8 " Visades mot piraterna, Björöve vattenfattiga Sarerkangka bydsta- terna en viktig produkt. - de fem- ton sydstaterna finns på a gar brukade uppstå, som farmaren ansåg . för kostsanit att. ;dika:ut. Småningom fick -. man emellertid farmerna "inte / mindre än 400,000|- dammar I vilka de fetaste abborrar, braxar, karpar och annan fisk sim-/ mar, omkring," . EE De flesta' av dessa små dammar anlades ursprungligen av andra skäl än. för fiskodling, De skälle använ- das för vattning av boskap, som re- servoarer för konstbevattning och för att hindra erosion genom att samla upp avrinningsvatten från omgivande fält.- Alldeles på köpet tillfördes farmen ett nytt skönhets- värde, Alla dessa värden finns fort- ferandé kvar, och till dem. kommer nu fisken, : "Före andra rldskriget fanns enz dast några få välskötta dammar på farmer; Där de fanns låg de mest -I plantera fisk i dammarna och Den touikanska jordskyddsby- rån och olika sportfiskeorganisati ner : började -.propagera. för, att idén slog säbbt an, Att anlägga dammar blev särskilt populärt i södern, där naturliga sjöar inte är så vanliga som i många stater i nörr. 7. i: - Storleken på dammarna varierar, men de största är över fyra hektar. Man beräknar. att: för varje 'halvt hektar” vattenyta kan fiskdammen årligen ge omkring 100 kg fisk.som är stor nog att äta, Fiskdammarna sköts i de flesta fall mycket öm- sorgsfullt och de ”gödslas”, rensas och: skördas med samma omsorg som, den” mest "värdefulla åkerjor- den, Pon ker Banm Vattnet i "den blir dess- utom utmärkt för djuren; eftersom man lätt kan hålla: rent genom rän- 'nor.som leder bort spillvatten. Men deras:värde för fiskodling är störst oeh de ger både trevlig rekreation om" ett: år från” inplanteringen kan man” meta upp feta abborrar och bräxenui sov 2 Den iformare' söm har en''egen fiskdamm kän roa sig med: fiske när han vill, utan "större Kostnad; Han kan bjuda sina vänner på Pfisketu- |- rer” och det finns till. och med:jord-' brukare -- som”: säljer. fiskerätt till sportfiskare. En välskött fiskdamm kan producera mera kött per” hektar än farmens' bördigaste” åker, fat (Atlanta; "Georgia: ? Spec. ys ir man a dag ör 0 om de moriska" "sjörövarnas härjningär / på Medelhavet bland europeiska. : och amerikanska handelsskepp. ou kan man inte undgå att fTörvas": : nas över den undfallenhet: sörå rlet var ingen enstaka företeel: &e, det pågick genom århundras den och de 'så kallade: bara bareskataternas härskare kunde helt fräckt betinga sig dyrköp« :- ta freder med all världens stor= makter, Hur något sådant kun- de förekomma förklaras kanske av att ett krig mot dessa afris! kanska stater ofta nog var me- ningslöst, eftersom sjöröverlet i en eller annan form ändå forts satte till hava. Handelsförbins delgerna var så värdefulla att: man fog nesan och lät sg topp- ridas av paschorna I Algler, Tu=s nig, Marocko o, 8, v. Or a st - Mannen som satte punkt för ajöröveriet för alla. tider var general » Bourmont, sedermera marskalk av Frankrike, På mor. gonen den 5 juli 1830 hissades Frankrikes trikolor på eltadel= let 4 Algler, där den ännu vajar. Vad som mötte segraren denna dramatiska majdag var så fan. tastlskt att han själv I början : Inte trodde sina ögon sVÅga ett ävgörande försök att +» snart var äknade, Alter hade tidigåre bombarderats från sjön, :' men” "ännu hade Ingen. allvarli- gare, framstöt gjorts mot” sjö? sr fövarna, Den uppseendeväckan- .