4 , " sation? " tionsregeringen; rerevvveevveevevvevryvevyyvevryv YtertrYPt re YYYYY YT SYT vrerYverT vv vyryrtv SM oldboys i tennis avsluta= [P2 i med. I på cirka 127 miljoner kronor 1 den 1. but Till des på finaler på regntunga soanor och I nee och blåser väder. Som vän si detta kommer diverse mindre be- sparingsåtgärder . på i runt tal” 30 så k Nivea om han fich äpoa ar andra set till Sten barn 6-3, 6— AN Högerns truinfess : > inför årels val ” Högerkollägan i länet har gran- skat de fyra demokratiska pårtier- nas förutsättningar inför årets val . De är inte så värst goda” vare sig för . sossar," "-borideförbundaré : eller folkpartister enligt denna prognos. Kollegan slår: fast, att sossarna syhnerligen ängsliga inför” "den fö- kronor. in blir allt- joner i besparingar. Men högern har också” föreslagit söm medför I adsst ringar och minskade inkomster för staten, och det är dessa högeragi- och brett ordar m hi tesänkningsförslag. Högern yrkade samma 7 år som sjukförsäkringen des på att jä bättras 'motsvarande en kostnad av cirka 25 miljoner? krono; Därtill kommer att. hö inte ille "vara med om” att begränsa bolagens fria r ,” men .att enom ökad kollektivanslutning er rädda vad som räddas kan, Bondeförbundarna är 'inte + bara ängsliga; det är rena panikan över fanflykten: (Vilken fanflykt?). Pen- ningvärdeförsämring, skattetryck och regleringstvång "är ting som bondeförbundarna slätar över, me-. har högerkol! egan. Ja, det är inte mycket bevänt med folkpartiet hel- avi skri äl t och detta”: är: det räknar med att om riksdagen gått på högerlinjen i denna fråga, så hade. statens "inkomster minskat med ” minst "150. miljoner kronor. Detta är lågt räknat, Men vi kom- mer ändå. fram till det resultatet, att högern föreslagit besparingar på omkring 160 miljoner kronor, men ler. Det om 'rättssäkerher | utgiftsök eller : kade: in= ten bara, I och för sig är detta "inte lkomster — för staten "på "minst 15 miljoner. mon » fel, säger högertidningen' en: smula ' nedlåtande, men det är heller inte mycket att komma med i valrörel- sen, vc ft -Men högern bar. laddat "UPP, må "ni tro, gott folk. Högerpartiet Pbes finner sig nämligen i den lyckliga ” positionen "att ' genöni" ålerhållsarn- het i riksdagen kunna visa väljar- na i' detalj hur en'skattesänkning snabbt kan genomföras”, ropar k 1 Jegan och strålar av förtjusning. Innan vi tar upp högerns strålan de : änk örsl; "och de Jä När man dränskar dessa initiativ '- 1” riksdagen "och! mför deri 'med högerns störvulna tal om att'partiet visat här en såabb'skat- tesänkrings skall kunna: genom: ras, då, undrar man om "högern git! mönstret för sin skattesänk- ningsaktion ” ifrån Ebberöds bänk. Någon reell" bakgrund till. .densäm- ma finns" nämligen". inte. iförutsättningar . detta bygger på, skall vi bara ägna ett par ord. om "vad som hänt sedan det i ”panik” val, Tvärtom —— har. "inte ören något annat att. komma med är det "varande bondeförbundet kom med i regeringen, ". ,;' . Bondeförbundet gick med i Tege- ringen för att medverka till en sta- bilisering av penningvärdet, vilket hade rasat ner mycket oroväckande under åren 1950 och 1951, Nu skul- Je alltså bondeförbundet, "enligt vår ( halländska högerkollega; befinna sig | ' i panik över penningvärdeförsäm- "ringen, Kan högerorganet tala ' om! vari denna 'periningvärdeförsämring, son . skulle ha skett sedan koali- - bildades '; hösten 1951, består? Det hade nog: varit skäl i att kollegan satt sig närmare in i det spörsmålet innan denna vårdslösa propagandafra: slängts ut, li inte mycket att hurra :. NERVOSITETEN / hos. högerns valmakare griper omkring sig, på- pekar Skånska Dagbladet (bb), som konstaterar att högerorganet i Skå- ne, ' Dagbladet; "redan | a. så något mellan 155 och 160 mil- | tatorerna