: rymmer : skepticisnr YYVT TEEYYYVTVFYTYvVETY TTT VFrrtvEvYYTTY YyrTYTT Ir vev nn täten TerevttYTT rt Trvterryv "YYTYVYVSYTYYTYTFYTTTYSTRYTYTT TY YYtreTrer "SKYLL INTE NEUROSERNA Ett helt: liv som läkare i den . nervskadade människans tjänst > därtill åratals ; umgänge "med + den'stora och avslöjande litte- . räturen, sådant >. rhåste ' skäpa insikt! :Man har också eri” be- stämd känsla. av att. professor. Nils; Antoni äger” denna insikt od riklig mängd; en. kunskap: om '. Människan sådan hon. verkligen - är.—' sitt elände och sin. sto-z > het. . Professor Antoni har. bli- S vit 67 år,: nått den gräns .då " det blivit dags att få verksam- . heten inskränkt. " Arbetet ”på NN Serafimerlasarettéts ” neurologi- ska avdelning .har. han: lett; i «7 tjugotre år, i sommar skall han ' slita, Mb ; Det betyder inte att.professorn kopplar av allt. arbete, fortsätter . €xempelvis tjänsten; på den pri- .vata . mottagningen. . Som: "läkare är , han världsbekant;. hal nått ' långt ÅJ arbetet "både ;med själen ” öch." dess hölje: öch "hån glädje, | '< Böcker, böcker; "böckej med är hemmet fyllt; bara s litteraturen står i bokhyllor” söm döper över en hel vägg. Av. rys 'sarna har han läst allt som finns "på svenska, nämner han 'i förbi- gående, av tyskarna. ROR | ihan' sig vid Goethe, av svenskarna fvid . "Almqvist . och ->. Strindberg. . Bland ' andra: + Professor Antoni har sin bestämda. smak: "Heiden" stam kände vi vara utan.” " Vi lever" i jäktets, det högljud- da :trumpetandets” tid.-Den' första frågan, sedan profes rn satt ig, är ofrånkomlig: . H : >, Tror ni att neuroserna ökat? f- Nej "det tror: jag: knäppast. Det är väl i stället så att de nu Uppmärksammas : på cett helt, an- :. nat. sätt än tidigare: "Litteraturen . utanför; hans fönster. - konflikter,” har: ju lämnat vitti "det altid "funnits, niskör" .. och | Tänk - på romerska: historien, : på Horatius gynnare ”Maecenas: till: "exempel. Han kunde inte' somria utan att en våttenföntän porlade av-svår: sömnlöshet.” Och" o nessjukdomar ' finns det vittnes- "börd : ännu. mycket. längre tillba- ka i tiden, Människan" har "släpat på déssa sjukdomar, genom: år- hundranden, mn. är ändå. otroligt . stark... Exempel - på. det har vi "från .; senaste ; världskriget, :' där” mäpjniskor.: rent psykiskt fed-ut ohyggliga . strapåts "En" neuros "kan "härja" en människa "och. till "deh' med ta .död på henné, -men i allmänhet sär det "så" att män skan: övervinner sjukdomen. Ja, det sägs att. det ”moder- iktet är neurosbildande, men det "tror jag "inte. Det. moderna jäktet slår sig snarare. på hjär- tat än på nerverna. Mest neuros- bildande: av allt är personliga "till ;"éxemper 7 leda. Kvantitativt 'kan - en ' människa uträtta -praktiskt tagit hur. myc- ekt arbete som. kost, om; hon trivs "med det: "so vo ::— Men ledan' och olusten, vid ett'.arbete bryter ner henne, ”sär- skilt:" om--' arbetet "utförs under tvångsmässiga förhålländen. Där- för, tror jag inte på” subordina- tionsprincipen,.: på underordnan- >» det... Människan arbetar bättre håller" sig? bättre: själsligt risk -om hon får arbeta" under : självständighet.s Till: en viss del måste vi - naturligtvis acceptera subordinationen,- exempelvis” lyda lagarnå, men helst inte: mer: än det. Och: man kommer