TERS 7 Mtb ” "Tisdagen- den”13-juli-1954 - 0 "LAHOLIS TIDNING / Det börjar ”oljedöden” förbi? TOCKHOLM. : ; Det börjar ljusnar ifråga om möj ligheterna "att "effektivt" bekämpa den" fruktansvärda oljedöden, som årligen skördar ett oräkneligt antal sjöfåglars liv. Den stora ”oljekonfe- rerisen, i våras utmynnade i en in- . . ternationell konvention med, syfte att "förekommå förorening av. hi "vet "med olja", För: dess. inne- > håll redogör i Svenska stadeförbun= + - dets. tidskrift borgarrådet. Gösta Aerenius,. Stockhölm.. ov. ; "Konventionen 'skall gälla för alla ">. havsgående fartyg utom krigsfartyg, fartyg "under. 500 ton; brutto, val- fångstfartyg och vissa” andra mindre ec betydande 'undantag. Vad beträffar "de zoner, inom vilka utsläpp av olja skall vara förbjudet, gäller att des- sa inom alla” hav skall :vara 505; mil från land men med vissa un- > dantag av vilka. de, som avser för-' kållandena inom Nordsjön, är: särskilt intresse; Den förbjudna -zo. ner skall nämligen -där ' utsträckas, till 100.sjömil från kusterna av Bel-. . gien, Danmark, Västtyskland, Hol- Vv skall. bli" omedelbart 'gällamide för "- tänkfartyg och. att andra fartyg un: "der den första treårsperioden skall eftersträva att släppa -ut. sin» olja så långt som möjligt från länd. Där- efter skall samma bestämmelser gälla" för" "tankfartyg som för torrlastfartyg. a omån 'Vad hamnarna "beträffar. stadgar ". konventionen, att, inom .tre år. efter: det denna, konvention trätt: i kraft "vederbörande. regering” skall tillse att varje huvudhamn” inom respek- ive -land skall vara" utrustad .rned äckliga anordningar för att mot- ta oljéförorening:; det ank er: på . sominarkurs. ”T. h. syns :rektör som efter sin examen ki "? Kyrkan. måste, vara en levande Pp värje regering att själv bedöma vil- ' ka hamnar” sor. skall .anses : vara huvudhamnär, ag : som , skedda överträdelser av derra ”konvention skall också gälla. "Det'kan vidare nämnas att konven- tionen förutsätter att'en" särskild byrå 'skall inrättas "till vilken skall sändastexten;' för" lagar, förordnin- h liknande från, de länder, sig till'k i hör + "och. kä de kyrka; sade tal, in- ledningsvis och underströk, att just missionsrörelsen är ett slående be- "I vis för att'kyrkan är kämpande och, levande. Det är Kristi kärlek; som driver missionärerna ' till' missions- fälten och: arbetet, där, 'fortsatte 'dr Jansson, Missionärerna är kyrkans aktiva arbetare, "som vill” utbreda evangelium till”alla folk? P5 ru « Världen för Kristus är parollen i dag och alla. dagar. Ingen får/vara pässiv i denna stora angelägenhet ut evangelium till alla män> or, underströk tal..avslutnings- varefter han läste Fader 'Vår . och Yad därmed a V- ”Konventionch skall träda i kraft efter det" minst tio samt vedkall de Välsignel över den stora menigheten..'' "Efter en kaffepaus. bidrog som- markursens - elever: under kantor om vad dessa minst.fem r 2 dera Nara företräder :.500,000- ton” brutto' -var- £ Ragnar. Bi säkra ledning SEN S "Familjen Birger Johansson i-Heberg, Sy « , . trinebergare vid elevförbundsfesten.. Fru Johansson var elev år. 19:19- 7 Thorsten Aberg'i' sällskap "med'sin nye' till: den' skola "där han började" sin'fr Elevtörbundstest 1sol: . Halva tusentalet nuvarande och gamla' katrinebergare "hade: i -£år eftermiddag 