Yrevervrv rereerertr rreereeretYYT? TereeeeeYY PePPe r verYyrYY ver freeervevv ” som dagens mål och vi kunde ock= vevv VvremtrerveetrtY Yyreererittrevteteeevr TreverrevereYeeYYYYTPEYS vYyvtYer rer e Me 4 Z "Här poserar de halländska" resenärerna för fotografen i i Med Paris. på, busskylten startade ' ett gäng hälländska tng=. fåomar den 15 juli en resa söderut; För en del av "deltagarna - -var ” det femte resan — det är nämligen femte året i sträck som ung- : i dom från studieavdefningarna io Halland '; ger sig ut för. "att, vid sidan av nöjet, komplettera vinterns teoretiska sindiel ' språk: historja, 'naturlära mm, fl ämnen. Eå det nu var" ubilcu «$ resa ansåg färdkommittén: att d et skulle bli något aldsfes' exz. 3 stra, och vart skulle då färden ställas ' om | inte: till världsstaden, : -Paris samt genom den vackra :Mosel- "och Rhendalen. Resan kom därför att gå genom :sex Jänder över: Danmark, Tyskland, : »-Hoal- 2 " land, Belgien, Frankrike, Luxemburg, . Fysklånd "och Danpiark. "In ditör Sven A vid det här laget är ju också gängets speciqle : re$eledare;” sjuk-' : van att planera resör och det var I Undertecknad, "som hade, nöjet deltaga I regan, skall här söka åter- återge : några + av intrycken från densamma, Någon liten malör får man räkna ' med att det uppstår " bland ”40-talet deltagare och det började redan första: dagen. Det första uppehållet var beräknat till Danmark, men då två av deltagar- na inte fått ordnat sina pass fick uppehåll göras i Halmstad med be- sök på länsstyrelsen, Allt ordnade sig emellertid. och första: dagens kväll nåddes tyska gränsen vid Grosenbrode. ' Med . undantag från besöket i Paris levde, vi lägerliv och när vi, stökat undan tuyllfor- mallteterna vid tyska, gränsen upp=, sökte vi närmaste tältplats för för- sta nattens vila, . :.'. 2 4 De första verkliga mintiona efter elsta : världskriget stötte wvi. på : i Harnburg, där det fortfarande finns många hus kvar, som: är fullkom- ligt utblåsta, Senare under. resan fick vi dock: se värre förstörelse i Arnhem samt i' Verdun, : Koblenz "och Köln, Man kan nog inte före«| slölla sig hur det såg ut'strax efter]! kriget, då befolkningen” nu'”häft' IN - nlo år på sig att undanröja de vär, sta spåren. Få flera: ställen vanj| hela kvarter jämnade' j fortfa. "rande obebyggda, SER AL Andra dagens resa gick gepom norra Tyskland, där." landskapet inte 'avvek mycket från vad man ser i Sverige. Jordbruket så Jb | Kl att ge bra skördar och rågen" ver" kade vara den: dominerande. odlinz | ne kann gen, Vi hade holländska gränsen så, när kvällen kom, slå ner våra tältpinnar 1 holländsk mark, ' En stor del av ressällskapet has de tidigare besökt -Holland och mera ingående studerat detta land, varför resan kom att gå ganska snabbt genom det holländska land- skapet. En sak som dock inte kan undgå en resande är holländarnas ordning och renlighet, Ordningen kring husen var: nästan:pedantisk och varje litet hus hade en väl skött trädgård, > > Som tidigare nämnts har kriget gått hårt fram i Arnhem beroen- de på att engelsmännen här lbnd- satt luftburna trupper och' heta strider utkämpats här. Vädrets makter var denna dag inte gunstiga och från att vi på resan genom Holland haft regnskurar blev det allmänt regn när vi kom till Bel- gien. Landet, som i swrlek kan jämföras med Dalarna, är ett ut- präglat industriland där. det inte rför med stora förhoppningar vi anträdde färden. ;-; | hos "fransmännen, , : ordentligt men Ullräckligt långt. för att göra slut trå den, fraiska va var lutan, stark då inte mindie ä gator: strålade - samraan; topper var det en' vacker syn, att se, dessa, kilometerlånga raka, -bre- studiet" av. Triumfbågen, med, den, eviga lågan till minnet: av; den o- kände. soldaten, förflyttade vi: oss| till” våra . hotell som jämfört. med svenska : hotell "visade! sig, ha en, mycket låg standard, Blev; vi över- raskade av Hollands renlighet blev ad vi Car tåget I ”Den-firms en. "och en av da gator kantade..av alléer. Efter 13 på fransk märk. Ett bevis på fränsmäntiens ”artighet och hjälpsamhet fin i då vi frå-: gade två polisinän på motörän om: vägen till? näm: 4 ifrån. men vi: skallvgärna 7 visa vä-- gen", blev" svaret! Således - fick. vi poliseskort ” ill tältplatsen och det il med en väldig: fart. då ”polisei digt slgnaleraride. Det" var inte” nog med "detta" utan poliserna” betalade även ”tältavgiften,. sTältplatsen upp- ” fyllde” ifite de fordringar som stäl+ les på eh svensk sådan. Då vi frå- gadé” var, toiletterna fanns fick, vi att "våra behov" får: vi i den” flod son 'rann all- sta”. världskriget: Enligt uppgifter ir ha stupat mellan" I—-4 vi minst lika; öv k av, den bristande hygienen, . och renligheten | vi Paris är, en vacker . och Könske framförallt pampig stad, med mass sor av' "stora och ståtliga byggnads- verk, .. såsom ; Eiffeltornet;s Notre Dame, Invaliddomen;': . Madeleine- kyrkari, Operan,.Sacré Coeur, Rez geringsbyggnaden mg fli av . vilka vis shoes de flasta,, kvällen , ned, strållkastarbelysning |k på de NR VANA byggnaderna och, on enten; Det. är. svårt att. säga Avilket,, som , mest imponerade alla fallT det, få se, staden från, det puyktade- Eiffeltornet. där, man unde se: hur, fladen -Seine slingz Va rade sig Tam Från fill 8,5 mike Bland 3 nöjena, besökte vi en rité, där idet framfördes . ett: tres timmars program, i .den lättare stilen men. med. fantastiskt. fina dekorationer. och inramningar; Rök- ning i salongen , vär” tillåten, och det verkade faktiskt -:som om alla bolmade: i 'ett. .Från 'varitén fort- satte vi till en av Paris bättre natt- klubbar," Moulin Rouge, : där folk drack och dansade : till from; på småtimmarna, "ooo Vi hann även med att: göra ett besök i Versailles, platsen för freds- slutet " efter . första världskriget. Slottet i Versailles var väldigt pam- pigt och planteringarna och, fan tänerna omkring var en upplevelse att skåda. På vägentut;till: Vers sailles, åkte vi genom Boulogne- skogen där Paris största” travbanor är belägna. > Efter tre "dagar fortsatte - vi resan men vi måste åka' tre 'mil från Paris centrum - innan stadsbeb g- + ännu, vackrare. på men något, av, det vackraste, var ilrig är gällde 19" styg- ten "fick. dessa "starta. D hytt, och de: har; fått, en del hjälp från Sve- p ny "mark, Deras i gåt- var ernellan 15-20, har varav bestad "av; ”Betesmar .och "översvämning nyodling. dar innan vårt besök hade. det stått cirka .en halv: meter vatten på åk- rarna: — såg skörden ut” att” bli skaplig, Kolonisterna' 'var 'väldigt tacksamma. för den. hjä'p de er- hållit från Sverige, som hade gjort det möjligt för dem att. aven reali- sera en länge närd' önskan, nämi:- gen att. bygga en kyrka, Trots-att si tyckte det "var ' intressant i att närmare fås studera ett tyskt jord- bruk” rååse" vi snärt hasta” vidare och det var bara att öriska våra tyska vänner lycka till. L gelsen var slut, Kosan ställdes nu är långt mellan städerna. Man blev frapperad 'av belgarnas vackra byggnadssti! där man inte' kunde se några spår av. standardiserad - arkitektur. Vädret tillät inte att vi slog upp våra tält utan när vi . kommit över franska gränsen och närmade oss Paris stannade vi bussen och försökte sittande njuta ett par timmars sömn, | "Världsstaden Paris "Mer eiter mindre utvilade men mod vackert väder gjorde vi vårt intåg I Paris en "söndagsmorgon, Vårt första mål var den omtalade Trlumfbågen där vi hade avtalat möte med en svensk studerande få konstskolan, fröken”. Birgitta vårpstrand från Kinnared, Fröken Pstrand, som varit i: Paris i ra år, vår vår