- Bengt ' .'Verner Ljung samt en syster: Ett 100- > f Bengtsson, ; Stäme och Gärda ta telegram anlände. En ståtlig >) Gulli Hellsten, Ålstorp; = >: äreport hade rests-och brudpa- i yggnadssnickare ;Torsten b 20 Bigvard:is Z 7 1 Våxtorp: och -- Marta - Alfhild + TF FEFTYSTETTA w TIDNING ”” LAHOLMS FEVvEYTTFTYYTV YYYYTYYSTYGTTET te sju tiofem år fyller. "morgon "f.;trävaruhandl. Anders”?Persson! Våstralt,, Knäred. Jubllären, som ir född i: Vankiva," Kristianstads 1 län, - började tidigt ägna: sig. åt skogen: och :1905 -blev' han såg- mästare: vid en såg i Hässleholm Snart "blev. han dock" egen" före- tagare och 1910 hade han förvär- vät. en: ångsåg i Vivljunga och trävaruaffärerna ' blevo av bety- . omfattning. ' Så flyttade hän till Knäred, där han "uppför: de". én; villa i Västralt,' där han herde torp, Uno: Lund godsägare : femtiotal dagen in, S ' Oscar - Johansson, Strövelstorp, Dessutom, hylla- des: de. nygifta. med sång och musik och fick - lyckönskningstele- gram. ' Seliare ' på kvällen av- reste. brudparet till okänd ort. , —I Örkelljunga kyrka på lör- mellan " kamrer Kjell Karlsson, Örkelljunga och fröken Rigmor ' Aurell, dotter till fram- slärare; Sam. Åberg, Strövels- brudeng morbror köpman "Sven '. Henriksson, brudgummens svåger, köpman öäskningstal hölls av brudens | konfirmation, « kyrko- Markaryd, - Klippan, : och mottaga ett "Landsti. som” skogs "Knäreäs el. förenin; . "Med. ålderns. rätt. har dragit "sig" tillbaka från affärer- nä :"och; de allmänna uppdragen, men: han är. alltjämt pigg och uhgdomlig. Med sitt goda humör och. gemytlig är han omtyckt och värderad. re er Erik Nilsson Persson :;med skog 'och' han blev handlare känd i vida kretsar.” i | " Ariders Perssons LYSNING 0.0 0 i söndags första gången i "| Ränneslövs kyrka mellan hem- ; > Attäköp, " Ingegärd sislördags. Svensson, .- Kockabygget,- Våx- torp. Vigselförrättare, var kyr- koadjunkt Palmgren... s. os — I Strövelstorps kyrka i lör- +| dägs ....mellan ; försäljaren - Sven Påisson; "Markaryd. och fröken Eerstin. Nilsson, Nilsbo, . välstorp, dotter till byggmästaren och hans maka född Henriksson. Till tonerna av av Hei kunnighet och duglighet .' har även tagits i an- språk : för : allmänna värv; -- Han | har,- sålunda "varit. ledamot "av kommunalfullmäktige, ". styrelse- ledamot. "och : v. ordf. i Knäreds sPärbank samt” styrelseledamot i - söndags första gången I - | Östra.” Karups " kyrka "| bakelitarbetaren - Holger "Idoff 2) Gustafs yrkoadjunkt Palmgreng hem i Våxtorp mel- lidne kantorn och folkskolläraren Aurell, Glimåkra och hans efter- lämnade maka. - NE :— Bröllop ägde på söndagen rum i Veinge kyrka, då byggm. Allan " Erlandsson; Göstorp, vig- des med frk. Gunborg Johansson, dotter till lantbr. Svante Johans- son och hans maka, Veinge. Vig- selförrättare var kh. Sven Ljung. Under brudparets intåg i kyrkan spelades 'Preludio festivo av B. Olsson : åtföljt av- ps. 233: 1—3. Brudparet uppvaktades. av två par marskalkar och tärnor. Ef- ter: välsignelsen sjöngs ps. 234. Kantor. Andersson sjöng härefter Bröllopshymn av Nordlund. Vid uttåget spelades Marsch ur Men- delsohns - Midsommarnattsdröm. Efter vigseln gav brudens föräl- drar middag i sitt hem där brud- paret hyllades med tal av kh; han nu ret hyllades på sedvanligt sätt av "mellan