8. TyYrvYvY YrTvv vereryrtYYtYv ere Y PY vryvvy é 3 sönd e Trefaldighet. i Sabtatsankar | olander ' s'Av domprosten Nils Lund. - ext: Matt, 16:2: La. ATT VÄLJA. nads dagar i valets tecken.. . ur valets grepp. = ” Nej, valet slipper ingen undan. väckelsepsalmen: HE - sTyå' väldiga strida om männi- kans själ -. att den i sin ydnad taga: .. den ene vill hennes eviga väl... "och snärd .. 2 . > Två väldiga — Ariel och Kalt- ban, Jesus och Barabbag. a - Vilkendera vägen väljer du och jag: Kristus eller Barabbas? :': Jesus ' säger: -- "Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt: kors på.s Big; så följe han mig, lose - Att välja Kristus är ratt välja, :I kravet." gjälvförsakelsen maäste' ha sin glvna plats "ti värt kristna: iv. Det' heter 'om den romerske kej- sareh Titus I en hävdateckning: Man kunde lita 'på att han skul- Je "bringa varje" offer, som" icke beredde "honom obehag.” "En så- dan . billig . offervilja har ingen- ting att skaffa med den "kristna gjälvförsakelsen; sa Den som vill Höra "Kristus , till måste. ta klart avstånd från allt som smakar dubbelhet och. halv- het. Att välja Kristus är att välja OS Korset lön kok, vad vet de flesta "av: 058 om korset. En engelsman skriver: ' »Folk talar om att bära sitt kors, Svenska folket skrider då och då till val. Men varje: människa lever strängt taget alla sin lev- Ibéens Per Gynt, som var spe- clalist på att ”gaa udehom”, trod- de att han skulle kunna slippa valet. Men uppgörelsens timma slog också I hans liv, dä'det för- förflutna stod upp och anklagade honom — tankar som han skulle ha "tänkt, sånger som han skulle ha sjungit, tårar han skulle ha fällt och arbeten han skulle ha utfört. ' Domen > fälldes över en människa som försökt slingra 3 sig Det är som det står i den gamla . den andre, vill se henne fången ' Laholms Fidning" påbör- jar i dag publiceringen av "Maria. Döös fängslande och: ur allmän "och ' kulturhisto- risk - synpunkt ' intressanta bok Postriddaren på: Åsen: Fortsättningen kommer att införas i Laholms . Tidning med” ett kapitel varje. lör- Då jag . som barn många gånger lyssnat till de gamlas berättelser, har jag tänkt, att något därav borde bevaras åt efterkommande. Kanske finnas de, som ha intresse av att se tillbaka. och gärna känna'sam” bandet med' föregående släkt- led, Vi äro ju alla med" starka band bundna till varandra, ge- neration efter generation, Där- för har denna bok blivit skri- ven och tillägnad mina, barn och barnbarn. Berätttelsen ' är. byggd "på fakta, så som jag : hört min farmor berätta' den, men av mig Utökad med forskningar i arkiv och gamla handlingar. ? ” Källor: >" : Hallandia antiqua et hödierna av Jacob. Richardson," - > Hallands historia och beskriv- ning av. S. P. Bexel," » Nytryckt 1925. > - Utkast till - . beskrifning - öfver Laholms ” Prosteri av Pehr Os- beck .1796. i > «' Norges . "Posttistorie 1647-1814 av Hans. Berrum ' Del. 1—2.. "Ny svensk släktbok.: av Karl Ar Kison Leijonhufvud," 1906," ”Burkes ' Peerage Baronetage and Knikhtage.: > Burkes Landed Gentry, oc "Minnesard över ' prosten” Johan Ernst: Rietz av Maria Kallenberg: Från Hembygden av:Victor Ewald, 1923,. Båstad: och ”Bjärebyg de Henning Hammarlund, :. Ett och annat: öm” det gamla Båstad av Ernst Thysell, 1913. Gjongehovdingen Svend Poul- ; fått 'av' henne, "Danmark, där han kommit i olycka" för sin styrka. d + Måns var en rätt så liten man," 'men senig . och stark. Han hade varit "anställd som ”postiljon hos rådman Meisner!| + 1, Johan : ; Jörgen" Meisner, .