- Yrevrvvv VvrFrv VYYYver NYVESTETTVYTYTESYVYYTT EFIT AN re rn os YYYYYPTYYeSYYYYT YT TTT YT ETETT YYYYYYTYTYTTYYYTYTYTTYr j h v ; Å terrereoTr , a M tan för: den, som” guld -begär;. en främling far oss stolt” förbi: men detta landet, älska Vi, för obs med moar, "fjäll och "skär So ett "guldland 'ädek de tä - Dh z- | STOCKHOLM. riet! Det. har gått för långt då det inte: g som ””rasar”" vanligare? med sen formlig" ävlan ett: "så "-lockande, realisationsurval ; igt," " Säsongslut avvaktas | inte; man: sä p Hoherna härd mannaförbur ligt: bekymråd ver en snedviiden utveckling; Det finns "anledning" för näringslivets. organisationer att ta upp hela frågan om "realisationsvä- sendet till snabba; . effektiva" och "fra It: gömensamma åtgärder, ar sina” direkt motbju-| kter, 'Tävlingslusten köp- "männen: emellan har. utnyttjats av k åtskilliga : fabrikanter; Både" inom beklädnadsbranscherna; och 'möbel- industrin — ör att ta "ett par 'ex- mer: eller mindre. koncentrerat' sig | på att tillverka" ”realisatiohsvaror” samtidigt : som "de. bjuder ut slumppartier. och. felvaror” i egentli- ga säsongen! N r.bara allmänheten | utan: det blivit allt |> köpmännén emellan om att 'piada : " Stöppa” äntligen realisationstäåser' N enipel =, här "dessa vederbörande | =, > ör . några" :dagar sedan satt jäg "och samtalade med en 'väster- bottnisk ”småbrukarhustru, v Vi taz > Fallen” som skall utbyggas tillhör "Umeälven, men företaget be- rör även' Vindelälven"; : "7, 7 Kraftverket. har; döpts till: ; Stor-Norrfors," och det sonerar man ungefär 'så här: >, En :' realisation, 'som är vad den borde vara, skulle teoretiskt aldrig de sig 7 > ut "några godsaker, varmed han: ställningeris'” gång, .och i för! trampa 'damén på ung man träng- "föratt" inköpa färten råkade han fatertrygkligt "Utan ' 4- buden ” hade; skötts" på rätt sätt, Men då "måste 'ju till sist de, braskände ut- innebära +. en : nedslående självbekännelse: ju mer man reali- serar,' ju kraftigare prisnedsättnin- + ger , man; lockar med, desto större :- felspekulationer måste man väl. ha gjort ”hågra månader tidigare, |. En sak bör under alla förhållan- den stå” klart; ingen part, inte ens ett ord till. ursäkt k de hän kan tjäna något på sig från emellertid, vidare ut i . gången var "det, "svarade smärtan, "förrän. den unge man- nen återvände” nu utrustad med - — Ursäkta mig, sade han, var der "möjligtvis. "damen, : som” jag bpinpade på föl ten nyss?: ratt försäljningen av reguljära sä- : songartiklar och fullt flefria, fullt . användbara varor, mer och mer sker "del" av' årets inköp som kundernå kommer att, uppskjuta till några . hektiska . realisationsveckor, desto högre. grundmarginal behövs för att "täcka handelskostnaderna. Eftersom Hela : frågan” om realisationerna lade ;. a: ästerbottniska :småbru= |: Det - blivande tycks nä t vara en psykol kar; blem; och då kom; talet även gåta; Inom. Kö örbundet re-tin på 'elkraftsförsörj och" el-13 taxorna i Norrland, ' — Söder ut i landet har man nog på sina håll: den uppfattningen, 'att vi häri Norrland har. mycket låga eltaxor, -' eftersom: den mesta ''el- kraften” produceras här; sade" hon, Detta är: emellertid: en'.grov-miss- uppfattning. Det är i stället' så att priset på. elektrisk ström är :imyc- ket dyr häruppe, vilket 'är till stor nackdel inte" minst för jordbruket. "Ja, så förhåller det sig, hur egen- domligt det än låter, Det finns till och' med gårdar och hela byar, som ligger ganska nära de. stora kraft- verken: och de elektriska huvädled- ningarna, som ' saknar" elektriskt ljus.” Och ändå produceras "enbart inom” Västerbottens , län omkring]] 0,9 miljarder kWh per år. Och. ut- byggandet av vattenfallen" pågår: i rask takt, Ännu finns det nämligen stora. vattenkraftstillgångar :i: detta län som