- de” »flugsmällen»:1 jAlgier. 1827 fick. till” " orhedelbar följd" att: Frankrike Vv börfade blöckera- " Algler, "Tre " år ”seriare i ansäg ' Frankr! ke stunden, vara inne' att 7 "bryta; det Jnorlska sjöväldet . - Medelhavet. » 100. . beväpnade krigsfartyg med inte mindre än” 3.000 ' kanoner « < drogs « samman, .: flottan 1 övrigt var imponeran- de; sammanlagt fördes 768 fars: tyg med 70.000 man nin Algier, - Töltt befästa slott satt déyen. och såg flottan dras' samman 1 hamnen, Vreden började koka 1 honom — vem 'vågade. trotsa Medelhavets” - verklige : herre? . Han skall, visa de otrogna ..I ve . r slottet stod ett” par för + mo. : rerna heliga .metalikanoner, Kej-,' sar Cärl V hade tagit dem från” kung Frans I i slaget vid Pavia ' 1525 och 16 år senare hade sjö-. -rövarna stulit dem från kejsa-, renå skepp när Carl V försö ökte med en ;stort upplagd ”ät attack. "mot "dem. Kanonerna hade bes ' varats såsom reliker och visadeg fraia vid högtidliga tilfällen för. ;het: omätliga rikedbmär; vaci + ra; kvinnor, ' > den .starkaste sjörövarmakten, : vardera . handen 3 er r éttadellets "valv "där han” tänkte" på Krutförrädet... ven av sina” egna'] pascha bröt ”sahima magisk klang. -Méd. detta nanr förknippades all världens härli; 1yx' och överflöd, Käsbah . var; palatset i: JAlgter et var, starkt befäst och var sedan Arhundraden centrum för. Dit” fördes skatterna från;> alla "kapade skepp. Denna majmorgon stod gene- inför : fösningen till gåtan Kasbah/ Var det sant, allt som 'sagts om. .rikedömårna - innanför dess starka murar; el ler. var, "det bära sägner...? M : Generalen öch" hans nä maste. män, .SOm sinträdde 1:det allra, heligaste, skulle inte bli besvika Da Rum och salar avlöste var. andra till 'synes: 1 det oändliga och alla var lika: fuliproppada | I detta "dyrbara nöj och "producerar näringsrik fisk. In-i om sjörövarfurstens harem, där de., vackraste - kvinnörna' ”söm -” tillfartsvägarna : och - tävlingsba- nornas ingångar, där finns gatu-|: sångare; . tivoliartister -och allt ”.fannat ' som -, traditionellt : tillhör >. Englands '.folk|: satsar årligen" 200 miljoner pund |. på” käpplöpningar, - dvs 3,000 miljoner, kronor. Det är emeller- aveln av :ädla kapplöpningshästar, Sådana människor "blir "allt säll? syntare i 'dägens Englånd. "Många lav stallägarna. hår” minskat; sina stallar” och fler häs älskare fän- za Visserligen får seg att- tU hästägarsa "förtjänar upp; till 5 miljoner | kronor med en endå häst. Detta gjord; Aga” Khan [pund "eller i runtital 5 miljon kronor på sin: derbysegrare;” lya”. Av Englands 4,500 "kapp: ck Töpningshästar vinner. emellertid kara "omkring 1,000; hästar” något Jopp : pr sår) medan tre; fjärde- delar. äv' hästärnå: förlörar, i va lopp som de stärtar i En kapplöpningshästs' mini "årliga träningskostnadér + uppgår 1 till 550 pund, eller: omkring 8,200 kronor. Därtill kommer" dock an- dra: "utgifter; veterinärkostnader transpörtköstrader o, Sala Se fanns. att skåda i världen. Teprésknterade, Genom ett” gal "eri kom de in: 1' dessa berömda; . och hemliga" gemak! Det bestod av en | mängd olika rum och sad : i E om som nyligen Töptes, mänga. andra förnä ma: Sr sp i . Ascot, i- London: och: på annat håll, är' nu som til igar B' z > männens favoritnöjen. När stora kapplöpningar. Jöpes. ör ng regeringssammanträden,' affärsvärlden tar sig emestea kan: Stora |. folk går mangrant ut för att njuta; och - pröva, lyck ua Granw' ”salional” r'an