SN ”" LAHOLMS MnNING — 'Y. . Dagens nämn: 's "ADOLF + 4 vu ned | kl. 21.14," 500” . Morgondagens namn. | JOH:S DÖP:S:DAG. Sålen går upp kl..3.14 och lat ned kl. 21.14, - » - Har du sett landet om sommaren? Har du sett byarna på landet, de gamla byarna där livet är ungt och friskt och enkelt ? ;.; eller i skördetiden då vägarna NN, ligger beströdda 'med 'sädesax. SS NA : (ARTUR LUNDKVIST) ; N gårdarna, 1 Krupps ”Villa Hiigel". ; 0” "blir stiftelse: Å : Krupps. Kanonkungen ' p ,Higel”,- Tysklands mest ' hi privata Sölen går upp kl: 3.14. och | ” Upplev byns kväll tidigt i juni då häggarna blommar kring A pelvi ton, kom under-:sin verk som "där den första blygsanima werksamheten' startade år 1902, f ff rtfaran. e kvar. Dr Almer, som var. född i Grimé- stadsläkare i Varberg tidigt under- : fund med 'den läkande inverkan på s; k. /skrufulös 'tbe,: som västkust. klimatet "och solen hade; Det födde hos honom tanken på att metodiskt söka: utnyttja de läkande krafterna, som naturen själv: bjöd. Sommaren Villa ; ösa : moderna"slott, kan inte längre un-, derhållas av familjen”Krupp; :var- för det. skall överlämnas till en N stiftelsé för välgörande'resp. veten- skapliga forskningsändamål. :. Slot-. tet med det blygsamma ,namnet är Tysklands ' finaste - herresäte, och 1902' satte"han sin plan i verket i öck med ätt han under åtta veckor inackorderade ' 6 ”skrofulösa :- barn, därav: två från :Halland, tre från "Västergötland ; och ; ett från Upp-, "land, hos ägaren till gården" Apel” Vikt 1. Tillsynen ' av, barnen anför" "troddes 7" sjuksköterskan ” Conny « Kristensson — "jämte dr.: Almer 1 - el repr ett värde på omkring '50 miljoner kronor; Familjen Krupp, resp. fru Bertha Krupp, sysslar nu med att - få ihop' en styrelse för stiftelsen, i vilken västtyska regeringen, del- staten Wordhrein-Westfalen, staden Essen, stora industriella företag .ur stålbranschen . och några kolgruv- 7. bolag skall del Ö, ens bli representerad familjen är att bli av med det dyr. bara slottet som,.1 årligt: underhåll kostar omkring 4, miljoner: kroner, .. [ slottet och i dess. många uthus arrangeras, ve= skall utställningar tenskapliga och if di "forsk — ningsinstitut . inrättas s<medan hö- ””vVudbyggnaden skall AX sort” Mg seum, sc ond iv H free Drama +. Hollan V nstens "Judas"! ”: ökade Ko S so 2 | Almer svarade” själv för kostnader= na men redan 1903 började man in- :.' MN får 60,000: gulden : "1. AMSTERDAM «(AEP) secs 0! Beundräre av måleriet och i syn< Ål 'nerhet vännerna” av 'den' ”holländ- : ska målaren Henr Jonas är djupt ; besvikna, Konstnärens, bror, grön- Nn < 'sakshandlaren Jean Jonas,-har vid en otillfredsställande organiserad SÖ auktion låtit sälja konstnärens ef- | ; terlämnade :- verk för bara. 60.000 gulden, Därmed "har det'blivit'ö "trotjänare. ” ita... Familjen önskar : till stiftelsen donera slottet med . den = kostbara "inredningen | och. konstsamlingen "utan "att utkräva någon motprestation ; Den vill inte ' stiftelsens styrelse. Huvudsaken : för Krupp= Nästa sommar inköpte dr Almer -barnantalet till tio. Dr se, att kostnaderna skulle bli alltför betungande att bestridas' av en en='> skild ' person, och tillsammans 'med två "varbergsbor — apotekare- AF, Wåhlén och trafikchef Alfred Ols- son samit, häradsdomare J, Å. Pet- tersson, 'Skärte, ” inlämnade dr Al- . mer "en .motion till "landstinget om anslag till. koloniverksamhet; "Men det blev, blankt avslag v ; | själv: ett "markområde ' på ”Apelvik : Uppförde här den första lilla en med -plats + möjligt att upprätta” det I ; museet, till minne av. Hen Jonas, ' som avled år. 1942 på >hospitalet - |" Sankt Servatius i.Venray,-helt om- +; töcknad och sinnessjuk: Henri Jö- ”Limburgs Van Gogh” be ÖV tas som den. siste store. represen- $ tanten för den