glömmer, bort då de vitt |. nens pensionsförmåner skulle för- D "hälsades med: salut från Kastellholmen, där ett arädkorapant" stor uppställt. Hör glider ”Admiral Usjekov”, förbi (under): Längs :kd åernd hade. mycket for samlats för: att se den ryska eskaderns ;;18 runda miljoner harr ånslagit. för "inköp .av' nya: trans- portplan till flyget. Valet; har fal- lit på det engelska Hunting Perci- val: ”Penibroke”. De aktuella 'ma- skinerna .kområer "att, täcka: beho” vet av; flygtransporter i fred samt bilda en" stomme, som 'i krig kan utökas "med. +. inmönstrade ' civila flygplan, framhåller ;i försvarssta- bens tidskrift Kontakt med krigs- makten kapten. L. Ljusberg. , Någon: kanske stegrar, sig" inför de många miljonerna och tänker att det. vore, bättre .om de "användes till: inköp” av. attack-. eller, jakt- flygplan. Käpten Ljusberg ställer en motfråga:” Vad betyder trans- hur. kande. påverka: de. stridande, di y har kommit högt" upp i falsetten. SK D : misstänker emellertid att detta b. släta med att rösten "bondeförbundarna hunnit bli var- ma 1 regeringsbestyren, utgjorde |; fyra ' procent, Dessa fyra Procent härledde först och främst från den |; lönelyftning, som lantarbetarna och I jordbrukarna | fick via jordbruks- . Uppgörelsen. Saken var nämligen den, att dessa tillhörde den kate- ”gori, som "”hade' en "viss eftersläp? ning att ta igen, Det var med bön- deförbundets ” goda minne denna rättvisa ”vederfors dem, Har höger- |. organet "något emot att jordbrukets folk fick denna, rättvisa "kompens Utöver denna Uidning uppåt på fyrå procent har icke penningvi det försämrats sedan 1952 års inz gång. Eller kan högérorganet:'be- visa något annat? I så fall motser vi med största intresse svart på vitt 1 denna fråga, '" " Följaktligen" menar: , att bon- deförbundet . inte har någon som helst anlédning att hysa panik- känslor inför årets val med 'anled- ning av ' den" ekonomiska politik partiet medverkat tilll Den har i stället gett. till resultat att den våldsamma inflationen hävdes och att vi verkligen fick ett stabilt penningvärde, - . Så vär: det: högerns kattesänk- ningsprojekt, som 'skulle leda till en snabb skattesänkning, Det gör det emellertid endast i högerpro- dan, Om man dersöker hö- itiatt stod. | Vordbrukskassorna "> Man räknar "med att -. om; högern penningvärdeförsämringen '” under SN göra valet '] på sitt ”skattesänk- ]: första halvåret 1952, alltså” sedan ningsförslag, som inte tål någon mer. ingående granskning: ; SDS gnäller på nytt öm att bon. ""deförbundet » enhälligt accepterat .uttagningsprocent - på 110 för .nästa budgetår. Det skall vara hö- 'gertidningen” Sydsvenska Dagbla- 4 det för att finnå' en sådan hållning dubbeltungad.: Saken är. helt en- kelt den att det saknas finansiella förutsättningar. för att sänka au ;tagningsprocenten till. 100 för "ta år, om man nämligen. skall, ha- lansera ' budgeten, : ett. krav som högern inte frångått. Det är rege- ringspartierna som går i bräschen för en sund finanspolitik. Högern | däremot bedriver här som på an- sjsom. stridsmedel är rörligheten, för- ; kunna "växla blixttempo: = ia Flygets's. kanske "största fördel tt" snabbt, mellan” vitt "skilda" stridsområden. I krig skäll ett flygförband + nere i Skåne : 'med några timmars” "varsel vard. berett ätt: operera "i" övre Norrland.: Ett måödernt attackför- fn flyger denna sträcka på min- dre'än två timmar och för det fly- gande förbandet. innebär. kravet: på snabba :'ombaseringar : inga - större problem. ; Men; för, att sköta flyg- planen på marken krävs 'det spe- er, Ett - modernt reaplan: är et! så "komplicerat instrument att | både torerna,” vapen; rådio- :öch dra en ren d tionspolitik, . et Ja, åtminstone ifråga « om. "sk fesänkningen, Men" det ”illusions- numret