KE v Me YTYTYETYT YT vr Rts ÖNA Arn Arns neta . . VY TITTevvY Trererv hJ MAG wYYTYTT YYrev v v sök oa Vale Et Fä Än De MR ARG : sv -. . + Tisdagen- den 8 jult 1954" e få a ” - " &: " antalet åskdöda med antalet döda- " träffats av en 'dödande: blixt, Un- "kvinnorna gör. ".v STOCKHOLM (TT). . .maste fem åren, : . "Detta gör, att samhällsklasser, som "vid sh . än 200.000, Därav kommer den .stör- " gan i förgrunden, Ty dessa stora : Åv JOHAN ' Äskan är icke' alls så farlig som man tror, säger åskexperterna, men det är nog bra liten tröst för den som är utsatt för faran att träffas av blixten. Om man t.ex, jämför de i trafikolyckor. ser man "genast, att det är betydligt farligare att gå ut på gatan där bilarna rusar fram, än det är med risken: att der de sénast förflutna 15 åren har sålunda -inalles inte mer än "c:a 130 personer dödats av blixten här i Sverige, vilket :gör. bara omkring fjärdedelen: av det antal personer som i fjol miste' livet genom tra= fikolyckor. '' Enligt"; den officiella istiken” är -det i medeltal: en . Blixtnédslag och äskdöd i Sverige - åskan-år ej så farlig som man tror? SEWERIN z Under år 191 kunde man in- registrera ej mindre än 21 äsk- döda, vilket är det största antal sem jag funnit något år. Av dessa 21 personer befann sig 12 utom- hus då de drabbades av olyckan, En campare hade tillsammans med sin hustru tältat under ett träd, blixten slog ned i trädet och dö- dade camparen i tältet, Hustrun som också låg i tältet undkom oskadd. | 2 "Åren 71942, ' 1943 och 1944 tog blixten endast 5 resp. 3 och 6 liv, medan siffran år 1945 sprang upp till 12. Av dessa befann sig 6 utom- hus, i några fall stod de under träd, i två av fallen befann sig de dast bara 10 personer. pr år, som drabbas: av åskdöd. Vill man se- dan slå ut detta antal på Sveriges hela befolkning blir det endåst nå= got mer än en person :pr miljon som blixten dödat pr år, = 0 vv Den ' kände -franske astronomen Camille Flarmmarion skrev på sin tid att antalet personer, som un- der hela 1800-talet i Europa dö- dades av”åskan, kunde beräknas till 25.000, Han. trodde sig för res- ten också” kunna ' konstatera att blixten dödade betydligt fler män än kvinnor, samt antydde' såsom orsak = till" detta : förhållande att männen vistas mera 'utomhus än "Trots den ringa risken för att träffas” av : blixten är man dock i allmärhet lite ängslig när, åskan mullrar, :: Man” kan ; gott . ge den flicka rätt, som: en gång, när an- dra personer "skröt -:med att de inte var. det minsta rädd för ås- kan, sade så här: or .s— De som inte är rädda när det åskar är inte vettig; iv och lem, hus och hem står ju på. spel och då kan man väl ha rätt att vara räddt. NE ag . Enligt en statistik .som jag .un- der. de -senaste;åren fört med led- ning "av. telegrammen i tidningar- na, ' dödades - änder: ;år - 1939 -så många som 16 personer” av blixten. Av dessa" befann sig” 11-ute på åker: och äng och några av dem hade till på köpet sökt skydd un- der , träd.” De'!'a ' bekräftar ju, att det är. farligare utomhus när det åskar, Jie sig endast 5' utomhus. : Det mera märkliga; var. att, två, av, de. dödas de träffades av' blixten när de'be- fann sig'uppe på hölass, varvid också höet antändes, I ett: par fall berodde olyckan på 'att personer: na tagit'skydd under. träd, .,', + - Ungdomsåldrarnas snabba: ökning får. svåra följdproblem; | a Det har så småningom, börjat gå upp för den svenska allmänheten, vilka väldiga och svårlösta problem; som den: snabba ökningen