holländska målar« "konstens blomstringstid.': sm. :s ir i å + - I sinnessjukhuset i. Vernay må='" H i: Jonas: under ;flera år en dorla besatthet.” Tävlorna från sjukdornstiden ' betraktas ; som de bästa av hans hand. Efter hans död försökte änkan, den:enda: arvingen, tt få tag i den-avlidne makens H . sjukhusdirektionen ä att utlämna ' målningarna Väs ae tod, att allt vad -patienterna tillverkade på sjukhuset under ber handlingen, tillhörde hospitalet, et kom till långvariga processer, som först efter nio år avgjorts ten före . mån för änkan, Knappt fick fru Jo- | Hennes: drrbge blev. konstnärens | yngre bror, grönsakshandlaren Jean i "Jonas, Hän hade inget intresse 19 ; kons auktionsfirma, 4 söm nyligen - tavlorna för sammanlagt 60.0 a ' den. Det verkliga värdet av de s Nr - da konstverken: 'uppskattas av de sakkunniga till omkring 1 mi jon gulden. Flertalet tavlor köptes NN franska, 'amerikanska och engelel a konsthandlare. Därmed vår ör” | aserade att i Maast "Skaffa = i |emellértid ' och för 'att kunna fi-|" så avled hon med, å ra för: pengar. t men desto mera - "Utan att konsultera sakkunskapen” överlämnade han "tavlorna: till en id 5 nee för" 20 "barr; Svårigheterna att an- örelsekapital ,; kvarstod lånisiera J heten. bildades 'på v hösten ”Föreningen för kustvård åt | skrofulösa” barn”. 'En'. ny "anhållan om" ansleg "gjordes till: landstinget och denna gång var man medgör- ligare .öch' medgav, 1,000 kr,' Redan före : 1904 "års slit hade man över 600 medlemmar; 1 C3 la TOTAL "År 1905 inköpte också föreningen dr. Almers anläggning — för 5,469 kronor! Lökarbostaden bestod "emellertid dr Almer ännu under &n lång följd av år framåt själv, liksom : å arberg 'högtidlighåller "den 3 1 sitt femtioårsjubileum varvid "inrikesministér: Hedlund och" chefen för Medicinalstyrelsen,' generaldirektör Engel bl; a. kommer ätt > . närvara; Apelvikens namn är för ' alltid intimt sammanbundet 'som redan sommaren 1902 i ytterst ' oloniverksamhet, som: sedan under hans energiska och uppoffrande ledning 'skulle växa ut till ett av'. vårt lands på sitt område mest kända sanatorier. Dr Almer, eller ' Nn” som . han "ofta : kallats, stod i spetsen för Apelviken, > fram till sin död 1927 och fick se sitt verk. utvecklas, men: torde +" "väl. dock inte ens 'i'sina djärvaste drömmar ha kunnat ana, hur -]. omfattande sanatoriet skulle bli och. väl inte heller att man bara . : . hans bortgång skulle ställas inför faktum; att den kirurgiska tåberkulosen bekämpats så effektivt, att Apel-: vikens 'sanatoriums "dörrar ' skulle” ppnas för offer för. en annan " förhärjande; folksjuk NH . -med dess skapare, J, 5. Almer; blygsam - skala- började den k -några,. årtionden efter, barnförlamningen; . il ts främsta ' kämpe”. och” les av apotekare vuxna patienter. och :den en Wåhlén." Sanatoriet hölls ända fram till 1915" öppet endast. under. marmånaderna, "men ryktet. om | de goda” resultaten: spred. sig alltmer | ...; och "alltfler; barn. från . hela "landet sökte” bot : där. "1907 ; uppfördes en större” huvudbyggnad - jämte pavil. jonger, och vårdplatserna fördubb- :och sovhall in;-m;, och kostnaderna för;hela, detta bygg- nadsprojekt uppgick till den efter nutida ”” förhållanden :summän av 11,350-kr; Detta år kuri- "de sänatoriet ta; emot:70 patienter, därav 45 hallänningar. Redån nästa å k anläggningen en ny pavil- "Jong med" sovhall: för 30: bar; per- sonalbostäder m. m;”Antalet- patien-: ter” överskred detta -år: försförsta. byggnaden ;'efter, .den. andra .vi le med stormsteg, 7, Ett kritiskt år ; hi sanatoriets. historia var 1917; då [tillverkningen : av: : verksamheten visade ett undersk på något över 45,000 "kronor, Man ställdes inför den trista. framtids- utsikten att få lägga ned verksam- heten,”.men riksdagen ingrep” och