blir nog snårt genomskådat i valrörelsen, oc hade över 153, 000: medlemmar a är 1953 "Drygt 153300 'medlemmdr fanns | högkvalificerad personal, ; NN darutrustning måste handhas av -Det- vore slöseri; både: med Ae sonal och pengar: att. placera så- r-är det "lätapligare . att låta dessa specialister. följa, flygförban- den » vid ombaseringar : och endast överlåta den enklare delen av, bas- tjänsten 'åt flygbasernas fasta per- sonal. Lika 'oekonomiskt är det "att förse alla flygbaser med reservde-. Jar. och specialverktyg. för samtliga det i: landets -jordbrukskässor vid senaste - årsskifte, - upplyser : den senaste årsstatistiken från Sv. jord- brukskreditkåssan. Talrikåste an- slutningen uppvisar Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län, där medlemsantalet rör sig omkring 16,000, å 14,200. De lägsta medl i lanstyper. Men om nu de telk- | niska specialisterna! och de Ni YE skall följa flygförbanden' så måste de" också "kunna - -förflyttäs mellan baserna . nästan. lika > snabbt som flygdivisionerna,;" I Flygtransporter blir här den enda effektiva Iö talen företer Blekinge och. Koppe bergs Jän Sa en I dessa skulle ha verkat på beskatt- och hur]. 035 med Temmar, fördelade r på 28 kassor, Ut- ik ningen om riksd. till > äventyrs ' hade godkänt dem, har högern inte presterat . någonting, som resulterar i en skattelättnad, Jo, högern ville: inte vara med om 'den 'obli k äka Sdf "steg i fjol med nära 6 milj. kr til e;a 2914 milj. kr. En del kässor företer mindre gen av" probleme transportflyget =. en..." betydel : faktor. för vårt flygvapens operä- i tionsmöjligheter, met SS uppgifter 2 ö Stal 3 1 ur I för- förmedlad inlå än utlå , Bl ut-: och inlåning senaste året: 1. a. kan nämnas följande siffror för svarsgrenar kan” med Hyg snabbt” nä avlägset : belägna frontområden, sårade och sjuka kan snabbt evå- . ringens genomförande, Den linjen är högern ensam öm, ty samtliga : Övriga partier anser, att sjukför. säkringen är "utomordentligt viktig framför allt för: de samhällsmed- borgare sbm nu är fotalt öskydda- de mot ; sjukdomens ekonomiska konsekvenser. Dessutom ville hö- gern ta bort 'bostadssybventioner- na, d. v. 5. höja hyrorna för åtskil- liga människor. Dessa b Falkenb gsortens 'jordbr 3.847,000 resp. 4,252,000 kr,. Halm- stadsortens, .;, 57,000 resp. 2,654,000, Varbergsorténs 5,551,000 respektive 4,259,000, " Norra "Hallands 2194,000 kueras, och . kringrända - förband kan uridsättas' från luften, ; Även i fred har". transportflyget en stor mission jatt fylla för -att resp. ” 2,190,000, - Laholi 1,014,000 resp. 1,353,000,. XKnäredsor- samt = Våxtorp-. Hishults + resp. 571,000 kr, + 0 oc . beräknas medföra ett skattekortfall Ån tens tens 9350,000 resp. 1731) 000, HarE- linge 579,000 resp, 1,219/ 000, Vessi- gebrobrtens 594,000 resp.” 830,00 1, 367, 000 I Alvsborgs län redovisas 8963 8 ”iordbrukskåseot. vid flygförban- den och. vinna” dyrbar tid. Mark- Kassornas utlåning steg här i ol med nära' 334 milj. till c:a 24 milj. kr. I regel -var den förmedlade in- större än utlåni men det ges åtskilli a 2 undantag. från 7 Te- portflyget för -flygförbanden' och |. : Våldsamt sl seri ras under: övningår, "flygande” per- sonal. skall flygas" till utlandet för att .. hämta” flygpla flygplan; utrustade” som ygande lekti lar,s. utbildas 4 och 7 i fygspeciötiater hb Och.så är. m ingen - den att de nya transportflygplan, som vi nu skaffar oss. skall användas på: alls ra bästa sätt, d., för transport |: av personal och materiel, som flyg- 'och "som "flyg de lek- tionssal; med virke menar. ;kritist amerikan måskirer, ” I här sällan” ha nomiskt änker på att 'eko- ”planégra" sina . byggnader, byggnadslära vid universitetet i Moscow, Idaho, : USA, Walter ;R, Friberg, sedan. -ett. par a verksam i