kets kapplöpningsdagar liknar mera. < "Massor av spågummor belägrar | som! under ett. år: fick' in :325,000 I. än Löch”: åta Bonom stärka, star således omkring 2,800 'kréö- her För årets derby har 400 häs- tar anmälts, Enbart i anmälnings- : avgifter har arrangörerna hittills fått in 250,000 kronor. och” när starten 'skall. gå, blir summan. två eller tre ”gånger- större. En större ”stallägare h har f kontanta > 100; 000 idr 2 De brittiska kopplöpningsmyns= "digheterna” konstaterar med ;be- "klagande att-en del'av: stallägar- na nu anser sig tvungna attupp- ” äte tillgång av hästar." Myndig-' : "heterna « överväger "att legalisera des. k. vadhållningarna” på gatan. s ;En | imindre' skatt. skall uttas av. r "små" vadhållare : och med dessa |" nya” "inkomster skall ;kapplöp= protesterar an Statskyr- ent rigelbundet Sch varan” näd. vid "något : tillfälle n' slant å omtalade hästar. 3 deltagåravgifter N "| beklädnad vid näbbroten. Lätet på- minner :'om' kråkans men är mera els- | skorrande: "Råkorna' bor. oftast i ko- ilv|lonier: i någon: skogsdunge, ' och: så drar de flöckvis ut-på de kringlig- -.| de. flesta” andra kråkfåglar är” rå- Vi: :var ute på .en; ett litet sydländskt samhälle. Alla h des. på. en. väll hövlig”: natt- des vi; av. hesa kraxanden från en närbelägen ; skogsdunge. Inte sens under: dygnets mörkaste : "timmar blev det helt tyst, och .när den ti- diga :” so rmorgonen ”: ”grydde, övergick 'oljuden till en hel symfo- ni av. skrän: och fula” kraxanden, som, gjorde all sömn omöjlig, . I den lilla dungen bodde näml ger: en” hel koloni med råkor.— de kariske mest osympatiska av alla våra kråkfåglar: Råkan är ungefär lika: stor som en kråka och har hel- glänsande” fjäderdräkt, Sä TF) skilt "hos äldre råkor saknas £ kan allätare. Råkorna förekommer på slät bygder. i södra och 'meller- ge. Under höst. och! vår är Käll. i landet," och vintern. tillbrin- gar dé i' södra och västra Europa. hetyg'i.matematik, men som n +71/2,: utföra de,.mest -fai och "gjorde uppehåll. över natten. i 'de kringstrykande : även: på andra |: : fat gamla klasskarmraters som fick” sluta skolan på, grund, av under.” blixtsnabbt: kari dividera 2/ additioner:: och" sedan” en. konferens. av gasverkets :. / ställda, i Londons nordliga för= städer 'koristaterädes att det om distriktet. fanns "åtskjlliga gasför= > Y brukare! med: underliga: egenheter, Så nämndes en alonnent. som. bes. ! ställde hos gasverket en gasmätare, målad i gåmmalrosa med blåa fj rilar på.: Em annan kvinnlig: abon> nent - kök. "för. att kunna 2 omväxling? vid vet kylskåp med fyra rader isbehål-: lare. "Hari använder. isbehållarna till . att frysa sherryvin.-:;Han' brukar konsunierä” det ädla spansk; vinet. endast i. form av is! sub den "här -håstörien trån: någonstans när regnet. kom? Det blev. en fruk= tansvärd söversvämning i ett villa= samhälle nere 'i dalen. En'av villas. ” ägarna hade främmande, och 'samt=. liga fick flytta”upp i övervåningen," där de. satt, och blängde ut genom fönstret, PIt ligt, sade: en: avgi tillbaka, fråm och illbalka i "uk vapensainling' fanns: i en av gården inti rats hade stuvats in. hit och ut- r hade" skett. Här så . behövts, utan [att nägra anteci ningar "gjorts." Och /varför sku "Je man det, när man hade fr satt ta" Jyvad, man vi "handelsskepp, som seglade. förbi på Mederhavet, eller betinga sig fantastiska summor vid. tvänga.” Stärlig sitra besl in väga. aln, : 5 | slogs av . häpnad? när 'general a .Bourmönts "rapport kom? ven fanns inte” nikdre” än 7200 ” kilo guld och 108. 