av. ung- domsåldrarna kommer att dra. med sig under närmaste. åren, framhöll undervisningsrådet > Ragnar - Lund 18 1. ä konferens på lördagen: På tio år, från 1950 till 1960, kommer åldrar- na 13—18 är att ha ökat från 414.000 till 625.000, alltså med mer sta delen, 150.000, under de när- Vi har redan nu svårbemästrade blem på art sknadens, yr- kesutbildni dervisnin- gens och ungdomsvårdens områden. Hur skall det inte bli, när dessa nya generationer börjar trängas på bildni s och art 'knader- na? Just i dessa dagar, när utbild= ningsmöjligheternas : otillräcklighet demonstreras inför "allt folket vid " intagningarna” till läroverken, har iman anledning. att skjuta. skolfrå- inte minst att pressa på de högre -ut- bildningsmöjligheterna. '. Parallellt med ökningen av ungdomsåldrarna "har nämligen gått och går en höj- ning av den allmänna levnadsstan- 'darden och en minskning av stu- diekostnaderna för de mindre be- medlade och landsbygdens folk. M 1 ationer ill helt nyligen inte kunnat skicka ina barn till högre skolor, nu trän- ger fram och konkurrerar om de fåtaliga platserna. På grund av att - vårt nuvarande högre skolväsen är så ensidigt teoretiskt inriktat och vår yrkesutbildning utrustad med otillräckliga resurser, blir det de ihögre teoretiska utbildningsanstal= ' ute' på sjö, badande el- ler fiskande. ee , Ar 1946 förolyckades 10 perso- ner genom åskdöd, år 1947 var det bara 3 men år 1948 sprang siffran upp till 20. I ett av dessa fall hade blixten slagit ned i ett hus, där en fader med två barn låg och vi- lade middag. Alla tre bedövades, Fadern och ett av barnen kvick- nade till men den 17-åriga dot- tern kunde, inte väckas till liv. Detta berodde väl förmodligen på att konstgjord andning inte vid- togs i tid. Det är nämligen mycket viktigt att personer som bedövats av blixtnedslag 'så fort som möj- ligt behandlas med konstgjord and- ning, Riktig "sådan har räddat många åskbedövade, ”. eg I ett av de nyss nämnda fallen var blixten endast indirekt orsak till dödsfall. Det var här fråga om så skrämd av ett åsknedslag i när- heten av hennes hem att hon dog alls' sällsynta, ”' - +" Året 1948 var för övrigt ett myc ket svårt, åskår, vilket bl, a, fram- går. av "den mängd åsknotiser jag samlade, Åskan var det året. värre än » på "30 : år,' sades det, och på flera håll iakttog man underliga kulblixtar. "Kanske läste också ni historien ” om " Sunnerbo-mannen som” mötte "en kulblixt på sin gård med en ' välriktad "spark? Kulblix- ten. var.” välvillig nog att ändra riktning men den slet sparkarens träsko i bitar. ' " Lr . - På ett ställe plöjde blixten sam- ma år upp ett potatisland helt och hållet,” vilket' kanské inte "var "så i eftersom "det. int> var ”potatiä- pptagningstid. På eft annat ställe — också 1948 = slog blixten ned i ett hus i Järvsö, där man höll fö- delsedagskalas med 75 gäster. Vär- den stod just i begrepp att fylla på i gästernas ”brännvinsglas då blixten slet flaskan ur hans hand och slungade den så långt bort att .