£ 1713, B. .o. I rådman 1736 i Häl- singborg, vice. borgmästare där. Död 1788. i Hälsingborg, och denne hade . en dåg kallat in honom och sagt: ta ”Min käre Måns, jag. har am mycket. angelägen postförsän- delse, 'som du måste få över till Danmark. Öresund ligger ju fruset och: vi .ha inte på fle- ra' dagar: haft någon ; förbindel- se med Hälsingör. Tror du, att du skulle kunna ta' dig över dit på isen: och sedan få med. dig hem'en stor summa” pen- ningar?” :" »— Det var sedan "gammalt bestämmt, att postiljön inte fick medtaga brev; eller: paket. in- nehållande > ”gods,. ; penningar. eller klenodier”, senare tillades ”uaden paå sin egen Eventyr”. . Under: de. senaste tjugo åren hade bancosedlar fått. skickås, men nu hade: detta. åter stop- pats på grund av, de stölder, som -begåtts. .— : Måns. var inte den som! var rädd av "sig. Han svarade raskt ja och begav sig ut på den våg- samma vandringen. ' rn "> Det. var bistert - Kallt "och klädedräkten. "vär just inte” så lämplig. Ett par varma vantar, vilka Mor stickat, hade han på sig, och även strumporna. av hemspunnet : garn: hade "han men: fotbekläd- naden i övrigt. var inte precis avsedd . för en "promenad på ' Måns gi j det :vackra vädret; Solen sken och "isen: låg som” én spegel framför” honom;' Han: gick" och sen og Snaphanerne, av Ss Kjer,; 1892: = INN ! Nordisk familjebok” årg: 1932. " Den svår tänkte på hur roligt det' skol rådman . 1761, senare ' östra Karups kyrka. sådan de Den torde I ha. haft samma. uts tet”på” 1700- talet. kony': näsa och: der, Det. var allt. en ' ganska > riskahbel färd han givit sig ut på, men ärendet måste uträttas åt rådmannen. Timmer efter. timme gick" och så: började husen i 'Hälsingör komma härmare, ; Det. var med en - viss - lättnad, 'men även stolthet, ... han + gick: .i.land-i Danmark! ärendet Wev. suträttat och nästa "dag" var: det. så. tid att återvända. Denna gången -skul- le. Måns ju ha'e penningar ned sj sxoch-de lå- go..väl. förvarade i den. låsta postväskar. "Nyckeln. till den na "hade. han stoppat i fickan. Där låg den stora nyckeln i sä- kert förvar, eftersom fickan invändigt. var klädd med. bock: skinn. SEN z : När Måns kommit en pit: ut på isen; hörde -han . att någon kom efter: honom; Först fäste han. sig inte: mycket” vid : det, men ! när - stegen - kommo: när- n såg ut i början på 1800- talet. '€ende när Måns Bengtsson I i slu- till Östra Karup. avs Ron da förlorat, men han. gick på känn åt det håll. där han trodde Häl singborg låg. st ”Kommer jag ner i en råk, så" är det 'slut' med mig”; tänk- te hån; och. han började fun- Han såg. det lilla: vita huset av "sten ligga : där: inte långt från . stranden.” Har -såg ' sin Mor och. Far. Fadern; som; var båtsman, var "ofta. ute på sjön. Var det då dåligt väder, var det oro i 'dét lilla hemmet. Mo- dern, Inger: "Andersdotter, satt med,” händerna” <"Kopknäppta i knät öch:' barnén runt omkring sig.och bad'att Gud måtte hål. la sin; band över dem" alla. ven nu trodde kan, att modern tänkte på, honoin. "och bad för honom. : Han: "kände" det” så starkt, ' att här glömde ' bort. sin oro och wad var det nu! "Snön: hade "upphört: att. falla 'och nu ljusnade? det:runt: om- kring honom. ' När "han tittade mare och: närmare; blev. han pinande :Blåsten; Väderstrecken. voro inte lätta att hålla reda, Otryckta källor: jHendlingar YR Lund, + Handlingar 4 Kammarärkivet. å Stockhölm, ” fd Handlingar. .' Stockholm,” : » Handlingar : i Lan Själland, - Danmark, Landsarkivet. i Krigsarkivet i 1895. Omtryckt är 1199. : ok kivet. för. | ww, när de menar att hålla frid med ain svärmor eller" "uthärda en släng av reumatism, som de fått P5 för att.de gått hem från bio. flv regnväder." Tusentals människor | pär det kristna namnet men barå ett försvinnande; fåtal bär. det or Ved rbörande: Fiore krigtna korset, . som heter värl- dens smiälek och s rgen över ti- dens nöd. 2 Nena Att välja Kristus! KH att a välja " kraften. : mer