aldrig en annan människa verkligt nära in! på livet utan att” denna” människa känner sig. som ” en ”jämnlike. Frihet, ” jämliktet, "broderskap: — vollå, get” tror: jag på. "Psykoterapi åsidosatt ” det sammanhanget vill jag nämna, att den största bristen i vår sjukvård är att läkare inte har sykoterapi. Det finns knap- post Jagon sorts sjukdom 'aär ej det psykiska: spelar. in. Men för att kunna åstadkomma psyko- terapi "måste. man lära känna n utan och innan. mn de lärdomar livet gett ” professor Antoni” är alla mv r' han. De - Svårar Ph underlättar läkarens ar ete men en förutsättning för j amgång i det är att han försör ker Jära känna varje. männis! a egenart. » Men var varandra. strerar: - — En "ung | m vi ändå vet: lite oj ? Splörssor Antoni ina 1 fru hade i. åratal varit nedbruten: i 7Herverna. Jodae bemödanden "med ' hennes. ed till tillfälliga förbättringa! vv gen bra blev hon inté. Så b Y plev unga frun I grosséss.—— oc Pt då fullt frisk, "Att det ZVAT. vs som. fattades : kvinnanz själv alärig underfund med, 0€: m det. var hon också omedveten 0: söår :— Naturens läkekonst. övre är all annan läkekonst: Det är tv övrigt mycket ' vanligt” 2 att: bra klena, kvinnor ålärlg mår 5 nde- " som när ; de är” ” under: hav val - skap. Om : naturen, N när eppen . ”nåtur?”-os : Bier prof. Antoni: ; I prakt ken . rör. man; flitigt. ihop ch äldre, - nyktert "betecknar fre : nyare, propagan a mbstleka innebörden: hos öv petar natur - och I naturlig. Lär. av, åst de. be naturlig” , har] tillräcklig -tid att'-ägna sigå. m I avi dessa På DET MODERNA JÄKTET ren säger man: naturen är: enkel, sann, riktig, Naturen är intet "av allt deet: den: är gäckande, . out- grundlig och gör ofta, efter våra begrepp, svåra felsteg: Dess out- grundlighet är kanske bara bra, det är bara nyttigt att varje den minsta uppfinning eller upptäckt är svår. att göra, ofta kostar ett helt livs koncentrerade: arbete. gäcksamheten är besvärlig eller väd sägs om alla, sjukdomsanlåg och abnormiteter som en givmild natur utrustat oss med? Naturen är ingalunda rationell, . i. vår me- ning. .”Onaturen. som. mot .-natu- ren är" heter: det, jä, .men då naturen själv. har. plåcerat; "detta olyckliga anlag hos dess 'bärare j4— ty vem skulle , annars "gjort det? — drift som drift, hur kan man begära 'behärskning åv ab- norm drift mer än av en normal? Det är våra egna begrepp om det för mänsklig : samlevnad... och släktets : fortlevnad ' nyttiga och -lönskvärda ' som stämplat. vissa d driftformer till abnorma; vad de är i sig: själva, därom blir .; den visaste svarslös, = ox. : .— Har professor Antoni Cå dv inga” neuroser? : Pe "Naturligtvis, jag har varit en neurotiker.i hela mitt liv, 'sä- ger han avväpnande,” . Jag har är arbetet bästa läkemedlet. Det avleder” den”inre” upmärksanihe-] ten på yttre ting. si ' Skönhetens religion ” v - Professor Antoni är humanist; den åskådningen är naturligtvis medfödd men den syns också här förvärvad. '”Ett helt "livs. um- gänge med människan, . när hon är som mest avklädd, och litte- ”Iraturéns jättar har givit honom gedigna :kunskaper-. om” - livet, kunskaper som nog har en stor fond av desillusion.: Sätt även de största 'andar::i ett. utsatt läge, och varulven tittar fram! Kultur är en tunn fernissa; och den akva |f dar inte för insyn i skvöplighe- ten, . ” oo "Hela "vår tillvaro: Färs tipp av ”ledande "idéer," säger 'profes- sor Antoni.