€ och. där "- de défense.” "Solen går' NS ned Xl. 20. 30. : Spänningen under. de hektiska dagar före avgörandet. är. entav fantastisk, Paris. går. mosfär av gissningar, förväntningar: 'Den "Varje, år åte kommande rad av: stora: händels de största händelserna i P; tas börja i dag,: då hö: sta . modekollektioner skall ; visas för! NY pressen och de utvalda, Krig och fred, Indokina och Tunisien, Sovjet! isterna,. allt. b inför dagen H, då Ha te, Coutures . Stora mästare framträder och be-' stämmer hur kvinnan år 1955. måste] Se ut. Spänningen är i å betydligt! "intensivare än den ; någonsin varit: sedan ”den stora revolutionen” 1947,. då: den: nya” looken, med ett, enda ” trollslag förvåndlat; kvinnor«/ nas silhuetter i i Paris; London; Newi York," Stockholm och överallt, där otaliga - miljoner kvinnor frivilligt Fr. h betydde: det..ett andligt framsteg, YPEYSYYFNYYTTTETTTYYYTTTYYTYV "YYTYYFYY ETT YTYY YyvvvYTYYY Yretreerreveer YYYYTYYTYTYTYTYFYTTTTFT YYYTY 1 Y YYTYTTYT J anledning av: "gaster Ja m.m. har här nedan . Gott- frid Pontén; -en av de många Svenska, präster, ' som arbeta ör eIgdegängelsesaken tagit 2 ti d H . Segelbergs ; päståen e att; eldbegähgelsen är: en :-”hed- nisk- sed” '-är synnerligen "disku- tabelt. Det är riktigt så till. vida, att. seden , att bränna 'de döda härs ammar från tiden långt: för re Kristi födelse. Men' bruket ätt nedlägga" de” dödas: kroppar 1: en grav. eller ett ”stenröse kan "spår ras änhu längte: tillbaka i heden- 'hös ' Oscar: Montelius har påvi- Bat;.. att: när man övergick , från jordbegravning till: bränning;' så ep övergång från ett mera mate- rialistiskt :till "ett" mera andligt betraktelsesätt., Kroppen brändes för: att själen skulle kunna svin- ga sig: till en' högre värld. Elden blev =" ungefär "som vattnet: i kristna . gudstjänster i ha: ga moment, som påminna hedniska. - kristet innehåll. Dopet fanns 're- dan' före Jesu tid fastän då. med en anhån innebörd än nu. Natt- niska. : :mysteriereligionerng mel här. av. Frälsaren : helgats en "helig -kristén handling; skulle :. lens” "återvändande, egelbergs . förklaring). att högtid: omtolkades Bedan, han... ansåge eldbegängelsen | ten .anda..., Så" är "det - även :med- ednisk?,'; i”religionssurrogat” | våra heliga handlingar, .., Våra riterna: men" fåt Vvarden' har vissa "rötter; i de hed: et” liv;- ifall--allt. som; har jur | sedvänjor.” sTensades:, Hort.. --Kristendomen,, har CEBtt" gravskick ren rent ”IHire sak; en praktisk mén icke en re- ligiös "fråga, :- : Jesu" ord ”Låt. de | Men".kai ”man : verkligen, ' säsom icke' bli” mycket! "kvariav | de. yttre formerna för vårt krist. | näs: sprung” och : släktskap med -hed-. niske' Men "det är ven." viktig ;'sak, som. bör . beaktas. upptagit gängse » sedvänjor ”från förkristen tid Jäkta vara; Under kristiden måste Tvi. använda kaffesurrogat,-'efter- '| som. vi saknade äkta kaffe Men istna;”. sina gånger .;. ha: bränna” de' och århundraden dessförinnan fö- rekom i -'kulturländerna : vid Me- delhavet,t,.: ex... i: Grekland. och Italien, både jordande-och brän- 1 iNing av. de. döda,-De olika filoso- fiska skolorna hade olika menin- gar, om gravskicken. Sokrates. o. Platon förklarade, att. saken var likgiltig. Varken greker eller rö- mare förbundo : gravskicket med "nägra religiösa . föreställningar. Så ? 