prev trivserre ryreFryv vyrY vv y vrvevY eereereyyfyvyyry ry Vv DYtT 4 i 'Modetnå” viking gar [| på vänjaingsrärd LJ i Itt österled. - : - , « Folk reser och far, . Det kostar Lena ker ETT STOCKHOLM. (TT). ot svenska; tid "och pengar. Många "anser. att NÅGOT FÖR: 40 OCH 50-TALEN Hottist er: för. fylleri 1; tjänsten vid)" gemensamt är den på övertygelsen! i z dit fö d. vilande "uppfattningen? att besöket i ening; gger': för när-|. a grund 'vilande ; "Ivarande''” hos” m äråklagaren : i dom. Det är möjligt, men det kan |7, varje > naturlig ! : bebyggelssenhet | Resfebern et Av; Märta Leijon Det känns grymt att sitta Bygdeskolan.- är. - ; domkapitlet och avliva den ren deskolan efter den andra. ” NN ed en känsla av att man lång- - fördelaktigare '. ” "+ samt, men, säkert. suger - susten |. TT landsbygdens liv." > : för yngre barn | vi Biskop "Algot. Anderberg, STOCKHOLM - - r "Med tanke på barnens. bästa. bör) "+ man se till att bygdeskolorna i stör- sta 'möjliga omfattning bevaras när Politi kens hetsskolan en gång örs, det 'Stockholm;,'stadsfiskal Dag Halldin, friska ide. tecken” till psykiskt till- bygd med tätort. eller efte) per ik skoltidnings mening, ': garna" har, översänts från |frisknande. höver ett befolkningsminimum; - dd Ar fen skriver "nämnda fackti | de! niilitära - myndigheterna - och) ' Vi har i många är mataté med att man ska. kunna ordna och: vide - oo oför utse a ning, svårt att. tänka' oss det rik-' stadsfiskal' Haldin: åtalade” de fem propagandaministeriernas' olika |, akthålla tillfredsställande. livsvills : . - a sjömähnen på månde, en, "materiel om andra, folk, Vår sunda [rop för. människorna och- att detta - I. samtliga" fall, det sig. da | instinkt börjar nu bli trött på” att minimum inte. utan. risk. för: katam 'av dem: hade" två matas." Vi känner"att' vi måste se' strof. i form av. fullständig ayvfolka jä vr. att kunna: tro. Kunged ning, kan, underskridas, skriver. fill ” | reser på Eriksgata 'genom: sitt: rike; kand. Lennart, Venemalm' i Politiskt eha' gången. blivit” bjuden” på vodka Är det nödvändigt? Säkert. känner Tidskrift, . Det hela; blir; L mycket på :en 'restäuranig. av; ryssar ”öch; att | hän själv att det är så, Vi har star hög grad, ett lokalt, och; ;kommunalk tiga i att t, ex, lågstadiets barn re- dan från första året i' skolan skulle ryckas. loss från sin bygdemiljö: för LU J De oförutsedda faktorerna i po ir latt hamna. i centralskola, kanske Å tiken är i icke ringa grad dess sälta, miltal bort. Att på det sättet finna nytt vin |en naturlig övergång mellan hem- En ny situation kan gjuta nytt met, och. skolan. lär. bli. ganska svårt. ” > &- gamla. läglar. Obekanfa. litiska Till detta kommer naturligtvis det. i han sådan sinte”rminng fågof, fr tistik 'och .utredningar på alla:om< problem; ” > fyker också” upp. på de POS" förhållandet att" barnen i skolans andra fallet -häde han fått en. flaska | råden men verkligheten kan; endast Man söker: överallt undvik; ä4 il 20 1 n ll Nya ik n första. klasser. pressas mest' av lån- Å vedkäf” imé ig: ombord; och dén delvis pressas in i en, så "trång ram | - sv. årigheter en folkminskning iré- . avlöser gamla i k 'rådssal. | ya skolskjutsar: Därom finns redan Av detta blev Han känner det säkert som ett livs= gel för. med; sig: och. eftersträvar, "Politiken "är "inte statisk... Den” är nå vältaliga vitthesbörd. - 7 behov. för- en". god monark "att. :cha| en” u "olika "synpunkter lämp pg dynamisk Jiksom » utvecklingen ” Ål Bygdeskol utgör med säk het sett själv. Nu blir det ju i alla fall| folkm Mot denna” uppfatta . delvis uppvisning men den som är ning” står” der tanken att låta" bes d il erfaren, ' kan.;nog se -verkligt . : : . ång och blott inrikta sig på Catti . Prospekt ' vid" 12,30-tiden 'på' natten | bakom” den kungliga årepörten. + Bing ock mån mildra: iep lindra: skrålahde' och" raglande,' har förne- |; De kungliga har "varit i England |: dess följdverkningar.. Valet : . | kat atb han var: full; En; tredje hade | och. det" så s ' handlingsli skallat; till/en högbå när. han |I > besök :- därifrån och hit, / föras om- ver där blir det högtidlig parad Ta men det blir dock regenter och folk to > samtliga't fall rö, "det sig om som möts, Så var det i forna da? / ohykterhet i'tjänsten; vilket gör. sa-| gar, när | nationernas samliv var Sa sa ke allvarligare för de. åtalade, Fö- normalt, Så är det här i Norden, |: - De ideologiska motiven har” mer” re resan till Leningrad hade näms. regenterna, ör REA 9 och repre-| eller mindre stärkt och ofta kom-=" för de -yngte barnen i skolan en na-|. turiigare "och trivsammare ' arbets- '” ligt att diskutera vad"som kar hän- miljö och ger skaldagen en lugnare "da i vårt land 'efter” höstens' val, | och mindre påfrestande rytm, Det- ”även, om detta icke: gäller "riksda. tå är "inte + romåntik,' däremot ett |. gens sammansättning annat än. på faktum som” planerarna av lands- » längre sikt" vad första, k en beträffar, ' Den: 'nuvårande koali- ning att tänka på. : tionsregeringen tillkom i en. "kritisk | "Vi hör inte ill dem som till var- a : "situation, på. det” ekonomiska. .områ- je pris går "emot centralisering av MN det. Samarbetet - mellan de, båda | landsbygdens, skölväsen om/ en: C ” regeringspartietna" sy visar. sig nödvändig” kört det :helas . gott och resultaten har bästa 7 Men vi sto, Bfeblivitö Detta” erinrade' statsrådet ikti, dömt At "Hjalmar' R,' Nilson i Spånst d om iljan nödvändt N ”. ett föredrag i' söndags. Han” ce; strök att bondeförbundet gi k med centralskola: kan 7 "> f regeringen på hösten 1951 för att|höj > måste en svenska, och. ryska. flottan. har "son ">, bidra till en stabilisering i i det eko: självklart; det också” möjligt att > lenna månad” "avlagt 4 visiter i motsvarande länder +. - nomiska" läget. ”Han' "konstaterade någon” av; mellaristådiets klasser il]: gästat Leningrad medan ryssarna besökt Stockholm, även;"att ansträngningarna på den | vissa" fall: måste föras över till cen- i flottbesöket i Leningrad. har" furir.. :Bo' Nilsson. P tralskolan, "men: det: voré. säkert in- Malmö, bördig från: Äskloster, 'sä É te riktigt: att alla” skolpliktiga. barn I öldrng, där han också peijlar få ä den i den: forna” "ryska huvudstaden; "särskilt intressant, å : 3. ligen: personalen meddelats ' ätt: de ör” rik "möts: för | "mit till uttryck; "Det rör sig här var I tjänst hela tiden, I: straffla- att överlägga och 'vara. tillsammans . om ideal zom ställs. upp för säd gens "26" kapitel talas om; brott av|som, vänner. Detta har alla gott av.| tidens samhälle och dess. bebyggel=: Krigsmman och i | parägraf” 14 står att). Den svenska flottan är. på vän-| se och näringss ur, 15 Det finns en stark resona: c rm k ing är så | skapsvisit i: Sovjetriket och den . den. tanken, I ke klarast fråm. påverkad ', av 'starka -drycke; att; tyska, här. Det. skulle inte ha varit) förd i årets BF-motion, vari, man håns förmåga att fullgöra. tjänsten | möjligt för ett par år sedan; Besö- sistort sett framför 50-talets upp» . måste. antas. vara nedsatt; skall han|ken: kostar. tid. och pengar mien de fattning, ' att. den" för. de" flesta” dömas: til. discipli aff. eller. fän-|har sitt värde, inte minst som bevis :-människors lycka och trivsel bäs« - gelse.. De fem flottister som nu an-|för att mänskligheten börjar tänka | :ta 'samhällstypen: är den: Vdär: än mälts till åtal” har inte. fått. något normealt'. igen, Vår: flotta besöker | :råder barns mellan Jlan olika aff på Sképpsh