FONT än nära sf "FFerYytvtyvv ita TrYvTrev vev ETT YVEYVTYYT TY TTYYYTY TE TTT ETT YEEYTYTTTTTeTYTYTY TT TFT YT TE Y YTYYreTETET - - rr : sx . : s se I : t $ "+ Dr a ” - vol | . . Ne , > a -+ . 5 se änn öres em rg kesa | ä 2 Ne Ne sc, | Centrum: Jag sjunger för dig. | : AV "AGRONOM LENNART>stA HRE, STATENS CENTRALA | Den unge: italiensk amerikan- I , : ÄGA - et FRÖKONTROLLANSTALT vc sc ovas > |SKe sångaren Mario Lanza, som ! R$ jag, och en yngre ingenjör fick! = NU är det dara att tänka såld RAT ES gjorde "sitt ”filmgenombrott 4 ' . +. Nn yngre ingenjör fic! v är det dags att tänka på skörden. Det: är ekonomiskt mo-|CeN stora Carusofilmen, är hjäl? datep t.om mitt gamla jobb; Han kom snart fröskörden av. timotej, För -att|tiverat att hälla fälten rena. från fen Pen ny musiktilm från edareproblemet .:;:' och. då och. föreslog. en" avsevärd för-]' möjliggöra en effektiv ogräsbe- ogräs, Hur framstående en- ren: | Metro, Men denna 'gången spelar | Vv sne (> ärbetsledarekårens | bättring, Visst. stack det till .in- kämpning "sår man numera ofta |seriför än -är; kan -han dock | "21 helt. .och hållet 'sig själv — NE 18.4. den” moderna industri- | ömbords, - men, jag måste ju:-ge de. odlingar som "avses till frö-|inte. undvika 'att fröförluster! Viet Vill säga. att storyn är 3 ded: done och arbets: Rarlen rätt — jämförd med hans täkt i renbestånd lämpligen med uppstå vid frånrensningen av Oo. Grad. till” nutidens Amerika. Pioneer Ande, ul er; v. le jag ha vunnit nå-| rande finns det,husbehovsodling- | +; ru > vc oltacksam miljö : va - - fummering, bv: deras: egen'supp-| got" om "jag sökt hindra honom mpodlingar, dvs via - ” igret. vilket medför . & mentärasbefogenketerihör trägör ba nom;” skriver: E.' Hil ne :' Beträffande arbetsstudier. och ' förmannerig' roll däri vill jag, säc|. 8a, att förmannen 'gkall. godkän. |. . «De : suverän. inom. sitt. förmansöområ-- de ätlölng' sådan den.framgår:.av äl. enskilda, arbetsledares alähden som av officiella 'dekla- .stätloner: från Svenska: Arbetfs- äreförbundet-': skulle + kunna mäuleras:: den möderne;jarbets- lärens befogenheter: står, inte, i tt proportion till de :krav som etägsledningen :ställer/ pi bert är-]-ket och undermålighet i "olika kisseras i två uttalanden: för ->dustria. av ' Husävårnächefen. Thure Öberg och av.övVeringe "Thure. Reinholds;'. betsledaren: är den. viktiga- nktionär vi:har;. åtminat sho et ";Pörjan” handlägger. en: fråga blir - Svgörande ” för : dess "utveckling: ns: härider: "i ::ö dre. «är medveten. om att. den a; sysselrättni "Den; grundläggande: sy; här är. den';som :verkstä slut tillverkning" och nroduk- Ori; Gentemot,.arbetarea: ino elningen lan. företag 4 "Stabsorgäw Vv "Berviceinrättninga: på ärbetsbefälets "rbetsledarens" cle- som > årbetarskydd; tällningp avsked inom våelningen v - : - auktoritet får te 'undergrävas.. Han skall vara Dét betyder först och fråmst "aft"den enskilde: arbetaren alltid bara hår en chef — sin förman, ' Arbetsleédaren själv kan. visser- ligen':'1 vissa: fall ' vara” under. ställd. två chefer” men företagets "helt. kontakt - med" årbetaren : ske genom .förmartnen. - ” 3 "Om" en. förman säger nej. till en framställning. från en arbeta Te, exempelvis Nn” begäran”, om Permission, då” kan”"naturligtvis Aårbetaren gå vidare till högre in- .Btans.