OS "yr FTpPET TTT EeYTT . mord : Wings är' initiativtagare till! -'dansöser,. 9 skådespelare, "men där . damot i underhuset brottades för- " tets sammanträden tog han en bil- TFT TT Torsdagen den 22 juli 1954 YFPFYTF YYTYTYYYTTYYYTVYYPTYTT YYTTFTTETYYYTTTY YYYYTYTETYTTFTYTTYTTTYTYTFT TY TYvtTYTTT nga Dägens i nämn vor "MAGDALENA Solen - går upp: kl: 348 och ned kl. 220. AT... . Solen gär upp: "kl; 3,50 och ned kl. 20.45. Stilla skuggor breda 'sig i kvällen, sc solen släckes i svala gjön,,.. vt klara stjärnor framgå över fjällen tända offrande kärleks bön: ”Blåa valv i nattens 'timma,' o,. låt .aningens facklor. glimma,. när det skymnder, må jag då för- nimma ' ige, ljusa frid”. C! Vv. "Böttiger; Marker oo: LIKHET "ee Jm ” engelsk tidning häde, salt. upp en-resa till Bermuda som pris för bästa svar på frågan: ., ad är det för likhet me!- lan "en tidning och en kvinna? i Priset vanns av en. dam;' som nd Av vardera sorten bör man Ha en jegen.. och hålla ögonen e tävlingen i USA heter Ragnhild Olausson och. poserar: här för föto- Cl afén. Nog tycker vi hon borde" ha: 7 chanser « vvs "Klubb botar blygitet. : LÖNDON (AEP); ” dt i Londonpsykologeri Professor Ray=! IN och chef för en klubb. där de blyga. sammanförs till otvungen samvaro för att botas. De bör och får prata med varandra om sina" personliga bekymmer;- vilket-- är- professor Wings metod att bota dem.> Enligt klubbens - ' stadgar: skall. de : med-= "lemmar som ansér sig botade, läm- ;'na sällskapet för. att lämna plats åt' andra 'som lider. 'av blyghet. 2 AVR giften är 1 pund pr år för alla som brukar rodna.vid olämpliga tillfäl- len, stammar äär. de. skall hålla tal, "0 & v.;. Bland klubbens; medlem- mar. finns . 1: underhusledamöter, 3 finns, också husmödrar, hantverk: re och sekreterare... Två unga d mer som på: grund av inbillad 'och', som .obotlig ansedd blyghet försökte begå självmord,.' har efter: fem. klubbkvällar blivit botade, berättar professor, Wings, som tror att orsa=. ken till' den besvärande blygsamhe-; ten är att söka i ensamhetskänslan, En äv klubt ”en le- I RYSKT PÅ SKANSEN. Den rysk ,sen på söndagen och gjorde succé "ryska folkdansarna gjorde tycka. sackdans medan en av hans a eskadern gåv konsett då Skan= - trotsi-regnvädret.' Inte minst. de Här dansar en'rysk. matros ko- landsmän: ”tutar. i hornef”s : PL säkula har” skreckat ur 102”, sa man i Norrland förr i världen, när en fot, en hand eller en axel vridits ur led, Då gällde det att kvickt” komma till en förståsigpå- are, helst en ”led-specialist”, som kunde: ”tumma” kotorna. till rätta doch föra benen i sitt rätta läge, Sådana -”kloka” fanns det nästan | 1i.varje' socken för 50 å 75 år se- dan. Jag hade själv: att göra med flera av: skrået. - "I Hälsingland hade ' man : fak tiskt en hel rad av olika ”specia- lister”, .-sluga och kloka. Troll- Jöns i Skog var t. ex. styv . i att säga hur. man skulle återfå tap- pade 'och ' stulna säker, men: han kunde också trolla djur, så att de stannade hemmavid och inte sprang | över, på- grannens ; ägor, Ol-Ers- . Lisa i; Söderala "kunde ”läsa”, för gen. annan, . det- vill säga, hon läste ' över . en. vrickad fot” eller armled så att den: for i | led: igen. Det är väl;onödigt att säga att foten elier handen aldrig varit ur led? Den var bara vrie- ;| kad, häde "svullnat..upp svårt. och var obrukbar. Men. sedan or Ers-Lisg "läst över leden och. or- dinerat kallt omslag blev. allt bra på ett par dar :— så enkelt 'var det. "Och . Lisa - hade: gjort'et!, Mikla-Mor i Lynäs hade också sina "specialister; Hon hade ju sin J'ofelbara 'smörning mot. Eriset”;« d. Vv. $. engelska sjukan. Den använ- des' för "övrigt" möt alla 'sorters. 