+ Utopisk eller omistl 2 > Fredagen den-13 augusti 1954 - . EN > S ven eaNen NASA a '' LAHOLMS TIDNING ” SÄDNING? HAT SR ST NTA SONSON Aa ers vas . Det var & ” fjällshotellets ::500 gäster sov så "väntan på en Dy soluppgång över Snasahögarna; ' . då > godståg Gt 5760 klockan 6.30 sjoffade ut från Storlien ' "överbyggda. bangård, 599: meter över havet och den ' Högsta i Sverige. Tåget skulle snart slamra förbi stationshus med lägre siffror på och bara sju, åtta mil längre fram komma ner' på Trondheimsfjordens nivå. > » Trondheimsleden — vad är den i-dag och vad kan den bli? ee "Leden förr och nu. 2 + För de flesta som reser väster- ut på jämtländska tvärbanan slu- tar. väl ' åkturen 'i Storlien: om inte förr. Det fåtal passagerare . Som tänker fortsätta. över rikg- gränser får i allmänhet byta tåg, enstaka vagnar går direkt.” Gods lastas inte om, men det elektri- | ska lokomotivet : ger, upp. till för- ån för ett :svartmuskigt -ång- ok. ME ti Det godståg, som Industrias ut- ” sände spion såg smyga-ut i rikt-. "ning mot. Atlanten. strax före "gryningen den 22 februari, .var enligt tidtabelleng och den norske tågmästarens samstämmiga: upp- gift dagens: enda. Det bestod av tjugo vagnar. Sju- av": dem i var lastade med våt pappersmassa på väg till England från en:fabrik i: västra Jämtland, : en innehöll sågade trävaror. (också transit-. " gods, en taktegel för. norsk räk-' ning och resten mest. styckegods som skulle, stanna i Norge; Ant rullade på svenska hjul; härtill kom ' en tom "norsk kylvagn som; gick i ret fter en silltransport in i Sverige; skriver: en" medar- betare i ”Industria”. soc 3 .; Ett sådant. här tåg" går varje vårdag utför Meråkerbanen, som normännen. kallar sin del av järn- vägen; dess svenska beståndsdel hår då anlänt kvällen "före till Storlien. Det är normalt med om-' kring 25 vagnar över.Kölen var- je .dag,:sa' tågmästaren och lade efter: slutat "Samtal'.på mikrofo- Hen «till en - ultrakortvågsradio, . med .han stod i förbindelse -med "framme . lokföraren". långt >där | (inget -annat tåg i' Skandinavien Jär vara utrustat: med den fines- sen; --På eftermiddagarna segar sig ett' lika långt ' tågsätt :såm- ma väg. uppför genom: Stjördalen "och > Teveldalen "men '-'då. delvis utan last. .Tron”"eim är föga ut- nyttjat som "svensk, importhamn. iv Så" har - det" inte "alltid: varit, = Som 'bekant.. Man lär: kunna: gå tusen ' år tillbaka "och finna” en redan på. den" tiden" blomstrande handel. - över. jämtlandsfjällen; Svenska. forbönder” tog. sig i: år. | nas” talan inför regeringen, ” hundranden över till. Norge. på kkarföret om. vintern, då de hade mest: tid och. samfärdseln var lättast. Järnsmide, koppar, hänt- Vverksalster och. textilier av lin, förde de med sig över grängen och drog hem igen med slädar lästade' med salt, fisk; spannmål + och andra importvaror, som fick avsättning ända ner i stockholms- trakten. ' Skinn av: mård, : bäver lo, björn och andra nu helt eller "> halvt, utrotade 'päldjur användes ofta" som : betalningsmedel, . men redan på 1300-talet var pengar 1; allmänt : omlopp,' 'och "en tid fånns ' till. och:- med. en ' särskild jämtländsk : myntenhet, "Den för. skidturister ' välkända ” Skurdals- porten och dalstråket vid Skal- stugan bildade "viktiga ”genom- farter för! denna ' trafik.” Man” får en' uppfattning :-om 