-Vi brås på vår . :mo>= der -naur även i fråga om irra- tionalitet:: Det är- drifternas 'själv= ändamål som räddar oss: forska: ren söker sanningen utan att ve- ta vart. det skall bära hän, för den - verklige . konstnären är :en- dast det ointressanta fult; : :kärle- ken lyckliggör sig själv. Och om det inte är någon mening i att göra: :det rätta” även Å jen; för- överhuvud taget ne mening 3 i någonting Y '— Somliga tror. är vår högsta ; norm; Jag skall gärna "vara. med på. en. skönhe- tens religion, bara den moraliska skönheten tas med... Ingenting har gjort ett så stark intryck på mig under min. långa, läkarbana som ” den”. enkle .. mannens . an- språkslösa: stoicism "i fruktansvärda slag. N vid "odling. av höstolj äxter | torde som. allmän regel gälla att raps - och ” rybs skall sås på hel- trädan, där jorden är; väl jämnad Och,s planerad -med/' åtföljande minskad risk för. vattensamlingar » fjöch: isbränna under. vintern; ogrä- set har” bekämpats och: "jordens egen 'kväveproducerände förmåga gångsläget för oljeväxterna även ed i det avseendet det bästa. tänk- bara. ” Och” utomordentligt : Själv- fallet kommer höstvetet in i växt- följden året därpå -Man' kan na- turligtvis så raps efter; vall ock- så.' Särskilt om. vallen: skördats till. ensilage så "tidigt, att. man hinner "med" en: ganska grundlig brukning av: jorden ' mellan ”vall-" skörden och rapssådden. «.' Hljest |; gäller. nog "som allmän” :regél att vetet" sås på -vallbrott och Tapsen efter helträda.: Något ' annat att " l välja på finns "knappast: för rap- seng -vidkommande.'. "Den: haken måste " emeHertid' inskjutas ;satt Kelträdan som förfrukt är vikti- gare i Svealand än längre söder. ut; H > Jordens - 'näringstillstånd skall vara gott.' Om pH-värdet ligger under 6 rekommenderas kalkning, och fosfatfattig.jord bör få en riklig giva av superfosfat. eller thomasfosfat, som .nermyllas: väl före 'sådden. Alla höstsådda grö- dors : övervintringsförmåga - hör intimt samman med jordens nä- ringstillstånd. Därför: bör också kalium - itillföras . i. tillräcklig mängd på jordar som-så behöver, framför allt sand- "och mulljordar. Vidd sådd på helträda bör man inte ödsla med kväve före ' såd- den. : Däremot; är : det: klokt" att iaktta : utvecklingen under! hötsen. och övergödsla- med: Jättlösligt kväve, om så skulle visa sig be- hövligt. Mycket tyder -på, att oljeväxterna bättre än höstsäden motstår' svampangrepp - under vintern, om grödan mycket frodvuxen när 'snön' kom- mer. Om -« kvävegödslingen : på hösten .är ännu inte sista ordet heter skall de stora kvävemäng- derna komma tidigt på våren. Raps eller rybs? « utvecklade bladrosett tål kylan blad utgående högre upp på rot- halsen. Generellt kan , man” nog säga, att rybs bör odlas på. mull- Jord -och, även - på andra jordar som inte direkt kan kallas för vetejord. Även på nordligt beläg- na jordar eller i övrigt på jordar belägna i förhållandevis hårt kli- mat bör rybsen. föredras, Efter- som rapsen I regel ger "högre re- lativ, skörd, torde det vara rikti- i gast' att genom fältförsök utröna var den kan odlas eller inte. Den gärnla regeln att