inte är utnyttjade Av den totalt inom Sverige: tillgängliga ut- bygg sä kraften; :som I istället tend att krympa är n klar: xealisationerna blir ett allt starka- - re" hot mot detaljhandelns lönsam- het och existensmöjligheter, - 4 Utvecklingen kommer naturligt- vis att återverka även på leveran- törssidån: Om detaljhandeln kom- mer i ett' svårare, ekonomiskt läge tvingas. der att vidta exceptionella jk åtgärder. I'stället för att köpa-i tid 1 och ge industrin andrum för plane- ring kommer man av ren självbeva- xelsedrift att kräva mycket korta lev Jlång- skattas till 70 miljarder. kWh pr år, finns inemot. 20 proc, inom Väs: terbottens län och' koncentrerad till i första 'hand Ume älv med :Vindell älven" samt Skellefte älv och; An- germäanälven "ide. delar: a dessa älvar, som faller inom. länet. ;' förstår därför v mycket väl der star” Jä . tonanläggnify , säger Ben Hecht. dam,' som satt” närmast Honom bordet, sade vid ett iilfälle. 8: ner från er fattiga tid? frågade "1320 tidningar: mar, tillhörande 67, n suiterna 'äger- tebp, "Aörvaltar och utger 1320: tidskrifter 'och. terärt värde, . och andra asi ” laridsomfattande ” undersök ni . hissar) En vid tan ut son en kvin=|- enl journalist:den stor rjonären. Och! > Jesuiterna äger fs ; : > Entit en åv ” "Vatikanen 'publice- . rad försk rapport. omfattar" jesui- ternas. miunkorden 32,000. medlem - " Je] 276 « läroverk, 132 högskolor och univer- sitet "och 187 kloster,” Orden ägeri. tid- ningar | som > sysslar med "religiösa, vetenskapliga och: sarmhällsproblemi Flera bland jesuiternås tidskrifter . är av högsta vetenskapligt. och, lit- tillägger...rapporten. | ar jesuiterna förlo- rat 87 klostériogh. högskolor i Kina, "USA:s. ”sayfliga hissar. gör färder, Då den genomsnittliga ; längdéfi” av: Hkissfär-, derna i USA är 37, meter, motsvarar' den sträcka som det amerikanska « folket årligen reser pr hiss, tre gån< ger frum och tre gånger: tillbaka . mellan jorden. och' solen, kohstate- rar:g2 perafiska” sällskapet, SR "| Fiskauktionerna, ':., tidspl > rycks + sönder.” Den fulla”. och jämna sysselsättningen, som man på; många håll: utomlands skyddat: genom lagar om sättet att "realisera, blir allt svårare: att . vida ”makthålla; / te jag Trekt till" Norrfors, där lan- dets: hittills största kraftverk håller. Statsbanorna. På förslag till en förste Kansli- skrivark vid föreståndareexpeditionen i Halm- stad: har distriktschefen uppfört för- ste » kontoristerna -J. T. Bankell, "äv up Bärmg QPRESSEN 0 P P o s I T I Oo NSPARTIEENAS litik . är "föremål: Halmstad, -N, G.' B. k Ystad, och A, B. Jacobsson, Växjö, i nu nämnd ordning. ie ' Försäljningskvantiteten — vid . de fem större fiskauktionerna på väst- kusten". var. under april 29 pror, större än under motsvarande månad förra året, konstaterar statens jord- 'bruksnämnd. Ökningen” från i fjol hänför sig främst" till sillfisket men berör "även övriga fiskslag utom vitling, ' långa; kummel, rödtunga och rödspotta; De vid försäljningen mappnådda priserna var högre än under april 1953 för samtliga fisk- slag, utom sill, lyrtorsk och gråsej, var. lägre." Det sammanlagda ljnings ärdet ökade. fråri 3,f2 milj. kr” under” äpril 1953 till" 2,80 milj. kr. under april i år "eller. med Mjölkinvi gningen AL SEN under' ”april steg. som vanligt i i för- "hållande? "till. invägningen. under|- mars; Uppgången var 10 proc. eller | något högre än motsvarande ökning en "1952 och 1953, Den totala in- vägningen,. 