- SPSS LTT KARON UMTS so pe AN NN -— Se CS : ja Eno EE NIO Sd et av " varande kommer att. bygga å.: vär CN y. tulltaxa s nästa: år. se > STOCKHOLM = . «1932 års Ullxekommité ” "Kommer i sommar att fortsätta - sitt forcerade arbete med ut- ” arbetande av ett nytt tulltaxe- - förslag och det är, .enligt vad byråinspektör ' Hans Hartler Ås tullstyrelsen upplyser i Sveri - ” ges beklädnads- « och -manufak- turbandlareförbunds "tidskrift, ; tänkbart att ett betänkande kän; ig bkinna färdigställas "redan, iår "I 'så fall skulle mö sition. kunna föreläggas ) 1955 års riksdag. Den nya tulltaxan. skulle då kunna träda i: -kraft: den 1.jan. 1956 eller möjligen "redan den i juli 1955. Kommitténs ; arbete kom? pliceras emelleftid av "vatt oklarhet politiska” frågor "av betydelse. för tulltaxerevisionen: Det är pi a på grund härav osäkert, ; om: den här gen ”propo- ; råder om vissa" internationella tull-|/ Familjens" Kris är numera en "fealitet inte bara i Amerika ' utan : även i Europa; påvisar : "doc. Curt Amärk-i Socialmedi cinsk tidskrift, där här till dis: . kussion upptar” frågan vad som kan ;' göras ” mot dew' ordande höga .. skilsmässofrekvensen " vårt Jahid, Hos oss har det nu gått så långt, att man räknar. med att vart sjunde" ingånget . äktenskap slutar med skilsimäs- sa, ' Förhållandet är som nämnts. likartat i många andra länder, Om : skilsmässofrekvensen 2 USA fortsätter até' stiga som: hittills, kommer den ätt uppgå skap, d.v.s. var- skisserade . optimistiska ti kan hållas, Säkrast är måhända: att ställa in” sig på en förskjutning « ett. år framåt. Hur den nya" ulltaxan ommer att se ut kan: man redan; nu bilda gig en viss uppfattni om. En ur- gammal tvistefråga är, om tullarna skall baseras 'på vikt eller: värde. Till denna fråga har kommittén ä "nu inte tagit : ställning. i princip; men man torde kun: tgå' från att den blivande tulltaxan i betyd- ligt större utsträckning, än den nu- Som eh av orsakerna” ökade antalet 'äktenskåpskonflikter i Sverige — vilka sluta med drygt 8.000 skilsmässor: årligen — pekar doc. . Ämark på det:svenska sam- hällets utveckling från jördbiuk veckling har” medf ning av familjeegenskapen 7 genom att familjen alltmera övergått från att vara en enn ER till att in detullar. -Taxerevisi n ”mte att ta sikte på en generell, böj- ning av nuvarande: -tullnivå t det blir främst en lämplig a ning av tullskyddet mellan "olika varuslag och” produktionsgrenar. ' Någon mer eller. mindre, automa- tisk uppskrivning. äv, tullarna, n hänsyn till penningvärdeförsämrin gen är det således inte" fråga: 0 om. 798 -Årig "kvinna a Turadé: rånare! GÖTEBORG (TT): . ”Resolåt och orädd tog 7! a fru. Emma: Karlsson tillbaka” shela dagskassan 1' kaféet" vid" Hisings Kärra på onsdagskvällen, gå én 25- från: landsbygden = till tätorterna, inte minst storstäderna, Denna: be- folkningsomflyttning; ' hår anpassningssvårigheter för 7 många familjer. Flera uidersökningar hi ningar, och” beteenderubbringar den ; bofasta," Övergången till, in för många familjer "medfört fö bättrad ekonomi”. "och höjd levnads- standard, ' men :, den' tryggheten har dock inte' varit lika d som i d ället, I många familjer har nan blivit be: ter; I och med att kvinnorna enga- gerals i yrkesarbetet på med män: nen jämställt sätt Kar de också'ut- vygeklats mot ökad ' självständighet. årig berusad råna henne; Det' var 'vid stäng= ningsdagg 80" ”mynglingen" kön in " på kaféet; Fru Karlsson' hade just räknat kassan, vilken uppgick; till emkring 150 kr och lagt 'p äl "med, manliga" arbets- kalla föreställningar om att en an- I en "påse... Mannen beställde” en läskedryck . och ' då fru" Karlsson vände sig om snappade han till: sig Karlsson högg emellertid tåg mins "nen. och fog:tillbaka pengarria, men I då" son war. ensam förmådde: hon inte hålla hondm: kvar tills, hjälp. "kom, Mannen försvann pi cykel" mot Götekorg, . Han; grep én sk vara bättre och | mera” idealisk För många kvinnor, med, dishar- moönlskå : äktenskap it. öppnar.; sig dekvåt' genom; det segna: yrkesarbe- : man. 2organiserat . familjerådgiv- I skap: och att -tillfälle :till osämja, .