'vilka mått den hade av uppgiften att en dag i mars 1709, 441 hästar'be- hövdes för transporterna upp ge- nom Verdalen mot Sverige: ' Själ- " va hästarna hade för övrigt stor betydelsé också som handelsvara. När mellanriksbanan över Stor- lien öppnades för trafik 1882 — den andra i ordningen, nu finns det fyra '—' hade handeln" över fjällen ' redan minskat, - sedan . marknadsplatsen : Östersund, med dess goda förbindelser mot söder byggts ” ut. Järnvägen? övertog hästforornas roll, efter hand som isbrytningen i Bottenhavet kom 1 gång och skärpte "konkurrensen från det övriga Sverige. . Svåra vägförhållanden har medfört, att bilismen hittills inte förmått göra 7" någon nämnvärd, insats för gods- transporter . över" gränsen, Den enda mellanriksvägen ri närheten (över Skalstugan brukar inte ens kunna. hållas öppen om . vintern ” (en ny förbindelse över Anjan strax norr därom är dock snart färdig, och ytterligare. en lands- väg kommer till, när sträckan Ann-—Kopperå längs "järnvägen blir klar). En resande i fjälltrak- terna påminns” öm dessa förhål- landen i hotelleng vestibuler: en av de färskare kungörelser från . länsstyrelsen som finns: anslagna "där gäller taxorna för "s.k. snö- bilar”. STRONA rn "M. våra forfedre fraktet: sine varer over grensen, Det var kloke mennisker . .; . De . visste i faktisk at det var lettere & fare en korte- re vel enn en lengre", påminde enligt det. norske protokollet: en | garkistisk . -jämtländsk' : industri- man, , deltagare i den ingenjörs konferens om: denna transportled som ägde rum i Trondheim hösten 1953. Flera än.han tycker att de " garala jämtarna bar sig klyftiga- .re åt än våra dagars svenska fråktpolitiker —" svenska"; tynu har. ”rrondheimsleden: - blivit :, en riksfråga. 'Det finns "också : de som . tycker att: den” nuvarande ordningen är” sund” nog. Att: se vad de båda lägren. tvistar om kan ha sitt intresse, : A+ rt mir mörkt, och: hög-. Strategi och traktater > Vi ska då inte uppehålla oss vid de strategiska , resonemang som på sistone knutits till Trond- heimsleden. Vikten av att förbe- reda en väl tilltagen importväg från. Atlanten som ersättning för ett spärrat Göteborg är annars det” som man tryckt hårdast på i tidni rtiklar och riksdi inlägg där ämnet diskuterats. En viss enighet tycks råda om detta argument för. åtgärder, även om ansvariga instanser av. utrikes- politiska hänsyn gökt ge sken av att det inte väger så tungt. Om väl en jutbyggnad: av leden blir (av.—' och förhandlingar över Kö- len uppges nu äga rum på 're- geringsplanet '— kommer: natur- ligtvis : också" de ' kommersiella förntsättningarna för dess ut- nyttjande " i" normala tider. förskjutag.” oviss tider; att »-Till :de mera renodlat strategi- ska övervägandena får man nog ändå räkna uppslaget att bygga en. oljeledning : (”pipe-linie”, säger de som har varit i Amerika) från Atlanten: in i Jämtland <I' fred lär transporterna av olja bli för obetydliga. för att betala investe- ringen, frågan är. om ens. drift- kostnaderna skulle täckas, enligt vad som uppges av i branschen verksamma. : >: . : "Men även bortsett från bered- skapssidan dryftar man på många håll 'ett ökat '. utnyttjande av 'Trondheimsleden, Indugtrias med- arbetare . har gjort en rundresa bland parter som visar ett 'posi- tivt (eller. negativt) intresse för saken