Sverige fö: ningsarbete, i + Det. verkar," säger han, som .om jordbrukarén' här. i "landet skulle vara :betydligt . mer itraditionsbun- den, än''sin'. amerikanske kollega. Nå, detta är naturligt med hänsyn farande” är "ungt: och livligt. syssel- satt. med” uppbyggnadsverksamhet, ; Här. i Sverige tycker jag mig se en. tendens till att man fortfaran- de bygger på samma satt som far- far + byggd Efter -- amerikanskå förhållanden är. ett sådant. bygg- nadssätt.. praktiskt oförenligt med den nutida :jordbruksproduktionen. Och +det. tycker jag i ännu högre orde vara fallet för svens Ilanden : där ju jordbru- nnu” "snabbare det fnnå” "någon änhån förklaring till. att: lantbrukarna - så långsamt ig efter : moderna bygg- märke, tl de es da mängder virke son används. kan "det inte "| möjligen förklaras av att när far- "Ifar' byggde så var virket nästan värdelöst ur, försäljningssynpunkt, och 'de flesta lantbrukare har. ju fortfarande i mötsats' till de ame- Tikanska ganska gott "om" skog. Dessutom har.jag hört att arbets- kostnadernå, som nu är" tämligen höga även om de'inte är så höga som i Amerika, 'för inte så längé sedan var mycket låga 'vid lant- bruket. "Det kan. betyda” att. det kanske' ändå var ekonomiskt 'rik- tigt, att bygga sådana virkeskrä- vande och stabila - byggnader, Se- dan har Prisutvecklingen gått så hastigt : att lantbrukaren inte har hunnit. med 4 sina kalkyler utan J avs . vad, pårtierna vill uträtta och 'verk- / att det skapas eh hel höna av varje :lgetens : börige dem deras” rätta värde och 2 proportioner, Att föra en propagan- " föte gagna någon. Konsumenter och | Skulle inte 'en sådan upplysning ha uttalar; it professorn 1 lantmanna- |” går ” på måttful ihet och "ob prop ker fom bekant partierna både att framhäva sina, egna strävanden och ikter .och att'nagelfara och kri- ra : andra partiers. verksamhet. Visserligen. ser - man. att. det bl. a.| beroende på personlig läggning hos talaren eller skribenten fästes stör- dessa led, men båda är förvisso be- hövliga :för : att folket skall få så riktig. uppfattning som möjligt av ligep uträttar. . sVad « särski der, det: "emellertid alltför ofta, liten fjäder... Och inte hellér. drar män sig för, att tala om förhållan- dena'i get land på ett sätt som vy bild både inför det egna sAtt trivseln fandet och utlandet. bländ vå inte: kan :- öka genom missvisande jämförelser; «- som + framställer - vårt land i en oriktig dager, är klart,. 'JÖverhuvudtaget synes man i den” politiska propagandan : föga beakta att vi alla sitter i samma båt och"att och 3 da; som ger ett' oriktigt intryck av mot grupp beredd ått randra Kan. i längden bekämpa; kl v'varor t, ex. har vis- för båda arte batecknh: ligt och rimligt, ”Vad särskilt jord- Bruksproduktionen beträffar .; har man inte kunnat undgå att fösta sig vid. att' de som varit 'mest aggres-. siva mot jordbrukarna och talat om höga jordbrukspriser inte med ett ord, nämnt om att jordbrukspriser- na i vårt land inte är . högre. än del. som konsumenterna. i ett flertal an- jla länder .. vanligtvis får betala. varit ägnad att ge en riktigare bild. Våra "vättenfall - "skövlas i i onödan STOCKHOLM ” : färs så stora” ekonomiska” värden står på spel! som ett kraftverks- bygge får man bortse från de vär- den som naturskönheten utgör. Men! då det gäller. att för evärderlig tid fördärva ett äv landets märkligaste fell enbart, för, att skapa. förutsätt- ningar för en lättsammare flottning ställer man sig frågande om de som skött "om ' dettå 'verkligen värderat "faktorn människans” upplevelse av Å . den vandali- ng, som : skett i Emån ett par - nordost. om Orsa, skriver tid- skriften "SIA, utgiven "av, pappers- infustrlarbetareförbunidet. Det he- ter' vidare :bl, a. - Här /char "funnits e Ht av Jandets