'samlats i den vackra skolparken till" elevförbun- dets sommarmöte;' när -£. eleven, nypromoverade teol, dr. och kat- rinebergsläraren Bror Jansson ledde det korum som var upptak- ten till mötet. "Efter sommarspalet ”I denna .dr, Jansson en: betraktelse över mi som syns här ovan t.v. representerade vå generationer ka"; och dottern Elly innevarande vi ljuva sommartid” höll Sansd. ordförande, redaktör Thure Matts- son, : som + alldeles ' särskilt . riktade sig ' till. de "gamla , katrinebergare som för åtskilliga år sedan 'bevis- tade någon kurs på skolan, Tal, tac- kade även de nuvarande; eleverna för "deras, intresserade insatser för att göra sommarmötet till en'verk- ligt. trevlig. 'samlingsdag. ', Dr .; Bror Jansson > fick . också" som gammal elev 'en. varm. välkomsthälsning till sin ” läraruppgift + vid skolan,: som "börj; innevarande års 1 ' Efter '" ytterligare / ång. . hö. rektor . Åberg ett spirituellt: anfö; ande” i. vilket han: gjorde i återblic- kar” under sin. 20-åriga ;folkhög- skolläraregärning Irektornstal pas- serade”. många .; både hursöristiska och; allvarsmättade : minnen förbi, Han "tecknade - äver ; en' bild av if med. ett. flertal Häls- lärarekoll den & allmänt upp- skatt: « Nils Palm. av 3. nu F " I dag, den 12:e juli, firar alla som har en kamera :100-årsminnet'” av «den man "som "uppfann ' rullfilmen och gav: alla, människor en :chans att' ta "bilder "genom 'att ”trycka på » en kaapp”. I. USA hedras den mo- derna fotografins fader med ett. nytt frimärke som bär" hans : bild. Fri " märket ingår. i serien ”Farious Américans”, som . innefe de största männen i Amerikas historia, "I George Eastmans ungdom fanns inga amatörfotografer. Det krävdel Rn nämligen en vagnslast med -utrust- k ningstalet.. Hölls' av. elevförbund ning för att ta en bild och yrkes E7 fotograferna måste t. ex. släpa hela sitt: laboratorium med ut i naturen, . eftersom "man måste framkalla di- rekt efter: tagningen, ==". : : - Den fattige springpojken George fattade ett brinnande intresse för detta otympliga hantverk, han spa- > rade ifop lite pengar och startade en. torrplåtsfabrik, Det gick knagg- ligt ända till han fann på — rull- filmen. + Gelantinskiktet . fästes på pappet som rullades på spolar och intog glasplåtens plats i I 2 Plötsligt . hade : George. Eastman samlat samman fotografens skrym- månde: utrustning i en. endar';'ten lådkamera som han" döpte: till Ko- dak, ”därför att det låter som när 'S man trycker, på avtryckaren”. "Alla" kunde "fotografera med en « Kodak-kamera utan att veta något om fotografi, George Eastmäns 'slo- , gan var: ”Bara tryck: på -knap- pen och vi gör resten”. När män hade tagit slut- på rullen kunde man nämligen' sända in hela kame- ran - till East - fabriker, som ": George Eastman . arbetare, ville han dela med sig av sina rikedomar.'