> rn En OAND MPR SVARAT ST NN a TTT vrtvFerev YETYTFTYYTTYYTYTYT TE Tv YTYYYTYYYYYYYTYtTTYTTY TTT YYYTTYTYV: Solen "går upp kl, 3.28 ned kl. 21. 06. ; Dagens dikt: När ett "ögonblick; lyckan invid : "dig slår-'sig ner och med bägaren rågad dig ljuvt - i ögat. ser, tvemännings drick, och "hellre "för rjupt än för smått. Bouqueten ren: är borta förrn . . timmen förgått. Oo. P. STURZEN-BECKER. . | (eatrarnas na namn "säljs som reklan (ROM (AEP). -Roms litterära tidskrifter och ' tidningarnas ”kulturbidor "diskutes » rar för och emot ett initiativ som kom från ' några teaterdirektörer vilka är beredda att sälja sin teatrars namn - till industri-" o handelsföretag. ”Kan &n teati som spelar Shakespeare föra nama Kina, är, "visserligen medlem av) medlemskap i FN. skall utövas av net av en ostfabrik?” frågar en avi världsorganisationen men landet) Peking-regeringen 7 = och sicke igk litt | Tepr där. av Tsjiäng-kai-| Formosa-r ing > Man är äng | nm mn nina nia Vä I och jälv ha varit i in) fälle att grina upp mig inför den märkvärdiga televisionskameran kan jag lätt föreställa mig hur en' bröllopsakt -per TV -artar sig. Det . börjar -med . att .en allvårlig herre. i vit rock ”tar hand om” de medverkande. Brudpar,: präst; vittnen och de. närmast. sörjande måsfe- sminkas, . Mahnen i; den vita 'rocken :årbetar raskt med: en större färgdyna,' som han besluts samt daskan"1 ansiktet på offret, Varje Fång pastorn öppnar mun= "nen för jatt, protestera, ; placeras färgdynan "mitt över munnen : på den stackars mannen. Först när han är färdigdaskad, får hän till« fälle att: berätta. för herrn i den » vita rocken att han inte var pas- torn utan ett bud, som anlände med brudgummens lånfrack. Jara för sa ni te det då? sens - "Herr Fredrik, " Att Allee Eklund" fått nörd- stjärnan är jua egentligen allde- Jes fel..: En' dam ' med... hennes charm och temperament borde ha sydstjärna, - Mycket. skulle man vilja ge för att höra henne tacka ”majestätet för tran, . Ingen kan "väl som hon ge färg även åt den enklaste "replik; Men i detta fall blir 'det säkert. inte någon lik- giltig fras för hon torde rådgöra sig . med . maken Ernst som inte vet hur en fras ska sägas, utan "Bonden ”Förnämliga,” påkostade tidskrifter linnsidet.: sgott' om. i Norden, ' Men 'de flesta är fäckbetonade 'öch bärs Upp: av. näringslivets intresse förj dem, Kultuftidskrift terna för en'mer osäker tillvaro, ständigt hotade: av. den s.k. tidskriftsdöden, + som tidvis räsar ” nästan: 'epidemiskt:.i "deras krets, Gamlå Blir de sällan; "Ena- stående" .i sitt slag är den svenska Ord 'och: bild, .som har kunnåt' be! stå i ungefär åex. årtionden; därför] ätt der burits Pp av ett.slags kul-| turell. btiftelse, Ått eh hordisk lit- teratuttidskrift fyllér 1004 år är där- för en - NN CARL "ELOF -SVE) obs 8 Första numret av tidskriften kom ut fem år efter det att Danmark fått tryckfrihet öch tio år efter det att Grundtvig tagit initiativet till den första folkKögskolan. Dessa bå- da : revöbhttioner - inom yttrandefri- heten och :f lkbildningen : skulle få vittgående. ft lyder också för .de: in- tressen sorå Dånsk Bogmarbed ' ge- nom åren bevakat. Tidigar s hade den: läsande allmänheten i Dan- mark praktiskt taget”hört hemma i städerna. ' Den" kände bondejoliti- kern I. A; Hansen .hade' visserligen redan 1842 gett ut sitt veckbblad Al Det är fallet med Det danske Bogmarked; "deh danska bokhän-] delns tidskrift, och tilldragelsen har firats med 'ett utvidgat jubileums- nummer, Det danske Bogmarked är naturligtvis , "snarare. ett fackorgan "än: en: litterär tidskrift i' vanlig