beslöt att tilldela ett förhöjt drifts- bidrag «= en'krona pr patient och dagt höjde sitt anslag: +. so .; Redan, tidigt infördes sköj visning för de små patienterna och Sedan-=1939 har män; haft folkskola 5 gången : 100. .1909 erhöll-man,'tack- RN . vare några : enskilda” donatorer, första "fullständiga > ri 275, En fristående sommarpaviljong för 64 ns Patienter som. sänatoriet i dagligt tal kal-- dr Almer, en tidig majdag läm-.' nat det jordiska, Han stod mitt ” uppe :issin' gärning,;' då han. drabbades av en lunginft : tion, :. som. på några” få dagar: ändade 'hans liv. Dr Almer blev. natoriets egen begravningsplats, som på sensommaren samii invigdes.” : Dr "Almers ” efte med”att' dr: Robert Hansson blev överläkare: där; Dr: Hansson "avled k naderna m.m, stod på programmet | .I' ochsmed att sanatoriets verk> samhet: omspände hela 'året började anläggningen i allt-raskäre "takt att utvecklas till en'fullt modernt rus- den. s.k. kirurgiska B.. = I början av maj i år, beslöt riks- dagen, efter en av k, m:t.åt' Medi- cinalstyrelsen 'och sanatoriets sty- a rmed.' dr. Albert” Ahlberg. ;. nuvarande ' chef, punst År 1931 lämnade" syster. : Conny 3 sin plats i yngre händer; efter att från början ha. varit dr Almers/en- |da. medhjälpare till .att under, se- näre år bli der. stora anläggningens husmor och syssloman. Redan år . började nedgången i antalet alt. /göra sig siffran sjönk till 1,138 för att sedan id ganska rask takt gå ned till 1952 års siffra :—:199:; Därmed hade dv ;, Sys Coni "och: deräs många medhjälpare: a . den rikaste frukt .— tuberkulosen ade inte barå. bekämpats utan i det, allra närmaste kväyts och" ett nytt verksamhetsfält öppnade uppdragen - utredning, att :"Apelviken. allt framgent. skall vara öppet för. ortopédvård, ; vari; ingår "den kirurgiska. tuberkulosen, Vård- "Vär ett amerikanskt. dollargrin med D | Vindrutsköljare och barskåp, och |Imånnen' vid” ratten är en' solbränd . ikan i femtioå lasilAret " dessförinnan hade > emellertid. Apelvikens skapare, för att träffa Ungdomsvänner. och den förste som fick vila på sa- + > i svängen kommer en ung flicka vå cykel.susande. När hon passes rar. vårt blanka” ”grin”, tittar hon nyfiket in i härligheten, ler i has-|.., tigheten med vita 'tärider och :vin- kar åt oss... i september 1940 'och. efterträddes | nder ew kort tid den nyligen. bort< gångne provinsialläkaren | dr” Adolf ; Rappe, och på hösten 1928 knöts ett nytt känt namn till Apelviken i och et. .i guppén, rullar sons en, blank. ödla in: genom djungeln. Det är, tystnad för. att tänka och :tid'för tillbaka vän och jag samma väg, exakt sam" ma: väg. Det. var. bara en stig 'ge- lj nom: vildmarken," en / getstig "olket., vid :Skalet, de: två flickorna yxor, sängkläder,. stövlar. ' Solén >ch fränt, sv arbete : den ', hårda + sommaren 23. ”Järnmalmsproduktionen. STOCKHOLM; .v .— -,: Svensk" tackjärnsproduktion, som år 1952 satte nytt rekord, har un- der 1953. inte. kunnat . hålla den ådda tillverkningsk il 1 k —— fen svenska bergverkens Produktion år 1953, Den producerade tackjärns- | kvantiteten har sjunkit fr. 1.050.000 till '1.001.000 ton, d.v.s' med :5 procent. Några län företer dock ökad: Produktion; bl.a, Stockholms, Värmlands och framför allt Kop- Parbergs län, som svarar för 33 Procént . av tackjärnsproduktionen inom "landet ' i fjol med ef kvan- titet 'av nära 330.000 'ton och där- länen, . Kokstackjärnets andel av totala produktionen är nu 87 proc, träkolstackjärnets 13 proc, Ne mycket kraftigt under 1953. Sam- tidigt: redövisas en minskning av importen med inte "mindre än 56 Proc. eller från 118.700 ton år 1952 till: 52.800 ton i fjol”. >. ": Järnmalmsproduktionen har fort- satt. att stiga och nådde i fjol upp : till ;17 "milj. ton, en produktions- -| siffra