jag ger desto mer får Jag. och korset, Det : står oss ' fritt . att välja. Kristus tvingår ingen. H ag: Det är inte en dag för tidigt. i 15 T, Persson, Laholm Slon ferensen I ” gelln sångare. Abbeshults skola barnmöte, 15 möte HE, Olsson. Taholm gdtj. Pp. Almborg. borg o. Almborg. sång o. musik. Ekeryd Betania ström, Pp. Br, berg, te i tältet i Össiöahult. stormöte. bibelläsn, 0, - PB Brander, oo cc0e cv ) ”Den som mister: attt iv," för min skull, han skall +tinna' det.” Gud har "sin egen; ”räknekonat, som går stick i stäv mot vår, Ju Detta är livets konungsliga lag. > Kristus lär dig och mig att hem- ligheten med ett ”Begortikt liv Är att. frimodigt går in under kravet 1 valets tocken - — "åt" är vär pituation 1 dag och alla dagar. ”Om nå- gon vill efterfölja mig" , -slger han, .Är det inte just. kraft vi behöver? DA måste vi välja vär gen som heter Kristus. Och bör- ja vandringen på den vägen i Tah, Luth, Misslonshus sönd. pr. sönd. Hallandskon- Oskarström, Tisd. ” 19.30 "Torgmöte Almborg 'Ten- sönd.” 14; 30 Salemkyrkan "sönd 11 Tisd Torg- flöte 19,30 Pp, Tengelin Alm TE Oo. sängar Hishult Betania "Sönd, 29 pr, >, Össjöahult hos J. Gudmundson tältmöten fred. lör. sönd. 0. tisd. onsd. varje kväll kl. 20 p. R. Nelson, Ch. Berg. m.fl. sönd 11 off. möte missionär Lydia Lund- Berg, sång o. musik, 20 mö- Knäred Betel . sönd. se Issjöa Velnge, Tabernaklet lörd,” 19.30 bön, sönd. 11.00 predikan av ev. Wilh, Liljen ' ström 19.30 väckelsemöte Lil- jenström, onsd, 20 predikan av slutar och Hallandsåsens höjd- sträckning tar sin "början lig- ger'den lilla byn Östra Karup. Kyrkan 'sligger : Jummigt : och vackertöcmot:; bakgrunden av sl Åsen Sä”kallas Hallandsås av befolkningen” runt omkring. - Invid kyrkan: ligger - -kyrko- gården, och "på -dehna :shunva nu 'de flesta av de människor, jag här ' tänker berätta : om. '- En:dag år 1762 kom ex ung man "gående vägen" nedför” Ar sen,” Vägen 'var : stenig” och dä jämn och. mycket brant. an stannade och såg: ut över" land skapet. Här uppifrån: såg, han en» stor slätt, som. ”milsvitt sträckte sig om norr" och för" tonade i fjärran. sl . Dagen var, varm. och .solig, trots att man inte bunnit' läng- re än till mitten av mars, och knytet, som han bar i handen, kändes tungt. Detta gav hohom anledning att tänka på den vägkost han medfört i sin mat- säck, och han började fundera På, om det inte: skulle smaka bra med hågot att äta. Mannen hette Måns Bengts- son och han kom nu närmast från Ängelholm, . Annars vär han egentligen på flykt ifrån ned för Åsen till östra Karup. tografi av den danske konstnären -F, mark och: se: sin faders Jlånd. Det var ju inte. så länge sedan Skåne; och Halland varit; dan- ska. provinser, och "ännu "talas des; väl. ibland. danskan 'här öch var.” på "landsbygden" rätt” så mycket. Man: räknade inte me- ra än "något över åttio år” se- dan; släget "vid Lund : och den därpå” följande freden, då de gamladanska "provinserna de- finitivt ; befästes som, svenska; och många hade ännu sin gam. la "kärlek, kvar” till det förut- och det var' något 'all- é ärskilt 'med. dem |. som "kommit därifrån; Själv var han född i Viken, ett litet:fiskeläge norr om Hälsingbörg.: Nu"skul- le han: "emellertid få se det lan: det, som 'fadern' talat så myc- ket om, och kanske kunna hin- na med att gå ut till den gam- la fästningen Kronborg, : vars gröna . koppartak.” så: vackert glänste i solen; när man under vackra; klara dagar från sven: ska sidan ”blickade ut över Sun- det och Danmårk.- ' Han gick. och funderadå: där: på och snart hade han kommit ganska långt från staden. Hu- sen” där började.'synas mindre och mindre och .kölden bet' i Denna utblick mötte Måns Bengtsson, när han kom ridande - Bilden reproducerad efter en li- C, Kierschou, närmäst hämtad ad "Sverige framställt I taflor” (tyckt 18560); ” le-bli att komma över till Dan- någon "söm : var -ute efter pen: pingar a ; som "han: ::hade-.