'ut- värtes., sjukdomär '-för: den ' delen. Den -tog: Mikla-Mor:: tll när "kon inte" visste "annan "råd," Men: hon kunde "också bota värk som ingen annan”. En bekant till mig var hos” henne för att få bot för : en | svår tandvärk samt. fick. följande råd: :”Du ska skaffa” dej '€n' salva av: sju sorter och stryka på tan- spi blod : från ett. av. dina fing- par; skav från.” jen” likkista "och tre andra 'sotter 'söm står. skrivia” på | den ' här; lappen. Sedan: du 'stru- kit på salvan ställer du. dej vid én tall och. hugger din kniv i tallen. | Då flyger" tandvärkeri bort”, , Min . bekanting ? pästod '' bestämt tändvärken” absölut” gick” bort! "Så var” där. snickare” Blomkvist i Vansäter, som var specialist på att -skrecka” ledkulor: i; led, ; Han sysslade för. :resten inte" med an- nan. ”doktorering,' men : hån ansågs som. sagt vara mästare" i att tum ma ledkotor i: rätt läge, Där reste hjälpsökande ;- till: honom" milavis, Då lade; han bort : :hammare. ..och spik för en ” stund. och "började -tumma och massera efter konstens alla” Tegler, : Alltid. var det något som ”skreckat "ur; ; led”, även. "Om det i själva verket "inte var något fel på kbenbitarna, Då. gjorde. han naturligtvis det onda : sju resor värre än det var förut förstås betalt. "Många, . många att den, "Tag .nagelskav,7 rost från enl: sådana. ”Klöka” sr , rykte: om' sig att känna: sätta alla slags” leder till - rätta," Så fanns det i "Idenor. en gumma som kal- lades Mor. Jönsson i. Visvall, Hon hade soin specialitet att bota sjuka ögon. . Riktiga undekurer' ' kunde hon ' göra, påstods 'det.” Mor Jöns- son lär: själv med stolthet, ha be- rättat att doktor Ekman i.Hudiks- vall en gång sa till henne: ”Ni är klokare ; än ' jag, mor: Jönsson!” Denna gumma levde och verkade på 1920-talet. Homo: gubben 1: Älgered hölls för att” kunna Jaga | till verkliga undermediciner, - Där gick den lille, ”smutsige "gubben i sin "stuga och kokte sina huskurer för alla möjliga ' "slags? sjukdomar, : Patien- ter. fick. hän : från alla. håll i lan- så funnits. gott om kvackare; i.Flahultarna; far och > son," var något av en legend fö hela Små- land; Flahult ligger. ett par, mil söder. om. Jönköping, 4 hultarnas hem kom folk” mest från hela södra : "Sverige, för. att få bot, mest för blodförgiftning. Flahul- tarna” ägde nämligen receptet. på en - undergörande. medicin, son o- felbart. botade. blodförgiftning. Först skulle. patienten stryka på en, salva på. det: Haka stället. riktiga: böta folk som de gått tan internationellt beryktåd nom ” sitt vatten, - Han "måste "till sist sluta, med sin 'hantering, efter- | n | kreatur, och . ståndiga » och L förtroli Ca stund er Svar > till ”Blyg midsomma för älskelse”. Visst tycker jag att nikin skriva ett brev eller ett kort till den där pojken, Tacka för den trevliga Ssamvaron och berätta litet om vad Pi gör. Ni-kan ju sluta: ”Det vore kul att träffas någon gång om du har vägarna hitåt, Skriv en rad om du har lust”, eller något dylikt, men absolut ingenting om att ni tycker]. han är tjusig eller att ni längtar ef- ter Konom. Vill han sedan fortsätta bekantskapen låter han säkert hö- Ta av sig. Annars får ni resignera och hoppas att ni snart träffar en ny trevlig pojke som ni kan bli god vän med, Med hälsning! : Gallie "Svar in ”Änkefru” som ska Ka hjärtligt tack för sitt vänliga brev. Man blir