YrYrereYrYyvY vereYtYyTtTYTTYY Fre vyreFFYYY vv verrvtYvrrYrvvvr a VYTYVYYYYYYYYFTVYFEYY vrereyereveereyT ;Y EYE YEYTTYFT Tv «- Där stodo de elva lärjungarna . för hans befallningar ha gått " människors hjärtan, att andra . Bug har icke givit sin missions: vererYyrveferererYt TY PYTT , Xx a LÅTTAT VR TInUTNG : TA OCT | mretslätghetsängen. Sabbatstankar - Av komminister Nils Lind- -blom, Örgryte försam- ling, Göteborg. Text: "Matt. 28: 18—20. Vår text utgöres av Jesu av- skedsord - till sina lärjungar. på. ett berg i Galileen och så fingo de höra desså härliga och mäktiga ord. En sådan ber fallning som den, den lilla lär- Jungaskaran fick av. gin herre och mästare: innan han uppfor till himmelen har aldrig blivit given av någon annan. En går dan befallning hade också Je- gat över människoförmåga att utföra om icke uppdragsgiva- ren själv möjliggjort uppdra- gets utförande, genom att själv skänka kraft och förmåga där- till. Ty det är det märkliga att när Herren Jesus ger ett uppdrag åt en människa, frågar han henne" inte efter hennes kvalifikationer, - efter vad hon kan eller dylikt, utan han frågar i stället: . Älskar du mig, är du en min lärjunge, gom helt överlämnat. dig åt mig och som ingenting kan i egen kraft, men väntar hjäl- pen från mig under alla livetå förhållanden? Se, endast den som går åstad i förlitande på Guds ord. och löften (detta må strida aldrig gå mycket mot hans eget förnuft), har Herren användning för, ;' «..Världens vise ha överlägset lett åt dem som i enfald gått ut.för att utföra Jesu mis- sions- och dopbefallning, Men Gud är visare än människor. Ty när Herren har velat att något skulle utföras I hang, ri kes tjänst, då hap han utvält dem, Bom känna sin egen svag- het och'brist. Dessa utvalde han för att han skulle låta de vise och det starka komma på skam. Trots allt som var. så litet I överensstämmelse med milnsklig vishet så har det som från början var så obetydligt att det icke syntes för. världen dock blivit en malt i världen. Och det har kristendomen -bli-' vit därför, att det! funnits människor, som ha blivit lär- Jungar som i tro på Frälsaren, 1'förlitande på "att det Br'i hans kraft och inte i egen kraft de skola gå, och I lydnad ut och blivit världens ljus och. Jordena "galt, och! "därigenom: varit orsak till: att: Jesus har fått sända sin ande' in I.andra människor blivit lärjungar, Je: befallning endast åt några. få lärjungar, utan det: hör med Bå beslutat att stanna ”hemma.. Det var söndagen den 10 maj år 1778, och våren .hade just zjort sitt intåg i den'väna Göin- zebygden. Solen värmde och lyste så skönt, och det doftade så ljuv- ligt från den späda björkgrön- skan och den varma ångande Jor- den. Humlor och bin surrade om- «kring . bland vitsippor och ”tussi- lago och högt uppe i skyn hör- 4es Jlärkans jfublande vårdrill Den, 25-i jr och äldste sonen på , Jöns Hå gick n vårmorgon i-ma äv äv "Hildur Wickström : säevev Nasa far, varit. emot detta att han "som Björstorpsgårdens äldste son skulle- överge denna släktgård som i mänga generationer gått i arv : från far till son. : Men inte kunde hans syssling, Bengta” sit- tå, ensam på rusthällaregården i Yxenhult nu, - sedan Hon mistat båda sina föräldrar. Det var väl också. e given lag att släkten |r njälpte varandra. Jöns Håkans- son ' hade också fattat tycke. för sin £ som var så ensam på omkring ; och gladde sig åt vårens framåt den fa skogsgångstigen. Far och mor samt -den 