be- märkelse; 'Men åtminstone under efterkrigsåren har den tack vare Bo Bramsen , (nu .chef på" Politikens Forlag) fått ett betydande inslag av kulturartiklar, - -så att den'nu 100 år efter sin tillkomst har en rätt enastående position inom den nordiska" bokdistributionen, Ena Det: danske Bogmarkeds' jubile- um ”äktualiserar de. stora föränd- ringar inom dansk litteratur” och press som' började inträffa för ett århundrade -sedan' och :i vilka den| danske | bonden: spelade en hos oss otillräckligt "uppmärksammad: roll. hur den ska Phocas, kommunibtregeringen i Peking béhärskar hela det kinesis-] ka fåstlandet har den icke bevil-j jäs träde i Förenta. Nationerna en: fredsstörande : stat någon : ju muntran..En annan sak är emeller- tid "om. ' moraliska synpunkter. skall ges företräde framför 'lämplighets- skäl i politiken; England för | är. xempelvis' en annän: uppfatt- ning än Förenta Staterna, England här erkänt Peking-1 -regeringen och upprättat diplom förbindel av: hur: det.-gick.til nen. För dansk” bonde- demokrati vardet ett. genombrått. Men tidningen . torde. inte ha- nått till många lantmannahem, Inte höl- ler: den danska bokhandelstidnin- gens " första nummer . gjordet. det, fast bokförteckningen i i dess första spalt. inte bortsåg från modernä- ringens intressen,..Den omnämnde andra baridets förstå häfte av Tid- skrift for Veterinarer, som Gylden- dals forlag "gav: ut.. Sådant -var emellertid inte för lanthemmen, : I mån :som den danske bonden .:hade några trycksaker så begränsade del vi sig till. almanackan och ipsalmbo- |: ken. Men med den nya tiden kom pressen. att göra sitt insteg” också i byns liv. Riktigt på allvar börja- de, det - inte förrän 'under "senare | hälften av 1860-talet, och en dansk forskare har gett följande, skildring EG NG” S i Perm ark ir medarbetare ' framträdde: George Brandes som den nye kulturprofe- tens Hörup och Brandes och bönde- skildrare som, Henrik Pontoppidan gick visserligen snart sina egna vä- gar, sedan köpenhamnstidningen Poliliken startats som ett kulturra- dikalernas forum. Men' er kultur. il omvälvning med” vittgående följder med skäl kalla: den bonderealis- mens "genombrott, : och det var ur som den sprang fram, I dansk bok- utgivnirig sätter dess efterdyningar Bogmarked 'inte kunnat undgå att ra åren, Medan författare och förläggareå Köpenhamn byggde vidare. på. den- na. bonderealism fortsatte bonderö- relsens ? politiska tidningar ute i landsorten sitt arbete gå att föra ir Pressen och litteraturen i lanthem- men." Hur. : det: gick till har en skribent + "berättat -vid ett "annät danskt: tidningsjubileum; Följande kunde, nämligen lä as i Middelfart blads £ var: brukligt att två, tre eller fyra familjer" slog sig ihop 'om att hålla en tidning. Det var under de-10— 20 sista" åren före 'sekelskiftet, då tidningsläsningen '. trängde ut "till befolkningsskikt, för vilka en tid. sPDe: sr första” Täningarnas fors nummer kom gratis in "genom dör- ren med skolbarnen, som fått dem med. :sig hem "av ' välmenande lä- rare.: Skulle” det. ha betalats för dem;,; så ”hadé” avsättningen blivit ringa, "ty lösa pengar hade bonden då för tiden -inte.' Men en tidning som man" fått. gråtis kunde" man ju älltid- titta; i:-före middagssömnen och efter kvällsmåten: - Ock så med denna; Englarid ha lare konsekvens härmed yrkat! att Kinas de merå föl tidningarna med darr i rösten: Ja, det kan den, svarar teaterdirekt rerna i kör, Teatrarna är förståg intr till salu, Det nyä med tipp] slaget är att teaterdirektörerna är villiga att döpa om sina teatrar till: exempel till ”Teater