» metoder "> strålkastare » och konsth . omkring 5000 f. Kr., besökte fiskare YYFfTrurt Je ett förord. till boken om Hallands historia 'har ' landstingets ”pres ”sidium omtalat huru; det tillkom- mit. Vid lagtinna” landstinget 1945 framhöll landstingets" förvaltnings-' utskott i en skrivelsé,- ratt "minnet av Brömsebrofredens--med ::-hänsyn; till fredsverkets" betydelse” för Halland ”” LAHOLMS TIDNING > VPA YYYTEYTYYYYTTTEYTTT TYST YYyreryvvtry "vYYYTVYTT i Lagan. Arbman & ger oss en livfull bild av platsen och fisket, Han fort- sätter & att visa oss huru fångstmän slagit. sig néd utefter våra floder. Om det varit fast eller temporär bosättning vet man icke. Men man har: furinit härdar av klumpstenar, borde på. något sätt: av land där stenåld, ket kokat sin mat. hugfästas. Detta icke känna ske lämpligare ät géhom att under- stödja ' historisk förskning” béträf- fande Halland och bi reda del n eko> . nomiska', förutsättnk gen för! utgi-' " vandet av en på nutida forsknings- "och ”forskningsresultat grundad framställning av landska- pets historia från - äldsta tider. Landstinget. beviljade: ett anslag" av 50,000 kronor: för ändamålet, > ; Resultatet. föreligger i en sober "volym om 883 :sidor, Professor; Hol- ger" Arbman 'i Iund:har fått upp craget att skriva om Hallands forn tid. Han ger en klär” och. åskådlig ” Bild av hur den | postglaciala strand- linjen förskjutits under förhistorisk tid, huru -boplåtserna” följt den för ijägar= och fiskarfolk viktiga stran den. Läsaren” "känner hur dimmofha lyfter; Bilden. av förfädrens liv trä. ” der fram :i "ljuset : av : forskarens Arbman; har. en. säll- sam förmåga att skildra förhistorien så att läsaren "bakom alla gravfor: mer, boplatser och yxfynd, tär Kän- na den förhist iska: människan hennes näringsliv, 'hennes' hahtverk hennes" tro" och övertro, ; SN Redan vidö övergången mell än«' cylustid --och" ertebölletid, d.: v. 's. det givande laxfisket' vid Karsetors |kgande: .var det en. Några spår av hyddor finnas natur-. ligtvis icke, och så står vi där frå- ”vinterbohad” bostad? : Eller bara. ett. tillfälligt skydd? : - " Professor Arbräan & är ko beredd att svara på frågan när åkerbruket kom ' till Halland. Han berättar om dé intressanta undersökningar Joh:s Iversen utfört i Danmark, där han funnit " ett kolförande -lager. i jen mosse. ' En. pollenanalytisk under- sökning. visar, att vid den horisont i mossen, där dessa lager uppträder, junker antalet pollen från :de stora lövträden. Strax därefter ökar bolé len för: björk, hassel m, rm. och såm- tidigt dyker det fram en rad örter, som. tidigare icke funnits. i. landet. |' Danskarna: tolkar detta så att.ett åkerbrukande folk kommit in i lan- det och höggit ned skogen, svedjat och börjat. odla säd, — Men' här: är [det kariske säkrast att avyakta yt terligare undersökningar; : Den -bild av' utvecklingen danskarna tycker sig skönja, kan i varje fall icke .bes läggas med halländskt material. De |halländska torvmossarna ' uch OSS varken kolförande lager eller andra kännetecken av den -art' man fun- Init: i Danmark;: Arbman också här” mycket försiktig. :Det-går icke an att fördjupa sig i detaljer, huru frestande det än skulle vara — utrymmet för anmä- laren är begränsat, . Arbmans fängslande” framställ- ning ger oss den hittils ojämförligt bästa bild vi äger av Hallands forn- tid, En mönstergill bild, åtföljd av mycket instruktiva kartor, tecknin- gar och ” fotografier, inalles ” ett hundratal bilder, re | . Docenten i historia vid Göteborgs högskola, Gunnar Olsson, har skri- vit om Hallands politiska” historia. skildrar : från de äldsta omnämnanden vi fin- ner. hös klassiska ;., författare till Hallands 'sista tid som ydanskt land. Han” "söker klarlägga provinsens gränser ” vid 'den tid,'då Halland först