Iöygdens ungdom. : ma OR Vor Grevie lpöpsFALL Nilsson "1 Eric Sjögaardh, .' För: chef Erie Sjögaardh, Halmstad, mångårig medarbetare i Gust. J. Eskilson AB, har i söndags av- dit på grund av en Hjärtattack. Han var född 1892 i Vittsjö och Alma Jansson. På lördagen av» led på Halmstads lasarett efter en kort sjukdom fru Alma. Jans- son, 'Halmstad, innehavare 'av Örjans Valls café. Hon vår född i Rolfstorp 1900 och kom jämte maken grovarb. Anders Jansson till. Halmstad 1948, då makarna tillträdde caférörelsen i utsikts- ” Strö- Scheidi '-» |gångsinusik spelades Orgelkoral . AVi Realisera . MATTOR; «oo Även ett parti P man intågade brudparet med föl- tornet på Galgberget, som de in- nehåde i fem år tills de förra NE « | Martikainen, - zvistud. Nils-Erik . Nilsson, -rl velstorp och fröken Miriam Mar- je , i... kyrkan. Vigselförrättare var brudens konfirmationslärare kyrkoherde Sam ' Åberg. . Som é kyrkomarskalkar fungerade köp- siman Sven Henriksson, Markaryd, och köpman Uno Lundin, Klip- pan. : Brudnäbb var Anita Hen- riksson, Markaryd... Brudparet uppvaktades av följandes tärnor och -marskalkar: fröken . Irma Helsingfors - och Strö- s|tikainen,' Pankarp och lantbruka- fe: Kjell Nilsson, Vemmentorp. Kantor ' Torsten - Weister sjöng ”Jag. lyfter. mina ögon upp till «:ibergen” av Carl Nylund. Som ut- Fav; Johann Pachelbel, "Efter vigseln gav brudens [föräldrar middag på Strövels- torps bygdegård för ett stort ga kyrka åkra, "Herre året övertog caféet "på Örjans Vall, där maken är anställd. När- mast sörjande är maken, en dot- ter, svärson och barnbarn. BEGRAVNING . . — Under ' högtidliga former jordfästes på lördagen i Eldsber- stoftet efter lantbr. Karl Olsson, Eldsberga. Samling ägde rum i den bortgängnes hem, där - kh. Yngve Adahl höll 'an- daktsstund. Prestaverande var ö- verlärare Håkan Nilsson, och f. överläraren Viktor Persson, Hishult. . Då processio- nen inträdde i kyrkan spelade or- ganisten ' Gunnar Larsson ”An- dante funebre” av Alb. Runbäck, varefter kantor Värsjö, från orgelläktaren sjöng lär oss betänka” Slätt- Nils ' Nilsson, av AA. antal' inbjudna, varvid de ny- gifta hyllades storartat. Lyck- Runbäck.. 'Därefter .' sjöngs :' ps. ”Blott en . dag, ett. ögonblick : i sänder” varefter kh. Adahl höll något felaktiga : /, linnedukar > "Välkomna till ” . ing : FS Stvöra "å och handdukar += ar! XI:s väg 45 HALMS " Telefon 16150 en betraktelse ' samt förrättade jordfästningen. Vidare sjöngs ps. - 166 1—4. Därpå följde altartjänst med antifonier och den högtidliga akten avslutades 'med ps. -425:6. sist sjöng organisten hymnen PLed milda ljus” av Purdåy. Til tonerna av Cantus funebris” av Runbäck lämnade 'processionen kyrkan. Vid graven frambar de närmaste sina . avskedshälsnin- gar, därefter talade lantbr. Ber- ner Bengtsson, Eldsberga, till den: bortgångnes minne, samt ”lerambar sitt tack för mängårig god' vänskap. Vidare talade över- lärare Håkan Nilsson, överl Vik- rs ltor Persson, lantbr. Åke Nilsson, Emmaljunga, lantbr. Nils Nils- son,'. Skånes "Fagerhult, , och f. tantbr.