| | i + ha J "Solen går upp, kl , ned kl. 19.39... - I ned kl. 19. 34. . Dagens dikt. f, a en tro a ett Hövande Tv. Mie badorten Kn Å « prinsen? £": | Lördagen. den-21-augusti. 1934: oe oo OO YETTYYYFIvyvv YYTYTYTT re Ön ' (BENGT E NYSTRÖM) | MORALENS- VÄKTARE sn ' Kurförvaltdi ingen i den belgiska patsamma 'båd-' v Lärarinnan: Ive än det, som det skrivs i tidningarna om allt " vad han-gör, vart han ' reser, vem han talar :med,' hur han”? bor; "vart « han flyttar, vdd' hån” & oo Lilpfinsen.v.. >. — Det är rätt Vad '— Dag Harimar En och annan n gång har "man under sommaren fått läsa, aft” vä- derleksprofeter av. olika schatte-. ringar lovat sommar. ' Men det ville dogk "inte "komma någon riktig sådan. I måndags var det . Jen dylik 'vädergubbe, som sa att . det inte blir någon sommar i. år. Det stod att läsa bl. a. i LT.'Hans - ord halp'ganska bra. Ty sedan | dess” har det faktiskt varit en -rIriktigt väcker sommar. "Nu är: semestrarna slut för de flesta människor, och även detta torde" av okänd anledning ha en ” fördelaktig. Ånverkan På väder- ; lekssituationen. Nu är det tyvärr ""linte alla som kunnat ta semest- rar, "Det kan finnas” mänga an- ledningar, som hindrat. . Apropå det kommer vi- att tänka på den ” flitigé. redaktören, som hindrades att ta semester 'av två skäl: Det ena var, att hah var rädd att tid: ningens ” upplaga skulle gå ner, '..Jom han, tog fritt. Det andra skä- at 5 let var att han var rädd, "att upp-. lägan inte skulle gå ner, om han” var”borta. på semester, 2 4 ,.Den'sena historien ger lätt den andra, och av bara' farten skall 5: | vi nu berätta 'en episod på en re- ”ldaktion i Vilde, västern. In på tid- ningen. kom. en. man, .som var skall vi säga förtörnad. 'Två man gatt på. redaktionen, och med handen på . revolvern frågade främlingen, vem. 'som var redak- fören, . Chefen ' visade . på! den "Jandre : fmannen,” som 'var en för dagen ny medarbetare. Främlin- | gen: höjde revolvern. - Ett skott , |small, och den nye medarbetaren låg på golvet. Han hade dock ba- rå :duckat för" att rädda livhan- ”ikeh,;' Främlingen gick i den gla- "| da övertygelsen att ha gjort ett " Igott arbéte.. När faran var över, reste "sig: den nye medarbetaren och tittade förbittrat på sin: chef, v Denne” "bröt /efter en stund den af tillse, att Big på stran-, herrarna har En dag kom” bussförare ”K. cyklande: sd till: badet och i "EK gick” lugnt fram, Iyfte: på 'mnotorhiiven,' tittade ett.slag, la-: de igen "motorhuven och. sade: . insarhm: tystnaden 'och sa: 2 onen” och frågade" efter "Jen: ; medarbetar; som. haft: otur med ett visst! reportage. Nu var det z Just "den "efterfrågade, som befann! sig: vå redaktionen. och blev tillfrågad. ver ar slutat i åog, Varmed. mannen lät Big nöja. och" gick. - Och apropå, historie från vi da” Västern-redaktionén skall vi berätta. em "Brånaltshistorid, vars händelse” förlagts till Halmstad. ,Riksdagsman " .Brånalt. var där och hälsade. på en bekant," "företagare, "De satt på" "kontotet ;o hn pratade, då en kvinnlig fräls- ni ngssoldat kom ' in och med en j jinsamdinigabössa. Hon gick först Den , blonda Lana Turner är" ]YET inte lätt att känna tgen. med | i mörkt hårvy till företagaren" med; bössan. Men denne, ville skämta. med Brånalt han som är chefen. - — Var så god och gå och häm- "vädret har den senaste veckan varit" skapligt," vilket bör. noteras. med; tåcksamhet. . Skördetröskor å skördemaskiner är i vera ute "på fälten, och tas, : på, 'déssä, om "det: bara blir | Ni torkväder- "hägra dar : till, Den katgstrof, s m hängde. över jorå- | tis 3 vädret