möter" oss i urkunderna. ' : I kapitlet kyrka 'och kungamakt "bygger - Olsson' : huvudsakligen på utomhalländskt naterial.: Och vad skall man göra?” Det finns 'ällt för litet. från Halland; Olsson. hat gjort det bästa han kunnat a av material, Det avsnitt i i frame i son : kallat "Skånelagen och Hal- landslistan ger Just inte' något nytt, men nästa kapitel, Halland ett ligare: skrivet och ' ger: läsaren: en god bild av denna intressanta epok i Hallands historia, då hela Nordens Politiska ' intresse för-en "kort "tid koncentrerades” kring norra Halland och: de äventyrliga :människor som ledde "dess" öden,, Även i ä ningen knyter :sig. "de tresset si framställni gén till, den det område arbetgs slott. ”Tancien regime”: ' 'Tancien régime' i det franska]: aristokratväldet "som "blomstrade under 1600- och 1700-talen för” tt kulrninera” och "sedan dö” ”madame”:giljotines skarpa klinga i och; med fränska; revolutionens utbrott, en revolution. som Fan- cien: régime' självt" sått fröet till genom -sin: allt uppenbarare, Fimz- -.melsskriande orättvisa + hade sina rötter deltidens> franskå]' -feodalvälde: ås Iråäde- nävrätten | representer ad t : förmånen” att genom; Kans -för- < medling erhålla en smula, skydd till liv och "egendom. motiverad: - också en: ; regelbunden tribut. tilll. denne. Detta. system med privile- gier för bygdenscaristokrat. fort-. levde .även sedan>rättsväsendet i . Frankrike framför allt under kar- reducerats från en rättsvårdande överhet till'en visserligen. dekora | tiv. men högst. onyttig företes se i med enda möjlighet att göra 'sig ', åt landet" i ändelse av krig — något i "och för sig väl kostsamt och för, gemene :man föga önskat I försvar. för en förlegad livsstil - ATT BÖRDSARISTOKRATIEN ' behöll sina privilegier-även sedan |: n upphört att vara ens” åa nyttigt föreföll, därför "den " franske bonden inte bara förbryl- lande: utan en - onödigt : och I - orättvist. Det mest orättvisa tyck- "te man adelns skattefrihet vara. r För en " nutida . betraktare faller |: " det" ofimliga' i, att 'det besuttna |” "fåtal; som ägde Jejonparten av. Hationalförmögenheten; var ' helt 2 befriat från statliga utskylder;. i "ögonen 'som "en svullen tumme, |- "men för :den dåtida, bonden vår problemet: inte så enkelt. Han hade 'sedah' generationer tillbaka i vant sig vid att betrakta aristo- | kratien som.en. :överhet 'som av ider |. d” centraliserats | ; själv rättvisa 'och.en' smula nytta]: . högatistokratien -- man med” iden gen, hovaristokratien med andra ord. Denria. hovaristokrati började se ned även på den aristokrati ”, som --dragit :sig' tillbaka till sina gods: . som inte '”levde med i ” handtryckningar ' lyckades denna - Jordaristokrati : inte : alltid, trots privilegier, vinna den"utkorist! ur jorden” som "var nödvändig för ett Aivg detta” tillsam: med på 'många håll liknöjd- » het "/och'? vanskötsel” reducerade , många stolta blåblodingars lev- " nadsvillkor till samma primitiva "nivå. som : bondens. Då mången .jordaristokrat. emellertid". :fram- härdade i att det var viktigare att --'"ippehålla " skenet '' av” grande noblesse än. att hålla svälten från :dörren” 'berövades ' giljotin." många 'aspiranter : som : gått: händelserna i förväg genom > gå: .under tack vare; långsam ..undernäring... . MEN HUR ' LEVDE då "den "franske bonden? Om till och med , en: gynnad klass kunde "reduceras Still" sådana torftiga: förhållanden, under : vilka ' fruktansvärd "nöd "måste då inte den franske bonden framsläpa sitt liv? Han som inte bara . saknade + privilegier utan ” ävel "nutida förhållanden ele- " mentära och självklara rättigheter och hade att dra sig fram på och skapa! försörjning för-sig' och de "sina. på små jördplättar; Hans "ställning .var' fruktansvärd. Det hjälper inte , att vissa moderna "franska" "förskare velat framställa den dåtida franske. bondens Iev- nadsvillkor .som en pastoral idyll. En' mångfald: "erkända forskare från olika länder har kommit till samma :slutsats: den franske bon- ”den levde under VFäncien régime under hemska 'förhållanden "som vi har svårt att fatta. Dagsverks- skyldigheter till godsherren var - | födsel och ohejdad vana hade rätt | långtgående pr «inte den nytta den var till -därför ätt den'var om borgmurar- till t på grund av - utan . endast. "född på rätt sida na. ”Börden” var "ett begrepp ä : n av helt annan mening:än |]. tide nu. Dessutom förfäktade :adeln — — med all kraft sina ! me orch-rättigheter? och adéln, t + högadeln alltså, Var, trots än I ringa numerär, 2 makt Sömn pe härskade båd? armén oc rättar : väsendet, Att statens, finanser. der dessa förhållanden be ET - dett konstant kon kursmässigt Nn stånd är inte att förvåna sig över, etta” tillstånd + och för sig. Därtill -kom skatteplågan, - Inte.: ens : om han genom -enastående energi fick ut: ett "blygsamt ' netto av ” sitt arbete kunde han vara säker. på ått: få behålla det lilla som han hade varje moralisk" och juridisk "paktarna. — en korrumperad par- " venyklass; I som ' hastigt . kommit upp sig och-förstått att göra 'sig oumbärlig ' för hovaristokratien, till och: med gifte sig in'i 'den- "sarhma :—' låg ständigt efter ho- röva” bonden snart sagt sista 'rovan avsåg endast klicken runt konun- dä svängen” för att uttrycka sig mo-|: "dernt, :7 Fjärran '. från - kungliga): revolutionens] + att välja den -svårare utvägen attl- + rätt att kalla för sitt, Skatteför-|, nom för att' med hjälp av myria- : def juridiska spetsfundighetet be-V s Efter noter. = ve Dirigenten blev vid"eén repetition arg på orkestern, som han regelrätt skällde ut medan : solisten . -under- barnet-violinisten., hörde på:. sel Har ni mina herrar någonsin älskat en kvinna, Tänk då på hen- ne; eldigt. och lidelsefullt 'och' Samtidigt pekade" han. med takt. pinnen på :den unge. solisten:. och tillfogade :milt: x:-"= : — Och du min vän "En kanadensisk "polisman. stopp e härom dagen, en, kvinnlig, bi rare som, körde, med otillåten liven I näsan och tillfögade kroppslig skada; Polismannen stäm-" de damen på skadestånd: för sveda ch värk. Men domaren förkunna- de: ”Att bli biten eller få utstå an- nan kroppslig skada ingår i 'en kas nadensisk - polismans'«<yrkesrisker: varför domstoleri icke" kunde. bifalla kravet på skadestånd”. ifrån via .döttrars giftermål med. » aristokratiens söner in i de ”övre” skikten för "att tillfredsställa des-i sas omättliga behov av MEN TROTS DETTA ö överlevde den franske bonden. medan. hög" aristokratien -gick .; under. ' Detta » kan förefalla ' häpnad k de På ett utrymme av bortåt 220 sidor |' -han' provinsens historia |" "En liten 'malör av' det mera olustiga slaget råkade prinsessan. Si= a -bylla och hennes döttrar Margaretha och Birgitta ut för närsde ” - skulle gå "ombord på ”Patricia” i Göteborg för avfärd till England, : "En nitisk vakt vid spärren framför landgången kände varken igen - » prinsessorna :eller ordföranden i Svenska Lloyds styrelse,: profes- sor Curt Weibull, utan hela sällskapet blev bestämt hänvisat till” löndonskjulet, Pi bilden ses et prinsessorna strax: innan av=" fn Si ärden. =E bn 2 v : "Thott in i bilden. Förf. får. äns att berätta ett stycke intressant och märklig personhistoria, "+ dammar av samma storlek och ut- seende som på Läsö, där man koka- Ide salt så sent som på 1800-talet; ;Vid skildri av I mel- lan Kristian II och Lybeck å ena och Kristian. -IIL å andra sidan är det åter norra Halland som får hu- vudparten av intresset, I synnerhet därför att Truid Ulfstand fick hand om den bekante krigsöversten Mar- cus' Meyer från Lybeck, sedan han tagits till fånga