-:med' sin begäran. :- Meir detta-högres befäl: måsté meddela - nen är. den ende, söm. inte får ha underliga. sidor |, : | specialist "kan" en "företågsledare iket' arbetsledaren: från 'Pörr : var ; - | får: .en ” arbetsledare" gå ”Thar blivit: så” finkänslig, -låre 3 | vara arbetsledare På -arbetsledarefrågan: rat båra, därför att han 'gjo; ken bättre än jag själv? be "t fre + Förmannens . nyckelposition in- öm :företaget,- särskilt: hans upp- gift att vara den som sköter fö- retagets kontakt med arbetarna; gör: att fordringarna, på: hans:e- 'genskaper. måste blj mycket :sto- ra..; Man. kan. säga att” förman. inom "företaget iisin, nätur, utan» bör vara en helgjuten "personlighet '. Hos "en tolerera ' diverse egenheter: i-psy- avseenden | som; inte "berör : hans gebit." Men förmannen: måste' fyl- ja allround-egenskaper; "Y6: han:skell äga: en het som: genom ock. sin; auktoritet till; hans" personals ”riatur dare. Ars ersonlig- tt föredöme, -': Kraven" på. ”arbetsledarens. genskaper. har: skärpts med: åren. : arbetarna ” i : känsliga för en kantig” ka; fram, "Den grundlägges redan: under barna h, :Ett' skolbarn tål ingen till- | rättavisning och: en korpral som svär .mot en menig ;riskerar åtal. Så nog har det a: sidor-: att äv företagschefens'; vanskligare Uppgifter, . Enligt min mening .är den riktigaste uttagningsmetoden att.» förman ' efter : lämplig : förbe- redanride' utbildning: först anställes å prov en: tid. så.att; man blir tillfälle; att . verkligen '' studera. häns «. ledareégénskaper '.” under realistiska former: Har man fun- nit rätt man skall man inte tve. ka "att kosta på: honom" den" vi: dare ispecialutbildning "som! han behöver för :sin "verksamhet: :Det är. .dålig .politik' och 'dålig ekono- mi catt i: nuvarande: läge försum- ma + Iförmansutbildningen.' Husqvarna har. vi. med förde! ningen:- ent: permanent historia -som måste :planeras- efter, ett: i förväg - kalkylerat-.-behov.: + Beträffande " förhållandet > in- genjör-förmans. vill ,' jag undér- stryka att för en ingenjör” med lägre" utbildning bör det--anses vära "ett: avancemang. att .kunna .bli ' förman. ' Vidare” hävdar” jag att "den ingenjör söm. siktar. på att "bli verkstadsman 'bör' tjänst- göra som : förman" under: en 'pe- ridd. av sin karriär:' i ad Ledareförmåga är den sent. liga .kvalifikationen": hos" en : för- man, ” Ett förmansämne bör. hå visat 'sin/ medfödda -förrnåga att leda :andra :i' något "sammanhang Detta :förklarar ” varför" aktiva fackföreningsmän . ofta' blir goda sitt: beslut” till arbetareiis förman Som 1 sin tur framför det till ar- betaren.,:, Förmannen.'. .ansvarar för -afla. relationer mellan ,: betaren och företaget... ' En: viktig sak: är att” förinan- nen delges företagets" intentioner . innån arbetarna genom sina fack liga . representanter får känne- dom därom! Det finns Inget bärt: Te. sätt .att undergräva! en! för- mans ' auktoritet än ställa honom i den .situationen : att: hans: per: Sonal vet mer.om företagets pla- ner än, han : själv. : SL: ha: ”ackordssättningen, &ckordssättning är tyvärr ofta ett köpslående mellan två parter öch det är:då:förmannens" upp-' Bift. att hävda: företagets intres- « sen; Hans' mellanställning är ofta - Svår. .Samtidigt : som: han ;'skall ” företräda, företaget gentemot ar- betaren,. så måste han:ävepy vara kapabel, att: föra, sina ;underlyr, dandes "berättigade anspråk -vi-| dåre ”till> företagsledni sc Ar [5] 5 förmän, :De. är'i regel "personer som hävdar. sig i kamrat- eller föreningskretsar + och ; spontant stigit fram som -»talesmän " för någon eller 'något.: När , därför, som . man stundom hör; förefa- get, "lar” fackföreningens .bästa krafter så är-det: fel tro att det- ta dikteras av' illasinnade planer mot fackföreningen ' Det : är. ba- ra så att företaget ifri konkur- rens med. fackföreningen . söker förvärva leHarämnena,: 'och ' det rt -väl en. fullt: legitim sak; på- pekar dir, Öberg. Arbetsledaren :i linjen." .. Överingenjöri ,;' John + Thure Reinholds ,i:,Göteborg ' hävdar också klarare Nlnjer för förmän- nen och en. upprensning. 