- Karl M. Andersson, Fyl- Unge.: För. hedersbevlsningen frambar pastor. Tore Egelstedt, Gammalkll, de anhörlgas tack. Sist höll kh. Adahl bön, som av- slutades -med ps. 599: 6—7. En rik. och .vacker blomstergärd var NN er D a I Vid kandidatnomineringsmö- te i Halmstad i går för faststäl ' lande: "; av - landsbygdspartiet bondeförbundets valsedlar: för . fandstingsvalet ' i. .Höks och 'Halmstad-Tönnersjö kretsar, ” avsade , sig 'landstingsmannen sx Verner . Andersson 'i Köpinge, Laholm, ' förnyad ' kandidatur. Hr Andersson, 'som "fungerar som” tingets ” ålderspresident, har . innehaft - sitt ' landstings- mandat sedan 1930 års lands. ' - tingsvak ' EN : 'Landstingsman :- Verner "Andets- son . har utfört en allmänt ' upp- skattad insats i landstinget fram- för allt på sjukvårdens område. Genom sina rika erfarenheter från bl. 3. arbetet i styrelserna för La- holms : sjukstuga och Kroniker- hemmet'"i Laholm -har han varit en stor tillgång för första: sjukvärds- utskottet, vilket "han ' tillhört under en lång följd av år, Vidare har hr Andersson” med / stort ' intresse 'ar- betat för sinnesslövårdens ordnan- de "och. han "är. även. ordförande i styrelsen för landstingets nyin= köpta ' vårdhem : Älvdalen : och :Ör- inges: i I KET påer or :Första 7” platsen Pp Hök ' efter Verner "Andersson: till- delades "landstingsmannen ;Bickard Bengtsson; Ränneslöv. ” Därefter följer .landstingsledamoten Margit Olsson, .Genevad, riksdagsmannen Alvar Andersson, : Knäred: samt lantbrukarna: Erik. Pettersson, Berg och Gösta Göransson, : Hallandsås. I: Halmstad-Tönnersjö krets 'top- pas - bondeförbundslistan. av stäts. rådet "Hjalmar R.' Nilsön, lands< tingsmannen ”Axér Kristiärisson, Harplinge, " ”fru':' Alice: Jönsson, Snöstorp, samt. lantbrukarna Knut, Bengtsson; Holm "och Erik Johans- son, Torup." -- r Laåndstingslistorna : i helhet publiceras. i samband méd, bonde- förbundets övriga listor i länet. Kvarglömt skott i gammal pistol ” HÄLSINGBORG (TT) star En sjuttonårig yngling 'Bengt Hanninger från Skäralid träffades på söndagskvällen i bröstet äv: ett vådaskott. En" kamrat till honom skulle: demonstrera en gammal pi- stol. Ett kvarglömt skott träffade Hanninger från en meters håll, Ku- lan passerade genom ena lungan och fastnade i skulderbladet. Han fördes till Ängelholms lasarett, där' man på grund av att' han : blivit chockskadad sumt lidit stor blod- förlust ej vågade operera honom, a . "Veinge >: Veinge centralskola, = - t Ritningarna till den nya cen- tralskolan i Veinge har nu god- känts av skolstyrelsen och folk- skoleinspektören och går nu till skolöverstyrelsen '.' för gransk- ning. : . . ” Bilolyckan i Hishult. SS Enligt vå.rt :referat 'om kolli- sionen i Hishult på vägen Kron- hultÄStubbhult. uppgavs, , att den ena bilen måste föras från platsen -'med . bärgningsbil. '' Till rättelse. vill vi härmed” omtala, att skadorna. blev. så obetydliga att båda bilarna kunde köra från platsen för egen maskin, ".::.. " Västtyskland :'fritt från mul- och klövsjuka. Västtysklånd kan nu” anses "praktiskt taget fritt från ' mul- och klövsjuka, som i mänga ' år- åsamkat- landet bety- dande skador. I början på juli valsedeln i Sv. Stolpe berättar hur han hinner läsa 800 böcker pr år) Ste teaser kan ge T Med den ökande specialiserin- gen och med den väldiga floden av boknyheter, som med mer eller mindre rätt anses tillhöra allmän- bildningen, ställs en modern, ef- fektiv och upptagen person inför ett ' verkligt besvärligt problem. Att han skulle kunna ens någor- lunda: överblicka alla fält är o- tänkbart. 