så glad till sinnes, när man får brev. från en människa, som är så nöjd som ni och som förstår att ta vara på alla glädjeämnen "livet kan bjuda, även de enklaste, Och tack för er vackra. beskrivning & över en ä : att. kunna naturen "på det”sätt ni gör källa till vederkvickelse och ppl är en andlig . | förnyelse. Med bhjärtlig hälsning och s | välkommen när ni önskar diskut något problem, u era - ko 1 Galbe: TYTTYV "än Välikölkfing som "social: föreleelso I så gott som alla demokratiska länder syns den regeln gälla, att "I man endast med yttersta svårighet | kan bringa upp delt JUF-stämman mitt i riket Månadsskiftet juli>augusti sam- las JUF-ungdom, från hela landet på Jamtlis-Fornby i Östersund till let vid allmänna politiska val till mer: än 30 procent, Man talar ofta -med större eller mindre rätt om soff- liggarpartiet som det största av ålla Partier; valpropagandan är därför också ofta inriktad på att få de pa siva'i rörelse, Nästan alla partier föreställer sig att de har sina stora reserver just bland de element, som vanligen underlåter att rösta, Hur valskolkarnas parti är sam- mansatt vet man. inte. Det har gjorts utredningar .och undersök- ningar i- olika länder, i USA, i Schweiz, i Sverige och i Fin- Tand. Nyligen har en. dylik pejling försiggått i sistnämnda land, dock inte med 1954 års röstsiffror som bas utan med de uppgifter som un- derlag, vilka kom fram vid valet Sommaren ' 1951, Undersökningen gäller främst valskolket som socio- logisk företeelse, . « En iakttagelse, gjord för länge se- dan vid olika slag av val, ger vid handen att Procenttalet för valskol- karna är högst i i de yngsta årsklas- serna. Är 1951 var sålunda procent- talet för de icke röstande i Helsing- fruntimmer, Se, - såna går te å bota, för di tror! Men i Nerket, där har di så många illfundiga lä rer, så det går skråe uselt te ku. rere dom, där di har ingen rekti tro”, Den så källade Kisa-Mor," Som dog för något över 100-år sedan, var en över, hela landet beryktad ”klok”: gumma. Kisa-Mor hade lärt sina konster av fadern, som ockgå var.” naturläkare ' och benämndes Läke-Jan, Han hade fått sina tun- derbara ” recept ' av sin” far och överlät dem i sin tur till” dottern, den blivande Kisa-Mor, Hon var f;ö, inte alls från Kisa, men tog alla sina' mediciner från apoteket i Kisa och så gavs hon därför till= [hamnet Kisa-Mor, esseo Kisa-Mor var. så pass skicklig .Ji. att bota sjuka, spjälka avbrutna ben och även operera folk att hon säges ha bedrivit sin verksamhet med myndigheternas tillstånd, Hon ä "en. förmögenhet på 60,000 riksdaler, . varav man kan sluta att affären ' också var (ekono- miskt' Jönande, . css a ”Vingåkers- doktorn” Kallades ' en kvackare : som-;också praktiserade på 1800-tatet;s Han" dog 1897;"81 år efterl aldra här nämnda var han:en stu- I derad karl, hade t,.0; m. tagit exa- men som veterinär. Men han börs ta. . människor sam«< hjälpte. deras: fä- till sist blev 'det bara folk 'han ägnade sig åt. Han hade honom vida ' ryktbar.: Han hette Erik Aronsson för resten och an- sågs 'mäkta butter och - tvär. Men man i följde: hans" ordinationer . till S punkt och. pricka; mycket 'ofta med gott resultat. Det berättas att hans dietföreskrifter " var" mycket ; för- enligt - medicinens nyaste” rön; och > troligen " var det detta » som. gjorde hans kurer så som” dighéterna inte" d honom” i fred,” Det var, bara' av- iindsjäka, påstod” "Johannes, 4: -För 50 sår . sedan "var: "namnet Boltzius det- största "i" kväckarnas stora ..krets.. Han påstod, sig .rent av kunna återge synen på "ett bort- opererat . öga, . eller "att få en.för- lorad arm” eller ett "ben, att växa ut!” Han: förde "stort hus! i" Värm- land; och mottog inackorderingar mankomster, i hans hus, och skrev. sånger som man sjöng. zius "-gjorde .. också > > ett; besök Stockholm. ”och', om "utgången. "där vinner ? > och andre" b i: massör, Man hade formliga: sam" |; åoktor yttrad för några jår., sedan: | +."Jag tror. att det är.mä niskor-' seviga"-längtan efter :mystik, som förklarar kvacksalvarnas fram- gång i våra dagar, då allt förvand- lats till kall "och nykter verklig- het. Kvacksalvaren' är dock en av- lägsen släkting till den" primitive medicinmännen” med alla "hans ri- ter”. ve ktorn förmodligen '' rätt, På annat” sätt kan. kvacksalvarnas välde över folk inte förklaras. Till, och med ännu denna” dag” finns det faktiskt” folk söm tror' blint Pp b läkare” : gäves "med » rampfeber ' och 'kunde t. ex. inte uttala ordet ”Westmin- ster', Varje gång då han med tun- nelbanan måste åka till parlamenh- jett till"en' annan ' station; Jå ordet; ”Westminster”, namnet . på . statio-- Dar omöjligt ”kom över. hans läp- . Nu är han botad och här. för kor. jen hållit ett upp-= : Given går I södra Sverige, som! lärare "var bekant för sin tålmodighet, Ja- de under en lektion märke till att två. elever på sista bänken roade sig med"körtspel.' Han stod. tyst ett tag och plirade på"dem- under glas- ögonen,': varefter ' han med blid Istämma yttrader. : — Får jag besvära Lindegren med att gå fram till svarta tavlan? An- dersson kan in blanda och ge un- der tiden, - . Om NI bromsar för kurvan och "gasar" igenom den, be. i stämmer NI över fordonet. "> Gör Ni tvärtom, bestämmer . - foräonet över Er, wen mi "unde ökning” "av. är Berné Anädrex, Göttingen, ' Västtyskland, om Sveriges jordbrukspriger i jäm- förelse med priserna i Danmark och "Västtyskland —1951/52—1952/53 re- dovisas. jen artikel i Jordbruks- Meddeland: mindre ä än 50 Prom? RR a : Proäuktionen: av: kött. och. ESR 1,433-' milj, kg, vilket innebär en ökning. med 7; I Proe. sedan, 1952, omtalas sil, Meddeland. UP Om hånsyn tas till förså je kvantiteten av olika produkter i de tre länderna visar det sig att under åren 1951/52— 952/53 den västtyske jordbrukaren' fick i medeltal c:a 5 proc. högre och den danske i me- . delta c:a. 15: proc; lägre pris för sina produkter” än "den svenske jordbrukaren. Priserna på jordbru-li kets driftsmedel var dock i Dani mark och Västtyskland — med un- dantag av, visa maskiner samt fö- derkorn — lägre än i- Sverige. Säré skilt det” iktigaste utgiftskontot, Jantarbetarlönerna, understeg kraf-i slags . kött och fläsk Bäconproduktionen”, sjönk” is illet under sammaåa period ' med 7' prob. Särskilt,” kraftigt ökade 'fläskpro- duktionen;' söm- 1952 uppgick till 171 milj. kg men 1953 steg till 257 milj. kg. Den väntas under innevarande är stiga ypterligare, & antalet. svin : landet i december 1953 var 1 Proc, större än ett år Häigare, s tidigt med ått produkt nen såtun= tigt den svenska: nivån, a Danmark, .. med ”20"och'1' Västtyskland med ej] ” | Utrikeshandeln : med kött o i Storbritannien uppgick 1953 till min gammal. Till. skillnad frånala an-| eri speciell magmedicin som gjorde | förs inemot 30 procent i åldersgrup- Pen 21—25 å är. För kvinnorna inom samma "åldersgrupper var procent- siffran för de icke röstande mer än Tiksstä Arels stämma har ällt- så förlagts till vårt lands mi HI punkt, varför möjligheterna för deltagarde är lika stort för