en ung och, blödfull kvinna och ge sig i väg från henne genast efteråt? Det kunde hända, att den medeltida : "riddaren, innan han. begav sig ut i' striden mot. furk, och saracén, lät förfärdiga ett konstrikt kysk: hetsbälte, som han iklädde,' sin unga - fru, låste det och ”medtog nyckeln på sina färder. > I iett italienskt muséum har jag sett sådana bälten, sinnrika. prov på tappra mäns" djävulska : förmåga ätt: kunna plåga :värnlösa kvin- nor;t: eg . Dén unga sfömansmakan. hade bott "ensam i 'sin stiga och. ge- nomlevät oändligt" långa” dagar och nätter, Nog "kunde "hon klaga såsom "Goethes ””Bruden i Co rinth”: "Jag mitt eget kräva vill igén.” Detta: händer 17en : tid," då allt . som ”rörde' af Tfmänhnis själen betraktades” ”.som : "synd; synd; synd! Så måste: hon känna sig hemfallen åt synd” "och innan hon ännu hade fallit gon verklig synd. Det tillhör den mänskliga '- utvecklingens -' oför- gängliga framsteg, att man nu, för tiden: kan 'se naturliga ' ting. under / vettig "synvinkel, trots mörkmäns protester. a : Så kom en: dag frestelsen re: skepnad, och man - kan an- taga att dei unga kvinnan bes fann 'sig i ett sådant själstills stånd, att hon föll utan att:rik- tigt veta vad hon inlät sig på "RAR vacker och varmblodig kvinna o ch om en ung man, unga maka. Det kom en gedi. .Den var samtidigt men inte Hon biev förtalad Han blev härskare på en korallö 1 Söderhavet. gen, men hans hjärta var förstenat och avskydd av hembyg- I ålderdomen möttes de Fr en "Nils blev snart glömd; 4 till och med av sina egna släktingar; men en ensam kvinna kom. nog ihäg och kanske väntade. —— hopplöst. Detta hände som sagt..i förra delen ' av 1860-talet. En höstdag 1899 satt det bedagade 'bondepa- ret vid sitt middagsmål i.en liten gård i. Asarums socken, då de såg 'en' ensam” man. nalkas går- den, ,vika in på . gårdsplanen och liksom tvekande se sig omkring. Det var en gammal man med ett fårat” ansikte, . som föreföll vara bränt av en sol, varmare än Sve- riges.. är, din' bror "Nils”.; Den: gamle bonden - gick ' ut och "mötte den |. ankommande - : på förstugutrap- pan.: Ett skyggt” handslag, men inga känsloubrott, sådana hövdes |” inté :. mellan: —.djuphavssjömän: av 8, k. anständiga män- - även bönden- brodern hade> i yng- sju haven, 5 » Den 'hemkomne berättade nu med. : möda, . ty: sitt modersmål hade han i: "det närmaste, glömt bort. . Efter ” sin: ; lyckas skepps- brott hade han farit så långt | bort från hembygden han kunde kom- mä Nära 40 "år. hade” han. bott ensam: vit , man : bländ ” ett: par hundra malåjör på” en" korallö i Söderhavet; ". "troligen: i närheten åv: Cooks-öarna; en 500 mil öster om Australlandet.' invånarna” var göämodiga och sällskapliga 'män- niskor på "ett primitivt kultur- stadium.” Han ishade: ! köp 2 Kopra "a av" dem” ocH ”sält”ti fär tyg, som” då” och då; angjorde en ö i närheten, dit kopran frakta- på” deras piroger. "En: Bang ett engelskt krigsfartyg, ket "en officer lät ro sig "i länd för. tt efterhöra förhåll dena Ce löver.s vilken i utsedd” > till. ”governor"!. av, smännen: För att vid. behov: må injaga respekt hoszunders] [såtarna hade han också fått ett präktigt Winchester halvautoma- tiskt: gevär. Detta fruktade vä- pen blev för de infödda »>ett:tec- ken till att de vitas milda, krist- vit. » Plötsligt tog hustrun: sin |: man i armen och utropade: "Det |:- na kultur hade kommit till 'ön.” "Nu hade alltså Nils kommit hem för att dö i hemlandet. Ge- nast spriddes ett rykte i bygden, att den ' hemkomne skulle vara mycket rik, vilket inte var sant. En / >dag fick han besök av e gammal gumma, vars hela ge- stalt bar vittne om ett' liv i ar- mod. Det var hans sjömansbrud. Hon var: fortfarande hans Jlag- vigda maka, 'ty skilsmässa hade icke "sökts, hennes brott var väl ock: preskriberat, så att hon kun- de antagligen ha gjort - anspråk OÖDEN På att inträda i rätten: som hans äkta maka, Men hon .bad en- dast om litet ekonomisk hjälp i den missär varl hon levde och hade levat, alltsedan han. reste från henne, Han: gav henne någ- T& småslantar och sade sedan Gå! Han yttrade sedan till en Person, att det: hon hade gått. Vilket man icke må betvivla, Då man träder in genom norra grinden till Asarums kyrkogård, ser man genast vid ingången en liten gravsten med namnet Nils ' Johnsson. Varje gång jag stan- nar "några ögonblick i tyst be- grundan inför vården, tycker jag att det upptill på stenen inrista- de tecknet lämpligen borde ha kändes "konstigt", då | ersatts med bilden av en söder. s havets palm, HM WM. FORRTERS: . VARUKAN NEDOM, studera ,. det. sortiment. 