i, juli. Vi skall dock” återkomma tin : 'denha 'såk och” detta” därför "att vi haft nöjet som hän för övrigt utför på upp- järåg” av” Böckerbolaget. . > > " Regnrekördet för juli under den- 742-årsperiod inträffade "1935, aå det kom” 230,2 mm. ”Toirast var det 1948, ty. a kom” under ta två hundra kronor, i kassan, sa bruket” för + iott några dagar se-1 RA läränat ite åta is på | om” ”Hederbörden. "Han" har gjort nogbranna' nederbördsmätningar ända sedan 1512 och: häller fort- (Forts) -- ooo Måns 'rider från Viken. k Måns hade Varit nere i Vi- en och hälsat å sina gamla föräldrar.” > Pe. Han kunde ja inte göra nå- gon” pA från, Postroutaa och fick alltså" ta sig - några dagars ledighet för att kunna komma dit. "Det var allt bra roligt att få hälsa, på. de två gamla, det blev bara så sällan; och det vår "kärt; att återse föräldrahemmet 'med dess möb- ler och. prydnadssaker som tillhöra ett sjömanshem. ”Därborta vid spisen stod sjö- manskistan med sina trevliga målningar på insidan av 10c- ket., Måns såg. en dansk bark med svällande vita segel och vid sidan. om denna flera små- båtar, och uppe i hörnen sutta många nationers flaggor, först och främst den svenska och mat, Ja, det var. en -tavla så vacker, att. Måns blev glad ba- ra han tänkte på den. Så häng- de det en segelbåt i taket och borta ' på byrån fanns'det ena flaska med .en' båt. inuti. : Hur den hade, kunnat komma in ge nom "den trånga flaskhalsen, hade han många gånger grubb lat över,'; då. han som, pojke långa stunder i beundran stått fråmför.. mästerverket -— alltid enligt; mors; tillsägelse med händerna. på -ryggen— för att inte frestag att ta i flaskan och kanske” riva den i golvet. Men den ' förnämsta prydnaden stod "borta. på. hörnskåpet, det var, en 'förunderlig 'praktsak, en stor. ”blombukett” inne i en glaskupa, Den var hög som en -sockertopp och när man granskadé "den ", närmare, så fann - mån, 'att den var sam- mangatt av tusen sinom tusen små ' olikfärgade, » praktfullt skimrande ; snäckor; Detta un- derverk | hade far fått av en sjöman, '. som ; fört hem det långt bortifrån; från Kina el ler, Japan — Ostindien het- Gå AD . örut,- scdan han komrnit > till Östra” "Karup, hade han "varit; i. Viken; men nu var. det : ”kanske'”. sista ' gången och, det... ; kändes så vemodigt. Mo- dern. var. "svårt sjuk och: kör nog "aldrig: "upp. mera, 4. i Det. var: ett stort företag för: Måns satt: göra. en sådan resa. Han måste ha' enitillför- litlig.. "ställföreträdare attiut- rätta : :postärendena, så måste hän ju ordna 'i'förväg med: det som, skulle skötas :i Heahuset. Där var allt på förhand så no- ga" uträknat, varje årstid, ja, . [nästan varje dag hade sina he- igganden, . Dessutom var det”-en: ganska besvärlig |: färd. + Vägarna voro” inte söm nu, de' voro gropiga och dåliga. Tapper var ju van vid'detta,l- den danska i särskilt stort for- men "det var -skillned på att trava sådana vägar 2 ä 3 mil emot att gå dem 8 å 9 mil och Tapper fick inte överansträn- gas. Han representerade ett stort värde för Måns. Han hade för en stund se- dan "lämnat Margretetorp, var- est han gjort ett” uppehåll och hade nu hunnit upp förbi back krönet vid Gubbakarlens. . Måns hade ridit från Viken tidigt på -morgonen, men så hade han varit i Hälsingborg för. att tillhandla sig litet. små- saker. NH s EN p på rhette det -ju Gräsryd — låg än ju inte så ensligt, det var den yt laget uppe mot Asen, fall. stora, gifter att sköta under Må Å, jo, Brita Helena höll pojkarna till ordning, inte farligt med det, men ändå nog fick” han. nu skynda sig