. George ' Eastman blev en pionjär också som indu- strichef: En. viss del av företagets vinst delades'ut bland arbetarna, som dessutom fick stora gratifika- tioner, 1919 skänkte han bort' en tredjedel av aktierna i sitt företag, som då var värda 10 miljoner dol- lar, till sina anställda. .: Noa - Det, i "omöjligt" att räkna alla miljöner " som ' George Eastman skänkt ' bort till välgörande ändä- mål ay de mest, skilda slag. En viss "Mr Smith” gav 20. miljoner dol- lar till en-teknisk ; högskola, ' och först långt senare blev det känt att "Mr Smith” var George Eastman. Han grundade en mängd tandklini- ker' över 'hela USA för att ge bil- ligare tandvård, Musik” var en av hans : Hobbies, . och han: grundade framkallade, och monterade bilder- » > na, laddade kameran på nytt och sände tillbaks den.: Det: kosade 10 dollar på den tiden, «icnvsn0 Detta' var år 1888. Strax. därpå "experimenterade Eastman” fram: en " celloidfilm som" gjorde det möjligt för en-ahnan stor amerikansk pion- jär, Thomas Alva Edison, att full- ,;borda Kinetoscope och därmed lägga grunden -till: Hollywood och filmindustrin. 5 ec Hos . George" Eastmans företag växte våldsamt 'och snart blev' den forne] springpojken en rik man, En gång hade han slitit hårt och tjänat 15 kronor i veckan. Nu när han var kskolor, teatrar och symfoni- orkestrar... 7 a et AN En (dag år 1924 donerade han 30 miljoner dollar till ”en skola med motiveri : > ”Framåtskridande beror nästan uteslutande på upp- fostran”. Så sade en rian, som av ekonomiska , skäl tvingades sluta skolan vid 14:års ålder, Co oc Även i dag är George Eastman House Of Photography det domine- rande ' företaget inom . fotografi. ”Kodak” är känt över hela världen som : ett annat ord för ”rullfilm”, Och idag "hyllas detta företags ska- ville låta fotografera" sig,. mannen -. Miljonär och sysselsatte: tusentals till foto fär folket, 5: -|nar Orrling. samt av: glädj pate, fotografins fader som' intel markarydsrektorn Gun- ren dr: Lundegren. ä E Avslutningsvis underströk: rektor Åberg sin. starka tro på. folkhög- han speciel!t betydelsen ' av att rea- samverkar i bildningsarbetet; :En trupp” graciösa' sommarkurs- flickor” gav- därefter en" trevlig gymnastikuppvisning under; fröken Gudrun Svedbergs ledning,' Och 'så var det dags att samlas till 'en en- kel måltid i skolans matsalar; där husmor ' och hennes "raska" flickor ordnat ' för besökarnas ' lekamliga välfärd, Ne Un Kvällsprogrammet gick i den 1; tare stilen med respektlösa ”por- trätt av lärarna, tablåer ur Fridas visor, lekar och dans. '.. a Den synnerligen lyckade elevför- bundsträffen avslöts fram imot mid- natt: och många glada skol 5 - I Polens 'ockupation förorsakade skar vi ; : elier' rent; av.. flyger av: Den, får ;, . 3 Dy - medhjälpare, dr Bror Jansson, ika studiek Kommunistseger? — N 'Poléns bisonoxar förökas: på nytt Enligt en färsk rapport "av polska regeringen. trivs" Polens "bisonoxar bättre än någöhsin, tack 'vare” den | kommunistiska regimen” Regerin- gen grundade' år: 1949 ett särskilt administrativt : orgän "inom "statens skogs-" och villebrådsförvaltning i syfte att försvara och förbättra lev- nadsvillkoren" för". Polens” visent skogsd "befol- kade ' större "delen av” Elropa” och som numera endast kyarlever i Po- len: Genom '". visentförvaltningens försorg'har de av nazisterna "under dorna”' närapå”? - helt meddelar rapporten.” :Visenten, : den” europeiska bisol oxen; är. 3-4 meter lång och: om: kring 2-meter' hög samt brukar; ha en' vikt på 600—800 kilo.'I'den polz' ska visentparken' fanns år 1914"om. kring ':700 : djur;: sundé; världskriget roade : si; A och ityskåofficérare”) serade": jakter ' på de djur! När Polen återvann” S digheten år 1919; fånns i reservatet vid i Bielowicze i - utdöende