700 kilo silver, i vale oc. herre; beställde och". fick. ett gasdri-' - ät : uppställa" tre likadana va gasspisar bredvid: varandra! i" sitt - a + furopeiska konsuler och andra, aa Med dessa kanoner skulle nu ” deyen visa fransmännen vilka som var de starkaste, De gamla” relikerna laddades, men någon effektfull eld. kunde de inte ge ifrån sig och I stället fick den övermodiga Paschan se den ena Man beräknade äet ungefärbga” värdet till > -mer: än 50 Jnilhoner : francs: med dyrbarheter och orlentalis. ka konstskatter. Palatset var en ' hel liten stad omsluten av . väl. diga murar. I 'cehtrum' av. ett gytter av, magasin, . moskéer och . tjänstebostäder; ån tronade ” + dade' ett slott 1 slottet, och skyd- la + OCh silver fanns förvarade i slot. -; dades' av bländvits, murar.- | H tet Kasbahs källare, Fransmän- så Här fanns en utsökt praktfull ': nen steg” med ”bultandé . .pulsar' trädgård med piaskande föntä ner källartrapporna och stan. ner: och väldoftande "blommor, ns ” slut funständigt blän- Bussein' Paschas palats.” -Frans- Där" hade haremsdåmerna ” häm- > 4 H männen inträdde. med spänd tor: — tat. fuft och Tekreerat sig. Inne : väntan 1 de dyrbara gemaken, AI rummen fanns .. de sköna där konstföremål från Eurupa ”Odatiskernas sängar, omgärdade ' ANtsammans började egentils &en något år tidigare med ett ' uppträde mellan Frankrikes konsul I Algter och Hussein. Pascha. Den sistgämnde blev så Upprörd att han kallade konsuln för >lögnarer och slog till hos av sina ställningar efter den NOM Med en flugamälla I ans: andra falla «för målmedvetna siktet, Den smällen skulle stå = aAfall från fransmännen. v "rapport till de franska mynd:i B-. c heterna om 'skatternas Storlek, ”och de började” följaktligen ” a "betet. med att: räkna pengarna, H I flera "dagar: "höll de på, men "det visade sig Omöjligt. att få någon klarhet inom överskådng - tid. Det fanns även ädel metall - 1 tackor och stänger överallt iv Sj s makt var ”öruten. Äntligen, kunde handelsskeppens H I kaptener. andas ut och reitarna . ” vänta få hem sina skepp, ' utan MNoA inblandning av” de moriska” s1ö- mos | cd fövarna. Inga mer skatier skul: 1é saras i ”Ailgier, det hade seit . "sig storhetstid” PIA Earl öl gent ” I Det'-var sådana massor 2 gud och silver att rikedomarna ” . mäste ha hopats. under sekler, - "Och Amerika sknilats I 'oräkne- Paschan dyrtt. Europas tålamod började ta sur och man hade allmänt på känn att 'störöverlets Sagar Til slut insäg Husseln pascha att början til slutet nalkades, Skräcken överväldigade nonom och han rusade med en Pistol I ligt äntal under Arens härjning- "ar. Det var gobeliner och" sidén= vävnader, venetianska speglar, kristallvaser, engelska pendyler i av gobeliner av 'praktfullaste ' slag. En stark Parfymdoft vila- ' de. över de sköna darhernas. in- ”timaste rum. | De skulle ha kunnat vada't pen- MÅ ningsamlingar. Mynten repre- .senterade de mest skiftande &ld- ” rar och. länder. Ingen av ara- ' ” bernå visste hur mycket som" valven, kastade huller om bul- ler, och andra förvarades 1 kis-. tor och säckar, - Man' insåg slutligen det hopp- ösa. 1 att fa någon direkt. klare Men generat Bourmont kun: "de aldrig glömria de fantastisr a. - syner som mötte honom en ju A A FIVEEFETETTEVS ” Makt «a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.