hem, bugddidtanat Em berättelse. från: södra Kaland] ) "av MARIA DÖÖS 7 Brita Helena och barnen skulle ju ha var sin gåva, när han kom hem, - Själv hade han köpt sig” en ny lommeflaska. Den var'så fin, prydd med Gustaf II:s namncehiffer på framsidan. Åt Brita Helena hade han köpt... "en . brosch eller: .kanske var det ett spänne. Den såg nästan ut så, ty den var fyr- kantig och besatt med vackra gröna och röda stenar. Vid si- dorna "av detta spänne voro fastsatta långa kedjor ” och dessa kunde man knäppa om halsen ' och- på så sä kunde den hänga som ett smycke u- tanpå helgdagsklänningen: Vad Brita Helena skulle bli fin och vad hon skulle bli glad för den, tänkte Måns, "Och barnen sedan: . Åt dem hade. han Köpt var tre utländska språk att läsa, de visserligen inte tyda detta, det:skulle: vara ochså. var den BÅv: «Vacker. . med ven -ram av guläpapper, vilket var. utpré i Hälsingborg håde långt; ;, framskriden "på midda- gen, när han gav sig :av hem- åt.:; Nu' var det nästan mörkt nomisäkert hem i kväll, hemma? .: Hade fåren kommit hem mjölkat ordentligt 'eller hade hon börjat sina, tänkte Måns, eller hade något annat hänt? "Det: var så mycket soni kun- så många” dagar.” maste ” Heahuset ja egentligen Dagen vill inte i . I stämmer in i jubelkören - - - Den häller sig : envist kvar. i "Sölnsägångsglöden förgyller ä ännu : » Ett språk, som; alla" "förstå, : . Ett språk, som n, fåglarna sjunga och blommorna "ärta h den vackra, högsommarlå Mora : Och strax: "vägen är lättare att vandra. ena len —.. till — vanligt, hört och" Tapper började: bli oroliz. ” Måns - band honom vid ett träd. stol” från hölstret. ' någon därinne; hela krogen i brand. ag brinner ' upp” ”; , tänkte: Måns. ”så "dåligt näste som. det är; men jag får 'väl.:se efte: de ha för sig”, ar ”. sin .lergök. och en tavla. före- ' ställande Kristus i graven; och ' nederst på denna stod:det på . vad 'den-föreställde. Måns kun- - men man såg ju på bilden vad ” gått fort och klockan var rätt ' och: Brita Helena väntade ho-' :Hur hade de klarat sig där-- från:. markerna än, hade.kon” de ske, medan "man -var borta | Den här stenen erinrar, som Måns hade att rida. £ komma ”utspringande, bäran på sina armar en naken flicka, Toch efter kommo två karlar |: ”[med” en massa saker, som; de": sprungo in i skogen med. en ljusstake och en kannall": Jaså, det” är" kyrkskatten; som; försvann i förra - veckan och som så" spårlöst varit bör: ta.: Det var allt tur, att jag kom vägen fram här i kväll. "Han tog ett säkert tag om pistolen. 'och .- smög sig. eftof dem. I sin iver tänkte Måns in- te >på, att det kunde finnas flera ”kårlar i närheten, "Han måste ju rädda. kyrksilvret, "At. minstone se, var de gömde det. ”:Karlarnå ' hadé nu stannat; ltrade”bört en stor 'sten de och i hålan efter den lade"de ner” skatten. "Sedan täckte de över: med ris och kvistar, sist lade; de. några mindre stenar pvanpå.. "Just då ”Kegåde Tapper borta. vid. vägkanten: .-- Alla. sprungo "till. i Måns, - där - han stod. gömd bakom ett träd, och karlarna, som ”. höllo. på med att täcka över: ” stöldgodset: : RE «Det var förstås postridaren, sade den ene med en svordona, men han har nog "inte tid att stanna. - Ja men, om han ser até jod gen, brinner, kan det hände. sade. den andre. med en ännu tersta eller sista gården i byn: . Så han Måns var inte precis rädd för över. Pojkarna började bliva den äldste var konfin merad sedan flera år. De hade! förresten = fått var sina upp-lTa Het var Måns hade hunnit ända fran Simontorp, då han hörde skrål och skrik bortifrån :än- kans. krog. Det