ala. Fredagen den 30 juli samlas för. bundsstyrelse och förtroenderåd till överläggningar på rådhuset. På n eftermiddegen genomföres vidare finalen i JUF:s förbundstävling för teateramatörer å Östersunds teater. På kvällen blir det båttur runt Frösön för stämmodeltagarna. Lördagsprostammet inleds med förbundsmästerskap i fri idrott på Hovvallen, och på middagen öpp- nas förbundsstämman på restau- rant Hov, Vid stämman kommer JUF:s musikeirklar. att medverka med underhållning och förbunds- ordf. Erik Jonsson, Odensåker, och distriktsordf, Erik Larsson, Nor- derön, välkomsttalar. Vidare talar direktör Nils Agerberg i Hushåll- ningssällskapet om det jämtländska jordbruket, . Efter stämmoförhand- lingarna utdelas premier för goda insatser i skogligt ungdomsarbete, och" slalonmimästarinnan Sara Tho- masson, Are, förrättar prisutdel- ning - för förbund sk i Fisket mest lönande på Västkusten - En undersökning rörande de. svenska yrkesfiskarnas inkoms= ter och utgifter 1932 redovisas I en artikel av byråchet Otto Zelterberg och aktuarie Tage Zander i Jordbruksckonomiska Moddeland Undersökni är liksom tidigare år huvudsaks, ligen grundad på självdeklaras tioner för 1.860 yrkesfiskare, utgörande 13.6 proc, av landets 1938 redovisade yrkesfiskare, + Under 1952 ökade nettot läke =" terna av såväl kust- som insjöfisket i hela landet med undantag av kus= terna utefter Norrland, Östergöte lands län, Kalmar läns norra del samt Gotland och Öland, där ina komsterna minskade något, För | norrlandskusten, Östergötlands län och Kalmar läns norra del torde till vara det under året minskade utbytet av strömmingsfisket.. För Gotland och Öland synes orsaken vara den fort= satta övergången 'från lax= till torskfiske, = nd och fri idrott, .. . "På lördagskvällen samlas: JUF- och ' ”Jamtli-ungdom = till 'gemen- samma festligheter på I. amtli-Forn- by, där. de sistnämnda framför ett underhållningsprogram betitlat Jamtlivafton, ,. sins H ÅQ procent, Efter denna åld blir valdeltagandet livligare och når i sitt maximum i medelåldern; för att därpå avtaga i de allra äldsta års- kullarna, Talrikast är. deltagandet för de, medborgare; som. befinner sig i åldern 46—50 år, Att påvisa örsakerna : till dessa 'olikheter” är inte svårt, Det sociala ansvaret till- tar givetvis: "med åldern. Sedan kommer i de ” äldsta årsklasserna inleds med förbundsmästerskap ' i volley-boll, ett . bollspel” som introducerats i Sverige ' av JUF, På Lillhärdalsgården. hålles . det gudstjänst med predikan av. stifts- adjunkt. Gösta Sahlén, Östersund. På midd öppnas Rik tinget, där den, kände författaren Gösta. Carlberg "håller" högtidstalet, Dessutom medverkar en gossblås- orkester... ;.z. - På. sö kvällen svarar JUr- vissa faktorer, såsom försvagad hälsa, som reducerar, val-, deltagandet, "+, 0 a it. kvinnor i allmänhet röstar sämre 'än. män är också en gåm- mal observation. Skillnaden mellan könen : blir dock mindre och för- svinner ibland så gott som helt och rörda. tider. Det förefaller ävensom om ” ålderskurvan - för de kvinnor] som "inte deltar i val vore , mindre ]- skarp; den når sitt minimum några år, tidig are än kul an beträffande'] teternas betydelse i inom samma Tand är också påfallande, konstäterar: den här åberopade undersökningen. : I Finland gjorde man i hörjan av den allmänna ' rösträttens ; period,' den som "inleddes genom grundlagsänd- ringen år 1906, vilken gav kvinnan samma rösträtt som. mannen, jakt- tagelsen att man bland den svensk- sprikiga befolkningen röstade