'som ' du. ska sälja kan göras till. ett. myc- ket intressant och ' inspirerande jobb. Det räcker inte med att.ba- ra känna '-till vilka varor som finns i ditt lager. Du måste ock- så" ta reda på var de finns och vad det egentligen är för någon- ting.” Ta reda: på vad 'kunderna har för nytta av varje vara, hur den kan tillfredställa deras speci- ella ö ål. Olika per hos samma. vara" kan tilltala o- lika . kunder: "Ta - reda" på -hur dina varor ;förhåler. sig i: sjäm- förelse med. andra; liknande; när 1 det gäller kvalitet, ' stil, pris etc. Ta reda på. vad det är. som gör att ' just den. eller "der" varan är värd sitt pris. ; Du kan, lära” 258 kan: äv. G iar Fock an nonser : få ' åtskilliga upplysningar. Många 'f låter ge ut biosé en :hel del om”ä i nas och. grossisternas försäljare har ofta mycket-att- lära ut, och du kan också göra vissa erfaren- heter av 'kundernas yttranden: ' Kunderna. är särskilt: intresse- rade av:fakta,. som” sEer. dark föl- jande- upplysningar. söm: varorna: vändning och pri WW. Ww. "Charters korresponden skurs” för både försäljare och ; kunder fortsätter här med kåseriet' nr 2 > + Att. lära känna de. varor och 1 varukännedom efter det sorti-.. ranti. Sävors Du "måste avpassa ding studier ment du har att göra med, . Ta : vara . på varje tillfälle. att lära dig mera om dina -varor. Använd sedan din kunskap till att hjälpa kunderna tillrätta, ' : Kunderna är , speciellt. intres- : serade av vad varan är till för nytta för dem själva, hur de ska. använda "den, vad är det som skiljer: den från andra, liknande, ' De vill ha: upplysningar som. de hal nytta av: ; MJ ' Om au har en nyinkomimen va- ra, kan du framhålla dess. för- delar enbart 'orh du tan redå'på: Vari det nya ligger. Hur de, nya egenskaperna ska kunna intres-' séra -Ikunderna, - Vilken spétlell”. egenskap som är särskilt tillta- .plande. Vad den ska användas til. sl Hur, den ska skötas, Om' den är . försedd -med någon särskild 'ga- Hur den bäst ska visas för. |kunderna. Om den kan: presente- ras tillsammans; med KHågon, an: a I han vara. : Om-:varorna är. sådana som ständigt finns i lager, lönar det sig att, ta reda på: Vilka egen- ' skåper. som mest tilltalar kun- derna. ”. Vad den ska användas . till, Vilken speciell egenskap som bör: framhållas. Om den kan säl-, jas tillsammans med någon 'aån-, Utseende, råvarukvalitet, stil, an-': nan "vara. Hur den bäst ska pre- ”senteras. a » härjade djur då en svår kreaturssjuka hä . därefter 'kom" "också ett fruktbärande år men den alltför rikliga Sn ” 1." vätan gjorde stor skada, så säden slogs ner och förruttnade, även - . frukten gick samma”: väg. Angående 1783; 1784 var det sistnämn- SN da så svårt att många fingo använda bark, agnar, hackelse, ljung, kvickrot och annat dylikt till föda att lindra hungersnöden. Ko-: Nu Ke - nungen hade skänkt eller till låns utlämnat betydande partier” |: + spannmål, och '. bättre. ställda medborgare hade .understött de , ; : fattiga. Två missväxtår följde efter varandra och det tredje var . inte heller bra; eftersorn torkan var ihållarrde och där utveckla- Dessa åt upp ståndet ock på äxen - insekter som vecklade samman flera stycken och så. småningom förtärde kornen, Även 1826 var ett dåligt år. » >"> Följden "av "de ofta" upprepade nödåren blev, att förmågan Tors "des -maskar i mullskorpan. 