|man inte kunde' hitta den mera. Förmodligen var den blixten nyk- terhetsvänlig. = s:et ;. s Under åren 1949, 1950, 1951 oci 1952 inregistrerades bara :tre åsk- döda pr år och under sommaren 1953 var det inalles 6 dödsolyckor till följd av blixtnedslag. Av de 6 sistnämnda personerna befann sig utomhus vid olyckan, En av dem dödades då han cyklade bred- vid ett trådstängsel, i vilket blix> ten slog ned. Detta visar tydligt risken av att uppehålla sig i när- heten' av sådana stängsel då det Av: tidningsmeddelandena kan man utläsa, att blixten dödar: ett -|betydligt.: större antal kreatur än människor varje år. Detta beror på att kreaturen under sommaren näs- tan alltid är ute på bete. . - Åskexperterna ' ” rekommenderar att om man befinner sig utomhus då åskan kommer, är det allra säk- rast att lägga sig raklånga på mar- ken, eller helst krypa ned i ett dike, Då är man hundraprocentigt säker. . Befinner -man .sig inne i skog då åskan börjar gå, skall man naturligtvis inte ställa sig un- der ett träd utan hellre under låga buskar och så långt borta från höga träd som möjligt. Det är ingen skam att vara för- siktig .vid åskväder, att undvika farliga ställen — t.o.m, Luther var mycket rädd för åskan. Det påstås t.o.m. att han gick i klos- ter av tacksamhet mot Gud, för att han en gång räddat honom till li- vet under åskväder, = " N :- De farligaste 'blixtarna är de s.k. Snjeblixtarua, som går linjerakt från ett moln ned till jorden, el- ler också rakt mellan tvenne moln. Klotblixtarna eller kulblixtarna är inte alls så farliga och s.k. korn- blixtar, som man i Norrland vis- sa kvällar och nätter kan se ljunga över himlen, är inte farliga alls. De lär utgöras av, reflexer, mellan molnen av verkliga blixtar långt, långt borta. Det verkliga åskväd- ret kan befinna sig både 20 å 30 mil borta. Man hör alltså icke nå- got 'åskdunder då man ser kom- blixtar. : 'terna som svårast fårikänna. på- frestningarna. sx Träden äger betydligt olika drag- Ål ungskraft för blixtar, Ekar, bokar en' klen, medelålders fru som blev|- på fläcken. Sådana dödsfall är inte| : "stupade flygare. Ceremonin ägde stad DEN ' NYE FLYGVAPENCHEFEN, generallöjtnant Ljungdahl, ” nedlade vid en kort ceremoni på torsdagen en krans till minnet av tum i Minneshallen 'på Flyg= em . : - Det är de små, små detaljerna inte minst ae ideella organi. SS dryftade vid dalakonferens . [ringar å slaktfjäderfä vid .försälj- som göret; heter det, Detta gäller '; representanter för Dramatik 1 nas ver het, Därom fick man : bevis för' på Bygdeteaterns tikskonferens — den andra i ordningen : — som härom dagen samlade ett trettiotal deltagare på hotell Dale= > . carlia t Tällberg. Att: förlägga 'en dylik konferens i'en gammal kul- turbygd med säregna och av befolkningen troget bibehållna traditio- ner är ingen dum idé. Miljön var som gjord för en kulturell kon- - ferens som denna, Förutom ombuden från 16 länskommittéer hade . debatt kring de akt F 3, 3 Fr bd laget infunnit sig till konferensen, som stundom formade sig till heta 11 2, ÅT. . NH "Rik noch Programb > koncentrerade: sig. - — Först som sist kan dock kon- stateras att det faktiskt fanns be- hov av Bygdeteatern på.vår lands- bygd och då främst på de små or- terna, - deklårerade ", Hans Haste (ABF): i sitt inledningsanförande till konferensens första diskussions- ämne ”Bygdeteaterns uppgifter och arbetssätt”, . Man "här visserligen hört sägas -att. det var onödigt med Bygdeteatern, men så är ingalunda fallet. ” Alltfort ' kvarstår orter, dit Bygdeteatern inte ännu nått, Det största -hindret utgör de på tok för små anslagen: Den svenska lands- bygden 'är i detta avseende -styv- 'moderligt behandlad. "Folket" där är i like stort behov av att se verkligt god” teater som" stadsbefol r att tillgodose di behövs mera pengar, , makterna” inte. tycks. för. Lokalfrågan är kvisti punkt. . Scenutrymmen; är, för. små, vilket innebär-att man måste in- skränka . föreställningen, efter ut= rymmen