som är 23 proc, större än för- krigstidens,' Utvinningen av direkt användbar malm har ökat, medan framställningen av järnslig 'mins- kat, .Norbottens' län har svarat för hära, 75. proc. av -totalproduktionen, närmast följt av Kopparbergs. län med 16 proc; och Örebro län med ej. fullt "4 proc. Den ökade järn- senast "gångna året, belöper främst på Västmanlands "och "Kopparbergs län.; Brytningen av direkt använd- bar: malm har fortsatt vid." Små- lands :Täberg,' Produktionen "från Kirunavaara och” Gällivare. malm- fält utgjorde 67 proc, av hela ri- kets ”produktion.”- Nee TE Järnsvamp > producerades i: fjol vid "fyra "verk till. en "mängd: av 46.500 ton: När de hittills beshitade och. under byggnad varande järn- svampverken. färdigställts ' kan . den 2 lårliga produktionskapaciteten. he- & upp, " samtidigt : som: patientantalet räknas bli: inemot" 150.000 ton, tv I: övrigt. kan bla, nämnas, att ferrolegeringar visar avsevärd nedgång under 1953, medan: tillverkningen -av götmetall preliminär översikt ifråga om de, med belägger första Platsen bland] å Exporten' av tackjärn har ökat|-: malmsutvinning, i Som ”hoteras "för RN borta s . Folke Sundq "är kanske den) i svenska skådespelartruppen som funnit sig: bäst. tillrätta på Island, där Nordisk Tonefilm nu håller på att ta" exteriörerna för Salko Val ka, Åtminstone vår han, den ende i truppen Som redan gjort sig ett namn: på Island.' En skara- auto- grafjägare mötte .honom redan på flygplatsen Keflavik och i Reykia- F vik går han /inte heller säker för sina ”fang”, "ve 0. oA : -”Hon. dansade-en sommar” hade nämligen” haft islandspremiär. 'någ- rå. veckor innan den svenska trup- steg från. 1.666.000 till 1.759.000 ton, vilken" sistnämnda siffra är den|- högsta. Produktionssiffra, som; re- gistrerats för denna produkt.' Ök- ninged' har” särskilt gällt elektrö-|- göt. .samt "i mindre: utsträckning | : basisk" "bes göt,. > Framställ ländska förhållanden; långkörare, Tre veckor hade filmen gått på en av Reykjaviks största biografer och så länge har inte många utländska storfilmer hållit sig kvar på re- pertoaren. . Därmed var också en Men som det framgår av. bilder så 'har han" anpassat si till det 'yttre, Ser han inte ut som en äkta isländsk, fiskargrabb, där han hänger. över relingen i syd= väst och regnställ? Utan tvekan är den en Arnaldur som slår även i Laxness "hemtrakter, Na s -— inte utan skäl: ningen äv smidda, varmvalsade och varmdragna' produkter nådde också en Te kordsiffra' i fjol; "bl. a. förelig- : råga” 'om” arnieringsjärn' och grovplål , en" ökning ” med --38.000 Tesp;- 19.000". ton,. Under 1953 ut: vanns i ökade. kvantiteter: även" av andra malmér än järnmalm, dock inte guld, :;£ö targ såll Slutligen "konstateras att bryt- ningen” av: stenkol och utvinningen av'såväl eldfast lera som' klinker- lera' nedgått senaste året.” : "Av. Per .; Bilen " som saktmodigt' spinnet, åld. 84 > kroppen full av. märken och Aläska," olyckshändelser vid -logg- ningarna på Vancouver Irland och prängskött -:1.. gruvorna i” Washington: ;: Mannen, som kö restaurangman är han kommen till. Gammallandet resa på gamla vägar, Vi kan kalla honom för : Mister Swanson :' och Swanson ä Plötsligt: bromsar han” in” bilen + Bilen - spinner,” kränger och den 'gamla fadern. Vi -gick' och varpå: tung packning, fyrtio . kilo röd, fläsk, kaffe, socker," spadar, rände, björkskogen doftade "syrligt jag efter. Vi "Hade" äntligen” fått | lat: skall; di .182 platser för, kivurgisk tuberku- los och ,100 platser för poliopati en- er. ord. : 1 ag ide infarten till" sana toriet ger"en Vild av år handeln; ' verktygen : hade vi, skulle gräva skögsdikeri lägspårken tre” mil till. skogs.. Den sista milen gick vi på :'getstigen E genom skögen. Till kojan: vid Val-|! ické len "= "jordkoja ängklä och kokkärl. fl. : var kritsad på bolags- å bot Mm? res värm nnngag oc efter. skador på flygfälten il( Seattle,'; och ;nuj Fk inte 'sentimen- |. På Zi till ös i, : V i 1 jä de' bredskyggiga hattar, mollskinns« "byxor och: höga stövlar 'och marichesteryästar,. De" stod :f dö Gölan? i Och':-jag följde 'dem. bar- huvad ut på -vedbacker och "stod En" blek,”tunn, nästan' hålögd/ kvin- högg fimmer. länningelt.dog också; och, så "var Ida,.k honlämnade" kojan vid: Skaltjärn. i rs - ..