av osten El Paese” eller till vilket firmanarar som helst, under villkoret" att fir- mån eller varumärkets producent förbinder sig att årligen betala en , ansenlig surima för denna reklam. Utan att äga andra rättigheter än affischörens, 'skall "industrier. få - tillfälle att finansiera 'de enskilda teatrarna, Det är sannerligen ett originellt "uppslag; värt att efter- ” följas av andra bekymrade chefer för enskilda teatrar. De teaterbit- na, som 'stöder” förslaget; åberopar sig med rätta på att tidningar 'och tidskrifter far in annonser och i - praktiken efidast förmår förmedla nyheter öch kunskap samt med- verka . vid opinionsbildningen på sjeks nationella regering på For-| mosa. - Denna regering behärskar dock endast" Formosa med kring- liggande. småöar och är således ej representativ för Kina. Det är ju onekligen” ett ganska märkligt för- hållande "ätt Förmosa-regeringen och icke Peking-regeringen för Ki- nas tal i FN. 3 Peking- -regefingen är erkänd av flertalet andra stater. världen som Kinas” "lagliga regering. men. Fören- | ta Staterna har hårdnackat vägrat att kä Denna" vägran ingår som ett led i den amerikanska politiken att sätta stopp: för kommunistisk expansion, var på jordklotet den än uppträder. Eftersom kommunistregeringen 'ta-]' git, makten "med våld vill "Förenta inte land likaväl som i Förenta Stater- Ha medveten om att den kinesiska kommunistregimen ' inte - består" av några "”fredsänglar”” "men: engels- så, att skall man sö. komma tillrätta med de”. svåra” pro- blemen' i Asien, så är klokast att acceptera verkligheten sådan 'den är och inte sådan man, önskar att. den Peking-regeringen -” satsar » en+.god del av sin prestige på att komma med i FN och 'de drar därav" den slutsatsen att" det kommer ”att gå lättare att få fason på de asiatiska problemen sedan detta skett, si vid "Churchills" och Edens besök i Washington nyligen har, de sengel- som rättmätig. innehavare av re- makten i Kina, Vad Kinas . gränd äv de inkornster som de' får dlemeks i” FN: beträffar Blev] från sina annonsörer, Varför kan då inte” teatrarna. Uppträda på samma sätt och låta : finansiera teaterkonsten" av annonsörer? För > en'stor handels- eller industrifir-| ma måste det betyda åtskilligt, då "en teater bär firmans eller pro- "duktens namn,” Teateraffischerna är synliga i hela staden; De står införda i alla tidningar och varje dag, Publiken köper och sparar ofta progrämbladen. Överallt där teatrarna nämnes skulle den an-. ” nonserade firmans namn eller den annonserade varans namn stå, "Detta måste, säger de entusiastis- - ka ägarna till de enskilda romer- ska teatrarna, vara värt en vacker: slant . för varje annonsör: "Med: dessa slantar skulle teaterlivet få ett effektivt stöd. Alltså skall teat-| i. rarna "bära 'ostfabrikörers namn! - Det statliga” danska "pantlåne-]- kontoret fick "enligt -Ekstrabladet häromdagen uppleva en enaståen- de händelse i: institutionens histo- ria, En 'maån kor inpå kontoret] och satte ett litet. barn på disken] samt frågade hur: mycket pengar) - han kunde få låna per gram för sin K laridet redan från FN:s start med- lefr av. organisationen” men då var nationalistregeiingen Kinas härs- kare. Något juridiskt hinder för avi utbyta; nationalistregeringen” mot kommunistrégeringen' finns inte, ef- tersom FN:s stadga förutsätter. att ett land 2 skall « «'Tepresenteras''. i världsorganisationen av den rege- ring, som' innehar den ' faktiska maktén, . Om ' den regering, som härskade i en stat vid tidpunkten för dess inträde som medlem av FN, sedan störtas, spelar det ingen "roll för medfemskapets