rybsen är när- måst rovans släkting och rapsen kålrotens ger också en viss an- tydan om arvtalet, även. om: re- sultaten . från "fortgående . försök ger) en fingervisning om risken av en alltför snabb generalisering: 1. detta avseende. ' En sak som tens nattfroster på våren, .: En öranleda en omvär- en: ken sens i andra avsed genskaper. Det bör att problemet -raps inte är: tillnärmelse- Med stort., intresse ning dering av ry! enden 'goda e understrykas, —rybs ännu visi utrett. :- motser vi'resui undersökningar. . i Sortvalet.: ee > Av rybs kan man wvi Stotrybs, Grubers och Ri apld0. I. naste och. vo "Av joräbrakskonsulent GÖRAN EN J under > trädningen - -har gjort: ut- Il skulle. bli l.;; sagt, men under alla omständig-: Rybsen med sina nära marken | bättre än rapsen, som har sina |: man inte: heller får förbise är 'or- |' svår frost exempelvis under blom: |; It. Itatet” av fortsatta . älja. mellan M tingelsöér den” möst avkastnings- rika. Framför alt i Svealand har den emellertid den sämsta vinter- härdigheten. : Särskilt": på ; mull- jordar, förekommer; bers ”: Rapido, IX är har likaledes. aningen :sämre vin- den”. mest « odlingsvärda höstryb- sen. IT. förteckhinge "över: sorter och. stammar, som ' är: berättigade till statsplombering- 1954—1955 är Rapido - II. den "enda. uppta-d gits som originalberä' igad. AV. raps har." man: ätt. "väl ja mellän” Matådot. B, Margo, Regal. Largo : vet. man; för härdighet. än ;Matador;; men :'g lägre avkastni End: Ma dor .och Tenus "I Raps” och 1$7 3 skall” såtid. Man kan givetvis ej endast så efter almanåäckan, "men ”efter- som man inte på förhand vet nå- got om. höstens väderlek, måste en såtid -bestämmas:" En mplig märkt att för min personliga del aningen senare. än' gamla: Rapido 7 terhärdighet '-men:, har, "avgjort | I senaste ärets mel- det hela h ven: ganska” pampig byggnad i När kan då inflyttning ske? Det är en fråga; som” intresse- rar "först och : främst de berso- her, som "går 'och väntår på att få tak över: huvudet i det nya |huset,.s. . men - öckså- många -an- dra; . ti ex," de blivande” gull- regnsbornas "nuvarande" hyres- gäster." Vi" ställer frågan till byggherren," ingenjör I o hn Jonasson, Halmstad, ' i 1—' Det har tyvärr. blivit en mindre” försening, säger hr '|J.' Det" har faktiskt ' varit” vär ; | derlekshinder, På grund av den | regniga .; sommaren”. har :ut- torkning: av murar. :och betong- väggar . försenats. : tember : bör inflytthingen ” kun- na ' börja, Vår: tidtabell är' hu en huskröpp inflyttningsklar i september, em ktob och. en i-november, i; "Den andra halvan" av husét skall: vara under tak vid års bättre "än "rapsen ha:förmåga att ge: en” hygglig, skörd: även: vid sen ' sådd. För ”båda”arterra bör dock målet. vara att sådden' sker färdiga Tast 6 till I vår så långt, att man kan se hur huset kommer att ta sig ut; "De tre, västra” käskropparna är under tak, likaså bygg- " , nadens mittparti; där” det 'skall bli affärslokaler. å | arkitekten sådden;: "torde": rybsen |" 2 Det” bli "modernt trevliga. färger, Des- - sa har. för övrigt Just i i dagarna bestämts... eu par: lägenheter finns: kvar. be-: roende på att de som tecknat sig för.dem, på grund; av änd- bud, ' omtalar städskämrer 8: rättsföreningeng ” och