| emotionella kriser, sexuella" svårig- dustri. och hantverk har visserligen : ekonomiska NS roende av. hustruns” arbetsinkoms-| kamrater och med andra, förhål-|' hj landen än kvinnars egna kan fram-| + Xx nan, man, ett annat äktenskap och se dé" förhållanden : 1 vilkå- hon:-tever. | = frekvensen - I storstäder : och, -på Jandsbygd.-Ar 1951 förekom i Stock- halm 238 skilsmässor pr 100.090 in- vånare, i områden med jordbruks- befolkning: endast 30—40, > . håll i utlandei På "många - har satt söka bemästra farniljens kr det ' moderna "sam- hällslivet! "Så har”. skett i England, vilket "anses » minskat :. från 30.000 år 1952, som institution. behöver. förändras. . uppstå -även i lyckliga äkten- heter: ock: t. o: m; otrohet i kan in- "utan "att äkteriskapet måste t äktenskapliga" sam= personliga " konflikter. . Detta st” genom att på ett berson- öljaktligen" är ris- kabelt alt' uppehålla: sig? ox; Jay svarär expertisen! på vi förfrågan, det. sér 'ut att: för- i ha bidragit - "Hill attik rhåste åcceptera att: konflikter É risér och sjukdoms- : ild; Ujumdsastillständ oe . slutande, på: det psykiska området, TDöc » det - mest | tyckte att jag vär. ute och; händla- | ett stycke utan. att jag märkte det, Op erdtionen hk Tjitske de. Vries i Holland I latt” hal: tagit in. Preparatet. Hon ett ..medel, syktar' till at Eförm Det ar | Ja idé senare vid Backa av polisen.” ' yrkesarbete illustre- 'kvensen,": och le DN + subvenlioneras- sveriskt beskattas 5 STOCKHOLM » Margarinresorna " Norge och I viss mån dven till Dan= : "mark fortgår med .Oförminsk so dels på deg. -Ipå fatt: ligare valoljan, och övar en alldeles " blixten.! ra . junnland” ell med "20 öre" per kg. Vid 'en jämfö- na, främst Skåne relse mellan minutpriserna bör man observera att marginalen är betyd- oc: ligt större "hos oss-än i" grannlän- derna, "vu. La - er; 1. övrigt där ligger i intensitet och folk fråga varför margarin och även . st är så mycket billigare i grann« , länderna än i Sverige. ”Sekre- ”teraré. Erik Swedberg + Sveri= ges lentbruksförbund, som när- . Möre studerat dessa, dets främsta exportnäring och dan- skarna utför 60 proc, av sin' jord- brukspröduktion; vi knappt 10 proc , och norrmännen ännu mindre, Vac Danmark kan få ut på export bli bestämmande även för den inhem- "ska prisnivån, medan så inté är fal- let i de båda andra länderna, Mel- län Norge och Sverige finns bl. a den skillnaden, ätt norrmännen ka avbätta det mesta av sin mjölk för direkt förbrukning och" framställ- +" ning av ost "medan utrymmet för dessa produkter hos oss är relativ! mindre, > on — Margarin är ju betydligt billi- gare än smör i framställning men även margarinet kan bli olika dyrt, fortsätter hr Swedberg, Det" sven. "' ska och danska margarinet har;un« ” gefär samma ingredienser: Det nar: "ska däremot innehåller nte mindre än 60 proc, valolja — vårt liksom danskarnas inte ens hälften så myc- ket — och dennå råvara ställer sig "mycket billig. Minskar vi det sven- ska fabrikspriset med reglerings- Y avgiften — f. n. 1,20 kr per kg — kemmer vi något under fabrikspri- man är ide tre ena gått. oi "- vägar i sin matfettspolitik, framhål: |" "ler han, Danmarks jordbruk är lan-]V genorisnitt” 25 proc. lägre än 'våia. got "billigare än de' svenska, trofs alt de” norskarbönderna får "bättre betalt för sina produkter biukarhd "i Sverige, Det främst på att nortmänfien här, b jämte -ländskapen i nske anledning ' anta ati