- 'Han : började taga ut stegen ökade takten; men 'samti- tidigt" ökade :' de. andre också sinä :steg.: Måns ' började ”'små- springa, den andre. likaså, men Måns :; märkte, att: främlingen vanti”på honom: Om. han hann jeg honom, hur skulle "det då : Antagligen skull tibii. slagen . sanslös och bestu- len.:på ”penningarna,: om.. han inte beredde sig: på :att försva- rå sig, Han tog ett stadigt tag om, 'nyckeln-i fickan ochså stannade han tvärt, vände sig om ech frågade: -"”Vad vill du?” ”De max gi mej tasken” , de främlingen. "”Det var det jag ”troade”, sade Måns, och. samtidigt drog hän upp nyckeln ur fickan och gav främlingen ett slag i huvu- det, Det träffade” just i när- Keten: av tinningen, och man- nen stöp. 2 Måns tog ett bättre tag om väskan "och "sprang allt vad han. förmådde. + "Vad har. jag 'gjort?”. tänk- te han; och oron gnagade inom " bonorn: - : : När han. sprungit "en - lång stund saktade han farten litet: Det började bli så oroväckande mörkt. Han tittade. upp moi himlen, "Molnen: hängde svarta och tunga: över honom": v. jagtinte lätt -för att ta mig -fram till. svenska: sidån”, te han; och ökade" äter Då åstel gen. Helt: plötsligt: var snön där över "honom. . Det blåste och tjöt på alla håll och snön. yr- de honom i ansiktet, i ögon och näsa. Munnen höll han sluten så mycket som möjligt, så att han kriappast kunde an- das. 'Postväskan höll : han | krampaktigt tryckt emot brös- tet för att skydda.sig mot der "inträngande yrsnön :ock,den :tänk- 1 'upp såg han några hundra me- ter bort stranden, den n Wvenska stranden.”: Ne XL så hadé Fan Lommit iland; "sätt lämna ' ifrån sig der, än: ; förtrodda ”väskån samt för råd "mannen" "berättat vad som bas-T ANU. var. "Måns alltså "på väg mot .-Östra' Karup” och: då han ilsatte sig. på ensten vid väg- att: wvila ut, Såg han skymtade. hans havet; som, han vår så. förtrogen n med och, upp- igt hi landet, :som utbredde” sig fram- för: hans. blickar. ;Vid häns föt- ter porlade en bäck så muntert fanns ju överallt. här 'på Åsen, men också stora ödsliga. hedar, mén "nedanför : Åsen var ett bördigt' land: med: åkrar och bondgårdar. "Där nere äg "den kringbyge- 2 då "gården i i Gräsryd, varifrån | hans”! sonson :' en gång skulle kömma”, att - hämta "sin. brud. ; | Men : nu isste .han vingenting om detta. Han”, barå satt” "och lät solen steka sig. "Det var: en sådan där härlig vårdag, då det rik- tigt sjöng inom en av lust” och glädje" att leva." . : Måns. reste sig? - nu skulle han gå vidare. man SN "Han tog ett” litet; extra" steg, det: var en vana han” hade, då han kände sig: riktigt nöjd. :, - Han ' skulle just' börja ned- stigandet.. till :byn, 'då ' en ung kvinna” kom emöt honom på vä-' gen. Hon kunde” väl vara vid pass ” trettio '. år. ungefär, vid samma. ålder som, han själv, fäntae inteiese ihennes? ansikte: På : armen ' bar hon en korg. Hon hade' tydligen varit nere i byn i något ärende, Kanske hade hon . varit framme på gästgivaregården och lämnat ägg, och så hade hon väl för slanten. hon fått, köpt något med -sig hem. " När hon kom mitt för ho- nom, tittade hon upp och han såg ett-par. stora, mörka, blå ögon. under huvudklädet, som I sockerrör, dera på hemmet i Viken, ond tlgot så vackert och flickan titr Då. det > ör varje” är Värt "ant fler Nordbor. som: besöker; Spa- nien kan det kanske ha sitt In- tresse 'nerteckna' ett och annat om detta land, 9. är 503.075 kv.