1.. be- greppsdjungeln ,' inom den, indu- striella organisationen: ". Cu. s— Det är viktigt att företags. ledningen uhdersöker vilka funk. tionärer som är, arbetsledare : :i linjen, vilka" som är ti stabtjänst "och. 'vilkä. som .' är. assistenter. Annårs kan, 'det.'lätt hända att jellt' dessa” ofta förekomman- han missnöjd rmed' en order skall nicke visa. detta mot ' de un- : derlydande: men väl. hävda sin å- sikt mot'-de. överordnade -Emot edan fattade beslut. måste. ha; ' Vara lojal hand N ia . ”Suver mn, men inte. ofelbar. = Förmanhen 'skall: "vara: suverän Men det är:inte: detsamma”. .som ofelbar,: Att: erkänna fel. är inte Pristigenedsättande vare. sig för | underlydande .. eller '' överordnad; förman" som "uppfattar. för- slag från' arbetårna. till produk- tionsförbättringar”. eller ”. ökad trevnad som "en kritik: eller ett underbetyg &t hang egen- kompe. "tens är i själva verket ingen bra” ärbetsledare.; Sådana yttringar ” av aktivitet är tecken .-på: att hån har intresserade. och pigga " medarbetare. och -han bör glädja sig ät. denna "tillgång. och göra Allt för att stimulera dem. Själv : känslan får inte såras:av det faktum att andra kan ha bätt- re. idéer . än ”jag' självt: :. sw. de. förmän av 'assistenttyp- for- 'mellt; betraktas som. arbetsledare i lidjen utan att de har- motsva- | rande befogenheter eller förut- sättningar. : : Företagsledningen skall ange vilka personer som är linje-arbetsledare , och vilka .som saknar personalledande funktio- ner. Denna uppdelning: av olika funktionärer innebär: ingen 2 de- klassering av dem som inte till- Hör linjen utan -'blott'ett konsta- terande av att arbetsuppgifterna ” artskilda. åoisnee gt ga arbetsledare ' i linjen ka: rakteriseras - nämligen: därav: att ionsområde både personellt, abskinelit ioch . materiellt,: Som chef för detta område måste han alltid kunna ta egna initiativ. i " personalfrågor och " utöva". direkt inflytande på sina underordnade tven i deras egenskap av anställ- Ha, till: exempel -i beforårings- och lönefrågor, För en linjefunk- tlonär är det "mycket viktigare Att! ha detta inflytande, över na- ringa "grad ia. "ning. och. avskedande av:arbetare J utbildning: . | under ”, arbetsledarens' personliga han ansvarar /för ett givet pro-:' > " PRESSKONFERENS. OM-GOÄ. : bon om; Portugals och. Indiens. ttori Paulo: . Cunha, (vid "mikrofonen) informerar pressen i Portugals. utrikesminister, : dok Lissa=" öv Så. den ömtåli la -ting, "Det vill synas som" Sm detta" fundermenftala faktum" ej alltid 'beäktas" inom. nutida: före- tagsorganisation: och: härj. lurar en: fara för.- effektiviteten: e Orsakerna till att. arbetsledare inte -. får utöva : den 'personalle- dande. funktion. -— eller "endast i å nu, vara" en . vöj är dock” i så: fall 'att:utan denna: befogen- het ”kan' arbetsledaren: ej känna sig "tillhöra "eller. betraktas "som tillhörande... linjeorganisationens | ;mellertid' ej :att en le- Adare' måste besitta: tillräckliga fackkunskapér' ” På. sitt område för att "vinna repekt hos sina 'un- derlydande: =" VR fö > ';» Arbetsledarens "uppgifter i ti- digare:: industriell x.”organisation var vanligen. betydligt: flera.”och mera ' olikartade än:vad som-nu är i fallet. >» Han ' skötte: anställ: personalen : inom "sitt: område;; O i arbetsplanéringe trollverksamhet : tillverkning: Numer let. av: .dessa -uppgi ah olika, t: .ex:. med .arbetsbrist;. lämplighet > eller". misskötsel” Bri