i'Hälsingborg. Det dröjde som bekant inte länge förrän "| Meyer blev herre på Varbergs slott, där-han satt i över ett år, innan danskarna "lyckades erövra. slottet. Berättelsen om den berömde lybske äventyraren är i Olssohs version kort men dramatisk. / : Utförligast » är Olsson. Fr han skildrar Hallands politiska historia "tiden från 'nordicka sjuårs- till : Brömsebrofreden.. Här har:han också dragit fram nytt ma- terial; Hallänningarna får en mängd fakta till livs' om! gränsfejder och Bondefreder utan kunglig sanktion, Bilden sav det svårt; härjade" gräns- landet träder läsaren till. mötes med skrämmande tydlighet, . Museiintendenten Albert Sandklef i Varberg har skrivit :om Hallands bönder. Efter: er inledning, 'som' i underrubriken. kallas "En. populär skildring” - och ; som innehåller en | kort översikt, kanske" onödigt :”på- pulär”, tar fört. upp & diskussion av ', agrarhistoriska ; spörsmål" som: torde; intressera landsbygdens. läsa- Tre. Det avsnitt 'söm- kallas :”Byalag | nstaka : gårdar”; har. illustre> ned «kartor: från ; 1700-talets början. Förf; säger på sid: 454 att dessa kartor tagits" med ”enligt ie: daktionéns önskan”: d r att inga bykartor.;' finnas: från "dansk tid. "Bortsett från denna ont iga anä- kronism är Sandklefs' bidrag. jämte Arbmans det som "ger mest, nytt. Tolkningarna ” av.. Skånelagen "och kung ;; ; Valdemars " jordebok: bjuda m, på nya uppslag.” Och kapit- let ”Svåra tider”: ger. oss: eh :helt ny bild av förhållandena under: tic den från "omkring 1300 till' medelti- dens "slut, Geologerna: har, ju sagt att vi "haft en klimatförsämring med kyla och: ökad nederbörd. under medeltiden, men tiden, har inte var, rit klart” fixerad förrän dr Steens- berg i k helt nyligen far: men är i. själva: : verke mycket naturligt, Aristokratiens liv ford- rade mer och' mer, bonden tvin- gades :” att”. leva på "mindre: och” . mindre, Varje idrotts vet ath nåt lighet att tidfästa klimatförsäm- ringens början -till c:a 1300, Medan män ' tidigare ”, tolkat åkerbrukets tillbakagång som resultat av han- delspolitiska förhållanden, . söker en spartansk livsföring. ger: bättre, " kondition : söm håller för hårda, nappatag. Och 'eftersom den fran ske bondens. livsföring var spar- tansk; ” lindrigt sagt; : bör-också - hans” hårdhet. ha' varit "därefter: Dessutom ; skymdes '-inte' - heller . häns horisont av diversé dimban-' kar i form av krav på ett stånds+ "mässigt leverne, Det. blåa ; blodet, | som hämmades' i sitt lopp . av. diverse: ovidkommande . hänsyn, - visade en. tendens att stoppa och ”koagulera . medan bondéns,' med " hjälp av: hårt arbetes syrétillskott, alltjämt pulserade friskt och " ohämmat :i' ådrorna, Den: "döda handen”. .— en kvarleva från me- , deltiden som . bestod -i att många « bönder. inte hade rätt att själva äga, , sin' jord — höggs av med revölutionens kirurgiska kniv så- som en livsfarlig kallkrandshärd på den franska -samhällskroppen, Ofördärvad, frisk: och stark "intog den franske bonden sin rättmätiga "plats i samhället för att med val- lö ”kiga nävar, med förnyed op sm "hugga i med arbetet. ” : "DEN HALLÄNDSKE. SONDEN” :av idag erinrar sig att häns fö ; sultatet verkar onekligen överty- Sandklef finna' otsaken' T'klimatför- iringen,. Då denna är "klart på- visbar; 'bL.-ar i halländska högmos- sar;: och då medeltidens primitiva åkörbruk var mycket, känsligt för Ca Tsådana :förändringar, skall 'rättvis- ligen medges att Sandklef här fört fram en ny tanke; som icke Iåter sig avyisas. 