guide under be- set I den stora staden, ett upp- 3 scma han fullgjorde på ett för. KUN Å Paris varade tre dagar, våksa Var” alldeles för kort tid om mot Luxemburg men ännu en natt Från, Hi g, där best gjor: des "i" Hagenbecks ' djurpark,” gick färden "efter samina” äg som ned- Så här bor de öst hjälpte genom tyska flyktingbönder som : RLF-arna i Halland - ling, Samma b för människor och djur samt till logerloka d får tjänstgö a som bostad . V "för gröda med mera. - ordbruksf yktingar I ing, som "flygvärdtinån Ar erten .Anete” Lampe” gett: dd” behöver veta, "och har dessutom en. förteckning över mera ut- tömmiande litteratur i ämnet. '” + i' ögonen när 'man läser ”Späda . barn i goda händer”, är "den full- : "Komliga omsvängning i barna- N "vården, som, ägt rum under de seraste åren; Borta är all bar; ård, ställd efter klockan; allt fat om att så och så skall ett” heten" och" « skund” an ri från första förstå "barnet och era: idee: . rymmer: 7250 "recept N ”pintmaten" 3 joök andra:smårä ”" ter, som är roliga att servera"på N RN eller : till: vin k . med idel läckerhetér. men också - örslag till rejä la > följer? Aänete” Lampes, råd och: | i anvisningar så ser: man, att inte ens te finaste ”kalas-smörgåsar” "behöver: bli dyra - — det; gäller d. illustrerat med -instruktiva'. fo. harju väderleksprofeterna lovat oss”i- augusti; och nog är den :välkommen. alltid: Då gäller det ” också ått passa på' att njuta' av "de alltför sällsynta 'sölglimtarnar Inte minst Kusmodern; som året runt är bunden vid sitt' arbete": inomhus" bör försöka att flytta = ”- ut i trädgården med :sina syss- "> Jog —:det finns åtskilligt köks- I arbete; som, klaras av precis lika i roligare. enklare. som” finare, 3 bra” ute i,solskenet som inne i; skaffat sig ett helt” ute-kölk med. ; ' många bra finesser, som en hän= i öäning, A "och kläder, 'barätvätten, de van=" . Vad som framför allt faller en - ligaste ” barnsj och i ; barriets é utveckling > odéräs lévnadsvanor av diteten,” ”hennes' föda erob; samt” ett” avsnitt av det rikt > äv FA att. använd: AG än just smörgås :, så därför har både pristävlingen och receptsamlingen "fyllt" en, fter. Inte minst i - sommarstu gt od i -svenska ögon kommer: från . :Danmark Ibesparämde finesser 7 älv i'se hur bra ni trivs i ert läs! Och givetvis vill vi bjuda på. : "på. "bilden åtgår 4 ägg, lika myc-' k ie röres vitt och pösigt, och vattnet. s + tillsättes litet' i sänder, Till sist ttet att använda". aderif-eller en snickare” kan ta : .. rosett i klänningeris färg. El én befså” ja > väl ett riktigt sommarka-= något "riktigt Sommarläckert då, t. ex.”en! "hallontårta, "Till tårtan et i "socker, som" äggen väger, "så mycket” mjöl (därav! litet. ”botatisrmjöl), samt fyra' msk : valten.. S Äggulorna' och sockret desut mellan 'dessä, Sidorna bell” lägges också "med; ett: tunt lager " Kaffe” "dricker. väl de äldre till, . men uägarnå gillar säkert iskall choklad i tället. 'Chökladen ko- - " sommar; och. när man ändå tvin- gas vara: jinne: så kan det. vara NN roligt: med "ett riktigt sommar- . arbet "Att! 'göra smycken är väl ker" man ned en stor vid hyska eller. en liten metallring i i: varje skal,” så att man få en ögla - När gipsen torkat. Ordentligt träder. man”upp "snäckskalen på: ;en; smal,” vit -gummisnodd. Mät ' > kring armen hur "mycket det går". det, söm .knäpps baktill med” en stor häkta”och ”hyska, som” "döljs - med "en : liten 'kokett" sammets- ' ett trev gt — och dessutom bils' '. åt;till ett armband, och när ska- . ai Ascehoklad med glass är något, som faller ngariä. viktigt under; det. RE a ry mer - över med” litet vispgrädda på toppen, sätt i i sugrör. vchsvar säker på att: ungarna "tycker : det smakar ; "Man" kan' också göra -brosche; i ch använder: då. som nål en He