Finland,'. Det kommer flottbesök |. och. stadsbygd.. oc me : p . ; sn = | stora samverkande bebyggelseen=, ” från: Amerika och Ryssland; Det är ” heter.” Befolkningen blir då I mera? coo0 krigsfartyg av högsta klass, Frigets |” jämnt" fördelad över hela Tandet; - symboler. Men kanske är det freds-|' I ett sådant samhälle: utgör en rie | båtar ändå, som siar Pm en tid, då |: och . blomstrande " landsbygd en' vi inte behöver kanoner, för att vi nödvändig" del och. möter. vi s är vänner. Vänner kan vi först bli] tätorter av. mera måttlig storlek sedan. vi träffats, tar tas | Och ined övervägande. egnaherms< Or bebyggelse... Dessa tätorter: utgör st » Punkten inte" varit "förgäves: Dess- .. utom ,; har.” en; rad betydelsstulla inom 'en kommun, förs: samman till "samhällsfrågor tagits upp och förts en stör centralskoleanläggaings z närmare sin lösning. Vägarna har + Alliså;” Gå inte. för brådstörtat rustats: upp och" dyrortsgrupperin- fråm me med: avskrivningen” av bygde- : gen så en; för-Ja ; skolorna! Bygdens: egen" opinion är|- för dagen som. g Rn folk riktning, F £ om den är förnuftig och har en håll- | den 15 juli 1954 och det är en för & heten på landsbygden har även sti- bar motivering, väl fö; tjänt av att få | Kungl, , Svenska ' Flottan minnesrik' försämrar synen”. ; orsakar olyckor H ;+ r 4 a . De; många resor, som företas av =, muleratg.” genom positiva åtgärder sitt ord med i laget, ' sådan, ' Första. eskadern bestående , ' centra . för och är väl förankrade - ; | " från. statsmakternas ; (sida mm, g av kryssaren, Tre : Kronor och" ja- "MELBOURNE (TT - Reuter) :- |privatpersoner, leder sällan till nä- i bygdens liv. - Naturnärheten. och. Forts ning garna : Malmö; Gävle: Visby och Bilar. med fast påmonterade grön-|ra personliga kontakter. De är för naturkontakten utgör" en sto; färgade i solskydd : "på vindrutorna korta; Men. ungdomslägren, utbyte gång för individen. bär skulden "till en mycket stor del| av arbetare och: skolungdom i olika Denna ' ideologisk n "trafikolyckor - som - inträffar i|länder kommer att bli av större be- formar sig till en särpräglad "san. skymningen eller nattetid, påpekar tydelse. för freden. än Europaarmén Australien Medical Journal i och diplomatiska akter...” > ' tikel,” "Detsamma är fallet när Det är säkert många som undråt | blem.” Den ger sålunda en idém: É behåller. sina solglasögon på ven | över att det gått. så sällsamt bra sig grund. och motivering fö ä len inte skiner, > - Jatt- genomföra freden i. Finland, land iktad lokali: I. bägge fallen- försämras synskär- Detta har vi säkert, hur absurt det | 1itik till gagn för hela vårt samhäl- pån; med'35 procent: eller, om. vind. | än låter, att delvis tacka" de ryska [le och dess sunda utveckling, för Tutanär;smätsig! änhu: mera; fram: krigsfångarna för. Jag "har: träffat fortsatt framåtskridande": och väl: Fr håller: tidskriften Och" yrkar på att många hemmafruar i Finland, som |ståndsh? ning": För ' denna=' sam. vindrutesolskydden alltid skall kun- berättat att, när männen och söner- hällssyn ” framstår ”'den nuvarande pj ; idan eller tas bort, na var i kriget måste de ha” ryska samhällsutvecklingen som: en sned: 0 önskvärd, 7) Uppland: inskrider. på Sovjet-ryskt H or , I Men huvudmotivet jr fegerings- territorium.; för” att. göra enivän- Sforkungarna dog. gamverkaii.: var "den: "ekonomiska s skapsvisit i. Leningrad, Det var 41 ' Ne . Politiken; vi hat tidigare i annat genom sömmarkylan HR jan vett. RA 'Örtogstartyg sammanhang” påpekat; -att'sedan in< Wilhelm hämtade” sin ryska. brud, år 1913.) . Sn gången av år 1952 har penningvär- H ” det endast. försämrats fyra procent, boet. på. Karups -gård, där de. i "Denna försämring beror. delvis På I återstående