1 ide. .båda avsnitt som behandla | material ur 1500-talets och : 1600- talets jordeböcker finnas rika möj ligheter för den intresserade lokal- historikern - -att knyta” an till 'den egnå : bygdens historia. "Provinsens indelning - enligt [SE sur skattesynpunkt, klarläg-' sor, hans efterföljare på 1600-talet, avka o ror diskuteras ingående, ee | Ifråga" om flygsandén har Sand- klefi även ”en. annan åsikt”. Hans fräråställning bygger: på "såväl hi- slöriska . urkunder som ”på egna iakttagelser, Kanske. skulle man önska materialet, men det framlagda re- "gande, . - Utrymmet medger icke en redo- rjordeböckerria, |. ' ;utförligare redovisning av |; -— Jä ingen. har förf,' belyst med bl; a.' sentida berättelser: fråri Dalarna," vilket "kanske är onödigt. Slutligen" har förf.' ett kapitel :om folket, där han med hjälp av be- folkningssiffror. och tingsprotokoll söker nå fram: till en uppfattning om: folkmängden, Jiksom om folk- Hvet.r. so -Arkivarien Erik Grill har skrivit om städerna, ' Hans avsnitt är ett av de kortare: 125 sidor emot Arb- mans och Sandklefs 205 och Olssons 220. Man beklagar att: Grill inte är utförligare, Han hör nämligen till .Ideri” lilla skara som kan skriva, Stilen är klar. och lättläst ställvis in på” salttillverkningen.: Men medan Sandklef sökt : finnas > spåren av den salttillverkning son eriligt ärkebiskop'" "Absalon. ” fanns i Två: åker! på 1100-talet,har. G rat huru" Kungsbacka och: Varberg var intressérade av saltkokningen å' Läsö.' Köpmän från "dessa 'hal- ländska städer köpte under-medel- tiden salt på ön: Dettä' hör till" det hya som Grill dragit fram ch man måste ur: många- synpunkter: bekla” ga att han inte' givit sig tid att draga fram!” mycket. »méra" ny Museiinten lenten- son' vid 'Nordiska'Muséet Hår skri-|- vit: om ' Hallands" - fästningar: Den som tagit del av vad förf..och häns medförfattare” -skrev” i: ”Christiah IV ' Byanlaeg”. på sin tid, finner inte så "mycket: nytt. De trettio sidorna ont de äldre : befästningarna” är väl inté. så väl” genomarbetade söm be rättelsen om fästnirigarnas "historia från I renässansen, där förf. framför- allt insatt våra halländska fästnin- ar. I sitt rätta ' samirhahharig: med den. "europeiska befästriingskonsten vid samma tid. De goda och mycket belysande illustrationerna är här av ovärderlig nytva: "Utan dem "skulle fromotälmingen,, ha : 7 varit: ”härmast onjutbar,: fan "Hallands "landsting £ ärligt tack för sitt initiativ.-Halland hade näppeligen kunnat på ett vär- digare sätt fira' 300-årsminnet;;.av freden i Brömsebro. Tacksamheten bör vara lika stor på båda sidor: om Kattegatt. och Öresund: Hur, vore det om 'man skulle fira' minnet av freden i Roskilde genom a ” en andra: del av verket? > Å - Man vågar med gott samvete be- tyga att inget annat landskap i 1 vårt] -' fett litet tag? > Grill hai liksonirSsndklef, kom-|7 : sammanbrott, ifall dj "| bokstäver av samma ' sort kan jag vi minns vår egen skoltid, tror vi. Skolans: första klass. Några sju- åringar som betänksamt silter' lu- tade över. sin första skrivbok. Det gäller att få fram de' rätta sirgcken och . snirklarna, - Knubbiga händer knyter sig svettiga kring blyerts- pennan : för - att följa lärarinnans direktiv. Hur svårt detta var har vi glömt, De som fick skriva om och om igen, rad efter rad därför attde inte kunde, minns kanske något-av mödan, De stackare som var vänsterhänta och tvingades att skriva med höger hand minns kan- ske också hur motspänstigt allt var, Men i allmänhet brukar vuxet folk bagatellisera små barns vedermöda i skolan. Det kanske är nyttigt att vandra tillbaka ett litet slag, Man lär sig mer än man tror, Hur. skulle det vara om vi själ- va satte oss på skolbänken igen I våras bröt jag högra” armen och blev vänsterhänt ett pår må- nader, Jag insåg att om jag skulle kunna kvittera ut mitt t At Minnas och I förstå ÅD. Märta Leijon X mitt namn; ” Paketet fick jag soma belöning, än dröjer det länge innan pekfingret och tummen på 'högra banden kan, mö Jag måste 'skri- . . vå lite till me nster Kand” Ha” ” löjliga är alt man inte kan skriva