och detta gör givetvis teå- tern .mindre njutbar, Detta är ju fel och vi bör sträva till att i möj- ligaste mån röja undan svårigheter- na så att Bygdeteatern effektivt kan arbeta vidare på-det mål den syftar till: att sprida, verkligt god teater till vår landsbygd, till små orter, som före " Bygdeteaterns tillkomst och fortfarande till stor del är helt i av- saknad av denna kulturform. ”— Bygdeteatern är ju ännu bara barnet — den har varit i verksam- het endast i två år, fortsatte Hans Haste. Men trots detta kan 'vi no- tera en del siffror, som talar för att den dock hunnit uträtta en hel del under sin korta tillvaro. Inte imin- dre än 10 turnéer har gått ut med sammanlagt 800 föreställningar. Man kan räkna méd att-varje föreställ- he Samarbete ger styrka, det är så sant som det är sagt. Men hur detta samarbete skall ordnas — det är frågan och det var kring den de livligaste" diskussionerna. också : och. -producentbolagen har i stort sett gått friktionsfritt, konstaterade redan Hans Haste i sitt inlednings- anförande, men att det'dock' åter- står mycket att göra på detta om- råde stack han inte under stol med och detta framgick även' tydligt av diskussionen. Det var enligt Haste också därför denna konferens kom- mit till stånd, d. vi $' för att ven- tilera "och dryfta "frågor mellan samtliga "berörda 'pattér för att om möjligt "komma 'ett steg på vägen för att lösa de problem: som 'finns och :som' är ägnade att försvåra ar- betet inom ett' viktigt: ömrå featerns YA ct Ar - - Hans Ullberg, iksteatern, tog till orda och förklarade att, samarbetet med Bygdeteatern”är, en angelägen sak även för Riksteaterns verksam- | het. Huvudsaken är, ansåg han, att man får ut så mycket teater. som möjligt och härvid har Bygdeteatern en yttérst värdefull uppgift att fyl- la. Bygdeteatern, erövrar mark som Riksteatern inte lagt under sina föt- ter och därmed har den även vun- nit en ny publik, — Vi inom Riks- teatern anser att Bygdeteatern skall gå ut i vidare kretsar i landet och inte borra sig fast på ett ställe, de- klarerade hr Ullberg. >... sena Nils Löving från Skaraborgs län ansåg inte det ha någon betydelse var Bygdeteatern ger sina föreställ- ningar — huvudsaken är att den når den publik som vill se av Byg- deteatern förmedlade pjäser, I Ska- ra hade, anordnats en föreställning med fullsatt hus —>lokalen där var den ' enda tillgängliga vid det till= fället, : Men resultatet. blev ju bra, sade hr Löving, och jag tycker inte att Riksteatern kan ha något att in- vända emot var vi har våra före- ställningar — om lokalen ligger två kilometer utanför staden eller. inne i densamma, ' a TN Brita von Horn från Dramatiker-/? Sdvändiet ning samlat ungefär 200 p vilket betyder att allt som allt c:a 160,000 människor sett den teater vi förmedlat. Denna ' statistik innefat- tar inte det arbete som bedrivits av Bygdeteatern t. ex.,i Uppsala i sarg- verkan med stadsteatern, Detta helt enkelt därför att vi inom riksorga- nisationen anser att'de pjäser som länskommittéerna släpper ut bör — om inte direkt stå under. riksorga- nisationens kontroll — så dock gå igenom - densamma”. för - formens skull, ansåg hr Haste. : sö Samarbetet mellan Bygdeteatern och almar draga mera till sig blix- tar än björkar och askar. I lönnar är det mycket sällsynt att blixten slår ned... cor or " Apropå rädsla för, åskan" vill jag sluta med en historia” från Dalom, från den tiden då folk mycket noga förhördes i sin katekeskun- skap på husförhören. Det