13-årige högmässan i Vittsjö kyrka. F: Jöns Håkansson annars aldrig brukade försumma högmässan ir socknens kyrka så hade han i dag ' stället skulle han ta sig en lång- vandring över, åkrar och ängar de jättestora, Bkyhöga iranarna sig om'i sin, hembygds mark och skog —' snart skulle han. tå far- väl av alltsamnians "och "skulle ' hållare bli sin egen och bosätta sig i Fagerhults, socken..I dag, — tänk 1 dag skulle det lysa för första ' gången för ; honom och hans' syssling, "Bengta ”Johansdot- ter i Yxenhult. Visst hade. kära til utbredändet av ; Guide rike. De stora gåvor som. Kristus giver varje kristen i och med att han bliver hang Herre, dem vill en kristen också göra and- ra delaktiga av. Även 0858, som. vilja Vara kristna gäller detta. Vi må 'icke behålla för oss själva. hemligheten i den ”gläd- je och frid, som tillhörighet till Kristus gåvor.: Att vi äro lärjungar det må även "visa sig iv år. livsföring, så att vi ger nom vårt 'sätt att vara påverka vår omgivning. 'Finnes hos oss intet. behov av att verka för att andrå människohjärtan läg gas under. Guds rike och bli delaktiga av dess förmåner. D är det inte rätt ställt med vår kristendom, Då -:gäller- det att innerligt bedja. att Herren först och främst ville göra oss själ- va till lärjungar, att han ville förlåta oss vår "synd och. sän- da sin Ande ner i våra hjärtan och . där ;verka' liv. och: kraft. Bed på” denna tréf dighets-1 söndag: vv. Kärlek av höjden värdes skära Lär ös "att leva helt till din ära, [Vidal kring, jorden gångo gin lära, är PAA 1778 NI ville ödet annorlunda." "Jöns Hå- far hade varit syskon och så ha- de det senare blivit ' beslutat -att Jöns skulle "övertaga rusthållare- gården i: Yxenhult.i stället. Fast att han var överlycklig « och glad att få Bengta til maka, så fanns . Och i dag kände han mer än - — hur svårt det var att läm- na denna fädernegård, där fäder och förfäder från far till son'ar- betat och strävat — haft hem och ankomst, när han långsamt gick brodern Nils, hade nyss åkt till. - Fast . "I. och in i storskogens dunkel, där. & växte. I dag ville han riktigt se -- som . välbeställd ”bondé och 'rust- et en r "gård Visserligen" hade ; i för - Bilden reproducerad efter en gar hon väl bäde piga ock drängar —ie men ändå ;'.. Och far > jä, han fick vål, trösta sig med att lille- "bror Nils 1 sin tid. skulle överta Isläktgården.- Mellanbrodern : Chri- ster var inte'alls att räkna med, ty ' han”. ville inte gå i fädernas spår och bli bonde — han hade redan,. för länge" sedan. givel sig till tund” för att studera för att i sinom tid bli. assessor. En liten syster hade Jöns haft, men' hon dog när han. var. :tråärsåldern, Han : kunde” aldrig" "glömma sin Mor. Tören ha- lilla-syster Gunnil; . hade blivit 'så tyst öch inbunden en lång tid. Lilla Gunnil hade va- rit hemmets. lilla. solstråle ”— det blev, "nästan ”outhärdligt '. "tomt, och saknaden var stor "efter hen- ne. Men hon häde varit ett. litet klent barn" — kanhända öm hon fått leva, - att. hon aldrig blivit riktigt frisk och stark. ' Nu var det. Jöns - som skulle lämna sitt hem — . det häde, blivit så tyst ef- ter Crister ;när” Han.rest till Lund — det. skulle bli ändå Yommare i Hemmet när nu också Jöns "skulle flytta” hemifrån. "Aldrig hade väl han kunnat tro att det skulle bli så "svårt att ..skiljas från denna' gamla 'släktgård' med alla dess minnen — hur gärna"hade han inte velat bo kvar här: Ända sen han var liten Hade