maskin heller, Det blir - spänning och gör ont i den brutna armen när jag försöker skriva med den vänstra handen, Blyertspennan är det enda. Med oändlig möda pli tar jag och dikterar mitt ange= lägna budskap” till de” vuxna om hur det är att vara liten och ha ”svårt” för en sak antingen den skall göras i "skolan ' eller - hemma, Man lär så Nlänge man lever, Betong ersätter - trä till slipers? STOCKHOLM (TT). ' Har träslipern spelat « sut sh sin roll” vid de svenska " järnvägarna? I ket från barnen till mors dag måste jag lära mig att skriva med vänstra händen, -Mitt handikap var ju stör- re ..än barnens : därför att högra handen inte kunde hålla" Papperet men så kunde jag iwi stället bok- stäverna "i ' förväg: Jag plockade alltså fram” skrivblocket, satte: som uppfinningsrik kvinna strykjärnet på kanten. av blocket för att det irite 'skulle 'snurra runt, letade. upp pennor och fann att de måste väs- sas, sökte upp hovtången och Jyc= kades . placera den lilla i stor utsträck sliper av järn och vid SJ har man, NM enligt järnvägsmännens tidning . Signalen; sedan epril I fjol experi- menterat med ks tongsliper: på en 2 km.-lång provsträcka mellan Näs- sjö och Solberga på Södra stamba= nan, Även om det ännu är för ti= digt att dra någrå bestämda slut- . satser av erfarenheterna hittills så tyder 'Jock alla tecken på att bes tongstipern bestått proven väl, i vissa avseenden mycket bra, . Provsträckal: är 2 km, lång och . i ren mellan dess käftar, satte hov- tången mellan knäna 'och 'lyckades gen vrida pennan åt, rätt håll med vänstra handen, bröt av. den. första spetsen. och kunde. efter. en timmas ningen kunde. Det "skulle" vara bra att bli sju Får igen någon. gång, Handen" plitade och fot. Ju hårdare jag tryckte. ju, bättre gick det, vil- ket inte vill”: säga så mycköt. Den första bokstaven I varje. rad. blev bäst,'sen blev de sämre” undan för undan,. Detta kom” mig” att" tvivla på att man. lä ” häst genom att skriva "mycket." . : Nu var. det hela. ju ingen y- kisk "påfrestning för "mig därför att' ingen lärårinna stod. över: mig och kritiserade. Det var en: ambi- ak :för. mig” själv; "Men om on tvingat och "kritiserat mig skulla > "jag: cha. fått. ett nervöst välskrivning jen halv timma, De jag i detta' fall. har. särskilt svårt för skrivning” eftersom: jag v alltid skrivit méd högrachandern och ini måste använda den vänstra. Efter en. rad var jag” genomsvettig " "och om. någon vinkat med: en'hundrå? lapp- vid nedersta "raden skullé”jag inte' ha. kunnat skriva sidan Men” barnen ska hål plita och skriva sida anmärkning för oil 'och staplarna .som vinglar' hit "oc t Mer: än' fem någorlunda "snygga inte skriva i rad. Undra sen på att ungdomen skriver så uselt som den gör numera. I « Jag: har. i alla fall. 'kommit” så långt, ätt jag me möda kan pränta avlånga land begåvats med en bätt-. re provinshistoria. ; ”Hallands historia från äldsta tid. till 1645”, utgiven av Hallands Jäns | landsting... N efter många fåfänga försök äntli. |. "|.maj enligt senaste statistiska övers ', Detta "motsvarar. drygt 44" procent; kti .med olika med olika fästningsanordningar, Samtidigt har man undersökt.ex- pensionsproblernen, för 500 m, långa räler som svetsats samman av 60- metdéis ”täler, Det vär. 22 grader i vintras på småländska höglandet så, - förutsättningarna var goda. Det blev ' då drygt 30 mm: expansion 1 en skarv men 'detta' är' överraskande , litet och i år skall man 'eventuellt svetsa ihop: alla rälerna' till 2, meters längd utan skarv, NN Bétongslipern? har. jämfört med träslipern längre "livslängd, 'vidara ger den tack vare större tyngd och säker rälsbefästning stabilare spåra läge, vilket innebär, lägre under« hållskostnader. för. både spår ' och 7. rullande materiel. och dessutom era bjuder den bättre gång för tågen, 'WASEINGTON ska -befolkningen uppgick den. 1: sikt : till, 161,969,009, "eller. 