311,6 milj. kg var dock ägre än samma månad i fjol. För maj "föreligger endast pre- Iiminära siffror "men de tyder på en minskning med omkring 4 4 pro. jämfört” med maj 1953. = för närgången" granskning" "i" dessa” dagar. Tidskriften " Svensk Politik, (bf) har ägnat folkpartiets förslag uppmärksamhet / och ' slår fast. föl-" jander r ". Folkpartiet. hår sannerligen h "fe sparat. på "statens utgifter nd därför måste det i år liksom i fjol bygga sin skattepolitik 1 på ett "rent na, il bostadsbyggandet skall vi inte betala i'år, sade folkpartiet, dem skulle ;'i.' stället onmdnde generationer få. betala. . Staten skulle: bara betala räntan. på gub= ventionerna' ,plus smärre amorte- ringar, varigenom folkpartiet vill Spara 100 milj. kronor; för skat-. : Desså "kapital tioner" till.. bostadsbyggandet: har: : tillkommit på gruna av de nu hö- "ga: byggnäådskosthaderna;, DE kan ' bli reella tillgångar för staten, en-- dast om man 'Köjer hyrbrna eller sänker > räntan +" och' ingetdera. vill ju folkpartiet. vara- med om; "Om staten alltså skulle låna pen- "gar för att ge ut dessa subventio-- ner. och 'sedan Baséra en skatte- - sänkning därpå, så ' betyder det ju, » att-staten skulle Jåna pengar för att sänka" skatten. Detta är inrig-' börden av. folkpartiets pölitik. Men även ' om: folkpartiet -fått 'igénom” sin äventyrspolitik' skylle .vi än= då jinte,:'ha,. kunnat, sänka Sotten, i år, Ty även folkpartiet hade ve- lat 'sänka' bolagsskatten, ined 150 milj. kronor och höja statstjänste- T 25 > milj., > .Inom)3” Hallands skad mjölkinvägningen" i pri > med... 4 proc. mfört med, samma månad 1953, vilja" vara med om att låna" kapital för att fi lera "löpande" utgifter ' Inom vsborgs St n mjölk nvägningen i april : med -6 ämfört med "samma månad mitt i'en konjunktur? Troligen ingen. Folkpartiets” skattesänknings« : bortföras, "TI massa av 4 miljoner or Det är na-' förslag är heller : inte '. baserat . på sunda -affärspeinoiper, ” . san att göra skäl för... det; namnet. Detta kraftverk blir nämligen det 'största inte bara i Sverige utan hela västra Europa, Arbetschefenj) :v ingenjör. Ekevärn, upplyste” att 'fallhöjden blir 75 me- ter och att kraftverket får en effekt av .380,000 kilowatt; Som jämförelse kan nämnas, ratt Harsprånget,' som r det -hittills största. kraftverket i landet, har en effekt på 350,000 ki- lowatt. och Kilforsen 285,000. Ener- giproduktionen i. Stor-Norrfors blir 2,300 miljoner : kilowattimmar per år, vilket motsvarar en niondedel av hela ”Jandets nuvarande energipro- Det är alltså fantastiska markytan, Maskinrummet: kommer attJigga:' med” golvytan” 80: meter under: .marknivån, och liksom i Kil- sjunga sin" lovsång över "svensk ingenjörskonst”. "och alstra kraft åt industrins maskiner och. husmödrarnas assistenter,' ljus åt landsbygder. s stugor 'och städer- nas lägenheter ' och: varuhus.” Är inte' detta också en slags poesi?. Om kommer: liksom i | Harsprånget och 'Kilforsen att. förläggas "under 1 sin 'sida experter i naturvård, som bevakar” natur- skyddsintressena.” Men att; det 'än- dock blir stora förändringar i land- skapsbildetr, är uppenbart, Förutom att Ume älv torrlägges på en sträc- ka”av en hel mil. kommer en del ra= viner” och dalgångar, som nu sätter sin prägel på landskapet, att. fyllas igen, All fyllning” kommer emeller- tid att täckas "med 'ett' "tillräckligt tjockt lager" av matjord ör V människor H flera år, kräver givetvis, anordningar av olika slag, städer, och uppförandet. avisådana pågår nu som bäst. Det är dels far miljebostäder, dels' ungkarlshus. Ett 30s=tal "lägenheter Omkring ” "25 : proc.” av. arbetarna "att bo: i ungkarlshi Fa- miljebostäder : uppföres främst. för de' tjänstemän, 'som måste bo på är- betsplatsen — en del. åv dem bor i Umeå, "där, huvudkontoret ; är : för- skall arbeta uhder tare, som 'har sinå familjer med sig. - Omkring: 50 proc. av arbetarna är Nn, och en' stor del'av dem > -loch Indien" tesn | lyftiga” "efterforskningar giver ina lagt — 'samt. även för en del arbe-|s Slavhandeln : blomstra arc Nn pande av "slaveriet förbereder en stort upplagd