utövande om detta skett genom: våld eller genom” fredliga .” parlamentariska metoder, en + Förenta Stalerna. motsätter "sg Jlomeh Av FN likaväl som den vägrar att érkänna densamma som Kinas rätt- mätiga" regering, Den ' sistnämnda ståndpunkten 'betingas givetvis av «den första. Det är inte' endast då faktum. att. -kommunistregeringen' tagit -makten med våld, ' som be-' stämmer Förenta Staternas. negati- va' hållning, det beror också därpå, att Kina icke"visat något fredligt sinnelag utan aktivt ingripit. i Kö- reakriget samt -understött de: kom- lille pojke.- F trodde 'naturli stvis att det var frå-| ga om ett skämt Eller att "man ha- de att göra med en berusad. :persön. Så var dock' icke fallet, Så 'små-! ningom 'blev ”deti. klart I att 'mån- nens ' framställning” ”yat allvarligt, menad, Han: förklarade fatt” han|'(/ absolut ,-behövder,. perigar ddel-; bart, mejö attfihar ku es å tillbaka summan näGta dag. Han ansåg därför att pantlånekontoret | kunde behålla barnet som säkerhet under ett dygn! Det kunde natur- ligtvis inte)kontoret och mannen: -avlägsnade stig "förargad med sin pojke på innen; i + På restaurang! , : -— Nu har jag tagit med, mig ett förstoringsglas, så jag kan se biffen som ni serverar här. . .:— "Utmärkt... Då kanske jag kan få låna det, när herrn ger " mig drickspengar efterått, ." "ma nde -belala/ Ti "attityden iden, - visa prov på fredligt sinnelag och | TE Mm ka yrkorna i In= skat ånyo. energiskt framfört' sina synpunkter till herrar Eisenhower och Dulles. De har åler krävt åt Förenta Staterna Ekall égetingen ' "och: låta denna, 'Tepresentera Kira i FN. Vad Eisenhower och Dulles "sagt till na” engelska kolleger vet mani te Men, några- dagar. efter derås besök förkläräde Dulles ' kategoriskt "att Förenta Staterna ; skulle fortsätta ått' vägra "Pekihg-regeringen: int; de i FN. Om Dulles i i själ "Sch j ta - alltjämt håller fast vid denna ståndpunkt eller om 'han' t ngats att göra detta är oklart. Den re- publikanske ledaren ” i: ' senaten senator Knolvland, 'som 'en på- liflig anhängare av nationalistrege= ten att om Förenta Staterna går med på att släppa. in Peking-tege- ringen i EN: skulle han' lämna sitt ledarskap samt arbeta för. att För- ehta Staterna” skulle lämna FÅ, Märkligt nog uttalade: sig 'senatsle- daren för det demokratiska" Paret på samma sält, Det är möjligt att Dulles delar deras åsikt men även om. han och ' Eisenhower "ické ”skul- rikespolitiska skäl tvingade att slu- måste anses beklagligt ty-den ame- rikanska. hållningen gent emot. Per king och' den uteblivna: normalise> ringen av de amerikansk-. kinesiska del; är ett avgjort hin-| Lö dokina, Hade 4 avstått från dessa krigiska ävertyr "kan det tänkas; att Förenta Stater- intagit er villigare; hällning: ktill 'dengämma, även; om vdetta icke” för der rsöken , ätt skapa” av- örldspolitiken + VDeR är vabsolät. säkert, "Men ”efters m en Å ; när jPeking-regeringej "uppträtt som; - kanis> Fdssken äre: e kånka fado nasinra böna I / att först. måste den respekt'' » för 'grannstaternas - frihet innan. den kan änses salongsfähig i FN-kretsar, ell Kd -.Denna . amerikanska ståndpunkt är respelctabel och ur moralisk syn- Eöglahd seoch ” "Förenta ” hindrar : också rn a från att uppträda med nödig kraft. och fasthet: 1” överläggningarna med östblocksstaterna. "Det "synes « bli de”sa: senare som”i det långa Top- pet 'drat fördelen - av. den'ameti- mänrien resonerar; kallt; "realistiskt 7 Is nt Att något ”stått i tidningen”. ringen på Formosa yttrade i sena=| le göra det, är de tydligen av in- . ta upp.vid Knowlands sida. Detta , kte en'och annan, att dehi i alla fall: innehöll något som intres- serade c "ettameddelande om en tjur som fanns. för betäckning hos en person" som man kände, en.no- | tis om "en 'olycka vid en märgel- grav på ett avlägset men: ändå be- kant ställe, en annons ' om" konst- ning, som; satts in av en "affärs- i”stan, Sådant uppmuntrade fortsatt läsning, för man: visste t i det. som stod tryckt var var” ett" :vittnesbörd om. att man 1 köäde lita på: det lika säkert. hom "På evangeliet. som" Jästes: från pret dikstolen.” + Den, "kulturella och sociala om- -välvning & söm kär skildras” har mäh alb anledning att påpeka i:samband med'«+ det hundraårsjubileum som Det "danske Bogmarked nu begår, Det var nämligen den förändringen fom”. mer än ' något "annat präglade den "fortsatta danska kulturutveck- lingen : både. genom, att skapa ' nya bokläsare och. genom att ge' ett nytt innehåll åt litteraturen: och kultur- "debatten. Genom .de små landsorts- tidningar som : den. politiska dans- ka" bonderörelsen startade under 602 5 och:-10-tålen och. genom .:de Iz fölkbildningsmän ; som ' från; början gav" denna"' press sitt stöd fördes kultutmedvetandet ut på: den:dan- ska landsbygden till fromma för de strävanden som Det danske" Bog- marked tjänat. : De 'danska bonde- ledarnä var medvetna om att poli- tisk frigörelse och: -bondedemokrati Krävde - ett kälturellt" uppvaknande bland "jordbrukets folk. Naturligt- vis var det i. första "hand bygdeny- heterna ::som.: gjorde den danska bondepressen så livskraftig. Men dess ; redaktörer kunde' med stolt- het framhålla" att en årgång kul- turartiklar -i en, daglig dansk" bon- detidning' tiker stannade inte vid "att skapa en '' stark. landsortspress. De. ville öckså ' göra ; sig gällende i Köpen- hamn... Det, börjadg med" att: man gav: ut .Morgenbladet där," Till. den tidningen knöts, Viggo -Hörup; .en män' med stark känsla för jylländsk bondekultur, 'och bland, tidningens en NY CK niin” Duhny Kaye. befinner såg i- | mycket den dominerande" rollen åt- ning varen tidning, oavsett vilket datum » som stod -på. den, Det:var én tid då man gömde tidningarna; äldre personer minns - fortfarande de Sirligt broderade tidningsläggen, som = > mer och mer svällande allt eftersom kvartalet närmade sig sitt slut — hade en plats på väggen vid sidan” av' bokhyllan.” Förmodligen tjänade + det -ett mycket' praktiskt syfte, att tidningarna "bevarades så. slut—:z för .papperets.. skull," skedde vid en högtidlighet som väl inte kunde mäta sig med helgerna och: bemärkelsedagarna, men som i alla. fall. gav "en kärl hade ändå åstadkommits, Man kan! - den politiska - bonderörelsens ledl-. fortfarande ' "Spår, som Det danskel 1egistrera. under de gångna hund-|- "Middelfart Venstreblad : har va- I rit med :'om en tid, då det ännu| De ;skulle , nämligen : delas 'mellan|. säm- abonnenterna; vid kvartalets - ' Det. "före-j —A a STADENS skön ER). en Ewans genom ventilen. n Den ligger för närvarande vid Stads N kdsgården i Stockhol mans” med jagaren Duchess, Ombo hejen 2 Fleet, amiral i : 5 i ja dras här av sjömannen David - är. en jagare och heter. Diamond, | ”tillsams= > rd befinner sig chefen för Home: M. M, Denny... ich ngen sprit: En Sprit: Bruna svenskar drog. kniv BEDERIKSHAVN [ RE) "Ett. våldsamt uppträde . där både kniv och pistol "tycks ha varit i far- ten! "ägde: "sent på måndagskvällen rum':på ” det tyska" fraktfartyget ”Kate .Grammersdorf”. sedan vakt- mannen. där avslagit' en. begäran om brännvin från två berusade fis- kare på göteborgskuttern ”GG 88”, Då” svenskarna. inte. fick .som : de