hans far sagt, att han, Jöns :skulle bli ägare till gården.” Och; denna tanke hade följt honom: genom livet! Men nu '.. boplats - sedan: "sekler tillbaka. : Hen hadé blivit rotad här och nu ”, skulle dessa rötter. ryckas upp — "han skulle limna sin barndoms- skog . och mark > — han måste fämna allt. Här skulle inte hans barn få växa upp — Jöns Håkansson hade "Hört: för- fädernas historia” av far, då han ackompanjerad 7 av "mör "Förens] "och pigans spinnfock. satt och. be- she skenet. från. den” sprakande Här: > oden” ”öch I ett talgljus främtanc krig "råka öinge och blivit så ter krigets slut återvände "hit och köpte: Björstorpgården och gifté sig med” en ung änka från orten. Sen dess håde gården gått i arv från "far till son och nu var Jöns j : fader, Hakan. Jönsson ägare: til densamma. Aldrig "tröttnade var- ken Jöns eller, Christer att höra ij E krigsman: först kom "hit till Vi sjö socken. Fast" de kuride berät- telgen utantill så” varje. gång s som far berättade, blev det såsom nytt i:alla' fall, Detta skulle de berät- ta för sina barn en gång, och den-' nä berättelse skulle följa släktle- den genom. tiderna.” s Kriget, hade, sedan ånyo” ört [1 fram ' över landet, och det hade blivit” missväxt. och hungersnöd. Jöns kunde minnas: hur hungrig han varit. många "gånger. e värst hade adep, varit me gre bårnen; som alls inte; förstod varför; de ,blevo” nekade,” när de närheten 28v Ahud Vissörligen ; var det ovanligt "höga priser. på livsmedlen, men han hade likväl spänt : hästarna för vagnen, 'och Åhus" för att köpa. en kanssons farfar och Bengtas far-|- get malörtsdroppar i glädjebäga- - bytte jag det. mot-en koja uti Llskad hembygdstrakt. . Ja så Sjunger en av våra skal: der: Vad är då hembygd för nå- got. som ' har "sådan makt över de flesta” människor? a Det . ordets betydelse "kommer 1 en del fall an på var man vis- tas. En. europé söm ”vistas i Ja- "pan, Kina eller Indien" tycker sig. söm - hemma när han land- när hån” en solig .vårdag fick se REG han kunde ;se. hem” till sitt : orftiga : -bärndomshem där levde sitt strävsamima div, "skall den : "Gustaf Fröding: visste. och förstöd, tyckes det mig, vad hem- bygd är för något; Därom vittnar det, skugga och. här : xår det: 801. vi "Det, ;var: > dang' bort. på vägen” lör. dhgsna en Och. dettä är som vore. det skrivet: också för Syd- (Forts. nästa sida): halland ; :för 60 å. 70. År. sedan. sitt lärjungaskap att bidraga för olika ändamål. Däribland skulle även degnen, som var kr kans tjänar: 6, ha 2 s:r råg och lika: :mycken korn, som motsvarar 2 - 1 dåtida penningvärde 1 dir 24 öre. Därtill kom ”bispens; studij- skatt, prostens visitatz, prob "räkenskat rob- stens notarij penni räkensh bs håldh, I ens deputat”. - En ansenlig utgift var nattvardsvin och bröd, som uppgick till 12 dir. hela utgiften slutar på fram till 1887 har en del förändringar skett som medfört utgifter. | 29 dir 29 öre. Förflytta vi o6s , sålunda: "pr prostens omakp studieskatter, Consistorle. — notarie avgift,” enkespannmål,pas- torns räkenskapsarvode, kyrkoväktare”. m.m. summa sex gånger så hög som för vin och obat, vilket var en genomgående utgift under 'se-"- nare de'en av 1800-talet, men till 104 rår, Redan 1539 bestä a att varje l Då blir denna föregående. Därtill kom 76 rdr 1866 gick denna utgift: ända upp d. orts kyrka skulle c till sätta två kyrkovärdar, skriver Thulin s. 30. Dessa skulle ombe- sörjas det administrativa inom kyrkan, De skulla. avlägga räkenskaper varje år för förvaltningen av kyrkans tiondel och förhöras av .stiftslänsmannen i närvaro av prosten. 