3 Ar köpa en tunna råg i Skåne för 3 älr smt, och det gjordes tack + sägelse i krykorna. Dock hade mån detta år haft otur med sina «Vv at runtom i socknen, Fyra år. : Det vår på så sätt behovet av s. + kyrkolador, 'uppkom. Dessa : kärvar. skulle sedan delas upp i tre delar. Den" ena” " skulle : prästen behålla, den andra delen skulle kyrkan ' hava och den - i "återstående tredjedelen utgjorde det forna biskopstiondet som « konungen skulle erhålla mot'en, förpliktelse att sörja för stper- mageskifte i intendenten.' Den tredjedel, som tillföll kyrkan, var avsedd för 7. kyrkors uppförande och sedan” underhåll av desamma. TS : Falkmåän uppger s. 756, att 'Hishults kyrkotionde 1636 ut”: "4-sgjordes' av 9 t: r 1 sk:a råg, 12 t:r korn, 6 t:r havre och 4 pånd "smör, vilket senare i nutid 34 kg. Länsherrarna var ganska angelägna « om att få dispohera” över kyrkotiondet. En bland dessa . många, Ejler Holck, "att bli patronus till kyrkan och prästgård i Hishult som "vär hans" a i länet. I svaret från 1632 frågades vad han kunde - sökte ge igen, men hans anhållan blev ej beviljad. En ny ansökan, och; " svar på denna återfinnes i Sk; Re. 5, D. R.A. 1636. Där uppges, : å oj tt en ballong hade försvunnit. tt fullj ina åvgälder blev allt mera begrän=".2= 04 ot LJ bor rn a ässet gjorts för på att on DARE AT her Detta kohasihet fom inbbotalntngen av tionde långt fram på + vt / = "att om någon skulle få kyrkotionde över Hishults län, skulle. ' M - 2 sa a ! att förbättra produktionen och mn Kol- och stålunionen inom sitt bes . 1700- talet skedde” efter. 1684 'års beräkning, trots att Kungl: a han få det framför någon annan, när äte fn ledigt; a : n - ; s sk rde omger 963 ”h -producentländer. gränsade område Bett a man mäste , I - Maj: t 1690 bestämt. att ett nytt system skulle tillämpas vid be- > ' Hishults "pastorat" | Sösom L en kan | Holk ha fått överta” " ISlutligen" "hår man även börjat att för att bilda en större och mer ” räknihgen så att denna 'skulle ske efter årsväxtens beskaffenhet ' "den, RS et fy tonår Spiee , ” 182 vo ta Ä rmaj | lösa den svåra uppgiften sh fv rnfattande” europeisk gemenskap ue (Axel Ejwertz: Borg och Bygd s. 79). Bönderna klagade, men: : ” ' : ” dett efter. a mm AE av ganska ovanlig karaktär förekom. . E bättrå? jäfbetarhas arbete” 00 a doch därmed. skapa större er nd « först år 1750 under Kyrkoherde Bruhns tid blev det ändring till. pv . é Tiskul pe förs yr! 2 nänligen sosten”. Lande: villkor." d j dan är Iörtaterar ”attllitisk som ekonomisk stabilite' + det bättre för' hishultsborna, då de nyare beräkningsgrunderna | Ve inom His samling d kircken ole oa aff medsommers : HS Arnedogireten. bon - Inte 1 kurvor elier på | hädanefter skulle 'gälla äveå för tiondesättning. Trycket på bön- na bogen uppger: Det gör'oss ganska: funders att kyrkan nte N -. oste aarligel amma, MALRIKT DÅ ”SKOTTORP set backkrön. Det är ett lagbrott oe derna från.säterierna lindrades, kyrkan fick'sin andel utan att blev tilldelad ”Johannes ost”, som den också. benämndes, fört." - (Forts.. fr. föreg. sida ) "och en 2 medrafikaoter 11 . " detta' skulle behöva gå utöver hishultsböndernas förmåga, får : Att prästen och klockaren skulle hå sin del av varje gård, ä | mål utjämnade i after en bat a ee ” ” : i" vi veta av landshövdingeämhbetet, | ne t ovanligt. Men för kyrkan förekommer detta inte mer än; 2 kvart, Detta blev signalen till en va ss +» > Den nya'specifikationen av- 1750 för tiondes erläggande. ha- se im hut I Fi Ja Halland” Denna avgäld till Hishults kyrka är cs > allmän , uppryckning i Skottorp betats eft deboken och anger, hur mycket var och en =. 5 i hela i > och strax efter gjorde: Lennart te mälet på |. > de utarbetats efter jordeboke DEE tar - sålunda något egenartat, som skiljer sig från andra pastora' i Karlsson ' 4-3 på gott förarbete | — kom det vackraste meter av : gård skulle utge av:kontanter och säd. Den skiljer sig avsevärt . i Den första gången benämningen äld förekom , av Jerker "Karlsson, som "själv ett Jängskott från | från ' gra deringen av 1729 års uppsatta tionde. ' De, s som då låg oe z gen. ; j on. a M - son : sa . - stod för det femte målet. tr Bonst romare var Rune Nils- | > NV NA 4 : s - ä 1 1 min, före - full ' tfd”ökade Karl | Skoplig och ett hundratal | + v/ 148 | og . . . ” = Persson på till 6—3 och två min, | son, Laholm de på | : , - ” sä : 2 Son . > : senare — 1 matchens 'sista min. ; personer tittar - s ' ,” : ' . H - - , ' . ” sSögor s ' . , NA 2 > ” . dd i i . : or ' t " lo a e vå ; + s - -— 4, > TN a Amt MAMMAS AN AAA - ; ' ' a FO TE FETSTEFESEYTEYN rs ssna a A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.