och funnit, att debatten i första hand samlar sig kring en naturlig: centralpunkt; järnvägs- taxan. ÅA ena sidan:står främst 'en.rad norrländska affärsmän och industriledare : med krav. på ge- rnömgående fraktberäkning :mel- lan. svenska och norska järnvägs- stationer. Å andra sidan befinner sig "Statens! järnvägar, som vill ha kvar den "nuvarande, år. 1931 införda nollzonen vid Storlien, in-' nebärande > att frakteh' beräknas på svensk ' sida för:sig och på norsk för sig, i båda fallen med utnyttjande; av. endast" det ' kilo- inetertal som ligger .inom. landet ifråga! or RE 2"I Jämtland har två kommittéer, en" företrädande. länet och en're- sideénsstaden; i: flera. år: arbetat på att vidga 'transitotrafiken. Ci- ngenjör' Karl-Erik . Johansson i Östersund, .. sekreterare:;i , den förra, är som infödd norrbottning väl: kvalificerad : att .i.-huvudsta- den" petitionera. om försummade horrlandsintressen. Han har varit med om att föra både koinmitté h. så: här lät de : FINE "Godstrafiken från "Norge" över Storlien ade ”. världskrigsåret 1915 sin' högsta'topp:. med 140:000 ton, ”en'' siffra” som: 1952: hade sjunkit - till..13.000.. Vi «är :över- tygade 'om att denna utveckling bakat till stor” del: beror "på der taxepolitik ;SJ kan föra i kraft av. sitt monopol. En. undersökning inöm " jämtländska :- näringslivet visar, "att efter vissa reformer förutsättningar: bör: finnas för en trafikvolym på 60.000 ton i rikt- nig mot Sverige och 110.000 ton åt motsatt: håll (mot 60.000 ton nu).. Det är en försiktig kalkyl, som inte alls räknar med Sunds- vallsdistriktetsg och nordligare in- dustriers . tänkbara' export över I'Trondheimi...s.ss 20 Tf e Via FrÄr det rim ”o.:reson”att 'jämtar: na ska: subventionera: SJ?. fort- sätter 'ingenjören.: Men det är så typiskt: kol, och” olja" får: vi be-| tala. , dyrare” än”: sörlänningarna (mitt i Sverige, kom ihåg 'det för femtielfte- gången), . men när. vi själva under , kriget tillverkade bilkol: här i trakten, då blev det minsann enhetspris för hela lan- ja: köra med långtradare över fjällen för att tvinga SJ till-eftér- gifter. Men nog vore det avigt att gripa . till ”en så nationalekono- |.miskt vrång. lösning. sord att.in- rätta två dyra: transportappara- ter, . då det finns en som inte är på långa vägar utnyttjad." ' : = Hr Johansson trycket till sist på: en K punkt: varken prognoser ellér in- tressemotiv är det. viktigaste i vårt resonemang, "säger . han; Nollzonen vid Storlien står i strid med ” Karlstad-fördraget,' Svensk författningssamling 1905: 81, att i vägen för transitotrafiken! -Vi begär bara att Sverige inte bryter mot én traktat som oss veterli- gen aldrig har sagts upp. oa Raka spåret? j ;Vad är nu Statens järnvägars reaktion på kritiken från närings- livets intr ter I Trond z leden? Chefen för SJ 8 fjärde di- strikt Henry Palm, för någon tid sedan under jämtarnas vilda pro- tester flyttad från östersund till Gävle, " hade förvisso en del att säga på den nämnda ingenjörs- konferens där frågan kom upp: "Den kritiken är enkel att be- 'möta, menade hr Palm, i det han skickligt gjorde bruk av ett yr- de ;som n portföretaget inte sällan får höra från privatkapitalistiskt håll. NN önskar ingenting högre-än att få arbeta på en företagsekonomiskt sund båsis,' och det betyder att ve bara kan bevilja sådana