var värre än ja, "han hade aldrig |. ett' sådant oväsen .förr steg av hästen. och "Ja, det skådar inte att den Lod - Han förstod strax: 'vad det 5 var de buro, bort, när han såg : ÅSEN u "sade den som först talat, och Så fort sig göra lät störtade de" tin i skogen och försvunna såg efter dem en stund. Nu "måste han ge noga ' akt HR platsen, så han kunde fin- Ha tillbaka hit med länsman- nen. Han smög sig bort titi pper och förbi krogen, 'vil- ns|ken nu var nästan nerbrunnen Och snart mest en rykande hög. Vid sidan därav på on sten Satt Stiga-Bengt med Em- ma i i knät... . ' Han strök henné över håret och gned hennes kropp, Han ” hade tagit av sig sin rock och lagt den över henne. | -Stiga-Bengt Var mycket fäst vid. sin Emma; det var det enda ' han hade i livet. Han ivarken såg eller hörde och han: "märkte inte, att Måns ute jpå vägen red förbi. ” | Måns red direkt ner till od "länsmannen och berättade, vad han sett, och tillsammans följ- des' de-åt upp till brandställat och för att taga. reda på tjuv» godset, ". . På Måns" beskrivning funno de den gömda" kyrkskatten till största delen i oskadat skick, och bland krogens ruiner lågo :| den, knivskurne och änkan för- : Jag får "väl se efter vad.det är, tänkte: han och tog sin pi Det: låter nästan: som: om de mördade FRIES Han: smög sig fram för att. titta, men just då slog en låga ut från taket och. snart stod brända : nästan till oigenkänn- lighet; > Stiga-Bengt ' hade väl trors allt - vaknat till besinning och rgivit 'sig'av, kaänske hade han fått; liv i Emma igen! >”, Måns såg honom aldrig me- ra .pårÅsen: och inte såg han | heller de andra två, ; : Krogen” var nerbrunnen och änkan död och; det dröjde någ- ra år, innan det blev någon ny krog: här uppe, «> EST (Forts) att” det var en farlig vig, tenen har följande insk ption: , ee , Här blef norske post I röved” år 1757, i NN hotelltum En 20-årig ' Botellstäderska” och en 19- -årig : bokbinderska har 'an- hållits av; -kriminalpolisen - som misstänkta för att ha bestulit 'en 35-årig köpman på 1.730 kr. Man- nen .var ute och roade sig 1 ons- dags och träffade på ett kafé en 18-Arig. fabriksarbetare ' och de två. flickorna. . Sällskapet kom överens- om ” att "ställa til med fest. bysldda : Ynglingen åkte tll Järn- Jer Lilen lös srårl skad Tid ansvarslös raklorfärd Ea helt Osnsvarig traktor. färd på Onsdagen slutade med att en tvåochetthalvt års liten tös skadades svårt. En lant. brukare i. Rebbelberga lät flio- kan åka på traktorn Ullssm- mans med en äldre kamrat medan en 12-årg flicka kör Je och lantbrukaren själv satt självbindaren. Då den äldre flickan startade fordonet med ett ryck föll den lilla tösen ..or mellan traktorn och självain- daren. Hon pressades ner i don våta” jorden av bommen vch klämdes svårt. Den åldre kam- raten, en 13-årig flicka, drab- bades av en svår chock, = Trots att den lilla tösen var svårt nedblodad och blödde ur munnen sändes de bägge tös- erna hem på cykel, en 2 km, lång färd, där en "svårare o- lycka lätt kunnat inträffa då den äldre flickan var chocks skadad, . Föräldrarna; som inte” utdie gare hade någon vetskap om det inträffade, förde"fli:kan omedelbart till lasarettet. Där konstaterades att hon erhålllt svåra sår i huvudet o. klämts hårt över hela höger sido av kroppen, högra armen. och hes net. var svårt uppsvällda och bar stora blåa märken. Piå- gorna .var tydligen myckot svåra då den lilla jämrad. älg: svårt vid minsta behand ig, , Flickan fick iämna las:rot. tet efter vård men måste un- der natten åter förag dit. Dot konstaterades då också at! ott antal revben knäckts, Ilon'ors höll ytterligare behandling .o, "hade tidigare glvita InBprut- ' Hon vårdag nu I hemmet, Som' genom ett undor vnd- gick den lilla tösen att föl'stän ' .