speciella åskoentra' Nl norstädes) d Atskilligt har den Tnodérra än mjölk erhålles" ett” subtentiorisbe= lopp av kr 1:10 "och 1:15 per kg smör. Gör man samma Beräkning för > Norge kommer man fram till omkring 3 kr per' kg. Detta förkla rar varför mar. i Oslo; trots omisätt- billigare. än 1 Stockhölm 'och till. endast obetydligt. högre pris” i i Kör penhamn,. : mo i den amerikanska jättefilmen efter. Jules Vernes berömda roman. Världsomsegling under havet”. I statliga -mjälkpristillägg lika på. all de James Masons ö ögon: 4 5. i meterpå cinemåstope: Ad I Jamés: Måson' spelar: käpten Ne-k ” När det gäller: att avslöja de mligheter, -”-.som'--är - knutna till : Eciella åskeeritra, ;varom |! man alltjämt famlan- r. ”Underjordiska för- av , olika: slag synes eniellertid spela en betydande roll. Vad" som konstituerar detta vaga begrepp — det är ett av de pro- blem, :- som" väntar på sin lösning, Man har också på känn att vatten- föreKonist. "under eller på 'märk- ytan kan ha betydelse i sainman- hangét,. men: an vet tillsvidare -linte hur och ”aå” vilket 'sätt. > Att]. terrängens. beskaffenhet 5 > armmanfattar. den "som BDekazt! att räkna tilll" är skan' mest härjade: Det finns]. "I här falltid: gått -ut på psykisk sk 3 skiljbar från denria, Män kan. en- akningen — celler” känske bättre j å av Oss tillfrågade experten, kommal” en scen, där kaptenen på världens åskfenomenet är tillfullo klarlagt, första undérvattensbåt med skräck ! om det nu överhuvud går att kom- i ögonen stirrar genom fönstret på ma dithän. + En intensivare forsk- en "ögon fått a har James Ma- ning > erfordras. » Sådan 'förskning set i Köpenhamn. Mots krig”..oeh ti iden så går emellertid deverkan.” Den, är, en direkt. följd av den fysiska skadeverkan + och o- ran i en väl skyddad grop och en stupar, så" karl den ahdré måhända uthärda dettå och stå rycken; Läg- att någon skall: varä i stånd att ut- rätta hågot. aktivt. Men 'nu behövs et tyvärr mer män i ett motstånds- näst XNär förvånade éfterkrigsprofeter. ls ä n skrivår djupsintiga betraktelser, om ty, "Irde psykiska ; 'skadevérkningarna i a |narundvikas;, kan” man” inte” undgå i Och i öka (averänsade att. mä kä autodidaktens vPp C- ] föra kärgläd; 5 "j och" hängde” sb kunde tala” vid? den åldern 'så Fan oc heter. et "> LONDON. (är Reuter) . Ett bäipnadSväckande prepa= — barn har "med anmärkningsvä da resultat prövats på patienter s. vid ett brittiskt sinnessjukhus, meddelar ; Jouriial ot Mental Sticnee? ; Preparatet som är ett extrakt av mjöldr ga... kommer patienten, att med 'omordenilig skärpa åte upplevå” händelser från dén tidi gare > vbärridomeén.. Det uppgés få största betydelse för diagnosen och béhandlingen åviv nessjuk-|c domar... HE En gift kvinna gom hade" fått en liten dos' av: preparatet tyckte sig ha krympt ihop. ' När hon ' tittade på "armarna 'och händerna: föreföll de Henne 'små som: ett barns Jag de med marima, i ett stort varuhus i- Bournemouth, Hon hade gåvt bort och när jag vände mig om för” att säga: något, till - kenne så var jag ensam och. kände ig bortkomimpn; berättade” hon.- Én annan kvin 729 gammalt, kände ' sig" som sen "femåring efter tyckte: satt. kläderna: var. för , stora ch fladdrade kring henne: Läkarens hand föreföll "henz - Iblaäid” -tyckér patienten sig : för- tatt till" tvåårsåldern! Om hän inte intagna” preparatet här - - försvunnit. Vissa kvinnes återupnlever tiden de blir sina r sig själva, egna mödrar och fö "artikeln. konserten, É, Sö t,. frågade. henne: ;Var, det vacker. konsert, Pian? — "Fautabtiskt, mämiha. 