'Sännolikt hinner han inte hjälpligt följa med ens vad som utkommer på hans egna när- maste intresseområden utan blir allt mer hänvisad till andras sam- manfattningar och referat — i- bland rent av till recensioner. ' | Därtill ”' kommer, att 'det utanför specialområdena finns vissa all- männa områden — ; Politik, skön- litteratur, konst t. ex, — som en vanlig bildad människa helt en- kelt. inte utan att illa handica- pa sig själv bara kan gå förbi, skriver Sven Stolpe i ”Industria”. I Amerika har man ägnat detta problem - stor . uppmärksamhet. Som bekant har man. där i stor utsträckning infört läsning av re- ferat och översikter — antingen i tidningsform som Reader's Digest eller ' i' form av litteratur- eller pressöversikter, distribuerade .in- om t. ex. ett företag eller ett äm- betsverk; "metoden är ingalunda okänd i Sverige, Emellertid har det visat sig betyda en viss olä- genhet att ständigt vara hänvi- sad . till .en ' sådan mellanhand: man blir ju nämligen vid sådan läsning alltid beroende: av en främmande . persons sovring och urval — och vem vet, om inte ve- derbörande sovrar bort just det som jag själv skulle ha den allra största glädjen av? «= = >: "Det förhåller sig så, att jag för mitt yrke läser omkring 800 nya böcker om året, Många äv dessa är. kanske mycket. kortfattade, somliga kanske bara diktsamlin- gar på ett par sidor eller essay- samlingar, av vilka jag känner det mesta från tidigare tryck i pressen, - Men många kan också vara mycket voluminösa och an- dra — utan att äga alltför stort omfång — tankemässigt eller sti- listiskt så svåra, att de tar en av- sevärd tid att komma igenom och tillgodogöra" sig. : : — Hur hinner ni läsa alla des- sa böcker? frågar man. Jag har själv gjort mig den frågan. "Till att börja med vill jag svara, att snabbläsning ' enligt en eller an- nan metod inte kan komma ifrå- ga annat än när det gäller stilis- tiskt banal normalprosa, t. ex. i dåliga romaner eller i politiska 1e- dare. Så fort det kommer till en konstnärlig - accent,"--en stilistisk charm, är alla slags fortläsning fördömlig”,-— . den förbjuder sig själv. Ingen människa kan läsa Proust eller Thomas Mann é&ller Erik Lindegren fort! När det gäl- ler sådan litteratur, läser jag tvärtom ytterst långsamt — med många omläsningar och en myc- kenhet . understrykningar ' och marginalkommentarer. Däremot har jag för egen del upptäckt, att man även ' när det gäller sådan ”svår” litteratur, har stort gagn .Jav. att göra ett litet experiment, skadade kamrat ue som jag själv gjorde första gängen som gymnasist. Det gäl- ler frågan: På vilken del av la- gen läser jag bäst, arbetar jag bäst? - : "Jag trodde ända upp i gym- nasiet, att jag läste bäst på kvällarna, men fann vid ett ex- periment, att jag endast med stor svårighet. kan tillägna mig nå- gonting på: eftermiddagen eler kvällen. Om jag i detta ögonblick tidning om att en viss berömd författare är: död och att tid- ningen skall ha en stor artikel i morgon klockan '7 f. m., skulle det aldrig falla mig in att börja skriva den på eftermiddagen eller kvällen eller. natten. Jag väntar till morgonen, viss om att jag aldrig kan skiva den bättre än mellan 5 och 6 f. m. Detta har fört till ' att: jag utför. så ' gott som allt. mitt litterära arbete vid en