ville,: blev.:de -ursinniga; .och en av dem drog. kniv men avväpnades av den "tyska besättningen; som inte Jade fingrarna emellan, Bråket. "Observerades ” äv -donska marinboväkningen"— 'som made Polisen då man. hade' hört hågra pistolskott, Innan polisbilen , hann fram, stack emellertid svenskarna | iväg med sitt fartyg. -Tyskarna ne= kade till. att de skjutit: och några vapen kunde man. inte heller hitta » « har nu efterlysts och man har bett svenska "polisen att förhöra dess besättning 'vid fartygets ankomst i -hamn, då danska polisen vill. ha reda på hur det hela hänger ihop” och om det är svenskarna som | har använt skjutvapen. . Tea n Mac Dulffie, tidigare 1 att” sätta kaff på elden och duka fram ' färskt bak- verk. Det: år: tidningens : högtid i all .enkelhet;:.:Den . högtiden: och själva: det ' faktum, att tidningen gömdes till kvartalets- slut gav ny- hetsmaterialet en. varaktighet, som vi numera knappast kan' föreställa 088; Därmed grundlades en respekt man :”' skulle nästan kunna :' säga vördnad för tidningens tryckta ord, vilket , blev avgörande" för- det in+ flytaride! som tid vs fick: på chef' för UNRRA:s sovjetryska sek- tion i Moskva -— > UNRRA var För- enta' nati för "Flygande tefat i filmades: över Hardangervidda. tenposten"" filmats" "på en höjd av 4,500 meter. över 'Hardangervidda, hjälp och " Merbygenad, verksam under. åren 1946—1949 — har lyc- kats fn en intervju med sovjetryska tiets H rare Nikita 'Khrusjtjov. :. = "Mister McDutfie frågade denr rys- ke statsmannen om: det är sant att han är svåger till Malenkov och att hans "syster är -Malenkovs” "hustru. 1 de nya läsarskarorna.” ” I samband med: att” man "gömde sina; tidningar .'till kvartalets ' slut lj brukade" man, också klippa ' ut föl- jetongerna'"och sätta ihop" dem till böcker, i många fall de första bök- samlingarna, i :de danska' lanthem- men, Så småningom ändrades för- hållandena, Folk fick råd att: hålla idning.” Böcker. skaffade man sig på annat sätt; Men länge kvarstod "den respekt för pressen som "grundlades under pionjäråren, Ö et var dess :inflytande - som öjliggjorde: en vidgning av den däriska - bokmaårknaden,: en 'demo- kratisering' som kommit bokdistri- framför allt var jett led i, en helt anrian, strävan att genomdriva den dariska: bondeklassens politiska, so- tiala och ekonomiska: frigörelse, en strävan; som :inte , kunde öpptas utan att bönderna också förd kulturkamp.', Förhållandena / är dag helt annorlunda i än när "den danska : bokhandelstjdningen star- tades 1854. Fortfarande 'spelar dock den ' politiska : danska: bonderörel- sens : Jandsortspress : i mångt 'och|” minstone 'inom provinsen, och när den danska bokhandelns veckotid- ning” nu? -hundraårsjäbilerar har man ' ingen ”anledräng' att glömma bort. den roll som: böriderörelsens Pre: spelat 4 kulturk på — Det danske' Bogmarked. 4 Paratyfusfall 1 : nord stra. Skåne : RISTIANSTAD, (TT) Ett '10-tal fall av, paratyfus- här|. under de senaste dagarna konstatez rats i nordöstra Skåne, Fyra. fall har, inträffat i Ki d, därav butionen: till godo, : även om. den I»pe Pi dareti gav: således inga upplysnin” = träffat ivid lasarettets. 