nedsätt- ningar av frakten som inte a dar järnvägens ekonomi. De taxereform -:- som ' herrarna före er oe sr FEEEFFLETSYTEYYYYTTTYT! —— 7 det. Kanske måste vi till sist bör- |" smått sensationell. syn- |- inga som helst hinder” ska "läggas | det statliga trans- |. ia? ig! slår skulle: öka trafiken på en kort järnväg och minska den på en lång; alltså skulle SJ:s intäk- ter gå ner... ce Il. Norska iakttagare, "som ' ut- märkt väl har fattat logiken i denna :framställning, uttrycker för. Industria sin förvåning över att inte-SJ då också tvingar gods till omvägar. inom Sverige eller bygger ' om ' raka järnvägar: till krokiga.En. det svenskar stämmer in i distriktschefens resonemang: en rät linje mellan. två. punkter får gärna för dem vara den dyra- ste. ; Andra , säger, att företags- ekonomiska principer hog är. bra, så länge det finns motvikter som” garanterar. ' att” resultaten: kån godtas även nationalekonomiskt; Den garantin.gaknas vid ett mo-- nopol,”och dårmåste: förhållandet reglera: detta: fall genom: ett internationellt avtal.: (För .de nor- ska" statsbanornas del ligger sa- ken annorlunda till: "där har man ingenting att förlora på att tvär- banans. trafik ökar, eftersom om- sättningen inte skulle stjälag någon annan bandel) Nå : Hr Palm uttalade sig också om den 'diskuterare järnvägens tekni-' ska : möjligheter :att :frakta :mer gods ' än nu... Trafiken har ju en gång :.varit- betydligt. livligare, och redan :i sitt nuvarande skick skulle banan tåla en femton å& tjugo: gånger större trafikvolym i riktning mot. Sverige och en åtta å&' tio gånger större åt motsatt håll. Dessa: siffror är för låga för den "svenska »sträckan, "men. den-. nas hela kapacitet kan ju inte ut- nyttjas förrän man. går över. till el- eller dieseldrift även på: norsk sida; i synnerhet. som de. krafti- gaste 'stigningarna infaller där. ' Ett : svårare. problem erbjuder den ' dåliga ; balans, som hittills har. rått . mellan transporternas omfattning österut: och. västerut och som kan. befaras ' bestå eller rent av. förvärras -efter'ett vidgat vändig: på ”grun: lutningen, sa hr Palm. ”Troridheimsleden"'s alter! . tiv.till inhemska fraktvägar inne-, håller många. faktörer att beakta, och: - avgörandet :komplicerag ..av att. de flesta" påverkas, så - snart en" av dem "rubbas. Om -man, 'soni vi gjort i kartdiagrammen här in- till, ;;renodlar ”fraktelementet:till |" lands, så får resultatet självfallet i: inte tydas så att” handem-i det ena och: det "andra fallet verkligen tar just de' vägar ;pilarna änge frågor. sådana. som bangårdarn; kåpacitet,' tillgången: på vagnar, banornas ”. lutning, balansen mel lan transporternas' volym” i mot: satta 'riktningar (för att nu 'stan- na» vid. de järnvägstekniska as- pekterna)y: ligger. utanför. bedöm- ningen; Det hindrar inte: att. förelgerna hår en del: att g vet inte, om .Sprängsviken. i'An- germanland,” , Vattjom;::i; Medel- i: pad,: Ramsjö: i: Hälsingland :och Nederhögen i Jämtland får någ- ra.. russin; och >; mandlar -' över I Trondheim ' eller. om allt "kommer över " Göteborg; "bara att enligt uppgifter: från järnvägsstyrelsen den ' banfraktmässiga trafikdela- ren i all diskretion löper över: des= så orter.' Vid genomgående: tarlff till Norge skulle gränsen förskjus tas ett' bra”stycke' söderut längs järnvägen: till: Söderhamh,ö Kila