avser värt livligare än' bland :den' finska språkiga Den . omständigheten gatt; nu år 1922 besatte 25 mandat av 200, alltså mer. än vad språkstati- lå stiken i ioch för sig skulle ge anled! BHing att förmoda, berodde helt "en- kelt 'på "att ; valdeltagandet ; på svenskt håll var intensivare än på finskt. Dessutom bör man 'obser e- hållet under politiskt mycket upp=|: det "borgerliga" svenska folkpartiet: ungdorå från olika delar av landet för underhållningen ute på Jaratli- Fornby, och : senare på kvällen framför; det segrande teaterlaget sin pjäs på Östersunds. teater. .. Måndagen har reserverats för att ståmmobesökarna skall få tillfälle att $e. sig om -i landskapet. , Gamnial. brunn i i Lund funnen "vid ” grävning LUND (TT) 0 "Det; gamla; tänds stora vatten brunn;: ssom finns: att. så på gamla bilder, kom på måndagen i dagen vid de: sav fil. dr Ragnar Blomqvist företagna ningarna på Stortor= get. 'Brutineh, som är byggd te ra gråsterisblock, är 14 ter invändigt, .. Den, båträttådes 60 em, ; uhder ” nuvarande markytan, och ' trots” man grävde! SAY meter" djipt" nådde, mat: "ej cd" till” bott- nen; Ett-stilloppsrör. av furw hitta- des också. När brunnen” byggdes vet mån ej, men från ' densaimma häm- tades "vatten ändar atill :slutét, av 1800-tale : . visar vidare att medelinkomsten, av fiske är avsca värt större på Västkusten än inom övriga ' områden. Uppsala, Stock= holins och Södermanlands'län, Got= land och öland samt insjöliskar= områdena i Vänern och . Vättern uppvisade under 1952 liksom året förut det lägsta nettot av fiske, Specialundersökningar. av - netto intäkterna av båtlagsfisket har ut«= förts för vissa kommuner på Vist« kästeh, Det visar sig att under 1952 förekommit en generell inkomst- ökning, som förklaras av det under året goda utbytet av sillfiskot, - ” ' te— Svankrygg och plattfot' "allt vanligare hos : folkskolebarn + + STOCKHOLM. (TT) . Sk svankrygg förekommer nn... . | betydligt mera än förut bland folk= skolans lärjungar, konstaterar skol= läkaren i Båstad, provinsialläkare Ivar Ströbeck, hos, skolöverstyrel= Ser, . 4 Förhållandet anser läkaren möjlte gen hänga samman med att prok= tiskt taget alla elever nu åker cykel Bom g. vis- ning endast förekommer sporadiskt i En :annan 'defi som tydligen blir : allt vanligare H skolorna; ärg. k; plättfot. Vid klass= undefsökningarna ' har et påfal= lande stort antal skolbarn sålunda förétatt sänkta fotvalv. , -,. Helfeta: osten” I- häller" alltjämt sin. popularitet STOCKHOLM ER Den totala: mjölkinvägningen vid .moejerierna under. april uppgick 2) till 311,6 milj. kg, en minskning". + med 28 proc. jämfört med. samma månad i Å fjol, konstateras i nu före= ror 18,1 "och; 30,6 procent. rd om ”valskölkandet g nhu. mera fallande; Delar; man upp "de icke d ipper, blir :resul- ra att. den.. ska befoll hela tiden haft företrädare inom. det socläldenokratiska partiet och efter år + 1945 "i ” den” folkdemokratiska gruppeni; Vader det senäste deceni niet ha de finska valmännen: dock varit livligare i rörelse än tidigare, vilket "förklarar - vissa . förskjutnin- gar ur: språklig : 'synpunkt inora Finlands riksdag: Men ännu så sent som år 1951 underl; 24,6" .procentj v av de finskspråkiga medborgarna ått rösta; medan valskolkarna inom den svenska befolkningen i flera än 16,7 procent... " ' Klart är även; att duilståndet & är| av stor. Betydelse. , Äktenskap med- för - ökad "politisk. och social an- svarskärsla' "— - den sanningen: är också gammal, År A95 8 riks- ssvälet, var