tid,. då de flesta mänhiskor sover — i varje fall före klockan 10 f. m. Detta gäller både artik- lar, romanskriveri och läsning. På morgonen är jag klar, recep- tiv och ostörd. Men här jag en gång släppt in andra människor, tidningar, brev,' samtal, skvaller och slikt i mitt öra, är det slut med möjligheten att arbeta i ro. Detta betyder emellertid inte, att jag anser.mitt system bättre än något annat... Jag har sett nära exempel på folk, som är fullkomligt oförmögna att utföra ers dén” mest angelägna läsning eller skrivning på morgonen, men som däremot på kvällen och för- natten vaknar upp till utomor- dentlig - receptivitet . och produk- tivitet. Hur detta är möjligt, hur en. hjärna, som redan pressats full av dagens alla nyheter och ord, .över , huvud kan producera och fungera, är för mig personli- gen en ren gåta, Men jag vet, att mänskligheten kan uppdelas i morgonarbetare och kvällsarbe- tare, och jag anser, att man så tidigt som möjligt ' — gärna i skolan — skulle ta reda på til vilken grupp -man hör och sedan fanns ' det enligt försövjningsd partementet blott fem gårdar . 1 Västtyskland som 'ännu inte för- klarats smittofria. De laboratori- er; för "”serumframställning 'som departementet , upprättat 1 flera städer: har nu nedlagt sin/verk- samhet och man har nu bara en ägnad den avlidnes minne; ; An skshndt FIT ESYTTPT IN mindre. kvantitet: serum 1 lager. An NYSTEN försöka a sitt liv däref- ter. Jag råkar ha en hustru, som har intellektuellt arbete, Hon vaknar ungefär samtidigt med att jag gjort färdigt mitt dags- pensum — vi.brukar' då "dricka morgonkaffet tillsammans: , : När hon arbetar sover jag för länge sedan — kan jag hålla mig va- ken till sista ' dagsnyheterna, är jag Bladi Lin vo 0 Nee a väl gjort den iaktagelsen, at läser på olika sätt. På "tår han man se en del människor läsa ett. vanligt tidningsnummer un- der timme etter timme, : kanske en halv dag. De läser till att börja med allt, men de läser ock- så på ett ytterst egendomligt sätt — som barn, med, blicken flyttad från radslut till radan- fang, spalt upp och spalt ned. En sådan ”läsmetod är tidsödande, tröttande och ofantligt långsam. Egentligen visar den bara att ve- derbörande aldrig lärt sig' läsa rätt. En van läsares öga arbetar Senaste nytt: AS GENEVE i dag. «= Cocos Utrikesminister Molotov tros ha föreslagit att en fyrmakts- konferens .: om de europeiska problemen ' skulle samlas an- tingen i Stockholm eller Ber- lin i september eller i början av november. =: . sil osa . Det - uppges att Sovjetunio- nen skulle på grundval av Ga- | nevekonferensens resultat. fö- Stormöte i Stockholm. yskiand fred reslå att "diskussionerna om de europeiska problemen skul- le återupptas. söt : Man tror att det ryska ini- tiativet, tar formen av en in- bjudan till en ny fyrrmaktskon. ferens om Tyskland, denna , gång med öst- och västtyska ”rådgivare” vid konferensbor- det, Ar På ett helt annat sätt — det hål- ler sig i stort sett: riktat "mot spåltens mitt och. tar samtidigt in ett visst antal ord eller rent av rader. Jag har en gång gjort en undersökning av hur mitt eget öga fungerar. Jag lät blicken vila som jag tyckte normalt länge på ett stycke och skrev sedan genast då,/ att jag i regel läste i ”block” Ppåomkring sex rader, att nästan alla fel jag gjorde