stande. ordertillgång :är en faktor 'örmannelt r; vanligen... inte! någon, inverkan. på; och de åtgärder: som en:förman'.vid- tar 'i' sådan. situation ::- bör "ske i"kraft'av meddelande från iföre- tagsledningen. ”. Gäller +'det'. miss- skötsel; bör arbetsledaren ha';full rätt : att. avskeda. efter. att: ha kontaktat sin märmaste: chef... I.» fråga ' om "utbildningen av arbetare. är . det :förmannens sak se till att' hans. personal kan. el- ler, om så behövs lär. sig sina ' ar. betsuppgifter. :" Utbildningen": av yrkesarbetare och tempoarbetare av. specialisttyp' fordrar: emeller- tid en längre eller kortare grund- utbildning som ofta är så omfat- tande att.:den måste ske som. sär- skilt:.ordnad . skolning antingen. i samhäNets. eller ' företagets - regi, Vad som kan åvila arbetsledaren är närmast att ge en.färdig elev den: vidareutbildning. som . behövs för | hans eller hennes. speciella arbetsuppgifter... Denna : anpass- ning till'arbetet måste alltid ske tillsyn," ” unders' holds, ts os nn "På tal om 'arbetsstudier och ackordssättning ': ' hävdar överin- genjören - att; arbetsstudieavdel- ningen liksom personalavdelning- en skall, vara .en:stabsfunktion med uppgift att lämna service åt linjeorganisationen och inte s; utöva befäl... .- Arbetsledarna : en-nycl positioh "såsom ": fabriksbefälets sista: led, Rekryteringen och ut. bildningen av. den "måste. därför ägnas den största 'uppmärksam- het från företagsledningens sida: Övering.: Reinholds ariser:'att det är ' viktigt: att: de; i” möjligaste mån, ' rekryteras inom det egna företaget och deras. ställning må- ste: vara så attraktiv, att till- räcklig .' konkurrens; :om ; platsen uppstår, > Tillgången - på "personer med ledareegenskaper: är. mycket knapp 'och företagsledningen: bör ständigt ha ögonen öppna. för naturbegåvningar ' på" detta om- |. hr :Rein- dessa personer fångas upp av de fackliga - organisationerna. ' eller hamnar i; kommunala ;' befatt- ningar. (tee sr fer Några säkra metoder” att rent "objektivt ' fastställa vem som. är lämplig. som arbetsledare” torde inte; finnas, "Testningar:kan före- komma, om' -man' kan få tag rå sådana..Det finns visserligen en del "akademiker som ' kallar sig industripsykologer, 'men" de har sällan, genom praktiskt ' fabriks- arbete förvärvat sig den nödvän- , ”” Jag minns från mina. yngre ingenjörsär att jag. var mäkta glad över en. metodförbättring : som: jåg gjort. Sedån avancerade : befogen- derordnad personal än be het att ordna med maskiner och "material, ty, det är ledningen av människor, som-" konstituerar diga ' erfarenheten från ' industri- eilt arbetsliv. ' | sociala skikt som arbetarna,'vil- | mellan” arbetsledare råde I annat fall är. det risk ätt|" 1 srnåstad "deltog "för ,en tid' sedan|: personer kompetenta att utföra i så” många håll . som. möjligt än gående aspirantén.och på grund val "härav. jämte egen känsel” göra urvalet.. Déssa: upplysningar bör -inte endast "hämtas' från. as- pirantens överordnade” utan även från” andra 'håly;: arbetskamrater, fackförening. och : samhälle.” Dä eriot "anser "Reinholds det; olämp- Yr. kandidater: till ärbetsledande, fattningar. ';-. RR plettéras 'med'en' fortbildning” un- .der" held > tjänstetiden." -När'd gäller ":. arbetsledare: : synes i 'det riktigt. att företäget: beköstar:it- bildningen, Företaget: bör..därför ha lagt. upp: en: utbildningsplan | för arbetsledare, ". vilken . omfat. tar såväl de tekniska: som perso-|ä nella kuiskaper som” arbetsleda- ren "behöver, sy: ris 23 : i 17 fråga” om etagens”””inri- kespolitik”': under ; högkönjunktu- rens år anser: överingenjör Rei holds "att -företägarna ägnat" hu- och" 1i'viss mån glöm vara "bortglömda av: företagsled- ningen" har' sannolikt” ökats. under senare" år: De i" och för 'sig'-vär- "defulla".' företagshämnderna"”:har Vvärit. ett försök att. skava: kontakt. mellan > företar nedning- en: och arbetarna med förbigåen- de: av.”den' naturliga” kontak' Fi vidgat ” avståndet :' mellan : före- tagsledning och. arbetsledare, :ija, sannolikt: även. mellan"; företags-. ledning "och" 'avdelningschefe; ler, motsvarande. tjänstemän, -för- klarar -.' överingenjö Reinholds och -tillägger:.: Detta” är: ett. all- varligt problem" som: måste : lösas innan.” skadeverkningarna + blir r stora, :- FRANS sär i; det" viktigt. at och”; arbetarorganisa- Givetvis : är samhället täckt, ' . säger" hr R "till ligt: att. låta. fackförening. föreslå | . i vudparten av sitt .intresse: i.per-|" gi =] sonalfrågor åt : arbetarpri irekt]' tionerna får N sitt -ledarebehov |-, ar. och sk. slumpodlingar, 'd.v si delar.” "av ; fodervallen "; med en blandning av timotej: och klöver, som lämnats till fröskörd..I det- ta senare fall:är det"nödvändigt att i. förväg avgöra vilket. växt- slag, som dominerar och därefter ta frö av. detta. Odlas klöver:och timotej : tillsamman för frötäkt är det snart sagt omöjligt att få fullgod "kvalitet: av "båda - dessa fröslag " som , har 'så: pass” olika mognadhtid, ” : a Den: egentliga "fr fivetvis också "sina; ella. Hem, Det är viktig att- bestäm- ma ..tidpunkten" för: skörden Vilket ”skördesät vända Cöet dliigen här eroende:: på” odlingsläget. På "ett .fält. med ;fritt, spelrum för - vindar -uppsättes fröet" ofta i kuperade: :lägen "att sätta, därvidlag ” baldersbrå” (Mat "ria Stinodoray, kvickrot :(Agropyron” repehs); fö att" nämnha" några: Genom; itidiga hackningar; : handrensning:s. och besprutning kan: man .ta-bort:de allra:. flesta 'ogräs på "-et' stadium. I':de fall där. ogrä; farande står kvär i frövallen,;-fez, kommenderas ' att. ta bort .d öre ', eller i slut.” Tillgången på 'ledarebegåv- ningar är dock'så krapp att:ä- ver näringslivet måste se' till att det-får.en skälig anpart av den- na: speciella arbetskraft, Det gäl ler, - härvidlag att göra" arbets- ledareyrket -åtråvärt;, personer med lägre: teknisk ' ut- bildning, till .exempel ritare och arbetsstudieingenjörer;: : bör: det framstå som ett ekonomiskt -och socialt ' avancemang : att. beford- ras till arbetsledare...Dessa : tek- niker > kommer, ofta ur. samma ket. kan underlätta , förståelsen arbetar re, ae ANYA "TESTAMENTET. — - en. rapport JM norska missionen i Israel distri- buerades under de tre senaste &. "ren:”sammanlagt : 60.000-, biblar, företrädesvis : Nya testamentet, bland : Israels 'befolkning,'- ”Ingén annan tid nått'.lika 'stor: upplaga. EAS sö kö [å UPP "GENOM. LUFTEN: ft En liten skolflicka'i en. fransk i-en ballongtävling, :som :hennes skola ordnade ;:med, och. liksom sina >. kamrater . fäste, : hon "»tt brevkort vid ballongen, där hon bad :upphittaren om namn. och adress ' för verifikation,” Och så seglade > ballongen ' i .. väg, lite längre .än väntat 'kanske, för att sina tid dala ner i:sävsjötrak- ten; : där: en lantbrukare :fann den på lilla fransyskan. ': - Så gick det alltså till, när det sommarljuva : Småland :utbytte Den : säkraste metoden är nog att inhämta .' upplysningar. från . hälsning ':. med det städse "ljuva Frankrike. « "eo . 2 FETTETTYVVV även förl” bok hade under samma]. i sin betesvall - Givetvis |. 3 återsände -han-: kortet -- till: den -- äss Lisa. e e - välskapta flickan; scm håller p , AA NYCFSTIVTTTETN YTAN att klättra mot höjderna Ne å Hollywood. ol I! . VETEN "sett. gynnsamma TT'méedfört; att: "I der sommaren och reducera skö "Tvärje dag här t. ex. "Iska rikt bör man kunna påräkna -|en- god fruktskörd."