'gjörde "ick heller de första som ' & detta avseende Tättade..sig efter den på platsen rådande seden Paulus måste på vidsträckta +: -Tesor många ; Jakttagit seden att löda, . men han har döda. begrava..sina” döda” avser att. påvisa: begraävningenk' 'egen=" skap av en rent världslig . ange- lägenhet; som är. fullständigt; be- tydelselös i förhållande till" hans lära om" Gudsriket om "de: eviga tingen," med "bud: skap -om. Guds. makt och" kärlek innehåll. Men . detta . kan givas lika väl ' om den; dödes kropp ef. ter. Jordfästningen :sänkes ner i graven eller föres in i indinera- torn eller. på. annat sätt behand- las. Varje gravskick går' tillbaka till. "ett hedniskt: ursprung, men det" kan helgas av. kristen tro och så få ett" kristligt innehåll. När pastor. Segelberg : betecknar det ena gravskicket' såsom krig- tet och det andra såsom hedniskt "Men 'i den mån: en' begravning blir förbun- den med 'Guds ord, med tankar och tryggheten i liv:och. död, så får denna yttre form ett: andligt ingenstädes: i sina. brev klandrat denna” .sédvänja, medan han där- emot ofta” gisslar en hel del hed- niska ” bruk, : som inträngt i de kristna. församlingarna. Sn I det romerska. riket synas de Kristna. efter -hand "ha mer. och mer: övergått till gravsättningen. Det torde .ha berott därpå att .de kristna; från, början mest rekry- terades från. de lägre klasserna, för. . vilka bränningen blev för dyrbar; vartill kom att brännin- gen. på bäl-'altid” väckte nmiera tt, Det viskas om att årets höstmo- deller kommer att påtvinga oss 1925 års halvt pm glömda och halvt om utskrattade linjer: Under de senaste åren har det vid upprepade tillfäl- len pratats om satt tjugotalet skulle återvända; men det har hittills stan=' ” nat vid enskilda försök -och få tve- kande närmanden. Per invigda på- står emellertid att det denna gång blir allvar. Christian Dior. här fån sin skas; pande ensamhet på landet” meddes lat det nya lösenordet 50; ; märk- ligt nog, anknyter. rar, den franska p dokinå mest brännande fråga, prost blemet om den europeiska försva ” gemenskapen, Denna kallas] på fran. ska CED,"Communauté européenne f Samma bokstäver har valts av modediktatorn Dior för att karakterisera : kvinnan. År 1955”; CED . betyder, för .modet och för monsieur Dior ”Chapme, Elegance, Distinction”, d. v.. s. enkel charme för middagen, graciös elegans för eftermiddagen och förnämt sätt på kvällen, De magiska ; bokstäverna och, de intetsägande orden” bakom: dern ger emellertid 1 t någon rföljelse- tider- sökte : und: ka, Att många kristna: dock ännu under några århundraden >" framåt "använde eldbegängelsen, "”:finner man av uttalanden i kyrkofädernas skrif- ter..: Både. Chysostomus och Ai- gustinus beröra denna. fråga och framhålla, att valet: .mellan' jord- ände "och . bränning är. likgiltigt, eftersom - gravskicket . icke ' har någon betydelse: för ett komman- de-liv; Tertullianus däremot anser det ' olämpligt att bränna de dö- da. Ar 1785 förbjöd Karl den sto- re eldbegängelse i sitt rike. Men först efter 1100-talet synes jord. begravningen 7 ha-” blivit allmän sed i de kristna länderna, även i Sverige. - Av denna kortfattade. nistori- ska: återblick torde framga,.att seden att bränna de döda visser- ligen härstammar från tiden före Kristus och sålunda av den an- ledningen ' . kan "kallas "hednisk. Nedsättande av de dödas' krop- Par 1:en grav har dock ännu tld- re. hedniskt. ursprung och torde dessutom 1” våra