| digt massakperag då knivarna på självbindaren fällts upr "mir nuten innan olyckan. Mm va ning till sun lant bes. fälten nu I dagarna torde vara föranledd av det, inträffade: "Låt inte barnen jäka. med på | och redsköp, hur Kille n UA ' Fäpdkrer eller, skördetröskor lär får 'pergontråananertor.", Olyckor. kan 'allt för. lit! n- Hälla” och de: som för mkl- | nerna: kan” åå” ställas till an«: bkogsbruket I 'Norlon! Aa a | Nordisk Bkogsunlon har olvit- : bt en handbok kallad Skogrhrus ket'.1 Norden 1954, Publikationen, böm är avsedd att komma ut't Bamband, med 'den vart fjärde år anordnade nordiska skogskon:rres- "> Iben, ger på 100 sidor en koncen- trerad orientering om det event. liga skogsbrukets omfattning, or : ganlsation och ' slirdrag 1 Tan- mark, Finland, Norge o. Bverlge, "Av särskillt intresae är act en del statistiska uppgifter på försök förts samman I gemensamma ta- beller för de nordiska länderna, PA grund av olikheter 1 matrria- let har inte: full" jämförbarhet kunnat uppnås 1 aila avseenden, men någon, större felprocent tor- de man dock Inte behöva räkna med. ”Fintana leder stort när det gäl- ksareal per invånare torget och köpte 1: e- dan for man till 'ett Jotell ”och hyrde ett dubbelrum.” "”- Så ' småningom ”slumrade "köp- mannen till och när han vaknade vid 5-tiden på morgonen var plån- boken tom så när som på.20 kr. Han hade haft 1.750 kr i plånbo- ken. Alla var dock kvar 1 rummet och manren' larmade polisen, sn tog hela'?sällskapet till krimina: len. Flickorna nekade till en bör-' jan, men: erkände sedan att de tagit en" tusenlapp. -Sedeln ” hade de gjort sig av med. Polisen miss- tänker att de tagit hela Umm Yn en "släpptes ”— ”Joch hade tydligen Fr handlat i mat Äl Såöga yrken, I ett no, Ar fjäs- en synnerligen instruktiv och värd " broschyr : :”Arméofficer - += många yrken i ett”. Den redogör . utförligt för anställningsförhål- landen, : kompetenskrav, 'Jönevill- kor och utbildning m m. Eroschy- ren, som” särskilt vänder sig till dem,' som 'står i begrepp att välja yrke," är värd att läsa. Den är föredömligt klart och logiskt upp- kraftigare ed.- TA det: är bäst: vi” springer, cersyrket av i dag. . «— 5.20 ha. Motsvarande sif/ra är för. Sveriges del 343. På 'redje plats kommer. Norge med 2 ;2 ha per invånare och på sladden Dan- ' mark med endast 0.11 ha, ; Handboken ger bl. a. också de fhitioner 'på titlar' för skozsfolk 1 de nordiska länderna. Träffar man 1. Finland en herre med or- den,.Maatalous — fa metsätteteen kandidaattt ' på visitkorte", - vet man att han är agruforstka rlidat dvs. här avlagt agrofors'vanA- datexamen vid Helsingfo:s unf- versitet, Om en dansk prex terar sig” som” klltdirektör hat man framför sig chefen för "'anska statens planteringar på de ”:röm- da kliti -En norsk sk: gsman med ' titeln :almenningsbest” 1«er är chef för en s. k. bygdeallminning.” .-, Läkaren fick telefonsamtal från en kollega, vilken invitera72 ho- nom som fjärde man I br'öge. — Måste du i väg, älskling? frågade hustrun en aning miss- tänksamt, när han skulle ta på = terrocker ” på gytter tyvärr, svarade maken, ställd och ger en god bild av offi- det är ett, viktigt fall, ser d'1, Det är redan tre Mkare där. , e NE ningar då såren var Infektorn= : Nl de med, jord. : rg traktörer ller alltlv- Mm fa och: alla :som.. ärbetar på ETev FET YYN NE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.