aktion, mot den : rår. länderna "och Indien, Inom kort skall en'”"för :--ändamålet:. utbildad dande slavhandeln” i "de arabiska STOCKHOLM, 4 « Ombord på faryyg möter "man en | mängd uttryck ' och ord, som för der! osakkunnige ofta verkar obes | gripliga och som även : Hörs facka mannen är dunkla till sitt ursprung, gener "utsänd : kriga | polismän.” och lar :de' inföddas ,språk . samt "är . väl förtrogna, med de länders 'seder och bruk, där de med hjälp av' Scotland ” Yargq "och Arheisfältet, . för : denna historiens största antislavhandelsaktior ' är emellertid ' ganska snävt tilltaget. Det kar "praktiskt taget endast gäl- la att stoppa- den slavhandel vars Loffer ä är'vita män och kvinnor eller som bedrivs' av vita :män, I Saud- Arabien"vär. slaveriet" inte” lagligen förbjudet.” OmHring 6 "procent av Arabiens befolkning behandlas som. le > onied: kvinnor” och handel "med een arbetskraft. Det: förekommer att. flickor," män och : kvinnor; ; ibland:: också! barn; bortrövas' från sina. hem av ' okända personer, De dyker:ibland upp och efter en tid som” vara "på slavmark- än "i, någon "av: ”de,. arabiska na. Bland de. kid Unesca ; skall tjäna :humaniteten.|;, På' de gl fartygens” tid var denna flora mångfaldigt rikare än vad fallet är i "dag. men' många rbegrepp lever kvar med envis seg- het, skriver i försvarsståbens tids skrift Kontakt med krigsmakten ' löjtnant H. Forshell i en redogörel. se för sjötermerna: och deras” 'ure sprung. > so2 Fe ' För ått börja med ett par van, liga ord, styrkord och babord, kan ska tiden: då fartyg och båtar var försedda ned en styråra; som stack ut på ena sidan om den spetsiga akterstäven. Denna del av bord=' läggni fick t iskt "bes" nämningen' styrbord,' Då rors- mannen vid styrningen vände ryg- gen mot den andra fartygssidan fick denna > namnet / ; hb a k bor "eler "som! | benämning på "ett fartyg : har; hämtat sitt namn fråtv det ut- - rynmime, där .på- äldre: tiders segel= fartyg aktra bätteriet var uppställt, 'och'där de yngre officerarna bodde, Gunrum är sålunda ordagrant” lika med gun, room, Ve 8 :kanon- rum, .Det engelska begreppet gun room användes numera" snarast: i officer de; finns också vita män, företrädes- vis' sjömän på ut med skumma syfte D försvunna besättningsmän; - En'ayv. de största och mest skyd- dade .slävmarknaderna. befinner sig i Mej i id ing 70 pund, allt- Så omkring 1,000. kronor, En kvinna i ålder över: 30 år går:åt för 50 pund; 750 kronor, men en' män, vit, arab"ellér neger, dm han är stark och frisk, kan kotinga ett pris "på 2 1200 kronor: Id > Brittiska före | ett varv. för att. mirnska' trycket på - del: kadettmäss, "Spygatt kallas små hål i re- lingssidan, varigenom : vätten kan avledas från däck ut'i sjön. Ordet har? jinte någonting med det heder. liga 'svenska begreppet spy att göra utan innebär -: : snarast något” som " skulle örhindra detta. "Spy" kom"; mer; "nämligen ” från holländskans spiej som betyder propp. Spygatt är alltså närmast ett hål (gatt) som kan .täppas igen, Sod en sitt pårmn efter: sin' uppfinnare; en grek vid namn Anacharsis, Med an- kära förbindes lätt ordet kabel, som härstaminar från latinets capuluni, i fånglina ot ortsätter vår" vandring på stäven möta två seck. betingar, : kring : vilka | ankarkättingen: leds 1, ch kvinnor, spåra” upp; dem och förmå” de: "lokala inuhärämedan= tabl till att. e ER intimare samärkbét örjar, nu ppge: Foppa. att de :två: omr dustri DE sont ju. förbrukar huvud- parten av "den elektriska, kraften, - . Men; utb; ggnaden. av" våra" vat- tidigt 'som - stora värden skapas ge= nom den ökade elproduktionen spo- lieras, andra värden; Skönhetsvä denå hår” redan” nämnts. : Men” 25 sedan "allt" detta" gör' isk lyckligare 'är,en annän historia,” > Ett kraftverk "som. Stot-Norrfors