kassör.” Han” omtalar. ock- så, att hela huset kommer. att kosta: örmkring :1,600.000 :kro- nor, på basis - av vilken man: ur- sprungligen "sökte "lån; 1.712.268 kr. . Sedan. dess har man lyckats sänka kostnaden, | och man kan därför räkna med att kostnaden. lärs bli omkring 1.600.0b0 tkr. : Trevliga färgsamman- sättningar. -. i Som nämnt har husets fär- ger "utvändigt just i dagarna godkänts : sedan ”de' granskats av « . byggnadsnärnandens: i ord- förande i". Laholm: öch : stads- Den: sisthämni- de omtalar för: LT,: ätt - huset kommer -; att: pätsas” i I Ijusgrå huskroppar, som nu är "under uppförande får: sar fär kitekt: 8: "BöghrÅndersen; « och nu" har. vi" som sagt godkänt dem med” vissa” modifikationer. se. blir: ett en rade dispositioner lämnat åter- N Hellström, som -är bostads ? sekreterare : Den" produktionsköstnad, |. dtidtals' Mytng i Gullregnet kan n höja i hi an I "Min "yngsta flicka är döv.- Två ' störa kommittéer arbetar med "ordbok för teckenspråket. Alla' våra döva barn är talun- dervisade, = FTeckenspråket är förbjudet" och tidtals tillåtet” vid. våra dövskolor allt- eftersom "de : lärde "tvistar. "Jag" tycker människorna, är konstiga”,.: säger min lilla flic- ka när hor berättar. om för- buden : kenspråket : är 8 som. esperanto, borde vara det om det. fanns på än: talet.”Det: är. kort: och: kon-1: cist, så: man : skulle önska; att . | Molotov ; ch framtiden” inte fick de” skall tala" tycker ."atti vi | land, 4 icke på ”riksdägens, bord. . »Nu är du gammal; mor,” nu förstår du. inte. .OSS« Man : skulle , önska alla..ton- "Den västra delen av Gunrognet som nu är undér tak. ov åringar denna frigörelse från mamman. En. liten mjuk gest med fingret över pannan — jag vet att den gesten säger allt om mig. Nu är du gam- mal, morsan, nu har du ryn- - kor, nu, förstår du, inte oss, ' Så en: handrörelse till — hon har glömt när hon sprang med Pappa .-— och skrattande cyk- lar ' ungdomarna ut till dans” : och .kommer', hem . och - berät- tar "En buss. med: engelska döva ungdomar: var i "Halm- stad" ikväll, vi:hade så roligt - och vi” fick veta' allt om Eng- Fast: de: tecknade kon- å. AG en "talarekurs' anordnad av; Gentralkommittån för” tek- religionen. bjuder. rg "att 7 existerar ;det finng,. som här Hemma hos döda aina I lyfesokadade barn. H '08sja tubentaälg barn: som går : ohjälpta "och" oförstådda ända Stora ' utred- : ningar och betänkariden vilar i eg I tl0 år i brist på. pengar, 1945 års dövstumutredning. är "ännu - a "Astrid "Pettersson." 2 Brunius, AE CI RAG : Cavallin; Ljunggren-Ej stifta lande Saxo; ”Gra satt. äv: hälling,. under: dans Kr. Skarstedt;- ; 'hulin, stockholm, , Wangö, Joäl : "Weibull; 8. Herdarminnen, - mn Lund: i ; Karlsson; Williari, Skånes hembygdsförb, årsbok, Nordisk ”familjebok,' "Stockholm 190. 24926: i : Olsson, Har d Skånes hemb.