procentta let Hee för. de icke; röstaride gifta männen 15,1, och för e ogiftär 32,7 Nöt- och kalvköttproduktionen steg - med 25 proc. medan däremot fläsk." - produktionén sjönk med. 23 Proc. Nötkreatursbeståndet steg under fjolåret. med; en halv, mi milj. i december, medan s kl da ökade kraftigt, steg med :häla 22 proc: Nöt-och ».köttimporten jökade med -ej mindre ött och "fläsk till Storbritannien var tämligen oförändrad. tet i ZE Hopral Ma tien bår r fött le väcka. Men det finns ilav 100, då uteblivandet från valet | försäkras bero på "misstro mot Bela - Ådet parlameatariska systemet och si på att man inte hyst « | förtroende för någon av de upp- : |stältda kandidaterna; i Finland har iyrk tatet. att .valskolkariia är talrikast tik: Ieh "och bland "hembiträdena, . fihns . emellertid ”också” valskolkare bland industriarbetarna och hant- verkarna. "SÅtt få fram de verkliga niotiven till det iteblivna valdeltägandet är inté lätt, En” "mycket stor del hän- att de vistats. i utlandet, vari väg till vallokalen, Sjukt ofta åberopad orsak., Religiös eller an övertygelse” anförs i i omkring 30 fall av 100 (röstskolkare) som orsak till utöblivet valdeltagand 1:22 fall har män uppgivit brist intresse, glömska eller: annan- med jämförlig anledning. Det är "| bland. dessa sistnämnda man up- penbarligen har att söka de s' fflig- "som - propagandan försöker så fall, 4 gare, olikheter: alltså.” I Abo var skillna- - Mejeriernas försäljning av stån-= dardiserad : konsumtlonsmjölk och konsumtionsgrädde ökade under epril med 1,7 resp. 4,8 proc. Nära 47 proc. , av den försålda grädd- 'kvantiteten + utgjordes "av tjock ” Jgrädde mot 41 proc, samma månad förta ' året, För tjock grädde kan noteras alltjämt fortsatt uppgång I konsumtionen samtidigt som kon- sumtionen av tunn grädde nedgått, . Ätgången ; av oskummad mjölk för direkt. konsumtion av mjölk och grädde ökade även I april: Upp- gången utgjorde 4 groc..Till följd härav 'samt på grund.av nedgån- gen ii. mjölkinvägningen minskade . ran på ' produktmjölk med. ”"Osttillverkningen,, ökade under april med 5,1 5,8 "proc, €.acuerti proc, jämfört med I fjol Av den tillverkade” kvantiteten utgjordes i år 88 proc. av helfet vara mot 94 proc. i april året före, . Försäljningen av smör och mar- , + garin steg under april med 14 resp. 3,6 proc, Uppgången I marga- tinförsäljningen hänför sig uteslu= ' tande till hushållsmargarinet, som - ökade med 46 'proc. "Ostförsäljnin- gen från mejeri var under april 21 . proc. mindre än samma månad i fjol Försäljningen fill detaljhan- deln ökade emellertid med 11 proc. man ju enmans-listor inom de olika valförbuinden, inte listör med' flera namn. ” Det kan dock hända att många ”av dessa” principfasta vals skolkare.i själva verket -uteblivit på grund”. av glömska, slarv, allmän Den varknadsförda slakten öka= de i åpril med 5 proc. Uppgången hänför sig till'sämtliga djurslag utom häst, som visar nedgång. " Partihandelns ägginvägning synes enligt preliminära uppgifter under! maj .ha varit av. ungefär samma omfattning som under, motsvaran- ée .månad 1953, Exporten av ägg utgjord2as under' april av 390 ten, vresighet, okunnighet om: vad ve- derbörandes ' vailekal ligger och andra Hiknande, föga aktning».är2? motiv. of huvudsakligen = destinerade — till Västtyskland. Under samma månd förra året uppgick äggexporlen till !477 ton, rYvT > Laholins' Tidning är oörsättlig sonit.a aiinonsorgan i i södra Halland i AMNSAnkhA Sh Arn N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.