visentsläktet,' Vid det tyst! ka överfallet på Polen år :1939 fanns ide: väldiga: skogarna "åter" 146 vi- -som' mördare; Fält" öring ibrukade. person- ligen leda" de" jaktsällskap som nä? rapå' helt utrotade" visenterna:;" När kriget var slut fanns” det endast 35 visenter i Polen. Det folkdemokra= tiska Polen nedlade 'stort arbete och stor omsorg för att åter öka'anta- let bisonoxar, och” som” sagt, har - | framgången inte uteblivit; konstate- "dras det i den- officiella" polska rap- porten, Centrala bilregistret upptog vid ingången av. sista kvar- talet i" fjol :: 530,200- bilar, därav Å hade då passerat revy då gamla skolkamrater och vänner träffats och språkats vid efter en i åtskil- liga', fall kvartssekellång : ”skilsz mässa”, CC Ce ena VG : Ragnar Änglavakt i mn barnkolonin id -MALMÖ.' (TT) RN "+ Under , ett intensivt åskväder på lördagskvällen svävade tio barn vid SSVH:s barnkoloni i Satserup norr om - Hörby i" uppenbar livsfara, Blixten ledningarna . medan: barnen :sov ' vindsvåni ” Blixten, ; studsad slog ned ide elektriska som, en'eldkula tre gånger mellan |. golv och tak och hoppade som en Fing: boll mellan 'sä: i nan den gick ut via en annan el- ledning.” Strax efteråt: rullade en kulblixt in genom dörren i nedre våningen, : vände och" for'ut'igen, slog av' ett stycke av husets ena|- gavel och splittrade till sist ett äp- pelträd i närheten, Telefon= och el- ledningarna förstördes, - men, för övrigt: blev det inga andra mate- rialskador den på husgaveln.. som gjorde en invecklad vetenskap] il: in-J. 421,300 personbilar; vidare 8,400 bus-' sar och 313,600 motorcyklar : jämte 22,700. släpfordon,' meddelar statis- tiska centralbyrån. Det närmast fö- regående kvartalet nyregistrerades 24,000 : person= H och: 3,200, lastbilar samt 14,000 motorcyklar, , Poa I Hallands län var -hemmahöran- de 10,174 person- och 2,513 lastbilar, därav ;' 190 resp. 393 i. yrkesmässig trafik, Vidare var: här. inregistrera- lltmer intim, för- de 190 bussar. och 8,754 'motoreyk- hade fbegyat en ar er 3 länder, | ståndelse: lar samt. 481 släpvagnar. : iv -fv77, v deras tänkesätt påver- för, och emot likbränning ånyo luf- "sed. Inte heller kan man kalla den | De' många 'stendösarna i vårt land, För mce-föra rei? : sprova. hjälmen .. -mer än hatten! - STOCKHOLM. Co Pr d. ter löper vidare. Men vil den ”vanlige” me-föraren och 'Seooter- åkaren se ut som en tävlingseyk-- — Allt fler "och fler" använder skyddshjälm men åtskilliga drar sig för att se så "tävlingsmässiga” ut, säger ombudsman Igor Theander i Cykel- och sporthandlarnas riksfö; bund. Folk vill inte väcka uppseen- de, men det är nog på tiden ” att man lägger en”annan syn på" sakefi, för ' skall > hjälmen . vara till ett verkligt skydd 'så kan den Kelt eri- kelt inte se hur ”civil” ut som helst. Om man gör klart för, sig. vilka fordringar som -måste .ställas..på :en användbar skyddshjälm så framgår snart att det inte är så lätt att kom- binera de teknisk anspråken red ett civilt utseende." Var. och 'en som någon” gång varit. tvungen att an- vända en hjälm 'vet att den egent- liga: hjälmskålen | måste, infodras med en bärutrustning som utan att : [trycka håller hjälmen fast på hu- vudet ” och "inte. endast: fördelar hjälmens vikt utan också fördelar de "på hjälmen av skyddshjälmar på motorcyklis> Ny