1662 var kyrkovärdarna Peder Nilsson och Oluf Pedersson, och de voro skyldiga kyrkan 97 dir smt, Dessa kyrkans valda tjänare voro alltid betrodda män inom sin förutsättni sn, Givetvis borde de även ha att föra räk kap na över det, som inflöt till kyrkan, såsom offer och andra avgifter t ex, för lägersmål, ”otidigt sängelag” och för upplöst trolovning m. m. Detta sti- Pulerades 1 kyrkolagen 1686, Allt det som inflöt skulle de föra ' räkenskap över. Kyrkovärdarnas lön för året var 1 t:a Tåg och . i kontanter 3 dir, på 1800-talet 9 rdr. De voro i regel .oskolade och voro kanske inte alltid så lämpliga .och kunniga på sitt område, Det hade sålunda uppstått en försummelse av kyrko- y vaxljus medel, : . - som "sedan kyrkoherden skulle bokföra. ll svenskt, tilsattes en kyrkoinspektor soni var, förvaltare över. kyrkans medel och skulle” granska alla Täkenskaper. Han hade flera församlingar att hava uppsikt över. Måhända var denne - tid kunde ägna sig. åt detta uppdrag, ”då. den” ol en att. kyrkjo ys A. "Sedan Halland blev. ve inte, energisk tillräckligt i' sin indrivning, för denna befattning . det. ” Rätt . olika ha Danmaärks regenter genom tiderna varit in- - + oh t | Prösktönde. upphörde 1811 (enligt Wangö; s. 92). Sedan. skall. häradshöv- , : dingen ha haft kontroll ' över. kyrkans räkenskaper” inom hära” stälda mot prästerskapet om deras försörjning. Saxo i Dan- - " , Dessa böter marks krönika XI bog s. 26 nämner, att allmogen hade blivit ålagd böter av Knut den helige. skulle efterskänka dem, om de. ville offra tionde- till prästerna. Al cs mogen svarade, att när de betalt fbötrena är de fria, men tionde . skulle utges, till eviga tider av deras efterkommande. De tyckte : So att givande av tionde inte hade med religionen att göra. Detta far "över "de'. 'dånska Bälten, och ? en ”hällahdsson” "som: några.” ”ärj stämning som: : geromila" honom I Simlångsdalen” där han var född, ll. och intetiatt” undra på ty... Sim” j ; mManhang; ha. sagt” att ingen doft . terhind skriver: rö ss hölin Artur: Stehr skriver: = : Tag så. nälsatng” från dem som ; där: längt i fjärrar,, högt mot, SS vid Krokån, sörå brusar fram, fri, han sa »ligenom hult av färggran 'bok och lina skalir kid a. undrar ibland om Ungdo- meh har : likt roligt : nu i sina bygdegärdar som gamda : tiders |" ungdom ; . på "landsvägen under ijuvligt susande björkar: då dil- jekonvatjens | klockor lyste så vi- ta i dungen och tusen. lysmaskar lyste i gräset: i den milda som- marnatten, : -Mina” egna tankar tolkar Tor Hedberg 4 i följande strof; H 7 . er mitt huvud sänker. sig ov. mot” jorden,” on av larmet tröttat 'och de många ” . sa Orden; ' - dess mer. Jag, älskar markens , tysta väsen C” träden,” blommorna och ; gräsen, "En, av, ”syanpilands. egna skall der, är inne på samma tankegång vandra” den slingrande : sig än en gång. finnes: som : jag 'njuter mera. av än "doften av. vilt växande gräs vid: sträriderni "av hembygdons | a de nyligen fal len ve dekså: när det nyss inbär- gats | ladan... En av Sveriges | C största skalder har också något. alt säga om hembygden” så ly- ee vad 'Kanlf 1feldt där i byn vid flöd "ock mo, : där. svålan har sitt. sommarbo Då vlir min oro. sova i det fö en” "kring : "min faders gård bör det som andaktsdova heliga "i Haliastadssonen "Fredrik Wet floderna rinna "med, : långsamt . mot. havet i väster ae hur dess bädd står- grön, i jbvlig. och. solskensskönt . | En annan höllandsson. i stock- värt” långsträckta landskap "vid Kattegatts kust. drog: utlöses för att pröva, om vingarra tälde «en dust. ss | nen som längtar tillbaka till” "oo slut... i Vråkärr Våxtorp men som £e- dan. hamnade i Skåne skriver: Du stolta kära Hallandsås! Jag alätig, aldrig kan förmås att dig är hågen. slå, Di. skymtar för. min inre syn, Na skyn” - jag. ser din hjässa grå. Av v Iageborg Kroäkvist har vi följande: Som facklor lysa” gamla hemmets .' björkar .. a . obunden, bånande = sin egen väg > lönn och ek, . igenom” fattig hedmark, mt genom Alippor, som, vilja stänga skriver från: Moskva 29193 Aldrig, aldrig, den på följande. sätt: Ljusa s sl ogen "lysté här över” 5 n man | Ahdreas Pålsson £öaa I! Generalkonsul Harala ; Halt. glömde jag på = se färden, 'den stolta svenska pjea” (Hishult) gär dag. | » blev. född, ' Osstannilsson hyllar hembyg-. Här ärömde mor; när strävade - far, här Iyftes först "mitt, öga mot N tor Huset, nes och lärkan här en marsmorgon | klar tick av? oss unga "ett + jutdande > svar, Pädrens Plögar plöjde. häl tusen- de år., >. barndomens vår. So å kr dessa. tidér az så mycke av” mgdom . flyr; till det uppmuntrande. höra "sådana, ord ' som Ger- fhard.i Andersson, Markaryd, skrev för 'en tid, sedan, De 15d : dömar skall bi sera a den trogen: : : "aldrig ” svika, ov r. som. troget. stå - |.» Bland” ävenskarna, RN har. : | Ernst” Bernström 'sagt följande '” I — och: säkert är skaran stor som instämmer med honom "tan tänder, - "Forts. A "nästa sida. Nn . 2 lOsby-herden- v "anmodas att; ÅA oa fö rklara sig unneinvigning har intet med sEvenska kyrkan att göra. SN "LUND (TT): Med. anledning av uppgifter i Osby kyrka ,på » pingstdagen, - då bl. a, en ung Eskilstunaflic- ka lär ha invigts till nunna, har: kyrkoh, Gunnar Rosendal i Osby av domkapitlet i Lund anmodats, att före den 22 juni redogöra för vad "som tilldra- git sig i kyrkan vid nämnda "| tillfälle... « Kyrkoherden anmodas att lämna exakta uppgifter om ar- dalydelsen av . de löften som avkrävt flickan samt ange vad ceremonien eller" löftena enligt hans mening skulle betyda för henne. ; Varken, biskop "Anders Ny- landet i Lund har i förväg till- frågats om invigningén och bå- "Ida säger: » En nunneinvigning har ingentingt med vår sveéns- ka kyrka att göra! >. cv. Biskop - Nygren har bara i andra hand: hört talas om. in- vigningen men kommer, säger han, att omedelbart infördra en förkläring från Osbyherden, som en svensk prästman, beto-' nar biskopen. Vissa "privata tillställningar” kan Hog en. svensk präst ha rätt att ordna, värden Ola Nilsson i Handskhult (Handskholm FS ! Å k en) som 1756 - 120 . var före 1086. Falkman påstår, att tiondegåvan blev förd ' ut på grånå Za sägen. ana | PR vår kyrka vet inte av nå- | . sc : . M | gar en s got klosterväsende och i e : : gen= s . : : - 151 : före få 79, och ylla ' [skap av svensk präst får ingen om se mes : rden ut mot I tora,. vida | göra saa omting sådant, näger - . . : a biskopen, vä s EON . . - -.. maniei å s . N - . X | I L - . - ” . . N ad FN AA. AR. FrETYTYTN ” H - | - | | | | AA Å AAA ADR ÄRA MANDA FEFEREIESESOF ISS Ufa ev a i ' : >= y han påstås” ha förestavat eller , . gren eller domprosten : Nils Bo- ' i pressen "om, vissa ceremonier os Robedahl ' har "inte handlat ,.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.