- a -| hövs för den, egna familjens "be- "I mera betydligt. mer frukt. än vi igör. Och då särskilt -I men: varför inte också' äta. mer must I med . vi "lfgå must. Allt man behöver. göra fpl få "> Vid tröskningen «sv ov är det viktigt att ställa in ma- skinen rätt," Det är inte endast fråga 'om att använda limpliga såll. När det' gäller såväl en sta- tionär + tröska som ' en . skörde- tröska, bör 'man lägga märke till de tre. viktiga variationsmöj- ligheterna: .- Varvtalet på cylin- dern, ' avståndet . mellan cylin- dernsg' slagor "och: slagskon samt fläkten. Dessa" tre faktorer på- verka. främst . urtröskningen.: och därmed kvaliteten: - : Man "måste inleda tröskningen med att.prö. h | Ya sig fram; ty det är inte möj- |ligt” att! gel några, absoluta för- hållningsregler i” det : fallet, Én'sak sor & - Observera, ”, ål | ell: ' före. ist. av ska frön. Om''bé. handlingen ; visar» sig. wara för hård, 'får man” inte" dra 'sig för att ändra" på t.; ex: cylinderhas- tigheten.' Det' är: inte förenat med något" slörre besvär. att. by- ta: en 'Temskiva;-'Inte ' heller :är lämpligt” skoavstånd. 'Fläkten är ett... känslig -:-instrument; då : det gäller 'att -rensa: bott ' växtrester och, 'annät:-avfall. ”; 'Tröskningen kräver, kunskap och inlevelse, så att 'man kan. anpassa sig efter det aktuella fröslaget, ” ' Halten skalat frö sålurida”. nedbringag : visat .att partier. med stor halt skalat .frö snabbt 'mister sitt ut- g |sädesvärde. Detta -tar sig främst uttryck i. sämre -grobarhet och ökad :v: mottaglighet "för, iufek- tionssvampar. av ; olika :slag.; D Samrhanfättningsvis det svårt. att känna sig fram: tiu |: 2 råinimum:! > Ingående. försök ' ha utbildningslägret, vilket medför att man | mellan utbrötten av Lanzas : smältande tenor har nöjet av en; hel räd roligt vas. rlerade » skämt - om milltär drill och reglementerad -stupiditet av ånternationell giltighet..- Att det blir en "alldeles extra spets på de militära äventyren är Ilätt- förståeligt, när , den obligatoriske ' manskapsplågarens sergeantuni= form,' som dessutom har. att age- ra, kärlekens : beskyddare i: en infam . triangelepisod, » där, man Presenteras för ett nytt. stjärn. fynd, Doretta' Morrow, Det är - en, ung: alldeles bedårande flic.. ka, som. sjunger ett par av fil- mens ' serlösa :melodier med stor finess Som helhet alltså en. för: tjusande vacker . film, fylld av”: lustiga påhitt” men framför allt en kaskad” av säång'ccoch musik på "toppen .. av. vad man -.kan prestera 1 amerikansk film -— :' och det är sannerligen inte små- . saker det.. brast” ÄR sr «> Knäreds blograt . Visar i' morgon lördag kl, 8 den ' svenska - filmen. "Marianne", en ' realistisk nutidsskildring av, on > ung ” flickas öde, Margit Carls vist, 'som spelar titelrollen, har i-" denna" film: ”bytt ansikte”: hon är inte längre någon vamp eller: sensuell manslukerska utan "istället, en vek .och "känslig tons: åring, "ömsint, "romantisk ';' ooh: säårhar.., Hennes , motspelare kr Gunnar" Hellström —, som. här . glort sitt genombrott på film — ” och "Jan Malmsjö, : och 1 andra: uppgifter .'ses. bl: va Stiberg, Meg : - Westergren; ". Isa: Quensel, , : | Lizi,.. Alandh, , Börje. Mellvig .och > | One ,Hi - B ding, ,Olle.. Hellbom , ha Även "-ringa : seimkunnighet: '; :, > kän Ibland" rädda i llvet... Ab Svenska, . Lilvräddningssällskapet.. : sort > rik :kolhydrat= .av "årets 1 stort upplagring, följd tiden; ', för: fruktb käartsättningen även i de små