hände sig "så i. Leksand att prästen vid ett husförhör var mycket svår och pinsam med sina frågor, så att när Ollas Brita kom ut från förhöret och + träffade : Erkes. Anna .så sa — Nog är det besvärligt, alltid, Anna. På vintern har en husför- hör å på sommaren ä de åska, så jämt ska en gå å va rädd. studion poälj d ten av; att man även i möjligaste mån bör tillmötesgå artisterna, Hon utbrast ett spontant ”bravo” till Nils Löving. '- Artisterna - borde 'enligt hennes mening någon enstaka gång även få spela på större platser, vil- ket hon ansåg vara en stimulans för dem. > ” . " Andra konferensdagen upptog dels ekonomiska frågor och dels or- ganiserandet av reklam och publi- citet. Den ekonomiska debatten in- leddes av riksombudsman Gunnar Söder (SLU). Ekonomiska frågor förorsakar som bekant alltid en hel del resonemang och konferensen på Dalecarlia utgjorde inget undantag. Såsom redan antytts är den eko- nomiska situationen 'inom Bygde- teatern penibel. Landstingsbidragen och lotterimedlen räcker inte långt. De ringa anslagen bidrar till otrygg- het, vilket helt naturligt försvårar samarbetet mellan de olika organi- i Det kan'd in- träffa missöden som gör att före- ställningen går med stor förlust. På en del håll framgick dock att man garderat sig för dylika katastrofer: man säljer biljetter i förväg så -| längt möjligt och därmed har man höstat in pengar man räknat med ";125/6 1954, Marknadskerättelser och prisnoferingar . meddelade genom Sveriges Lantbruksförbund - Stockholm den 30,6 1954, Potatis. Lantbruksförbundet noterar för matpotatis, levererad banfritt eler kajfritt Stockholm, inkl. em- ballage, engrtospris, vid för- partihan säljning till kr pr 100 kos ; 2Å 23/6 28/6 30/6 Färsk "t 3 0 — 45: Snklud, avans Ov ående priser kommissionärsarvode eller vid försäljning vagnslastvis, Följande partipriser på prima matpotatis (för färsk potatis, skånsk vara) noteras den 30/6-.1954 vid partihandlares försäljning till de- inkl 'emball. i talihandt. Tyv&ååriga avtal vore "att föredra STOCKHOLM (TT). Rt system med längre avtalspe- Tiocer, som förordats av LO:s aän- dre ordförande, Einar Norrman, in- tresserar även arbetsgivarna, fram- håller direktör Curt-Stelfan Gie secke i Svenske arbetsgivareför- eningen för Sv. D. F.n. finns det ju möjlighet att förlänga en över. enskommelse genom att inte säga upp den, men det är en ordning som av flera skäl inte tillämpas. Ur för- handlingssynpunkt skulle mycket tala för tvååriga avtal, och en sådan ordning har också prövats i Dan- mark och Norge, Avgörande för Parternas inställning till frågan är ju bedömningen av konjunkturer= na, men de farhågor man I allmän- het hyser för att binda sig för en alltför lång tid är nog överdrivna, per 100 kg: Malmö, färsk 45:—, Göteborg, färsk 46: — Tillförseln av sydsvensk färskpo- tatis är riklig och priserna vikan- de, även om viss stramhet förmärkts på sina håll till följd av regnigt väder. Gammal potatis noteras den- na vecka endast i Stockholm och Norrköping. > > Slaktfjäderfä. Noa Svensk fjäderfänotering. ' Lant- bruksförbundet anger för veckan 25/6—1/7. 1954 följande riktnote- ning från producenter till äggcen- traler i södra och mellersta Sveriges produktionsområden, öre pr kg slaktad vikt (plockad vara): > .. Höns NS 260 5230: KEyckling,. minst. 500 g 325 «+ - 275: Partiprisnotering ' å' slaktat fjä- derfä, Partipriser i Stockholm den re per kg plockad vara: Höns - (utan fötter) ”: 405 345 Ungtuppar — 395 Kycklingar, 0cocotoea ch 500—700 g -— . 