dagars icke kristna länder vara ett mera all- mänt bruk än bränningen, Enligt upplysning om vad som menas; An- tagligen är det just detta söm mon- sieur Dior eftersträvar. > 4 Jacques' Fath . meddelar att Hans. paroll för året är. ”Ah”, på. svenska; Ack?" Och Jacques. Griffe kallari sin. modekreation för ”Klay” med ”. anspelning på. musik” och : rytm! Pierre Balmain talar bara om att Ykvinnan "år 1955, blir vacker” mes: ” dan" andra. stora modekonstnärer; anstränger. in hjärna att hitta mot-/ makeriet' blivit känt i förväg, Man "vet om de tyger :som'de stora mo- ”dehusen använt, om modefärgerna och materialet... Darhast och brokad "för kvällen, sidenrips för eftermid- . dagen och twged, och grova, ylletys ger för förmiddagen. Den komman. ide säsongens nya färg héter ”bro=- " kigt svart”, vilket redan” tycks, in=; gä "En annan sak torde" 1 detta sammanhang beaktas. I' de län. der, där kristendomen växte upp, var det icke vanligt 'att gräva en grav: 1 jorden: och där. nedsänka en'; kista. sarnt åter påfylla Jord över ' densamma, såsom. vi nume- ra : göra. ,.. Där insattes i stället den dödes kropp i en gravkam- är: samma väg som fariséerna be- trädde, när de /läto ” former och sedvänjor. värda äro Pastor primarius” Wilhelm” Bahn- sens i Coburg ord::"I det: bryska motståndet | i mot. eldbegängelsen från kyrkligt häll rör det: sig .ic- ke blott” om '-en. övergående; fel-: syn. utan :om. ett av..de många symtom, -:; som. tala, för. att den I -evangeliska i kyrkan; | att. förlora den evengeli mark -under: han . inne. på" en' farlig” väg, örkväva livet, Tänk- detta: sammanhang föl terna! :Om i det”. .sålunda;:ur religi ös synpunkt mäste anses likgiltigt vilket : begä ångeliets enkla I den; mån så kärmpar. ha Ögonen öppna för fa- ran a överdrift och -urartning. Pastor Segelberg gör, kalla detta för ett. religionssurrogat ?. I så fall är' det. .mycket -som måste | kallas "sä. Våra kyrkogårdar . ha stä årtiondena genom. onigripande förvånd” vacker ' och "värdig ar växt fram; 7 är et med .: nutidens” ritualistiska- strä- vanden?. Tror:inte pastor: Segel” berg, att:det är många :sam :kal- Man skall akta sig för att miss-' | varligt såmmanhang; Ett. surro- | gat är en falsk ersättning för en) om. ”"Dågon experimenterar. fram en ny äkta kaffesort, så kallar: man, inote ' detta, surrogat utan tillskott till.vår kaffeförsörjning, |? som” man är, intresserad av . att pröva. och. som, man” fortsätter att” använda; om” man” finner det sätt: med” eldbegängelsen; Den är icke" ett .religionssurrogat: eller sat efter: vår. tids förhållanden; Man har rätt att fördra, att.det bedömes'. efter. .vad . det är och icke efter ' vad, andra” ger det ut för” att vara, . Problemet: med d snabbt vi ande ' kyrkogårdarna, "de; stora svårigheterna :att erhålla "Jämplig |. mark därtill, de: väldiga . kostna- derna- "för. kyrkogårdsanläggnin. går, "de: hygieniska. vådorna: vid Bravars upptagande och . det 'oer- hörda.-arbete, "som: är förbundet med-, det. gamla "Brävskicket" ha varit. - anledning ”" till "att ”eldbe- gängelsen : började '. införas "och alltmera. slår igenom, Denna" be- gängelseform >. har . icke ”idikte- rats av: fritänkarskär”.