-förb. årsbok 1941, Lund 1931 -"Ösbeck; Per. Beskrivning av Laholms. ”prosteri, Li Lund 1922 mmaticus, "Danmarks krönika från «medeltiden, öve i Thulin, "Gabriel. Utredning r Skån Halland och Bohuslän, Stockholm 1901; Gustaf Utredning angående. klockare-, org: kyrkosängarebefattningarna, Historisk.statistiok ” över! ikt, . : ÅAberg,: Bengt En sk k NN Beskrivning "till kartan Bvander, I Hjalmar Lunds stifts: julbok..1925, Lund 1925; : MS i Falkman LB. "Upplysningar om kronans, kyrkornas och präs terskapets. inkomster av andligt, gods i Skåne, Halland? och: Blekinge” från, äldre tid. till. 1660, Lund 1848; st FOreKOV Bästad, v. "Karup, i deltid och eri sad der i. Skånsk > bok II, Lind 1952; Fr. Winker Hord: 1818--1823;” V Ne EH Kyrkogodsen: i Skåne, "Halland k tid. " Rättshist, 1919; Knäred i gången tid, Malmö 1933; Wwanlin, Theodor. Lunds domkyrkas medeltida url Lauritz Nordisk" historia; I "Lund 1948; anekyrka, genom. åtta sekler, Hishults sn, Malmö 1922. Lå Po . Jan. FFEIVETTIVVYVYVEN um VET FEFFEFEPFIOTT 4. utredning (Statens. off. utredn. . 1936: 28) sid.:28,' 29, 307 32, 84,,184, 200; Stockholm: 1936; - - Oo, WW. Göteborgs stikts. herdaminne; "Göteborg" 1879: / rörande -patfonatärättigheterna i. Ht oh - e dtafsön, Gunnar, Hishults Kyrka; Sydhalland 19.9, 1950.” ANAMMA RARA ans, Lunds och Blekinge”. anist "och Lund 192 Lund 1849; : ” - 4 2 : i ” - . 4 7 ” di sa mask naa NUYTYSSEEFLITTINIAN ph "mycket i ot. örkelljunga;, > mast Hishult. "Alltså har Hishuits "pastorat. Dt ; än'i något skilda fåror i kyrkligt "och den det som. tillhörde örkelljänga läg när- kommun. minskåts genom för- . "lust av dessa byar som från, urminnes tider har tillhört Hishults: > Hur det än nar varit så är "det ganska mycket déssa två för- > samlingar Hishult och Fagerhult har fått plöja gemensamt, fast- avseende. Den första orgel Fa- gerhults kyrka fick var "även samtidigt med Hishults. Den var "inte". tillverkad inom s: nn, utan av Tuve -även kallades ' för ”Svenstorpa-Tue”, Nilsson från Margretetorp, som Han var född 1 Svenstorp. Denne var en självlärd m - 1891. Församlingsborna fick också ed gåvning skriver ><--i. P, Haller si 165. Sin, första orgel tillverkade han 1866 till Hovs kyr- i ; ka, varefter Fagerhults kom som nästa. Rya fick hans sista org vara med om att samtidigt för- rna fick vara med . iköna "sina" "tempel i "mord vilka sekelskiftets människor I "genom århundraden. Den har varit -'nen, och man kan som synes följa "och fixera dess öden urkunder: Men :. från "de tidigare . Båda f om att se sina gamla rnedeltldstempel brytas ner och falla I spill-" - or "strax efter varandra. Detta kan man måhända kalla kultur-' Detta äri korta dräg vad "ae gamla sockenkyrkorna har betytt ' i oförständ Bingo med på den centrala. punkten för sock- genom olika skedena är uppgifterna få och. under "den för oss avlägs- diska och om ut na medeltiden få-vi veta yttersi t litet. Man kan endast ana en o- rubbad gudsfruktan och vördnad för kyrkan under generatiorrernas len, ” oavlåtli a växling. Men de gamla templen, > under katolicismens tidevarv förrättade sin 'andakt, fick redan” "skatta åt förgängelsen då en ny.tid var nere 4 sin djupaste vågdal, - . För att hugfästa minnet av Hishults gamla kyrka borde. når ej alltför avlägsen framtid. Sålunda kunde" på. garnla got - göras under där 'hänsovna ' fränder bröt in och då pieteten för det "platsen -för . det Stackelbergska gravkoret uppsättas någon enkel men värdig minnessten med angivande, av vilka där. Platsen för detta finns ännu angiven vilorum den gamla kyrkan vars betydelse 5 som fått sitt sista av en sten från å lätt under tidernas Iopp kan. san?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.