vid nedskriv- en stor del av satsinnehånet, gissade sig av sammanhanget till t. ex. pluraländelser eller genitiv- ändelser, höll sig i mitten av spal- ten med huvudvikten på substan- tiven och anade eller gissade sig i stor utsträckning till vad som fanns på sidorna. Jag har sedan ned vad jag uppfattat. Jag fannj" ' Ny london k upp. | | Tvåhundra meter från en polis- ningen hänförde sig. till radens |station i Londons ' West End anfang och" slut samt till ändel- |sprängdes » under lördagsnatten ser. Mitt öga sprang alltså förbi eller >. ".. söndagsnatte ' "alla kassaskåpen .i en stor juvele- rarfirmas 'valv - och inbrottstju- varna" fick ett byte som uppges vara värd "mellan 500,000 och 750,000 kronor. St Bytet: . utgjordes av guld och "med väld igt byte cl LONDON i dag.” andra dyrbara : metaller. samt massor av smycken .och diaman- ' ter, många av diamanterna hade ännu inte slipats och ingen: kan egentligen identifiera 'dem om de: skulle komma ut I marknaden kh gen.« Tjuvarna hade tagit sig in genom att klättra uppför vatten ledningsröret till ett fönster i an- dra "våningen varefter. de prakti- serade sig ner till källaren,. | i olika sammanhang jämfört min lästeknik —'som utbildat sig all- deles på egen hand — med andras och då funnit, att jag ingalunda är något undantag: så läser, van- ligen utan att veta om det, de flesta drivna läsare. -. Det visade sig också, att när jag på detta sätt snabbläste och |" efter några minuter i tryck åter. gav en tidningsledare, förvånade detta ofantligt en mängd perso- ner, som skulle" ha behövt fem gånger så lång tid, medan däre- mot närvarande journalister med lätthet upprepade min läsning, ja, flera av dem läste snabbare än jag. En redaktionssekreterare i Stockholm "kom ' mig att häpna, då han efter bara en enda, sken- bart sekundsnabb, blick på en hel första-sida' därefter kunde redo- göra för praktiskt taget alla ru- briker, med stilsorter och upp- ställning! På den punkten var jag själv svårt handicapad; Däre- mot: visade det sig, att jag kun- de' läsa och referera en. litterär recension cirka tre gånger forta- re än t, o. m. denne journalist.” 4 När jag — för mitt eget nöjes skull, — gjort .dessa "iakttagelser, skrev jag ett kåseri om saken söm ' väckte psykologernas 'in- tresse ; men " retade . ofantligt många; fortfarande tituleras jag ”snabbläsaren”, när "man vill. åt mig. Detta trots att jag i mitt kåseri uttryckligen fastslagit, att denna ”snabbläsning : omöjligen kunde användas' på kräsen eller raffinerad eler över huvud själv- ständig litterär. stil utan;endast dugér, när det gäller att snabbt uträtta markägaren "sina : = Ett to r Oc samt stön- ”gång”så de- t svält åt finge telefonmeddelande från min |n valörer. : giltiga. tröttande, ögonflyttande intresserar dem. skaffa sig en föreställning om innehållet i ett ordinärt istyeke normalprosa »utan konstnärliga Jag skulle emellertid råda” de affärsmän, som klagar över att de' aldrig hinner läsa någonting ens på sina egna fackområden, att undersöka, om de i denna me- ning verkligen kan läsa. En per- son, som har kvar småskolebar- ens sätt att läsa med ögat föl- jande ord efter ord, rad efter rad, kan inte läsa. Han har aldrig lärt sitt öga att sammanfatta, få en översiktsbild, sovra ut det lik- Varpå det beror," att ånga