ungarna i Svetiges'en- i RA Sn att vissa” samhällsgrupper - bl: a. |da' häckande”storkfamilj frusit ihjäl lr ! "jordbrukare och lantarbetare; då | under” det. interisiva "regnandet och |; SN fik kompensation för tidigare ef- [den svåra kylan. Den tredje ungen H vn : tersläpning i lönehänseeride, . Och oh den" kastalo! . påträffats död, sedan | rag En: tragedi har intri det: var: en. rättviseåtgå Ty jägare; "Petrov, r . > ' varje fall. bondeförbundet : för att 'eskorterå oss in Hill städé - k till hjälp i Jordbruket, vridning, ” som ' behöver: rättas: tills: . i "fullo "berättigad. Stabilis Samtidigt äntrade ryska sambänds- behövde inte: prata, 'de| Dessa Kri Van. nar skriver förf: utvalda, som, lämpliga "för. arbetet men "de. flesta kunde ingenting om jordbruk, "sådant : det. bedrives i Finland, Men det var: snälla män- niskor, som gjorde sitt bästa. Fin- narna fick veta, att de gått i kriget för att rädda det finska folket från : fattigdom och 'så kom de: till ett li- ne IG ddsfö officerare" ombord, & Vid 'Kronstadt påraäderade.. den i i; Da | flöttan "och ' vad, vi ägnade vår sy - förinåga; på vår det gamla slagskep. '”Oktoberrevolutionen”.,"' ringen "under; den fid samverkan |; adt' hade fartygen en "trettio pågått, » Man kan. också ifrågasätta |> än. och från. volitikerna : av | två kilometer Fare kanal att” fore om fortsatt I i ig är facket. 4; Inflati isken.« här "ökat nödvändigt. ' Alldeles" säkert, skulle junder innevarande-å År; Trycket: kan . " glädjen bli :uppriktig ge! om: in alla! goda; krafter med |1 NE folkpartilägren; ' om. en. "skilsmässa, Nerkar:f r kom till stånd; Folkpartiet har. kans i"en - ske "inte ' helt. uppgett förh garna om. att få rycka in'i stället ansträngningar stoppa den inflation, . för. bondeförbundet, Och: vem 'vet,| som under. 1950-19; programmet.->De: ryska. värdarna högern är kanske inte alldeles ohå- Starkt hot, mot penningvärde biödett allsidigt program,' med be- +” gad: Det troliga ar väl emellertid att,) och sony också delyis raserade det. ; på. muséer, fotboll; rundturer : socialdemokraterna får åta sig re-|Frågan är. då,: om: landet. i. nuva- och middagar, Alla resor med spår? p 110 058 och hur dålig deras : s : tiken har alltså lyckats. ; = oa : å . engelska än var, ”så "kunde de "utan : När man nu diskuterar egerings- > t frågan kan" man säga, att. bonde. : förbundet fyllt sin at mottow here”, Ja, vad skulle: man göra, man var ju; där för att repre- sentera sitt” Tand” och förresten' så | blev/ dök i inte så. stora folksamlingar omkring.oss. d man hade en flicka i sällskap, Alla flickor ville ha våra tet välordnat land, där det var gar- har anhållit om tillstånd att anordn 2. adresser, inté baia flickor utan "al diner, för fönstren, dukar. på bor-|ett lotteri för anskaffning, av? medel la äg Så nu' återstår att se'om det hit> den och porslinstallrikar att äta till i [far någri brev” hit till gamla Sveri- Den. ry; ska: porslinsindustrien; rä Md ge. "De höjen "ryssarna hade 'skulle te. inte" till. utan. ryssarna. fick, äta ejer "Sverige känna kalla: lekar, et populära te var att stå i 1 Pp hen den' 16 och en trött be. sättning :kunde krypa till: kojs någ-. ra timmar innan gryningen och. för att utnyttja. det fulltecknade. ryska, på "metall, :de ansåg. SOM i-sk högsta "lyx. Jag såg själv hur.ren-|' i Det Te visar sig ständigt” att” behov - . 