435 Kycklingar, Mss ca 700—1.200 g -— 445 > 395 « "Tillförsel och efterfrågan på höns om + tillförseln " av färsk kyckling minskats; kan dock behovet täckas genom uttag av fryshusvara, Kyck- lingpriserna har gått upp med 25 4 öre. > Fodermedel. FÖ Lantbruksförbundet noterar den 29/6 1954 följande priser" vid för=- säljning till jordbrukare, fritt note- ringsorten, -kr pr 100 kg.: Halmstad: Sn Oljekaksblandn. inkl. skr, | vt” 42/43 Jo no rasta 115150 Linkakmjöl, inkl. skr. . Extr. raps- 0. senapsmji inkl. skr : Me: Sojamjöl, inkl, skr, 47/49 96 '60:— Jordnötskakor, kross, inkl, Vetekli, svenskt, inkl. skr + 37:50 Vetekli, utländskt, inkl. skr.” 35: 50 Rågkli, svenskt, inkl. skr - «: 33:— Råggröpe, inkl, skr ” "(35:25 ) 55.96: 1) Med 1 46 fiskmjöl Marie Curie avled : för 20 år sedan... Marie Sklodowska-Curie.' tjugo år sedan — avled den världs- berömda polska forskaren ' Marie Sklodowska-Curie som för sina ban- brytande vetenskapliga insatser er höll inte mindre än två nobelpris. Det första, fysikpriset, delade hon 1903 med maken J. Curie: medan hon ensam mottog nobelpriset i ke- mi 1911. Sklodowska-Curie skapa- väger för närvarande jämnt. Även] såkr. . C er:s0]' Kokoskakor, kross., inkl. skr "46::25|' Den A juli 1934 — alltså för jämt], yker direktör Giesecke, Mycket skulle tvärtom vara att vin. na på längre avtalsperioder, och från Arbetsgivarföreningens sida ställer man sig därför intresserad till det norrmanska förslaget, i; Minsvepningen vid & " Kullen T + I mitten av denna månad beräk- nas den beslutade minsvepningen genom marinens försorg komma i gång utanför Kullen, Ett minsvep- ningsförband . kommer att ”skära av” ett hörn av det minfarliga om- rådet, detta för att underlätta sjö- farten i den starkt trafikerade men mycket smala minfriförklarade 1e- den förbi Kullen i södra Kattegatt. Svepningen beräknas ta en tid av sex veckor och ur Göteborgs- och Karlshamns-åvdelningarna — sam= mandras för ' uppgiften ett antal minsvepare av Arholmatyp och den nya Hanötypen samt några mindre I svepfartyg med Hälsingborg eller annan Öresundshamn som bas, Förutom den fördel för sjöfar- ten, som 'en breddning av den min- svepta rännan kommer att medfö- ra, "innebär: operationen: en nyttig övning under verklighetstrogna for- som till: följd ' av det ingalunda riskfria « arbetet "även: kan bereda sig' på, en mindre ekonomisk för- man, - Bada med förstånd "3 7. ' > Bada'inte om det känns mot- ;; bjudande,; Håll: dig' i rörelse i " vattnet.' Fryser du är det sig- svnalen "om "att du omedelbart --skall gå upp.” mer för! den svepande personalen, |. Överdriven norsk surhet mot Sverive 4 d 0 (TT — NTB). eferingsorganet Arbeiderblade' går på fredagen till rätta med norr männens fallenhet för att kritisera Sham för att de I det nordiska Samarbetet utnyttjar läget till fördel, Se t ex. kritiken ifråga om SAS, framhåller tidningen som s0- dan kommer in på onsdagens pole förmörkelse, Tack vare en utomordentlig res klam för den märkliga händelsen lockade svenskarna till sig en hel rad utländska vetenskapsmän och tusentals turister. Till Norge kom. det visst också några stycken, Vi hade samma förmörkelse och sam-= ma sol, men vi brydde oss inte om . att göra några ansträngningar på - förhand. Men även om de veten= skapliga resultaten här blev magra, kan solförmörkelsen lära oss något annat; Det är inte allud andras fel då Norge råkar hamna på efterkäl« ken, skriver tidningen," " . +. Blixtlåsets : skapare död PHILADELPHIA (TT — Reuter) , Det moderna I xtlåsets skapare, en svenskfödda er, Gideon Sund= bäck, avled på Måndagen i Mcad= ville, Pennsylvanin, vid 74 års ål. ler... en Sundbäck var medlem av, styrels sen i Tzlon-bolaget och chet för två” dottorbolag, Lishtning Fastes ners i St. Catherines, Ontario, och” Mexico Fastener Company, Mexiko,” Han föddes I Sverige 1830 och upp= =” fostrades I Sverige och Tyskland. 