1 synner- het." den! äär. symfoniri. av Beethot | ven. i Du vet den där, där dirigen-' ten. börjar: som, om" han höll på att sticka "strumpor och 'sedan - ser - ut som -om han skulle" - måla taket:och ;elutar med att iega' efter en bis svärm' —"du' vet 'säkert; vilken, jag menar, mammia, sär” Hjuvlig! . Stridslednin äg = ken 'öch. ,Brinciperna före. : d ock! under förberedelserna För, | upp; gift =" befälets: egenskap der +: striden? = Försvarsstrid är näranog. uteslutande ett psykiskt i kraftprov. Den som för. hundra mån i, försvarsstrid måste kunna” german tio man i samma. grop” och | " hälften stupar. är utsikterna mindre |, än bara två. Krig är . inte oc jer sa modet för oförnuftigt, : litet för att motarb "trycket ”karl för sin hatt” hade m, hade sut- E Det ”hättlösa mödet far -humera blivit ett problem (ön tjat göre Sh el öckh, det är jorgligt tt så oföre nuftigt mode, tycker" kapten Lud< vid. Grauceo, chef. för. firma 'A: Bodecker i Stockbolrn, som i herr= "| beklädnadsbranschens tidskrift-drar - fram en massa exempel på Hatt hetens. vådor och "efterlyser ef ve tig” upplysningskampanj, där: fabri« kanter; grossister och detaljister bi bör. gö mer hån frit Blåsiga KR och" tar: plats' vid restaurahgbordet. Det. första han. gör är att ta upp kam=: vandra "några värv i huvudet." Vär i ” N här i sällskap? En annant ung”hér- re ;lämnar." frisérsalongen' "och går barhuvad ut i' solen: och dämmet, Det : nypomaderade håret drar "till ” sig dammet som er svämp och efter en promenäd är han i det närmaste , grå. i. huvudet; Atskilliga fall av golsting sommartid ' är. också att skrivä- på -hattlöshetens. korito:.. = underlig förmå: sätter hi” Grau hovzå av lut o och jus på samma sätt som 'gräs och blommor, "Dén upp- fattningen här vetenskapen för lä ttaré vår: och försedda" med Ventilations- di Åh samband: med” tidéns modeström- - stelt när han såtte' på sig der för sta. ”hubbei”. Att tiderna föränd rats och: ungdomen öch modet med dem behöver inte, "utesluta" én viss' påverkan för förnuftigare klädva-' och ovanor. vore inte lyckligt, Ut-'' vecklingen inom hattmodet kan på= nor, men till detta. behövs köntakt med press, radio och film, Den me- kunskapen - bör: öckså- I tals, Uhder det hatti modets tid kar det hänt att folk." nér. och" andra åkommor som "för-" orsakats: genom vanan att gå utan” hatt; Till detta kommer de' estetis-=> ka synpunkterna; Många herrar kan förändra sitt utseende till. det. bätt- re'.gehom"tätt bära hatt. "Om detta bör hattbranschens, folk söka” göra alla” herrar " medvetna, anser: hr ' Gråucob. Främst bör. man. Patten skapat den. goodwill kring” hatten, ” som behövs för att'.en herre skall ; känna sig fullt korrekt klädd först utlandet är på detta. område; s, nämner ett exempel É d -- Hattfabril t g till prins Philip med ”hans ;medverkan : till ttexport : + genom” att bära Åt märkt smör, satt av Svénska M-" riernas riksförening den :17/6 och gällande för leveranser tiden 18/6—24/6 19547 '605 öre ”pe kg (föreg. not. 605 :öre pr kg ' Noteringen avser partiprise mejerierna för : saltat +runirar & smör av. medelkvalitet . levererat ” | SÄGER SIG IMl-3 I Norge är ännu lägre, beroend rand le inte alltför, ätt att å ögonen att injaga oss skräck, de ng Silke ova EN ha en diameter på 4,57 meter, . a ve DET VAR OTUR ATT VI BEHÖVDE SEUTA. "BU VET ATT OM MAN DÖDAR EM HANNE / SAMMA ÖGONBLICK HÖRDES EN VÅLD 4 SAM "KNALL NERIFRÅN, FLODE Nå SPRÄNGDE FACKSON) )- DERAS”. FL ve GPLA. NI 2 (STANNA KVAR HÄR NU SÅ SKA JAG > GÅ UPP OCH Ti JAG SKIUTIT, JAGUAREN.. — TA DEM MED ATT men »ur vinnerfickan” och Iåtå den ov N "Vaneföreställr ingar "har eh för= .' ätt, förtleva, fort='. - Många har. t «& oe ningar kände sig den unge mannen . verkäs och ledas ini förnuftiga hbå=. ; råkat ut för. hbjärnhinneinflammatio=: a « Svensk riksnotering å fun« H >" [fritt mejeris närmaste avsändnings« . station i hela drittlar. < > 4 nor. Att: -Kapitulera för tidens vanor . -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.