människor ännu i vuxe! ålder läser som barn” på detta varje registrerande sätt, anar jag inte: tt faktum ' är emellertid, att de alltid kommer att få svårt att hinna med att läsa 'vad som Kanske ' skall jag tillägga en sak, dock knappast avsedd. som torpare så fattiga att de.vid stöd- jandet av sina torp inte ens”haft råd: att : bygga. sig en' jordkoja. Till att börja med fick de i stäl- let bygga sig en koja av ris. :I en. socken i Gränsbygden fanns för cirka 75 eller 80 år se- dan en man som hette Jonas. fan och hans hustru Kristina hade av en bonde fått löfte att gratis få bygga sig en jordkoja långt utei skogsmarkerna. Denna jordkoja hade tre jordväggar och en bräd- vägg. Både Jonas och hans hu- stru utförde dägsverken åt' bön- derna. Men duktiga som de var, hann de även odla mark :vid sin jordkoja. De hade ett väldigt ar- bete med att forsla undan alla stenar 'och av dessa byggdes stengärdesgårdar omkring deras åkerlappar. Sedan blev det att bryta. stubbar och bränna ris och ljung. Endast askan användes så- som gödningsmedel, Då potatisen på hösten var upplockad, såddes ett råd. Jag får ofta i min dag 3 da I « spår- insprängda döda intervaller: spår- vägsresor, tågresor, väntetider i ilen eller 'hos en läkare: eller i butik. Jag” vet inte hur myce- ken ' litteratur jag läst -under dessa små stunder, som jag ser att de flesta människor inte ens använder. "Jag lägger alltid un- dan en viss sorts tunna eller små böcker — ofta lyrik — som "jag har till hands i. överrocksfickan eller i handskfacket för att fylla ut sådana där irriterande mel- lantider. Jag har läst:en god del av Frankrikes 1800-talslyrik på det sättet, och hur många gånger jag läst en liten upplaga. av Shelley eMer Dante i systembo- lagsköer eller under väntan på min -husru vid hennes — natur- ligtvis annars mönstergillt snab- ba — butiksinköp, kan jag inte säga. =" - Innan jag skall bli imponerad och pripen av en person, som för- klarar sig ”aldrig hinna läsa en bok”, skulle jag först vilja veta, vad han eller hon använder dyg- nets alla döda intervaller till. ' SVEN STOLPE. — Själv kör Ni inte om I kur- vor eller på backkrön, Men - ta med i beräkningen att an dra tyvärr kan göra det | Sakta därför in ordentligt 1 Am PUREX 'en hjälp ' när magen är tillfälligt trög. Finns på 'alla apotek Liten I SEMESTER- | .. MAGE!? ack 45 öre, stor. ” tredubbel ask 85 öre. god tid och var beredd på det värsta, se rparöde eller "brutal : verklighet. la "under 1800-talet. z AN i 3 : ; Ännu kan man här. och" var i de' stora skogarna finna läm- ningar efter gamla torpbebyggel- ser, Då man står vid en ruin ef- ter en gammal torparstuga,. och ser den gamla grunden, de risiga mossbelupna äppelträden, där den gröna. murgrönsrankan, klamrar sig fast vid de knotiga stammar. na och' vintergrönan : med ' sina mörkgröna blad. och blå. blommor klättrar över stenhögarna, då kan man. ej. underlåta' att med djup vördnad .: och - aktning. tänka. på dessa. arbetets "män och "kvinnor, som;fick leva ett härt strä liv "och . som röjde mark: bunden mark. ' Deras" en raka gestalter böjdes under den alltför tunga arbetsbördan.. ras hår grånade i förtid under den, ständiga ka: och nöd. Kosten utgjordes mest åv” potätis;” dop- pad i saltvatten samt bröd. Långa dåliga vägar hade de att vandra morgon och kväll .då -de' skulle skyldigheter eller. utföra andra dåligt avlönade dägsverken, Det berättas att det funnits blivande vinterråg. Så gick det: undan för undan, '- och det ena å&kerstycket röjdes och odlades upp efter det andra. Men så dog markägaren, men hans efterlämnade änka som nu själv, ville så och kätta på ny- odlingarna i' skogen," befallde: en myndighetsrman '; att förklara för Jonas och Kristina, att här fingo de: inte. nu. 