märkligaste "våttenfall, det så kalla- de Storstupet, sVi- har: här: en. kan- jon, och Störstupet i sitt urspräng- liga. "skick, vär et! hål i berget där fall. Det är (emellextid länge "sedän den första sprängningen skedde så att sman, kunde anlägga, en, flott- ingsränna vid sidan om det 'egent- liga fallet. Det är en. lycklig till- fällighet 'att. en jär rägst Sö-f re :eller mindre vikt på ettdera aåv/1 'stegsvärlig politik räckt handen till lk'och anseendet utåt] vi i stället för att förstöra skiljak- - -|i andra slår det'slint. Allmängiltigt vattnet kastades ut. i ett 33-meters- |. jektivitet i kritiken brister det' na- turligtyis, hos alla: partier och jag skall inte. försöka, bedöma ,bonde- förbundets framträdande i det här avseendet. Det må ankomma på val- männen att göra detta. Men beträf- fande viljan till lösande av frågor- i,samförsfånd ånser jäg att dé sista 20 rens politik ger belägg för att. b örbundet i strävand att föra en konstruktiv och fram- samarbete ' . detta varit möjligt utan >. att. osätta partiets säm- hällssyn; Partiet har också "på grund av sin stä Ining som cenferpårti i svensk ' politik haft ' möjlighet att överbrygga 'motsättningar och att arbeta för samverkan mellan olika Hikaberättigandets . ; gonörrén; ökar! sstoc LM ; i Meda ilis sak. tå men säkert drivits tillbaka kvar- står motsvarigheten gonorré ' som ett verkligt samhällsproblem: Den Energiska : propagandan. för upp- märksamhet, ; inför även mycket obetydliga. , symtom leder kanske till önskåt resultat i vissa fall, men sg kan sägas att den tiden tyvärr fö- refaller ,. avlägsen « då: allmänheten gör det lättare för läkarna att ef- skulle kunna ske endast & genom lä- resorna : det pressåde levnadstempot i i - D städerna; sida: börja den. framtida '- faran ” av ”befolk> på ungt folk, lågt skatteunderlag, ensidigt" "näringsliv och minal standard, ": fö fektivt.. be ämpa . : gonorrén, vilket |: iges ' betolkning bor: i- .Jandetå : tio största 'städer. Detta mäste "vara -ett. grundläggande” fel: i: »nare' och. som är :så glest: be= ”Iet, sade SLU:s i ; förbundsord=" för. ande, landstingsman: Johan. Antonssol tills: ärbetsplatsrn «antalet skil Ad Landsbygdens fölk”3 E !'koråma till insikt "om nifigsutglesade” bygder "med ”Prist ' karkontakt så fort det minsta sym- tom ger. sig tillkänna, "si "På: ungefär detta sätt. samman>- märlnesbolitide struktur. Hittills . har den allmänna debatten allt för- fattar dicinalstyrelsens föredra- gande ifråga om könssjukdomarna, dr Malcolm Tottie, sina synpunkter på detta ämne. Den sista färska sta- tistiken,. gällande tiden 1—15 juni, är i och för sig inte anmärknings-| " värd utom på en enda punkt (se nedan) och den ger vid handen att antalet gonorréfall uppgick till. 617 mot 584 samma tid i fjol — en viss ökning : sålunda... Syfilisfallen, , för samma period utgjorde 7 resp. 10, Från 1—15 maj. uppgick . antalet fall vid misstanke om könssjukdom be- svarar 'dr Tottie sålunda; > Det gör man nog i allmi : uppträder ett fenomen, som" vi på äkarhåll här anledning att be- akta.” Vad gonorrén beträffar' har det nämligen visat sig att inkuba- tionstiden förlängts; ' det är sålun- da inte ovanligt att den numera i- bland uppgår ända till tre veckor. En rimlig förklaring härtill kan än- nu: inte lämnas — vi har bara att inregistrera' "faktum." Det inträffar EN dom är” "ytterligt osäkra, vilket fått som följd att inte ens. mannen n upp- märksaminar” dem,” Och Hill sist en fråga a som a onekli-. gen, har viss aktualitet: Nu Sn Ä också ått syratorien på denna sjuk-1. idigt - kretsat 'krin; samhällets ” ekonomisk 2 Men lika viktig för! medborgarna är frågan om den miljömäs: iga tt: vecklingen.; ay SLU -har "insett att : vi hi 055 med 4 en nationell fråga i id - ste” bemärkelse, Vi