2 Jaha "Stockmans varuhus i Hel- + ypper sig av medel för att rädda ingfors var på porslin efter kriget. : särskilt värdefulla naturskyddsob. : Det kom: ryska; ockupationsoffi-' jekt, och tillfället går gen g cerare. "till Finländ. De, ,-håde det inte förlorat om inte möjlighet finris' att ” rämst. på. Dia platsen, på; gator, i. barer, i « geringsansvaret. - ensamma om, det | rande ekonomiska situation” är .be- I'vagn; » trådbussar och bussar, var, fria allt döj svensk ;visade ed - ytsånä : : nuvarande samarbetet Upphör. Hö | tjänt. av en 'regeringskri ; med ett|för sy r lades a lungor oinkring. äg - Aa vade: sitt yttre der |" men de, de "respekt för det 'och nu Sträckning har: det Iyckale förste, gern och: folkpartiet har som. be=. | svagare. par; åriskt underlag Ii" För 13 svensk kronor fick” vi tio och "samtal inleddes" på: rysk-eng- ar storstad ie påmpiga byggnader, ty cksidet gå: bättre. . hågon kun» : och; storå "parker, men; råkade man gen. att. genoni: insamling” anskaffa = titta bako ” hödiga belopp, men detta, förfaran=, de? står "till "buds. endast, 1' sådana. - fall, då naturskyddsobjektet; är. känt att allmänhetens intresse oms delbart väckes" och; "kan självfallet; inte: Upprepas. annat ä "kant ringa möjligheter att förverk- | som" få Den synpunidten. torde rubel och för tio rubel fick vii, ja, | elsk-tyska av någon ryss, och hade . liga sin-löftespolitik i regeringsställ- | inte vara. oväsentlig” när det gäller |det kan läsarna själv: avgöra.: En| då. den omringade: svensken något |. a ... Ning, beroende. dels :på för svagt [att bedöma för- och nackdelar i'den chokladkaka: (som” en.:svensk gr idrottsmärke e. d; på sig kunde han underlag. i" "riksdagen och dels på ktuella” diskusst, - | öres). kostade ungefär. 7. rubel, '. n | förvissa: sig. om att bli erhbjudén ett det; svalg, . som” är, befäst. mellan : läskedryck: kostade; én rubel. ” byte möt en rysk: medalj eller: nå: . fagra” löften. i . oppositionsställning [från tre' till fem rubel pr- halvliter got av alla deras partimärken, Skul= nÄnnis äh : och den bistra verkligheten, . >: ; ch: vodkan - "kostade 24, rubel, hälv- le svensken i ett sådant, tillfälle bli svenskar” "mest. var standarden på ingen iplon i kunnat mma : kilot,: 1; husmödrarnas intrésse kan | röksugén ochtä upp ett paket ämé=| des. I: bekyämligh ro |: Vi behöver, bli: Bersonli-= | s3 » Bortsett från spekulafionerna om ne nämnas ” att” ett kilo smör kostade | ri etter. 3 och bod ”Jeeb, inte bara ryktesvis.. Det. res- vad: som kan inträffa efter "höstens s tjugofem rubel: och' brödet feberp, > kostar i' kontanta Pengar, val, bör. emellertid, eri annän faktor de. Allt: var -prisreglerat, kap vara, insatt på rätt ställe: och tillmätas en viss. betydelse råäkot” -räntebärande;- Man kan" bara de” "tro" med. de, fredliga" förbindels NÅ .serna mellan folken, I Mellaneuro-] Hopgyttjade bakgårdar, och tittade |P- "har. översvämningarna och, den mån närmare på husen, fann: man gemen mma nöden; fört” öst. och to mm: t 'att det inte slösats med färg på de väs tillsa an för, at rädda, hem li t sista, decennierna:-Det som slog oss och. människo iv. på ett sätt, som. Ina öch bostäderna. "I LÅt oss, beskriva ett bart hus: 2" ” Det yttre liknade kanske; ett så- le. bestridas, kosinadér; skydds förvärv. och; liknand: der . som, 7 tid; efter. annan .bö dis- ning : av mar, ar som. av- Är den.et . si- gör den sv a bond 2 c z ka.på hur vikingatågen. ändades 2 rensk: eklassens' po- innan :deras' fötter nådde fast dont: i7S rum.' En, sådan” fond” skull ki tuationen, nu, sådan; att faran över! ltiska ställningstagande, sade. folk- én .det visade" sig att man hemsk. Inga star fann "utan: ett mycket! dte da Det är; kanske tillföras ; ne kan, blåsas, och partierna återgå till|partiledare i | redde. sig: bra' med" några ord.” tyska par sulliknande- plattformar” tjä på nu omen a ta Att! det; skall teri; att -bekämpa varandra och. därmed. söndags: >Di försvaga den: ansvariga regeringens |Om .. folkpartiet! föreslår åtgärder, handlingskraft? Ett : svar på den som leder till sämre inkomster för I" frågan