programledare ne va > > Karl-Gustav Svensson ” Till ny förbundsprogramledare inom. SLU efter '- Stig ' Jonsson i Borgholm » har utsetts Karl-Gustav Svensson från: Sollefteå. ' Han skall även handha det administrativa ar- betet inom. Bygdeted SkGlstriden i... .. Mö så åa! "Oskarström ” 7 Vad skall en intagnings- nämnd. vara till för, .har di- striktsöverlärare Birger Jöns= son' i Oskarström - frågat dom= + kapit!et med anledning. av att rektor Folke Möller. vid kom- : munala mellanskolan intö:in- kallat nämnden, Rektorn hade sagt, att detta berodde på att - innevarande: vårtermin av 24' sökande 27 till klass 1' inte var behöriga - till. inträde och tre' elever hade intagits i andra : skolor, : sr . I sin, skrivelse til domkapitlet ansåg hr Jönsson, att.rektorn inta. git eleverna på egen hand utan att ' höra intagningsnämnden. Detta be- tecknar hr Jönsson'som ett diktato« riskt tilltag, Han begärde, att: rek= tor Möller skulle åläggas att sam. mankalla - nämnden, I annat fall ämnade hr Jönsson, avsäga sig les arbeta” som reporter i SLU, bladet. Svensson tillträdde sin nya Befatt- ning den 1 juli, «3 00 00 a Karl-Gustav: Szensson är: född 1933 i Ullånger, Ångermanland, där föräldrarna. är. jordbrukare, - Efter realexamen i Härnösands läroverk n samt med-|d tskapet, Efter att ha genom- gått - av, på folkskolecxpeditionen inneliggande" dagböcker med' exa= mensutdrag ifrågasätter hr Jöns. son om de elever, som intagits av rektor. Möller,: varit berättigade härtill. Fr a » Rektor Möller erinrar i sitt sva= . blev ”han,' hösten 1950 biträdande |romål till domkapitlet om k. mits - itölade" krafterna ör "bondeförbundet | bestämmelse att integning i juni vid . en > smäll LNkformigt "på :hela skallen. Denn& bärutrustning. mås- te naturligtvis 'vara. elastisk; Detia förutsätter. ett spelrum mellan bär- anordni och. hjälmskålen;: Även denna: skål måste ha en viss: elasti- citet för :att:avfjädra en :stöt Ett för att en smäll" kan i hjälmen, 4 st tan : . Detta -spelrum' mellan hjälmskål och bärhuva är utomordentligt vik- tigt och får inte vara för litet, För störthjälmar vid tävlingar föreskrivs ett spelrum av minst 30. mm; Inte heller en" skyddshjälm för den vari- lige "'me-föraren kan ligga" tätt till huvudet som en' mössa; varför, den göra: en buckla , måste ;byggås tämligen hög. Det ci- vila I utseendet måste: alltså träda: tillbak: de'”tekniska: fordrini ingen / nytta ,; om ; den inte sitter verkligt fast. på: huvudet och allt så inte vid en olycka förskjuter sig spelrum är erforderligt också där Ångermanlands distrikt och senare SLU-ombudi där, Samtidi med den, da bef: båg. gen månad skall verkställas av rektor, Denna har blanl de till intagning var han även chef för prenumera- tions- och distributi delni; dkända sökancena mottaga lär- jungar efter deras kunskaper, då .på tidningen : Nord-Sverige, - Han medarbetade även, i Nord-Sverige med artiklar och reportage, antalet inträdessökande' är : mindre än antalet tillgängliga platser, med den befogent som. tillkommer . intagningsnämnd. - Antalet älda / emellertid inte: uppnå sin fasta po- sition genom tryck punktvis eller genom halsremmen.' 