2,767,000 :; (1,7 procent mer än 1 maj i fj De: amerikanska soldater som «är, åtätionerade utomlands är in de-,i siffrorna, - Tre milj. per oner', ute i £ ryärvslivet, ”Definitiva” sittror. på uru stor del : av svenska folket, som är förvärvs-, .. arbetande har, nu framlagts äv sta- tistiska centralbyrån, vass. Uppgif- + « ter grundar sig på materialet för- 1951. Man har kommit fram till, att - av rikets då till 7,044,000 personer ' uppgåerde befolkning : i-' runt tal / 3,105,000 '+ var: förvärvsarbetande, - Ungefär nio procent betecknas som ”självständiga yrkeslösa” och åter-, stående 47 procent utgjordes av fa, milj jt ar, I den'sistnä kategorien. ingick” bl, a! 1,4 mil folkräkningen vid årsskiftet 1950—" - fabrikat av strängbetongsliper och 4 Å tjänster innehas av 344,000 och med; Å husligt arbete är sysselsätta 90,000. husmödrar och 1,6 milj. barn under. fjorton år, . I förvärvalivet ”Hterfanns 23 milj: män och drygt 800,000 kvinnor, men; trots — att landsbygdsbefolkningen. ännu Är talrikast — den uppgår till hära 52 procent åv rikets folkmängd; — är ' den förvärvsarbetande be-;- & | fölkningens numerär. störst i stå-j derna, . Den ' näringsgren som ger sysselsättning åt de flesta är natur-; ligtvis jordbruket, 1 vilket arbetar, selsätter över 1,25 milj. människor, därav - metallindustri 385,090 och vyggnadsverksamhet' 244,000. Inom: handeln = sysselsättes 497, 000; så färdsel. 250,000, medan offentlig Av. de vid folkräkningstillfället o till cirka '358,500 uppgående invå= 540,000, Industri och hantverk sys-) . | narna i Älvsborgs län har 166,300' . befunnits vera ' förvärvsarbetande,:' därav ' cirka :37,800 inom jordbruk; med binäringar,>9,600 inom sam” färdsel, 18,890 inom handeln, 7,5007 fäder upplevt en tid kanske lika !görelse ” för "avsnitten om skogen; svår. Ty till den franske "bondens" coin. fisket, om sjöfart och köpen- förtryck ' och": skattetunga” kom . sitap, Men "läsaren finner, att man : den : danske "bondens. livegenskap ur torra siffror i tulljournaler kan och gödsherrens »förstanattsrätt”. "få fram' levande 'skildringar av li- "inte heller. att” då d blev ” alltfök påtagligt. "Upp ml för de' styrande man salte ” skriven än hårdare ; stället för ratt "tänka", gig' i "grytan, sista druvan från ”vin-|. skörden. Svindlande belopp svet-l. tades på detta sätt ut ur den frahska' bondestammen men för- ”svininande. litet fann vägen "till Can | Det tog sju timmar för det amerikanska hangarfartyget Benning-” ton att nå in till sin bas på nordamerikanska östkusten efter der + svåra explosionen ombord, så .att 'de över 200 skadade kunde fd na under läkarvård. Som bekant dödades 91 man vid olyckan, EF” : tokra- ättlig derlåtning / av .aris dona. orörda överflöd. Som ' var sh en förstår. fö d 3 förhållandena av det” fak m att med den privil ie! ättrades intet ”.den franska statskassaån,' Den störa mellanskillnaden försvann i "skatfeförpaktärnas ” ofrälse " men - Men — gudskelov — ”tempora rautantur et nos in illis”, tiderna förändras. och vi med dem." | :sM, "La rymliga fickor och pumpades. där- vat på landet. Ifråga om den medel- tia: salttillverkningen i " Halland YE. varit inte ock rekognosce- | kuster ucu t på sal'vatten- lår "ovan fåren av de skadade, en marinlöjtnant, -som ' erhållit sr brännskador, en stimulerande” cigarrett” på marinsjukhuset : "vv Quonseb, lo no N "inom offentlig tjänst m. m, 3,400 i Moe > husligt arbete och återstående i inom: .' + > industri och hantverk. FFETSEEVYSSTTVvTETN Sö os | ” . - | fö Å jz i Å YET TO STYV NUTS IST TE RTIVVY VT ISS TVI TITT I TVTETIVTTVYY TY TITT ITETY LL ee ENDA: TIDNING SOM UTGIVES | LAHOLM dan un ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.