fors: och : "Voxna -:Hälsingland; Emådalen' i Dalarna; Väljer vi att exportera ' från Sundsvall, kom" mer; vi: för samma kostnåad som Trondheim. rent av en bit bortom Göteborg.; Efter den föreslagna ändringen skulle det.inte bära sig BILJE Det var ett mysterium — tea- terbiljetten, som. skickats - till henne, Den låg i ett maskinskri- vet kuvert, adresserat till ”Fru Effis Mardles, 111 Vine St., Lon- don, S.W, 15”, ocK det fanns in- tet namn och ingen adress på «let oskrivna = pappersarket. Något sådant' hade : aldrig "förr hänt henne i hela"hennes liv, - : Visserligen "gick hon två; tre eftermiddagar i veckan på Ideal- biografen, alldeles i. närheten "av hennes hem, ' och jvanlige; nade hön efteråt vid kafé net 'och; köpte en glace. ;) N satt hon mitt på .;blanka: lördagen på fjärde parkettbänken" vid sh céer;' och alltjämt visste hon :in< te 'naninet. på” den person, soin betalt" tolv shillings och sex per- se för henhesg plats... ....'w.- :-Hön hade inte-sagt ett' rd till Hattis 'om sitt äventyr.' Hennes långa. kappa: dolde" lyckligtvis hennes nya.blå taftklänning, när hön gick hemifrån, och hon vän- tade;' tills. hor, köm till. damrumn- met > på teatern, med att måla kinder ' och läppar” och fästa på sig, i rosorna, som hon köpt på vägen." Så tog hon” fram ”sioa ringar "och armband ur väskan och satte på sig ett rent par vita handskar; .' och just "som ridån. gick” upp, gjorde Hon en effekt- full entré," postat k änkt åg vaken i sitt kvava” sovrum” föregående kväll; hade 'hon" funnit på en för. klaring till " "att någon - skickat: 'HJÄLP. 'ÅT'. DÖD :KAMRAT. vi. Fransmannen Norbert Casteret, le= dare "för. den franska expedition som 4. dagarna. förbereder, nedstig-' ningen "på. 400 meters djupt "den farliga ”'. Pierre-Saint-Martin-grot=' ton för att" söka, hämta "upp den döda kroppen av den vid en'tidi- gare nedstigning förolyckade kam raten > Loubens, ses” här" då: han gjorde sig redo för en förberedan- : de :nedstigning i” grottans : djup. : Myndigheterna har ligen 'för= bjudet alla expeditioner i den ris=. kabla hålan men ett undantag har gjorts > för : försöken att :återfinrid SVE. "ILoubens: kroppa sine läng; ås i Närke, något som ingen tor- de reflektera på. fos vn oe 2 NOVELL av CHAPIN HOWARD henne biljetten anonymt; Det var en romantisk förklaring, en så- dan, åt. Men Hattie, hennes fula 'sy3- ter, hade alltid varit avundsjuk på henne och försummade. aldrig något tillfälle att påminna henne om I E fyrtiofyra :' år gammal ,och mor till Mildred, ve TT emétlertid första akten öve platsen bredvid henne stod allt- jänit tom. ”Han skulle antagligén fått” lunginflammation och dött — med avsikt, tycktes det, efter- som han. visste att hon skulle, få det "ännu svårare som änka: Mildred lyckligtvis varit tillräci ligt" gammal att få en” kontors- plats,” och ' Hattie hade å flyttat till dem och bidragit” med” sin, lilja inkomst. De hade klarat sig på ett eller annat. sätt, i € d dre våning, i en ryslig trakt och star hjälp: ens till: rengöring." "" gå helt plötsligt förra året": alldeles 'som', om:;hon inte redan som Hattie skulle skratta att hon nu. var korpulent, + Kort sagt, den "förklaring - fru Effie Mardles hade funderat ut, medan hon läg och stirrade i ta- - | ket, var.att den som skickat hen- ne biljetten var den man, som hade" tagit: upp: hennes." handske den" där dagen 'på kaféet, Hon hade”. märkt" att. han kände sig dragen ” -säker- rit til utrett som -inté: skulle framkalla prat deh skvaller i graännskåpet. . Den omständigheten att platsen bred- vid: hennes! var, tom -styrkte hen- | ne. i hennes tro... — > : ll henne, ”Nu:var hon kligt ,taktfull. ätt tänka tt att få träffa henne, 'Inhan ;hon vissté ordet komma +: in" under : mellanakten. Hon hade" funderat ut en'massa intressanta" saker, som hon äm- nade tala om — när hat köm. Bara några.få ord om sig själv. "Det skulle. bli en" sådan lättnad att ha någon att tala med, nå. | gon; som var förstående, simpa: tico" — en. manlig vän, En sådan hade "hon aldrig haft... Men! hon kunde, tydligt: se. honom. för:sig, medan hon isatt. här. ensäm och allena, 'Han "var? lång, allvarlig, d,. med "en "enda" silver- TRES ett; så Men: vid'; den tidpunkten Hade en min. Gatornas och vägarnas trafikant " gardera sig mot olyckor, men d "den fredliga bilisten sätta in. Så »- New York och trijjace en bil, ver dessutom eld i fem hus. Den to er måste vära syn: erligen vakna och et är snart inte tillräckligt. Även från ledes störtade nyligen ett rea-plan ned s förare lyckligtvis just hade lämnat tala ödelagda bilen och vrakrester s nan. Piloten hade hoppat ut; och ingen dödades men mänga sårades AAA MAANAMDADIAAKAKARDIHADN av reaplanet ligger ute på körbas- flara i hjärnan, om de vill luften kan angreppet mot > i en förstad på Long Island, Llen Flygmattlisr ir för des vid olyckan. oo NET det; Men-han hade. va-|- varje / fn attl ” EE, brydde, sig om, | på. denna matiné, så hon behöv- "I stödet;” | bedårande. Jag" vill | henhe. Men: det hade väl varit | de varit mycket bättre, om hon Toch! ned "| medan? hon" tappert ordnade ros- "| nénne, med en trist återvändan- BARAMADRSkSALANANA storps kyrka 5 i lördags civiling. Sölve Bej- fors, V med sjukvåri lantbr.. Kurt "Nilsson och hans Vigselförrättare var kh. John Johansson, Veddige. Ethel Nilsson, ' dotter” till maka, Kuskatorpet, Eldsborga, "' hade Mildred fått i sitt huvud att hon: ; skulle” gifta sig och. bilda eget. hem, Något dylikt var na- turligtvis inte att tänka på, I all inte 'på åratal, inte förrän ickan :träffat. en . many som ' var” "betydligt + äldre, som kurido "bir" i sin; ogån hon" inte”. värmor,5 7 kom a Ingen örjade: tårarna Bkfig. i Mardles' Idi, ler... Hon; ”.som:. kunde » ha varit medelpunkten i'en' lysande. sar ling: "människor,'"ho hon ta akterna, var 'det inte idé” att försöka” förstå vad, som hände i:den tredje, För övrigt vieste ingen att: hon gått de inte tala'om' den efteråt," ”” . Hennes ” hand - vilade. på arm- ;:den var liten och vit, med små" barnsliga gropar. Hon före- ställde '. sig en barytonstämma, som : viskade: ”Allt hos dig är så r att den här illa handen alltid ska se lika len och "mjuk ut”;' Leh. och mjuk. Hon ”hade levat'. ett hårdare. Itv än någon annan kvinna hon kän- de. rt Hennes:livs: tragik var att hon” blivit: bedragen "på allt det hon hade: rätt till. oe oc En. ung,, skyddad ”familjeflic- ka” > och så hade hon, gift sig med. orätt man bara för att han var 'den förste, som friade till hennes öde att gifta sig med Ed- sward; "och Edward ”håde visat sig vara en riktig! nolla, Det ha- låtit: Hattie få honom '— Hattie, som så gärna velat ha: honom. En plötslig ”abplädåska väckte hentie.. Inte kunde pjäsen redan vara slut p -det 'måste vara ännu en akt- Hon trevade efter sitt program. Nej — "ridån gick upp "skådespelarna stodo i rad på 'scenen.