kan man finna i ett annat jordbrukarna, Deiröstar. med folks föredrag.x vid . veckoskiftet, hållet av tiet ändå; yr nD bina Stsatan > gener samma -. föredrag :-för! arade : tonen I lö, Axel. Gjöres. . Vi folkpartiledaren, att -" arbetarna : Å--+ kommer - till" folkpartiet > ö i eller'5 ; engelska. tio å nu, men så länge: det finns i det. hop de som rikt ärken' fi = hela landet; och: är; sedan/a fölbara statsunderstödd;: t år a : ” Ld : Fa a sin käresta hemma i Mas. motte björ n strax vid Falun "Vårt land hör större” utrikeshan- skäror. faner bi / n' har, varit. på. vis ör bv Det, var övervägmäs rel fr el - per. medborgare än flertalet). Om.. br Ohlins' teori råga. om |: "permissions- | ria: Svärfadern ' eller.' pappan hade|rat kunde man finna :i-det sämsta [Sven H; Svensson, som mötte beroende än Många andra: folk sv bönderna. och folkpartiet . är. riktig, båten lade sid tolvtiden till vid dei ju lovats en flaska vodka; priset rummet; men huset hade i'regel en- | nen.i lördags, kväll.pår ”Jungfrubers . . väruutbytets . betingelser, och” allt orde den. logiska konsekvensen av översvämmade denna vära är. ju fedan' ofntalat läst en: 'fadioapparat och. program- |'get, im, från st d sla som kan göras för att jämna han. Jetta vara, att folkpartiet föreslår | . som skulle artikeln; och det Törads sig inte atti, men sändes ut hyresg terna” pr när; "var: ma ra stad sn ; intear är därför ett' svenskt sänkta löner, för. arbetarna för. att i ib e, pruta; På kvällen'den: 16 gav ryska hund: . Plötsligt -blev hunden. orolig vinge je ände Storleksord= gred täraulera, dem att i: ännu dels till Ryska museet och Eremita- | underofficerare. och manskap mid- "för oss en. folkfest; "Sprang: bakom. ett, stort. steri- |; 3 Övergången | ill störa | raskare takt marschera över till-hr get. . Eremitaget kan man närmast|dåg för oss Svanskar Middagen ser. änniskör”> hade block a iter kom- |, -En stör sillfångst gjordes i förra, + s e val utamäs- Ohlins fåla..: För det kan väl aldrig | jämf "med Louvern i. Paris” och verades i .en paus emellan en bland-] samlats- kring kajerna och blommör, maj tillkaka följd: av. nalle, björ-|.veckan vid Fladen Ground i Nord : sig frihet kommer att kravet på balans i den: sota vara. hr. Ohlins mening att det en- för den.som inte kaft tillfälle att « se lning. av konsert -och "revy. åra,| vykort m slängdes i I armarna på nen fick syn på hundens 'i Jägare stan- sjön. och anmäldes, på måndagen OK a I ädodA . nå de-han;och reste sig på. bakbenen, Göteborgs fiskhamn.' Fångsten, Upp. . > ekonomin. Skulle : en ”inflatorics ät äpsönderna Som är Så förnöj- Louvern, fick här tillfälle. att se värdar - var. oemotståndliga a . a etta rimmar i varje fall illa gällde att truga i svenskar; a mat a til ka 04 > s Paka riskerar man att det vunaa med tonerna i folkpartiets stor- och: öl, Givetvis wv: ögon blick gr etade, runt 12 225000. k ” dädor: aller - Sjumsteget icke" kan; bibehållas, |Stadspress, + där Jordens brukare , | rysk: kaviar. SA a Tre kring penning. | framställes som då verkliga roffar- a en ovillkorlig förutsätt. |ra ning. för att gen Rosition man. nu åar > ae Ner jön er arbetsmö- Rummen; var: små ch öfta' bodde ummorna. ints Stärh= | flera" familjer" i semma' rum: Möb. : de; så den påtänkta halsschalen blev leringen var” ofta 'en köntrast' till ett Vykort som fänns på hotell. Osto- själva rumriet, En televisionsappar [i Då fartygen; så sent som Klockan tre på”natten' den 21: lämnäde” stäc ilden, stod fölkmassan; kvar. av en Portarenn sr överig att eng) ji 2 försöka att. + prata till. de ryska, flic-. sc VJaktvårdskopsulént. Sven A, Mell” = | quist . har". med, ledning, av spåren -— Mb,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.