ser varm imen'i'så god tid, Satt? den Hinner att” bli ordentligt i yl chokladen, garnera "er. fina streck. rg, så går: det ; | Brittiska underhuset. har: "för hågra . dagar sedan : sanktionerat regeringens avtal: med Egypien rö- rand2 "evakueringen av:'Suez-om-. rådet ' och- 'omlägg ingen av det brittiska försvaret ' i östra Medel- bavet dels” till ön' Cypern och. dels till det. mot Ehgland allierade nya Helsingör - till -Hälsingborg, där. möttes av nitiska” tullmän, va tullvisiteringen = vid : inresan ' till -| Sverige. tog nästan" lika! lång tid fe som alla s»gränspasseringar . tidigare 2 gjort sammanlagt; En resa som denna kan inte ri ik N tigt beskrivas varken i ord elle skrift, varför detta bara har blivit | fi en liten s fattning. Alla rT232- köngaril et yblen. "Men "redan nu visar sig nya moln på det politi- ska: firmamentet "i dessa trakter. Grekland; har tidigare rest anspråk på Cypern. som hår grekisktalande befolkningsmajoritet. Nu harigre-] kiska regeringen till England med- delat. att senast" den 22 augusti ska direkta" förhalidlinigar röran- de Cyperrs' självständighet och o- ilb oende inledas, Skulle förhand- lingaf”. inté "komma; ill stånd mel- fan'deé brittiska mys sketen och sj Planer iskall: Cypern. efter. Sue evakuering - -bli ' centrum . för det brittiska" försvaret i östra Medel<|: havet. Brittiska regeringen räknar emellertid också med att få för- stärka sina garnisoner både i Ly- bien. och i Jordanien. Enligt pla- :u|Nerna skall en del av de brittiska motoriserade divisionerna som just : nu .befi sig i. 5 överföras till: Lybien. Men. i Ly- bien, ”: som fått sin självständighet under kung , Seiiussi efter I ndra världskrigets slut, gör sig nu star- ka arabiska ' inflytanden ” gällande. Lybiens fegering här under de ge- näste "inånaderna närmat sig Egyp- ter och det övervägas t. o. m. att Lybien 'skulle inträda i den arabi- ska/ ligan, som omfattar de flesta framstöt regeringens närerna var: dock överens om att de förboppningar som ställdes vid avfärden helt hade infriats, En stor andel i den trevliga resan hade givetvis det 'goda ” kamratskapet samt "våra chaufförer Georg An- dersson och Kurt Nilsson, vilka bör ha en eloge för utmärkt kör- ning. . Färdkommittén kån också känna sig” nöjd med sitt verk och de flesta resenärerna väntar säkert på ett nytt z år. och en Dy resa fezeringen här till brittiska am. hassadören i Ankara antytt alt Tur- kiet :inte'; skulle: kunna' medge' att Cypern” överlämnås till Grelklarid. Fastän Turkiet 'och Grekland just EF dessa dagar med Jugoslavien som tredje part kömmer att underteck- na ett militärt alliansfördrag, be- traktar' Turkiet som sin ”historiska rätt”. att 'vid nya. avgöranden ' om Cypern få. sitt ord med i laget," Cypern hade 1 under 300 år tillhört taterna. Likaså ökar motstån- det mot en eventuell förstärkning av de brittiska" garnisonerna i Jor- danien; Där har 'Storbritannieri ge- nom ' fördrag garanterad rätt att - 2nvända hamnen "Akaba och marin- flygfältet i rärheten av'dénna stad. Det, är mycket sannolikt att Jor- daniens regering skulle inlägga sitt |: veto om Englånd skulle vilja för- söka "att öka sin försvarskraft på jördanskt ormråde. : Om så var det den unga damen på badstranden i Spanien som av en 3 sedlighetspoltz. blev. tillfrågad om hon inte visste att det var förbjudet); att båda i tvådelad baddräkt. . — Hm, jod, sa' damen, vilken gel? H skall jag ta av mej då? : Is i: lverglaze & är en bomullskval - H tå som blir bättre och bättre p och " s ;hog är det ett” idealiskt sommar- .” | : tyg. Den här modellen & är i ljus" ; - blått N med: marinblå kantbane n trevliga Urringningen, "marna "och. fickarrangermairg get. det I piffiga ee - Fa EN KV AR ESPe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.