- praktiska, ; sanitära' och; : miska” "skäl. Den: .borttager icke tespekten för de: religiösa. värde- vid:s'en ' jordfästning med. eft sama kremation, Sförutsättrin hela tiden. stilla kiståris ”utbärande; inga” ick man vill använda, så är det likväl önsk. värt, att. ritualen " och symboli- ken i samband med en jordfäst- nibg "skall vara "sådan, stämmer minstone” inte är direkt stridan- de. gängelseform, som skall efterfö ja ”jordfästningsakten. . -Därför.är I; det väl ganska naturligt, ältti-eid- kris begängelsens efter: att få fram alternativa sut- tryck i.ritualen, symboler?" gom/ Passa bättre i samband med.en eldbegängelse, psalmer" som. icke. endast tala -om "jordens. moder. liga sköte” eller ”den 'tysta"jor. dens famn”. även sådana som tala om - "elden. som renar och befriar eller; om ; att den ”övrens. med eller ät-' "mot "innebörden :i- "den ber] anhängare , sträva och liknande :utan: lågan som” stiger mot höjden: så- som ' en bild av själens färd mot; evigheten, Det är väl användan- det : av” gängelselitteraturen, "som Segel- berg kallar religionssurrogat. och hednisk ideologi, I själva verket är det endast försök att” förnya; ; sådana. : bilder I' eldbe- | t | pastor - -Segelbergs : vokabulär | Symboliken, . så ' att. den' skal skulle' såledeg jordeästningen va-| stämma bättre -överens med eld- ra ännu mera hednisk än eldbe- begängelseskicket,.. Innan :: eld- symboliken "får samma "tradition som - Jordsymboliken "verkar "den kanske den vilar på säker, biblisk" grund. När. invigdes yttrade biskop Danell bl.:a. föl- Jande: element, blir Tätt en symbol äv rening, något. främmande; men : Vänersborgs :' krematorium för: över. 20 är. sedan, "Elden, : detta." underbara sen erlinran' om- guldets!| mare Så "skedde: 7 | merska "riket, ” "eller i'en uthuggen för- djuphiög i berget. SA gjorde man ju med” Frälsarens "egen kropp. också: i allmänhet med”. de "första kristna 4 det ro- Förra ' sommaren rening och Juttring i smältugnen eller en bild "av människans för. flyttning." ur kroppslighetens. o- rena : och förgängliga värld : till en oförgänglig, det' rena o. mog- nade gudsrikets värld. : Våra” he: liga, skrifter. begagnha elden . så- ' ning”, När. och hade" jag tillfällé bese: Roms ka- takomber, vilka bestå ' av långa underjordiska - gångar.» med ni- scher på båda sidor, i vilka de döda kropparna lades in. Genom som . en sinneblld' av. individens Där hela ' denna. tillvaros. rening Pi den stränga” dömens . och en luften - rutan " det luftbeb sinnrik ventilation. släpptes|"! in” och förtorkade krop- parna. Någon jord har sålunda där "icke" kastats över. de döda, vär snarare ett. slags Man , beräknar, nehålla all! som k att göra kvinnorna hö förda, ”Brolöigt svart En fjärnvägsövergån ng Kan lätt vh Din undergång. Kryp aldrig under fällda bommar och non chalera/ inte: ljud< och Ijussg. nalerna, De är. till för Digt Visa respokt fö r färnyägs,. ko: 1ö6D' 'DE VANFÖRA! s . Postgirokonto ' 90 05 53. omkring "latt bi Roms katakomber ha ing å milj! döda, huvudsak- deå Altälskan e utteärdighetens äg.” När ddå modernå "elåbegänkel- serörelsen: började, var den något nytt och ovanligt, och så tycks den ålltfort vara för: stora "delar av. vårt folk: Det har därför. vas rit .: nödvändigt: , för" dess':före-' Sspråkare att. söka få bort : ällr mänhetens -]ligen i kilstna, fått sin vilostad, "Jom det.är riktigt. att :göra |den Skall man tala om ett ursprung. ligt: kristet! gravskick, som. alltså går. tillbaka tilr Frälsaren och de första kristna, så, skall man: inte hämna 'nedmyllandet i "Jorden Utan: ' kroppens insättande. ten Bravkammare, . 