kommer. där- för. att -ständigt och målmedvetet "fram våra politiska 'alternä= tiv till den ' felaktiga striökturuts veckling som nu pågår i vårt land. Vi har vår linje klar. Vi hävdar att det enda sättet: att: skapa , ba-" lans mellari' stad och" landsbygd: är. .Jatt eftersträva en jämnare fördel> - ning av befolkning, näringsliv och bebyggelsé mellan stad och -lands= Na blems: & allvarliga "karaktär" genoi att tillsätta :den .allsidiga ' utred / ring om dessa, spörsmål som!” före- ngen' ligger: däri att läkarkontrollen: öm- bord på respektive. fartyg”, är. myc? alk : Frä ” nan Orsa—Sveg passerår 300 :meter nedöm. stupet. Från: den Pron har: man en utr Men... . Under . de” sista åren har mån fallet, och, Tsatt, det. forna. stupet finner... fn FRA Man frågar sig om.c verkl gen. varit nödvändigt att gå så hårt fram t | med -detta..våckra fall och om infö problemet” kunnat lösas med en för” bättring - av. den gamla, flottnings vå idan. om' det egentliga inget: tal om att detta M på ba-!- sprängt. .bort.: praktiskt. taget hela - STOCKHOLM. : : Utöka: den kortåre: kursen vid lantm Det blir nu väl mycket 'som skall genomgås på till buds stående fem månader" för: dem, som inte har tillfälle att gå den längre kursen, ar 'lantbr. Holger Kils- f . punkt varit ett 1 lav de svåraste. i-landet, men med "Iden .; aspel "att: sk gård i i ett inlägg i RELF-tidningen i i pågå debatt 'om våra lantman- ilvägarna alltmer. grenar ut sig och /bilträns- mycket 'som. tålar för att vi öm ett femtiotal år inte kommer att & ning: som hittills vid transport . av virke, "Om hundra år kanske inte en stock kommer att gå fråm i det- ti fall.— men det är ändå förstört för all. framtid: Den « tekniska utvecklingen går mycket: snabbt. Ännu så länge kan inte atomkraften mäta sig med vat- tenkraften såsom kraftkälla för de elektriska generatorerna. Atomepo- ken ligger ännv i sin linda. Men det är sannolikt at. man en dag inte är leverantör. .Den kten, gör. att porteriia blir allt. vanligare är. det]: så. beroende av. vattnet som kraft- | naskolor, : Varför inte Förja" en . månad tidi gare på hösten; då höstarbetet. ge- nom mekaniseringen numera ofta |! är; tidigare avslutat? Tillgrip' dess- utom flera. valfria ämnen. så. att de, som så: önskar, kunde lägga mera tid och arbete på sådant som de i praktiken har' speciell: nytta ' av. Även om det är bra att undervis- ningen läggs på bred bas så är det Likväl. önskvärt. att den enskilde eleven É för ut mesta möjliga av det som passar just honom; kelförf:, att man i regel: bör ge- homgå lantmannaskolan efter värn- plikten." De flesta torde ha största behållni; av. kursén då, och de man känner sig) mer tveksam än ti- digare då; våra” galn, : dionen.., fortsätter efter: den gamla trädi- får då även, möjlighet. att mera dir fö askolan med en månad! |. finns. vid vissa: "dylika: skol — Det heter slutligen:.. 7 Vidare tror jag, "fortsätter grti- flera ”håll. bar. de redan "tagi Jag skulle "vilja 'säga äldrar,'som tycker det är;svå; undvara en. son under några: termånader” och till de Pojkar; som. , tänker stahna kvar vid lantbruket. men tycker det är "besvärligt" onödigt att kosta på sig dessa nader vid en lantmannaskola = jag vill. säga till dem: Låt aldrig dö” . mer eller : mindre uppkonstruerade . skälen. emot. lägga hinder i "vägen . för genomgång av en skolkurs Det : el är något som. man aldrig Ångrar, SS Ty kom” ihåg att .kuns] per är laldrig tunga, att bära” och att är något, som inte kan tas ifrå Det bör vara en hHaburlig sakt akt” även vi, som sysslar med lantbru'=, FN skall ha såpass ”yrkeskuniska : en lantmännäskola' ger; "lägen ; ” bi -lanfbrukare utan satt; på folkat. och stort. fill ytinnehåls >, 1 YE ETYETYYET ty
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.