- kni, alltså något större än, Sve. rige. Invånarantalet: är enligt Ae naste. uppgifter cirka 28 milja- ner. Huvudstaden Madrid belägen i landets mitt har. cirka 134 milj! invånare: och är belägen 600 -m, över” havet. Jordbruk är landets huvudnäring. och' bländ de växter som, odlag: m&” nämnas olivodling, vin, fruktträd; vete; korn,' havre, råg, potatis; "sockerbetor ' -och - Metersystemet inför- des redan år 1859, Mynt; Pesetas motsvarar vår krona fast icke vad värdet beträffar; em pesetus är lika med 100 ceantinos; Av husdjur må "nämnas hästar, nöt- kreatur, -äsnör,' mulåsnor, svin får och getter;-. dessa. två sist- nämnda 7; ; djurarter. äro nog till stor . del "orsak; till. att landet är så skoglöst. ty så 'snart en träd- planta spirar upp avbetas den av dessa djur. Korkeken är ett vik- tigt trädslag och mycket kork exporteras; järn och koppar äro också: stora exportartiklar,.. Av stenkol har” landet så det räcker till egen. förbrukning. Tillgång- en på. vattenkraft. är däremot ringa... a "Industri finnes Icke i den om-' fattning som i andra Europeiska stater i svästeuropa. De största och viktigaste. städerna är i all: mänhet., belägna vid kusterna. . + SA” serit som 3? 1924 funnos i landet 12.000 munkar 'och 42.000 nunnor" fördelade på 4.497 klos- ter, Religionen. är: den: romersk- katolska; Katedraler och kyrkor äro” till stor. del mycket prakt- fulla "ock" det” gives exempel. på städer äär :antalet ” ; präster är större än antalet” händlanide; '.. panien . benämnes". » stundom! av:främlingar för ”lilla Afrika” väl därför att den allmänna bild- < kön "dragit fram a för att skyd: da sig mot solen. i... ' Måns stannade ”betagen. Han tyckte sig: aldrig 'ha sett" nå- . Det var;en n främling örten, det såg hon genast 'och när ,. han -nu tilltalade: henne, hörde hon: det också på tungo- - målet. Hans språk: var :mera uppblandat): «med. danskan. är som! ter, Vi stohi de "äct, att. man ä- ven häk använde sig av danska uttryck, men de: blevo mer och mer: sälls ynta. > . NEN vanligt i i dessa trak- : S”Skall : Jag hjälpa dig ne korgen," den” är visst tung. att Ir. bära”;' sade. Måns. ' Flickan säg på "honom med en” lugn : blick." . Vill du det, så säjer jag in- te'nej. Jag skall hem till min mör "och: mina "syskoil. Vi bor här. borta: i Heahuset; dit vi "flyttat sedan min, far” dog. för två år sedan”. I”Vad heter. du?” "Brita Helena Holmstedt och min "far hette. Gunnar 'Holm- stedt: och var ”gästgivare där nere i Östra Karup;! sade hon, och visade på några! hus, som skymtade vid foten > äv slutt- ningen. Vi hade det bra, men så kom sorgen och bekymren upp”. Cs - : ; Brita Helena gick "och "an 08 i förklädesbandet. > :' + oo cX "Här uppe:på heden var det svalare, vinden fick ' fritt spel- "Irum och kom svepande genom gläntor och över. fällor. . : Hon gick och tänkte "på, att en 'sådan ung man, "som Måns, skulle: de : behöva till hjälp hemma : på stället, Det var ju inte: så ' stort, .men "litet karla- tag behövdes alltid. Mor var gammal, bch inte. så stark och mannen . här bredvid ' henné tycktes ha krafter nog. Väl var | han främling: på orten, men trevlig: "såg hon ut, så män kunde ju alltid” fråga. - Brita Helena stannade t ärt ochisadet' +”: ”Har du inget annot fi doi än att gå - här 'och sällskapa med mej, så kan du likaväl ta tjänst hos Oss, Vi behöver en rask dräng”. Måns funderade inte, han lät inte säga sig det två gång- er, utan svarade strax ja. = | 'så kom det sig att Måns, på sin vandring norröver kom att stanna i Östra Karup. a (Porte) . nanm IL . veryefryrterrYyrver) T ningen, någ "för "arbete och; lev-: nadsstandard >. står lågt; Folket tyckes förstå att ju högre: lev. nadsstandard ';ju hårdare 'måste familjeförsörjaren sw arbeta ' för sig och de sina, Escorlol fordom” kungligt slott; är "beläget 50 ika; > nordväst om Madrid. Under kyr. S kan där; -finnes 'ett: ”passteon”;” ett gravrum för kungl. familjen ! med guldbeslagni, kistor av. mars N mor. , Kli tet kan vara påfrestande nog för den som icke är van där-. vid ty nätterna är tidvis mycket: kalla "och "dagarna: mycket va med sommar: och vinter, . . : Spanjorerna äro stolta och an- ser sig. vara "ett: förnämnt folk, ' detta väl "beroende av -deri stor- hetstid som ' landet på sin tid haft då golen icke gick ned nå- gon gång över dess landområ- . den, ' Sålunda 'ägde ju på sin tid Spanien och Portugal hela Syd- ock Mellanamerika med alla dess stater. som. nu gjort sig själv-. ständiga. Den enda glädjen 5, nu har av' sina forna "stater är att 7 de. behöll spanska språket, olyckliga. krig har gjort att USA England och" Holland har frånta- get 5: större och mindre utom- europeiska landområden. .. Gibral- tar, . ”yärldens' . starkaste fäst- ning” » 1 en klippa 425 meter : hög togs. av England år 17047 Vid några tillfällen har England givit halva löften att återlämna denna fästning: mem löftena har ännu inte; infriats. I sitt "krig med USA: 1898 av-. stod '8. överhögheten över Cuba samt, avträdde: till USA. de. span-"” ska +: Antillerna, Ladronerna och" mot: 20 millioner dollar Filippte.. nernå, j AV täder är Wigo en befäst -stad -och” landets :örlogshamn,: ; har stor ”särdinexport och här ifrån går huvuddelen. av trafiken: på. "Arnerika, Valencia vid Medel- havet Har stor export av syd- : frukter; Cadis är en viktig han-” dels- "och krigshamn : och har | vackra "breda - gator, promena. - på; "grund av sitt "milda klimat Ku om vintern en besökt vinterkitr- lort: I Walladoliq —stad i norrä '” Spanien. — istår en minnesstod över Columbus” som" avled här, rinnesmärket över arabisk bygg, : nadskonst i . Europa, fordom-re- "> | sidens: för "de. moriska käaliferna - i Spanien. ;A.. är beläget å'en: bordan år. 1390, Kungliga slottet Fo i. Madrid "är numera museum", I " Bårcelonäa' - är : Spaniens mest p betydande -handels- och industri- stad, har - många” imponerande byggnadsverk och en mäktig Co- lumbusstaty ty det var dock Spa- riens' pengar till Columbus 'som satte honöm i stånd att. "upptäcka. N Amerika. "ca : oT förening med en viss stolthet äro spanjorerna ett älskvärt folk . De äro ännu ' inte bortskärnda med turistbesök sågom' italienar-'. dagen som .den'” kommer, -äro de na.' Spanjorerna. star i allmänhet på, resa "och tåget är nägra tim. ” mer försenat så tar de' detta som en extrå tustighet på resan. Som” vanligt. ' mellan. "grannar kunna dessa: vara "litet "beska mot var- > Ba solen” men bara detta enda goda är ju något stort, "Andalusien är landets hetaste område; och kal- 1Ius » för. ”Spaniena stekpanna”. Det är förvånansvärt att kun- naNnu starta en Spanienresa från Köpenhanmn ' kl. 16 och vara i Barcelona '. 414. "timmar senare, Om någon" sagt detta för en del år. tillbaka . skulle. Karl..kahske' ansetts mogen för ett :sinnessjuk- hus. När "pan gjort Spanien. ott besök så vill man gärna instäm- ma "i vad en: Spanienbeundrare sse'n: yttrade: ” för många & "När, män! går upp över Siera : Mevada : . > + od ånljus i dala | å strå arna . så minns jag digh älskade, sköna aranada, : dör där lever och” . Oo lyckliga folk so Di v under undergång. Kryp; aldrig « "chaler ällda; "bommar "och not alenr& Inte ljud. "och ljuset. - Balerna; De är til för Dig! Visa: su pekt. fö ägs > korsng Tr järnvägs... ma och samma förhåller det ig - Småszinné, inre stridigheter och ar der,. . parker och torg, Malaga är Von Alhambra ; är: det förnämsta vn brant: 'höjd' utanför "staden Grä= =" E | Dn Järnvägsöver käng kan lärt bli cc a. un el , oa a MÅ es KAAAAA nt ÅA AA A RA BRAAMAA a : ur 3 : - on An - a | re dan re | &
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.