'För övrigt kan man: ifråga sig skillnad mellan, hednisk och Krls- ten ' sed,: som. pastor ' Segelberg anaer sig kunna göra. De flesta av våra: kristna: seder 'och bruk, RAS fu, tillbaka . till; hednisk ' tid: Så är det med firandet, av våra kyrkliga högtider, ; Julen, t, ex. var'Ju från början den stora mid- föras Ilksorganisations De Y'subiteumslasamilng . a . AR SKKAARAAKRARAA, FETSEFYTYTY YSYFFTTYYN vinterfesten, då.man; firade: är skrämmande 4 denna form och att 1 stället. söka. få 13 fråm något, äv. den. dighet och: skönhet, som, Så har skapa .: vackra krematorier; tekter, sökt, . mer för krematlonerna och ' för- sökt. finna, nya ord som. hemsk likbränning -utan ”till-ela- ens makt att rena och frigöra. Kanske, har.man. 1 ” (d PFYTETEFE PY FEV TY TN känsla ',;' av något begängelse: I elgd, vär- h nn självå kan 'förbindas därmed, manp't ex; arbetat på att och" tilltalande ' anlltat'; goda arki- : målare OCH skulptörer, åstadkomma. värdiga for. "verket och uttryck; icke: föra tanken "till. en denna strävan fbland gått för. långt : och ' kom- mn. på vägar. ROM; ;äro. någat NECTYTFEY scener vid 'graven.; Inte” är' man heller beroende - av : vädret;..av köld och regn och "snöstorm, som graven synnerligen Plågsam:/ 'och förtag: den" helgd' och stillhet, z tro. torde, . väl, numera fvarar allmänt erkänt, Hur skulle an 1 så fall: komma” till” rätta hed! tanken. på de kristna: mar- Jorfuppalukades av, rovdjur; el- 3s: de miljoner kristna; som -i världskrigen smulats : sönder: still dem;-:å få del Av. "uppståndelsen, som "traditionsenligt "läggas fullkomligt orirälig. . Den strider både mot tron på Guds makt och kärlek ”-och mot 'alt mänskligt förnuft. Pastor Segelberg 'synes även-vara medveten' därom, då han erkänner, att- denha', fri Icke” är "någon saligh t. | prågan' om” Pastor Segelberga juridiska rätt.; att ' göra. en: sub- Jektivt' betonad anteckning .i:en offentlig handling ha vi här icke anledning: att gå närmare: in på, ehuru 'det' förefaller egendomligt, om: Prästensämbetsmannen: . skul- le ha'rätt att i en officiell kyrk- bok. införa : sina egna åsikter och värderingar :. av. "id, lag tillåtna |. handlingar. ramför: allt måste man... emellertid : protestera "möt att en sådan tecknas” . som uttalat et” sådan skilda Fyrnamän: kritiskt: örél-' äskadning? En- he. uttalat: salg sköna tanka | är fallet bör ldbegängelsens" för- dag; dessa, för. religionssurrögat ? Kl bruka. ord, i synnerhet i' ett all-| man betraktar det som.ett nytt)” gott och bra! Det är”på samma I en hednisk ideologi. Den. är-bara |. ett nytt begängelseskick; avpas- |. na. "Tvärtom" kan "mani säga, att |s "kapellet; det åg blir” ingen oro vid: uppbrottet och |! ibland "kan ”göra” "vandringen : til | äv tyrérnå, som: brändes: på :bål' elf ;i stoft 'och aska? Skulle. ingen av |' "kistgravarha? Tanken : är |. . Personlig Asikt ber) ”Kyrkans' åskåd- | var” har! kyrkan | co. är; i Marocc Tanger -: och ” hatt rika möj ligheter ' att studera förhållandena : i Mai . Focco; avslutar "med. nedanstå-' ende den artikelserie," som" va= Tr införd i Hallands, Nyheter. |äpelsinodlingarna, som man ser. på. landsbygden,” äges - « av européer; mest fransmän.” Den "maroccanske | åkérlappar ! Bönderna bor i De: odlar: Sr havbdrer 30 Deras bostäder är. så primitiva; att.:man "knappt: kan "får: en föreställning därom, På avstå