4 Öster-” Sk id > 'Khräsjtjov: Khrusjtjov gav till en viss grad'gi na upplysning. om" sina familjeför- hållanden; något som tidigare: Te ib hänt:i. intervjuer med ryska "ledare. ”Av mina; två söner var den. äldre flygare och dödades" under kriget, Den andre pojken studerar:på tek-l; niska högskolan och skall bli.ingen- jör”, ”Har. ni: också andra barn,” ville! famerikanen” veta. "Jag många; och . ”alla' flickor”: Men Khirusitjov For ville inte berätta här många THickör han. hade; inte heller: vad flibkörfia] gör.. Med en glimt i ögat. sade" han? | är så många att jag h t att :få understöd” som . fader: til ; en barnrik' "familj och har. också skat- teförmåner. i denna egenskap”, In- tervjun' med den vid sidan öm” Ma- lenköv just? nu mäktigaste sovjetle=. gar dm. Sovjetunionens politik; Det end&.som är värt att. notera är att Khrusjtjov inte' är svåger fill: mi- nisterpres Er blödtransfuston med: dö dende "komplikationer" har in- "sund medicinska klinik. Då det slinte med säkerhet kan eslutas ;- att transfusionen varit en ät + Hl har lasarettets styresman begärt ” Tutredning av snedicinalstyrelsen. Fallet .gäller - en medelålders på t k sinria, 5 m. tagits in på lasarette' för & En klar indika> ett 'med 'dödlig 'utgårig.” Det var' én 57-årig , kristianstadsbo tom efter besöki Ahus' under: midsommar- helgen” insjuknade och avled den 2 U, betecknas" som - JERUSALEM: 'Fredei återstll- des på fredagskvällen "efter tre da- gårs skjutande över 4 bisk gränsen... barn." Han ses på bilden i Tol:io, Ipunkt oantastlig,, FN- bör ju inte ge kanska inställningen ..: + dit han anlände, vån Honalcona. - stj på en:jor denruntresa för ett såsom FN:s + sa.nila ikop fonder för världens nödlidande den: israelisk- upphörde sedan Nr å potsoner hade dödats 'och fyra £ eliska sidan, la zå den isra- 8 tion ansågs föreligga för blodtrans- fusion, varför sådan sattes. igång. När den pågått omkring ; tid. minu- ter kontrollerade avdelningsläkåren patientens tillstånd, vilket var utan |; anmärkning: "Efter omkring en tim-|' eller= dj då vihmans häftig: ntör : - len äffokiö | frosstiytlnedr | ge 'fllnsfusionbn” avbröts. "omedelbart. Patienten föll '; senare i djup chock, vilket: man inte kunde, häva trots isk terapi; ; ” ”ävervarande blod,, blodprovet p på givarens blod och blod från motta- garen har försaglats, varjämte fätts- medicinsk dbduktion. begär pF Fil den totala solförmörkelsen dionge dags och gjordes av:Johnny Björn ulf. ombord / på. flygplanet Toralt - första filmupptagåing i "färg "av détta' ”celesta fenomen"; som bör ge: både .vetenskapsmän och , milis tära experter. rika; ; Studiemöjligher ter, - 7. Filmen "" som har framkallats . Tr London : har redan : givit" upphov ik till livliga diskussioner. bländ "dem det" intressanta. bildmaterialet. ;Nå= fyndet Sclanng 4 till vad .de ter, från edt här; tillsatts ;.a . Jean Medecin i Niz24 där. man; ”nationa«= - eter "det" tans bredd ellér reserverade parke? fter "kl.2,00 å natten, "I Schweizare: . 'Alltför förtjusta i att föra oväsen, speciellt med motor=+ cyklar. Tyskar; Har en viss fallen= het för att tro att de är ensamma på" vägen." Italienare; " Har mycket lätt för att inbilla sig att de är lika .. skickliga . isom Y sin ' namnkunnige Jandsmån,' 'racerbilisteri . Nuvolari, Fransmän: Alltför. nyckfulla i sin - körning och kåller 'sig, inte strikt på sin kant, ” - md InyZe laya, "vi du, be; , nya - spår :av dens. k. snömannen på. 5,000 mi: höjd: i: ;Chawang-dalen i nordöstra Nepal, . Fotspåren var synlig sriän en viss sträcka men i övrigt såg man inte någon 'skymt hv den 3 mystiska : varelsen. PAN it Jnbn - Laholms. Tidning | är oersättlig. « som annonsorgan. i söd ANRAAAMARAMAMAMA AMA RASAARARANDASDAABARKASKASAMSADIAA, dra Halland YFEYN ARDABA NYFEFIETEITN AMADA FESTETVEFTSTYSTN RAKARADSANAMD WW ombord, Den svenskå- fiskekutern ”. , - skedde under - | | Viking: Det är så vitt man: vet, den : ' ] Holländare 'och | danskar: Har ingen aktning ; för ga=
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.