— Det här är Skaltjärn; säger jag.|. — Ibland får jag en sådan läng- . . 2 stig eh I ] tan" att gå hem, och hjälpa till:med "1 alltsammans, Hugga 1 fatt. något ' pjörkslyorna | och slita hårt bara fö ” tll," Man ville liksom vars: med och bygga vidare. Men nu är det . vartill Skalef och 1å- för sent -— man har sin krog i pjskfea 04 | Seattle, och någon skall vara krö- fåre också, ” N »ät |) Jag tittar upp å fas ga, där den röda bilen lyse en; kunde likä. brå Istammarna, och så tänker jag en 4 tensivt på detta, som jag t - Vidare, 'Sköks- |3:å många. gåvger förr derna växtå stigen och: går "som -yi gick den gång. hade sak resorn sal ; ål änningar I hit upp'kring sekelskiftet gare, Han slet mycket, öni rskogen och fick" ingen. Han” in; en kvinna 'och: i kojan; vid, Vallen..De tjocka Ilsblåsten- "och" pekade med i klänningen: över bröstet, «oci g att hon ,var en ung kvinna. flera dagar tillbaka med en ri tionell notis på första sidan, , Den har följande lydelse: ”Xrade läsare, ygad'om att varje fel som Ni hittar: i vår tidning, har tills": kommit med avsikt och av:välav« » 0. vägda skäl, Redaktionen står till tjänst för alla prenumeranter... Då det : emellertid bland:våra 'prenu- meranter finna åtskilliga, personer som alltid och överallt önskar hitta”; , fel, har vi beslutat, att hädanefter ".' tilfredsstäa +-ocks/. dessa prenume=' ? raänters behov,” — AEPO ovat vattendragen. ” Trakto; mär vinter. och sommar, de, lödd. riga, selbrutna' dragarnas' tid är förbi." Det. finns inte" ett stall på' kerna' nere, vid" sjön” är som em hålad villastad. med : gar. önsterna, : radioanteriner på” »takeny , lihor "ned tvätt 'som ' brisen; Köckorna "sjuh= a erian :öch',uppe på backen > harr man” pingpongnätet : Mister 'Swansonyler. » - & har. skött .så, mycket, på . . Vä L kan: inte” fatta . Stugan; två. meter :1: fyrkant, är ppfärd favddtäljda, stockar,” taket; : .hv :kluvha' slanor,. fönstret mot önslret: står en. bleckburk smed sett fång vissna” kl blommor, En "liten' råtta kilar över ,. | fönsterkarmén, Hänglåset på dör- ren. är jättestort "och dörren är gjord' av turina':ohyvlade bräder, some En i människoboni .— Ja, en säregen ensling bor här, | Han föraklar socialvården, han has +... tar”dén. pya tiden, Han" lider ensam id sin dåliga mage och: sitt förra Sjjag känner igen här på skogen — --- den enda kvarlevan från slavtiden | vännen från. Amerika. 'Jag ' sådan -konstig smak; på tun- ka fläsket gör mig törstig, H ned till sjön och'tar oss | i. Vi Jigger på rygg" och l in mot de; skossglesa: tiddarna, sedan. Samma ensliga" land, öde- Fr -Mella' dog i Jungsot, gubben små- re. som” gifte sig: med anské: mannen från Gölan — +» Snart "över en digerdödsgård " hoppningarna TaSerat fre: - orie en a en dal vår richt «kunna förra ännat bit grenade "och imponerande anläggning somm". Apelviké G - = museum, som sku målart — | > ett av den holländska må 1. Den holländska” opi- ” stens tempel ar > grönsakshandlaren ni kall , H för ”målarkonstens, Judi 1 > de konsten: för- 60.000 - as; som såla Ir gulden”: 288 miljoner, det har skänkt oss vägar .och sjukhus'och goda'skolor,, ” Men .det; är. med svett och-möda som människan vunnit ut allé.detta värde." Ingenting har vi fått till
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.