'Köparen bör alltså utprova sin hjälm betydligt noggrannare. än sin. hatt och inte absolut hålla .på ett märke som han tänkt sig om”"ett annat ger:bättre passform till hans huvud, Fastspän- ningsahordningen måste också. ge möjlighet att sätta hjälmen så som man” önskår ögh-ävén ått förskjuta den''en aning: under ' färden. Inte heller bör: skyddshjälmen gärna va- V försedd "med : några utskjutande vulster eller liknande, Om: man 'vid én; störtnihg: blir hängande, så' kan huvudet : vridas runt, något som kan kosta "nacken, ne mm ”hedniskt gravskick”, har åstadkommit” en vidlyftig 'dis- kussion, där de. garnla ar & NO : Sedan vupphörde på nytt:seden at bränna” de. döda, och .man' övergick tats; Härvid här man -på ömse håll gått ; till: överdrifter 'och. tillvitat varandra åsikter. och tänkesätt, som värken fir bibliska eller kristna. Att kalla: kremati - gravningsskick” "torde vara” lika oriktigt som ”att beteckna jordbe- gravningen':' som specifikt 'kristen enä' eller: den andra seden "fäders nas" gravskick”;; Ty" sättet - att: 'be- handla den. döda kroppen har;skif- tat genom tiderna, ”:. =: Historien, så långt vI känne vittnar. om att våra äldsta förfäder jordade "sina döda utan' bränning. vilka stamma från den yngré stel åldern, är jordgravär; i vilka de 'dö- da utan att brännas blivit nedlagda. Detta vårt äldsta kända gravskick synes ha praktiserats i hela Norden för : cirka 2,500. år: sedan. Härom vittnar”, alla våra 'gånggrifter och hällkistor. ' Jordbegravningen skulle sålunda ''snarast- kunna : betecknas som .”hedniskt gravskick”. Att våra fäder 'sedan övergav denna sed och begynte med: bränning av de döda, betecknar ett högre kulturtillstånd och torde säkerligen vara inspirerat av, religiösa inflytelser. Nordborna le Sedan dess har jordbegravningen till 'jordb De: döda, grav. sattes i ”hög”. Vikingarna. byggde väldiga stendösar och fö i stora: graven inte" bara, den utan jämväl hans häst, pa ns b hans, '. redskap. ',Ävei ecackland. inträ till klass I! i juni var 34,' varav fyra ;inte hade de' behövliga .'.13,5—14,5 poängen 'och :' tre elever; som, anmält sig. i andra och tredje. hand, blivit intagna : I -- andra skolor, Alltså intogs 27. ele. ver. Åtta platser står till förfogande , för kvarsittare och nytillkorhmande; med ' intagning.. för ; de 'senare i augusti. :- - Nå "Som svar .på överlärare, Jönssons fråga; vad intagningsnämnden skall . vara till för, hänvisar rektor Möller till gällande författningar- samt "till ”Aktuellt . "från ' skolöverstyrelsen”,'. årgång 4, 1951, nr 10, punkt 6. "Be. träffande”, hr, Jönssons, ”studier”', 1 examenskatalogen om berättigande -| till inträde iXhögre skolor hänvisar rektor, Möller också till 'skolöver= styrelsens övannämnda publikation, , ” ur vilken han citerar: ”Utan”att ha ' helt fyllt. de fordringar. minimivill= . koren-'för intagning har, har” tills '- sammans 50 sökande tagits in”..De ' formella” villkoreh är. 'alltså,. säger rektor Möller, att betrakta som: en,” . norm, vilken dock i enstaka fall av derskridas, Under de "senaste, fyra åren har sådan intagning skett en. dast i två fall, Vid den aktuella in. | ulnget, behov "tagningen .1' juni ligger » högsta poängtalet:på '22 och det: lägsta på: 13,5. poäng, varför. de” formella: mi= nimivillkoren uppfyllts: on att sammankalla hustrur, somm för detta” dats. Man trodde att de de världen i mycket skulle vara lik den nuvarande ,ochiatt man kunde behöva: alla":dessa ting. Nya relis giösa strömningar Hade-sålunda till kommit och påv egravnings- skicket, 7 oe varit vedertagen sed i vårt land, yt- terligare helgad och befäst genom ning dock förekommit även bland de kristna anses vara bevisat, då man i katakomberna i Rom påträf- fat urnor med korsets tecken inne- niskor.