feb gerd Granblom, Köinge; fotograferad 4 i Marocco julofton 1953, hah nå” ut som äl nte” + halm, 'som' de :täsktä- med; "utan bamburör,: d. r Öfarliga. Det finns ånga å sjukhus för, dem, :så de. få” filt.” ströva | omkring... En dylik:' av. det "ofarliga slaget råkade jag « en kväll Det kom en fras ker: och / tomter; förekomme När: en: europeisk ” villaägare” varit borta från hemra en” bara: varit "inte 1:stän, Ka han | 8 kanske haft påhälsning av” eti. get-. flock;'. som. drivits. in" på . hans: i gammalmodigt "si med dråhockor, och Ibland ”kans man: få se kvin- horna? "draga träplogeri;: som" ristar jorden: ; Kreaturen, som röavi getter. och. får, få sin föda på bergen. och bergs- « det ' vintertid ir gott” som beté; Under: sommaren |« Är: 'det mera" "kritiskt; Då förbrän- ne$” gräset" av den”: Heta solen, ty| inte y je ler” under' r jag gick” in, t följd: av; araben. Den spanske ai 'färsinnehavaren .. fattades. genast galoppen "och bad i bestämda. bra dalag » araben försvinna, Men den öljeslagaren "förklarade Der d är nämligen de iz fattiga böndernas.” barn,” som vakta»; getterria, och av sina” för- et egniga ”scinrar : kan' jag rä na," att väderleksrapporterna "Det finns inga” varia; Strålande sol från mor. t: en JAN a” ett ständigt klappraride, av” små . hovar. "Det är araberna" - som kömmer med. sina a [åsnor + fullästade " med grönsaker, ra blommor 'm.: m. att” sälja” Kvinnorna : stora risbördor' på ryggen för” IH sälja som .ved.” Det färs buvlidsakligen :vissnad: äbaven” väl. till: Pass. Det kaktusliknande,” mycket mim är Maroceo” ett : fascin« rande tatid i sin storslegna ne tung När. solen gått ned och ingen fxler på, har min . glömt -dagens'. hetta och b svärligheter; 'Man dricker: där de kan köpa: halvtid ten frukt för nästan. ingenting. De ;' fa, ; varma natten och ser m” Enn skina "över: palmer: och å : lösa.; Endast "på ko Hm rambeneri” ihop" -med "ett tt inte 'äjuren" ska förirra - ta 3 detta: motsättningar. ven fpöockh Tand. . : praktiseras. in ben, är i sig | portugiserna I | LISSABON (ra Reuter). åste "årén som : Sverige. på ally "börjat; konkurrera med dansk när: det gäller" 'ostexporten på Ii lien. Nu är ju d; nskarna vida ostproducenter” än' vi, en följd, av den ;' starkare; ”lantbri Iksk "som". "utmärker ”Danmärk ' jämfört je, De toppsiffror, som "danskarna alltid ; kan redovisa” fär, det gäller" exporten överhuvudtaget .ave lantbruksprodukter; kommer. ' vi Trakom. är.”en sögonsjukdom; ' som SR ke i i: Nor dafrik Efter enligt meddelanden som kar in" rjar I imycl el : gått till depårtementet för trana”. . + med” F käppar. och . lapsi i som: liggér i . . er i Nagar-Aveli-området I $ portu= gisiska . Indien, har ingen: egen polig. > . ; emellertid ; 4; stor utsträckning —. : - erbjudit sig. att samarbeta med; : "polisen: 4. Nagar-Aveli- för att "försvara det portugisiska,omr det, omtalar departementet, na > Portugisiska: legåtionen 2" 1 New. värk, -hasar. ig fram. på alla fyra under höga. rop, Händerna" hå del. invirade i'trasor,' Somnga. "rycker |. en. i kläderna: och försöker tigga olika språk, "för att göra sig för- stådda;: Ett; långt 'stycke förföljes |: man.'av .denna' ömkansvärda män- niskohop under skrik "och jämmer, ochi: man, känner sig. "mycket illa till mods, när, mån skyndar på ste- gen; för att komma frän: dessa stackars människor. ; Somliga : :sit- ter ikväll, efter ik ”skilt osten beträffar kan vi peka på fesultat, säger exportche= representanter : till" Nagar-Aveli dit sen, "i synnerhet i början BV: désa framträdande att den kunde verka. nedpr. ande PA "kristen sed och ' verka spiitt- rande” i” församlingarna. "Men mera "man bett, . att dessa "farhå- Bor icke bésannats, desg'; Mer: ha kyrkans män ställt sig förståen- de" till: och: intresserade ,äv, elds begängelsen. emedan; den kän NN draga. till ;att Iösa "många" svåra problem, :som:- uppkommit.;.4:-nus tiden genom massanhopningen : av | fölk i städer: och samhällen; med följande .Svårlgheter att yrköj årdofrågorna:. Eld- Såsom .en' pri olika Sand kan 'bi rår oktan, olika synpu kter "och" övervägan den: "men den kan; aldrig bli an- ledning; . till "en förkastelsegom |” fråh kyrkans sida. I stället” vörell; det önskvärt, ' att. kyrkåns -reppe-, sentanter; allmänt "accepterade densamma meäverkan. "kristna, framtiden” rörelse . sökte skapa :de:' "nya triditioner;': som” kunna: skydda "denna cdå ;man . fruktade |; .:skilligt. för wåra svenska ostprodu-' OCh 4" genom: positiv | ; för) från alla beskylhingar |. förbindelserna 7; har £ avbrutits och även bett'att få skicka en delegation till .byn' Dadra som' har besatts av SS indiska "nationalister, Portugal har också gjört en ny framställning om att få” sända ” trupper från Damao över. indiskt område till Dadra för att befria byn. Ne i tet för Fområden beskyller i. en kommuniké : Indien för att inta en dubbelbottnad hållning. Indien Far skurit av föra bindelserna till'Dadra och Nagar= . Avell för att dessa -områden. lugnt och ' stilla skall kunna övertas” av legotrupper och förrädare och sam" : on tidigt förnekat att det har gjort det. 2 Andien 'söker spela ”fredsnationen” : a inför andra nationer och uppträder". so taoa > samtidigt” mot” grannar som: en , skum aggressionsmakare, sägs det i .kommuniken, ss . pa murarna. »de sar; Desså är så: > gott" som alla blinda och ledes' dit av. barn. ; > Änkor . med: många, barn före- kommer” också i' denna skara. De kanske 14.000. ton: totala stexpor- från Danmark, får anses ligga cirka 504 000 ton årligen mot för "Sveriges del/' "kanske 3.000—3,5009 vänder - sig inte. direkt. till folk utan förbli, sittande i samma. ställ< Lning med. ansiktet vänt mot him- meln under, .det att de ideligeri tropa ”Alah bi” (Gud hjälpe oss). Går: man fram och lägger: en slant: i. skålen,, skall den genast under- sökas; med, fingrarna, , varefter de tackar; Allah, fe den söm gen. r slanten genast ne piren a en är alltid således Över "de där proportionerna har vå, ingen anledning att sörja, de är . ju. följden av, Danmarks ; övervikt som jordbrukarnation.. Likafullt ber . tyder den italienska marknaden åt- just; denna? marknad tar center;..' nämligen: emot, kanske. 50 proc. äv li fickal hela; exporten, medan danskarna på tom. denna exportsektor får nöja sig med 25 procent. Paréntetiskt kan näm- . nNB83,. a Att > ; vår också när det: gäller” smöret, Ett annat problem är de sinnes- sjuka, som av araberna" betraktas konkurrens är. god som heliga;”Dessa kan ibland göra " Isig skyldiga till våldsdåd, men de att vara "ett religlonssurrogat” 'och-"en:. hednisk, sed”. : PIVSETSTIVEEEETTETTETIFNSVETTESPYFTVYYT v a LAM FEREPPENVTPEP FFYTEFITEFIN q SN , p BARA. FEFFE FEPKFIPITIYTTTERTITEFERIVTSFEPEA FPFYvv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.