trädgårdarna blivit bätt- re : än "under. de närmast föregå- ende" åren. Ingenting" är ,dock fel- aktigare. än att sätta likhetstec-” ken . eméllan j denna: ,kärtsättning och den. kommande skörden. Dels har man sommarens väderlek att tå .hänsyn till, dels det naturliga ”junikartfallet!? dels ock de pa? rasitangrepp soni kan komma un- dens storlek. TUTOn i :;Denna' sommars' växlande 'vä- derlek” "med: regn 'och:' sol nästan ört med sig att fruktträdsskorv-och blom- och grentorka - : (monilia) ' blivit 'rätt besvärande. i: småodlingarna,' där nian ofta ej haft möjlighet sätta in-en effektiv. bekämpning. ; Ehu- ru kartfallet på. sina håll enligt tillgängliga rapporter, varit' gan« : Meningen :imed .fruktträden:.: nhemträdgården är, "att de skall lämna: så mycket. frukt som. be- ;väl, växla hov."Detta behov: torde väl, väx från fall till fall men klart, är, att vi. svenskar borde. kunna 'konsu- de, gom hår frukt i egen ädgård, Att äta frukt som färsk från egna träd är en tillfredsställelse -för envar, egna frukten som must; åöm mos. ÅT Schweiz, Tyskland och flera andra länder, utgör” frukt- "en folkäryck vär t klass; åra . gängse läskedrycke: och för der som har frukt Här va är det också mycket enkelt a :d -Jämna frukten: till ett mu- Är och om man så vill få färdig : ym. betalning. . so "Visserligen är de vanliga som- marsorterna på grund av sin 1å- ga halt av fruktsyra inte ideali- ska för mustframställning, men lockade i rätt tid d; v. 8. innan de börjat- bli torra och- spruckna, lämnar de en för eget bruk fullt tillfredsställande produkt. jendellg sende "en snedker herud veret 'ude at kore I dag. Där-|- . emot bör "man komma ihåg att stungha . frukter > till. Väntar'ä'man : sig ' överskott :av > sommarsorter bör man .redan nu :-. göra, upp, med: ett musterl om 1le- vi sin" frukt.” tt sälja överskottet :' 17 färskkonsumtion : 'är ganska, svårt” numera,” ty: husmödrarnas'"' krav, på: kvalitetsfrukt. har stigit." . och, den” enskilde "hemträdgårds. ägaren" har sällan" möjlighet, att.; ge sin ”.frukt den sortering och tilltalande 'förpackning, som :han- deln numer :kräver. Dessutom: är procenten Extra Prima 1 allmän-, het "mycket läg från odlingar: av... denna, typ: Det ekonomiska” ut: bytet. sett i 'relation till kostna-' den' för förpackningsmaterial och till. merarbetet 'blir ofta sämre!» vid dylik "försäljning, än om man :;.: överenskommer' med,' ett. muste-. .. ri om leverans" av hela partiet. nr synen ”Vinterfrukten .'Bäljer man, nn turligtvis inte utan den lagras I källaren, på vinden, på: balkong- förutsättning för att lagringsdug-. ligheten skall bli. god är, att man låter frukten sitta kvar på träden” bart efter nedplockningen ställes frukten” in 17en lokal 'som helst . bör ha en temperatur mellan +2 och: +5?: och en mycket hög utt: fuktighet för. att frukterna ej "Tskall skrumpna. Genom att vatt-'" & golvet eller hänga upp fuk-" tade säckar kan man enkelt nog: höja luftfuktigheten. -. Har man: ingen-' källare utan ställer fruk-,, terna på vinden, 1 uthus eller på. balkongen är det ' fördelaktigt 0! ”. DANSK -LASÖVNING II ; Hun ringde: ind til kontoret" ude fra sommervillaen. . : — . Sodeste ,. Alfred, du ; maa til ad reparere garagederen, - -s— Men den blev. gå repareref . i Fr. FT SK ET PP. 'men jeg har da dgsax . IAholms Luth. Misslonshus: Sön . såer ä kt när det gäller mustning. av fru går - det . inte för sig att lämna ok db FÖVSTETTET EN dag predikan .kl.-15' av - Björkman, + cv or en: eller: annan lämplig plats, En , ” så länge som möjligt Omedel-”, 7 TAnné': 7
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.