'bo .kvar längre. : Nu skulle. :de få lämna sitt fattiga her, ett hem 'som inte var 'derag utan tillhörde: en annan. ' Åter skulle de få rödjå och'odla för saker som de skölle ha med sig trätallrikar och en trebent' kok- gryta.s=rallt kunde de ta med sig på'en gång, Då de gått ett stycke väg: vände. de sig om och såg för sista gången den plats som 'de hade kallat sitt hem.:' SS . Det.. berättas om 'denna hård- hjärtadé änkas far — att han. på vandring en gång påträffat en de: ”julaark”. På den tiden hade man på väggarna vid juletid fäst sådana: julark och det var såda- na som pojken gick omkring och sålde.' Bonden slog sig 1 sällskap sig. Pojken, som inte anade nå- got ont svarade att han hade 8 kronor. Ingen var vittne till det ruskiga, nattliga drama som nu kom till sitt hem gjordes' efter- forskningar och under en rishög fanns den mördade pojken. E- .j mellertid hade någon mött poj- ken och bonden samma kväll vittnade härmed vad han sett. Bonden kom sålunda i förhör, er- och rannsakad. Han erkände ä- ven ett tidigare mord. För sina ruskiga handlingar blev han dömd att mista livet och avrät- tades medelst halshuggning 1 Ljungby. Några år senare kom en vandringsman till änkans hus och bad att få nattlogi — han skulle vara tacksam om han fick ligga i ett av uthusen. Men nej - i stället blev han av den'häår- da . änkan utvisad från gården. Då gick han vidare och efter en stund får. han se ett litet ljus från en torparstugas fönster. Väl ditkommen upprepade han sin begäran om att få låna tak ö- ver natten. Joo, för all del, ville han ligga i ladugården, så var det väl honom väl unt. Men. in- nan han gick till sitt nattlogt blev han erbjuden att deltaga " med 1 aftonmåltiden som bestod "lav rågmjölsgröt och mjölk; För sitt värdfolk berättade vand- ringsmannen att den rika änkan nekat honom att få logera 1 ett av uthusen under natten. Vidare berättade han att han väl visste vem denna. hårdhjärtade änka var — och att han visste även att hennes far blivit avrättad i Ljungby för mord. Själv hade han. vid detta tillfälle varit närva- rande ty hans far hade varit 8. k. rackare, som tog hand om de avrättades . kvarlevor och be- denna syssla brukade han vara': sin far behjälplig och det var han som tagit det avhuggna huvudet i håret och slängt det i graven.' H. Wickström, andra, Inte. var det mycket flytt- ' endast ' ett par getter och några ' Pojke 'som gick omkring och' sål- : med pojken och bäst som de 'gin-': go. där vägen fram undrade han s på hur pass mycket pängar en'' sån där handelsman kunde ha på . hände när de 8 kronorna : bytte ägare, Men då pojken inte åter- .". i närheten av landsvägen åter- ; | i som 'rånmordet ägde rum, och , . kände." omsider oöch' blev häktad gravde dem 1 galgbacken. Med '' a a PETVENTYVETYETYTYT SEN er”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.