1903 kom till USA där han först arbetade I Westinghouse Electric - Corporation, År 1908 kom han. till Automatic Hook And Eyo Company - (nuvarande Talonbolaget), som till= verkade föregångarna till våra da- gars blbetlåg, soc, ög ons D Har ni hört... >". historien om unga frun, som för första gången: hode släktmiddag? ' Hon hade'logat maten alldeles själv, och berättade: soner -— Jag får väldigt fina tips för, hushållet genom natt lyssna på ra- dion, I morse fick jag recept på en egyptisk fårstuvning och ett annat på ett medol att ta bort roat- fläckar, nd tallrik, "+ Svenska Livräddningssällskopet | .7:e lektionen Prakti « 17/10? DIN, rekommenderas. Vi de en ny forsk — veten- skapen om de radioaktiva ämnena — vilken fått en oerhörd betydelse för mänskligheten, Hon hyllas där- stalte och som det polska folkets stora dotter. f de ki ekonomiska svårigheterna. En skri- velbse skulle utgå från tiksorgani- för som en av vetenskåpens mest]. Stockholm till samfliga |: vi oss då? Ia, ; bara tar sin bild. - bilden heller koappast Men om sek, Evar har vi anvisningar. " Vi hoppas att Ni bar insett det förnaftiga I att ha ett fodral till . . Er kamera. Därmed kan Ni skona den mot stötar, fukt och damm." , Och paturligtvis bär man kameran I en rem om halsen, så riskerar . man inte att tappa, den och dessutom &r den alltid klar att använda, , "> Och så ska vi sätta fgång. VI går nt ifrån, att NI redan har sett , film £ kameran. Är NI nybörjare, har fotohandlaren säkart visot Er, "-hur det går till, Att anvånda en film med normal känslighet, d.v.s. ' man är Jyckligt JoNad, att a ni turligtvis bländaren ställas "EE Evar bar v | så avslåndsinställningen. an kan använda sig ov sifband. å HH. går nu out och söker rött på vårt ' motiv. Låt oss säga, att det är en sommardag, och att vår expones - ringstabell (eller -mätare) visar 1/60 sek, vid bländare 11, Vad företar . , " mat med 152kameran Eon ta det Iogot. Han Där finns inga inställningar att göra, men så blin så brå, som den blir med en finare 264 Inställd har en kamera meå ins Hällas på 11 och tiden på 1/50 eller sitt ögonmåtti" en "igen bar Ni rättat sationen i + olika éer för underteck e att erhålla den vägen. Man uttalade sig för ett gemen- samt krafttag för aln Ede regeringen göres om ökat anslag T2ndsbygdens teaterverksamhet. - Irma Ahlböm:" av densamma, däri framställning till" ” flytande på reyultaten. riktigt goda bilder, ska vi se närmare ett Låt oss anta, att avständet till föremålet, som vi ska fotografera. frå 4 meter, så inställs frontliosen på 4 meter Sn ” or Nu är det emellertid inte säkert, att bilden bar blivit god. Vis i Er fullständigt efter föreskrifterna. men ep + kan ba spelat fn — och innan — och man tar si vi därför += "& på de ting, som kam Im mr Vv | Coovrielst: A.S NUTIDENS PRESSEBUREAU; 0 ? + HOLMS TIDNING - ver epDd et Rp Öp KE ER FUVETSTYTYTVYVSTYVUVYVYRT ET -« , STLAHOLM cc , a N . sr Bes d — Jaha, Och vilketdera liv dotta?":+ MER sa hennes: bror och tittado: på-sln « + sec« v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.