< Ch. bugäde;; folk började! resa "sig. moa "Han satte sin svarta sammets- hatt tillrätta och svalde tårarna, orna på kappuppslaget. Efter- middagen mutade som så många andra eftermiddagar . gjort. för förut hade” haft nogyatt bära '—]| I be de" till verkligheten: Hon måste gå, ensam, genom foajén, hon, som väntat att gå där med'en högrest; "distingerad man vid sin sida, en man, som. kastade en bönfallande blick på henne. "Sig — när får jag, träffa er igen". Ja: hon: ade rentav. drömt om att få" göra en annah; längre vandring: vid: '.nans; sida —— 'en varnidring,'-som .räckte till livets |. + ar ec + Hat spårvagnen såg hön'sig misas- belätet omkring: och. fick, syn på en dam "med en! silverräv kring halsen: Hon stirrade; på den ge-: nöm de” ”slåta.' tårarna; och' dot” ärt | föll henne in”att' hon skulle skaf- fa, sig en” Hkada skaffa "sig" nägör sin besvikelse, Hon 'hade för 'va- na ett. ge sig själv små presen: ivet blev, outhäirdligt,. Och hon : -hadé nån? hemlig 'fond ' för. detta ändamål, Det var - femhundra id "far — helt wmenterat äntat:s=>, hade fan, Men” vid 'den. tidpunktan. förtjänade ; hem " genom skympingen, Iovade , thon Big en silvorräv "I present", 'Hori skulle kanske. ta.en hel mås, + nad på sig för'alt välja ut.den,. ., så" att, hon fick precis vad hon önskade: , Det: betydde” att hon vv måste. fara ensarit in Ul staden varje vecka och' luncha där. Det ' skulle” bli henne ctt verkligt nöje , i ensamheten; och när hön till >. sist. hade .beslämt Big, behövde ” hon alltjämt inte tala om för" Hattie' och Mildred "hur mycket ” ” Men på tröskeln stannade hon. vita "Tosor stod på ' hallbordet, På kakelugnsfrisen stodo andra rosor; takkronan' var dekorerad "med vildvinsgir-". 7 langer. Md : ot a Hattie höll på att sopa mat. + tan; . hennes hår var:'ondulerat, '''£ och .hon hade ett förkläde sin bästa bruna gidenklänning. "4 Hon kastade en blick på syetern. Hennes ögon 'voro" skarpa och klara som en. fågels. ”NA, hade du” roligt på matinen'$. frågade En bukett upp risgrynen ännu, men jag an- tar att du märker att här varit brötlop, Mildred gifte 'sig i efter- middag i sitt eget hem -— gåsom varje ' flicka har rätt att göras ” Hon och Fred bar farit på brök lopsresa. Så nu är alltsammans över utom ' ditt "hysteriska age cc fal” red NT re Fffie Mardles stod och vack- - lade på "sina höga klackar; med .. sin behandskade hand grep hon. .-2x om dörrdraperiet, Den. andra "3 handen tryckte hon mot hjärtar: ” Äntligen visste hon vem som in "henne för Mildreds uppfost-.... L i hon hade betalat för räven. CX T N > f a Hoh. måste + > fsättning för "Yt ter, bereda; slg" små nöjen, när "> : Mildred ”redån” 'sitt,.;. - ; [eget : uppehälle,” så 'det' tjänade ing till:att säga något om sår a | de ravet,:” Hon" hade ännu, ,; mer' än hälften, kvar. kak "| - Medan fru . Mardlegs" skyndade 4. t t ] ; hon. ”Jag har inte hunnit: gopa — =. Hade skickat ' henne ' biljetten. 3 Hattie var den grymmaste varel- = d se Gud någobsin skapat. e i ..; "Mildred", — flämtade hon, 13 sMin lilla Mildred”,; ole 4 ss : a . se Avrsr) FISTEYTEN An
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.