är ett; gigantiskt ' -bygbnadsföretag, som 'ställer 'stora' krav på' såväl ar? bets!edare'" och konstruktörer som arbetare: Arbetet” började så smått i juli i fjol och har nu alltså pågått ett år, "Arbetsstyrkan ä 350 > man, men. man: upyhyste ingenjör Ekevärn, att vid fullt. pådrag, om någon tid omkrin, 1,200 man "kommer att” Yåysstlsättas, ; Kraftverket: shall: bestå av, tre. aggregat. Det: första Yberäknas vara färdigt, 1959, du and a två under:år 1960... Kostnaden rö omkring 200 ani) omge. kranot. r. änny inte påbörjats," man håller ,på att schakta undan jorden för ” ”nedfarten” Hill maskinrummet; Det: är väldiga mängder! jord' och berg som skall schaktas "och sprän gas -bort,' Ingenjör -Ekevärn uppger att 2,5 miljoner m'? berg skall sprän- gas bort. och, 1,5. miljoner m? jord alltså. en, ; sammanlagd: turligtvis' "ett" problem att placera. dessa mängder" v berg och jord. så landskapet iF rfulas, « Men; I man” göl lit i - CM grad” ir beräknad till : till k stora sk lr som tillspillogivas såsom "sälad yggnader : och fiske, förhållandena: dock det gä > | körårnerz 4 hög' grad jordbrukarhas lenfall har också en bålsida. Sam” | te de'omkonna-kan ycket; svårdrag: Jef ir åsamkas". genom ;kraftverksbyggena [ok] dé” av dem förärledda & öregle- ”tingarna; » Förtjänsten ". härför : till- Kliga.. örgånisalion -RLF;: som nu« arpå ett effektivt sätt bevakar |, ka : terbottniskå' småbrukar- Kästran” får Fin önskan uppfylld, igen att de som bygger, och bor terbotten, där. 'så” mycken elektrisk ” kraft ' "producers. skali kunna" få elektrisk energi I skär Ut skulle trivas med: ne flygpöjkslö FÖR CFLYGBIFNA GRARBAR is i Flygvapnöts o kurser för flygintresserade, pojkar har mottagits med (unga flygbitna 'gråbbary'': 'som "här: har en chans att'pri ett flygaryrke. Den här t ert ått dep felaktiga svetiska över Jat eri ngést; som -de. flesta. rlogs-" . t ligenj hängkojei deny ”ställföreträdare” tiksor I nant är kaptenens ställföretröd rr lg enn. Beting är avlett av en= gelskans ord för samma företeelse, bit... Om det präkie ursprunget Ä ökörmit TG ofta , Pordas a ill. det bittra” 'slu- måste kätfingens inre :del i intian. "der släpps överbord ' passera. sbolingen, > : är är med I 'ankare; förlörad, ett: förbållande som är nog: så bit= « kän: > Medan? Vär inne bå feltölkningar kan [5 aven" ett" ögotiblick” ägna oss' män !stiftat bekantskap med; näm- "Dess benämning I ' engelska flottan : är hanmmögk. Detta ord "importerades" äv spans > iorerna från det karibiska 'sptåket under formen ”hamaca” "Hamaca » arna ”uttalåde: det Shatigmak”, - a ingom ' till "Hängematte;. vare visserligen inte, exakl samme teelser men” det är lustigt 'att se ' hur "omärkligt. ibland främmätide . ord smyger sigspå öss.". De "ofta förekommande Begreppen - so ”Ibideving och fördevind är därerhot! enkla att förklara: Bide- > I vind -är en förvrängning av epgels ..: skans ”by'the wind” och fördevind - har ihgenting med för eller förstäv att: göra” utan ä ngelskäns ”E sänt. och. invecklat: kapitel; Vem fänker, t..'e . på att chef; kapted,” : I kadett” och, "korpral, egentligen. är put; som betyder huvud, Amiral sär en samman äv det arabiska begreppet amir alv iLöjtnan kommer "från "fran- skans ”Lie :tnant”; som. direkt: bety- der-”en som" håller en anhans plåts”, De otaliga "rekryter som förvirr: ts ; Jav att generallöjtnant är högre in I géneralmajor” tröts', att' major er. högre -- än - löjtnant. får häriger CR förklaringen? generallöjtnant är g nerals» >: (högsta -.' "genera! ian'ands flygflottilj: -dch : visar. ör att starta em ”Venomi. t vi härleda: dem från den fornnordi- or fartyget” skall vi i närheten! av för= >, w Hyskarna förvandlade det så - se ärt' ord hängmat:. la N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.