-Det kan dock 'vara möjligt att denna aska är lämningar av så- och blivit brända på bål, +... "Efterhånil + blev " emellertid lik- bränningen :" ansedd som hedniskt gravskick på grund av de allt stör-' re ” förföljelserna i det andra år- Kundradet' €; Kr.,. då: bekä 1; kroppar brändes och askan ströd-« des för'viriden för att därmed ”ut- släcka” de kristnes hopp om upp- - É det explosionssäkra "däcket utan slana' | «| kades, inte minst beträffande det - | tillkommande" "livet. :- De: såg hur | dess: kortare: blev. färden till” Val- arabisk. författare vid namn Ibn | Fadhlan, som ville veta vad de hade ;lför sig. En av. svenskarna sade.då: > | hyser för honom, andra folk bri ide sina döda och 1 vära dagar synes eldbegängel- sen omfattas "av allt fler och fler och det ena krematoriet" efter det hur "denna andra uppföres. Till detta har också l med religiösa" föreställningar. ' De fick höra att själen med lågorna svingade sig upp till paradiset,”och ju snabbare elden förtärde kroppen, hall, Den isländske sagoförtäljaren Snorre : Sturlasson - berättar, att svenskarna en gång, då de skulle utföra en eldbegängelse, mötte en Vi bränner-honom, så att han utan dröjsmål går till paradiset, ty den kärlek' som hans Herre och Gud - vinden vår kyrka av: principiella, etiska och teologiska skäl ställt sig tole- rant, Icke så den katolska kyrkan. Människor kan ha olika inställning till saker och ting. Varje tänkande människa måste emellertid erkän- na, att den som bestämmer om "att hans döda kropp skall brännas, kan vara en-lika god kristen som den som önskar. bliva nedbäddad i jor-]- den: Vår skröpliga' stofthydda skall bliva jord igen, och det är av föga betydelse '' om - denna förvändling sker = snabbt. , eller långsamt, Det odödliga i människan' har ju dess- öri! lämnat k Men fel- att blåsa och i ett ögonblick taga honom med sig. "rev en ' ”Bränneåldern” .. i! vår historia faller. med bronsåldern och omfattar tiden 2000-—700 f. Kr. De mycket talrika lerurnorna, som hit- aktigt torde 'det>sålunda vara att förbinda. det ena eller andra grav- skicket med mer eller mindre evig- tro är icke bunden' vid gravarna 1 kati ”ävå under de förhålland brsättnir åk "av sh 1 i'form av dagtraktamente. och rese det kristna tänkesättet.” Att brän-| hållande "aska efter . brända män-[, dana.kristna 'som lidit martyrdöden | hetstro och odödlighetshopp. Vårl den har därför före. i ar ' rektor Möller.; Det Ni, Urågasättas, om rektor, tt att sammankalla nämnden, - har" ersättningar uppstår, Rektor Möller hemställer ' att ”domkapitlet måtte 7? lämna överlärare Jönssons skrivel- se-utan avseende, ” | MF Den. rödhåriga Rhonda Fle- ming I en stranddräkt, som fak- tats i högar och grustag med aska utan ' sträcker sig vida högre upp. : 2 . > "Ernst Sandgren ' tiskt är en kombination av gany - . malt och nytt. - f " LABOLMS TIDNING - ENDA TIDNI G SOM UTGIVES I LAHOLM rektor må utan 'sådan intagning uns. I. +.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.