| YYrtrr YvYyvverer TretYyTtYrevrYVYYTTYYTTYTIETEYY <p eervv 4, ”" LABOLMS-TIDNING :— YYYYTTYTTYTTTYTT YT St ETT Solen går” öpp ned' kl. 19:26; rj blott "vackla i vind och Vågor; ” mén med levande tyngd" . stå mot är i Virveln av. tidens frågor, det Bom visar.” värt väsens' rot. och chaufföreh trodde han Ha- de med er galning att görå när had fick byn bå en karki "bad byxor, som sprang mitt ute i sandöknen i hettan. — : Vart "skall ni skrek chauffören. — Ner: och: få mi pustade fmaniien: NH — Med vet 150 mil till hav . — Ja, kan man inte det är ensovanlig bred sand- strand” på det här. stället, skrek rapport Av de rald” krj vilnalpolisest BI är det - Paris: och ”intd "New Yörk eller Chicago 20 ”Brottets' huvud= stad, Fastän. Ww "Kor har ner invåriare sora K nef:i Paris nästan; ”Jika många mord, äråp öch mord= ” och de positiva resultatens väg på : bånstad: lokal: samarbelsanda "även. kill rikspolitiken bör kunna överföras” ÖSTERSUND (IT) |? Arets val'får rikspolitisk bety- else, sade statsrådet Hj. R. Nilson i tal få söndagen i Hamrnerdal och Sundsjö, Huvuddelen av de frågor "om eljest: aktualiseras inom lands- ingen och primärkommunerna har huvudsakligen lokal karaktär. Det Komnlunala arbetet präglas i hög som bäst reptesenteras det av sam- arbete mellah framsynta: represen- tanter” för olika meningsriktningar. Detta samarbete" grundas på. ge- mensam "strävar att gagna kommu- nen och samhället. Ds ; " Vi som "arbetar inom bondeför- bundet vill tillämpa denna — i det kommunala . arbetet :. erk ida grundsats inom hela vårt "samhälls- arbete. Även i det rikspolitiska are betet- vill vi verka på ett sådant sätt att vi når resultat; En åter- blick visar att'de gångna årens re- sultatrika samarbetspolitik haft stor betydelse för" vårt "land och därvid inte "minst för dess landsbygdsbe- folkning. Erfarenheterna har ock- 'så lärt oss att.'samarbete alltid ger mer”av värde än det som åstad- koråmes genom" käbbel” och. sur ag s fram: på sämarbete tt som Bramstorp gjorde $ politiska, verksamhet, väll” påstå att han valde fel grad därav. ; Där detta arbete ärl. ' väryslagén lå - Hförhihdra 77 , som även väderleksn.ä igt. g : sämt placerat mellan' öst och ”äst, ser nu ut ait få lite bättre vä- sen, och så skall det utnyttjas, t. ex. genom att ge fig: ut trå en frisk. : vi : Bege tur. : ogynn- - Eri våt 'sommar — Jag har inte tid att vara sjuk, tänkte. Simon och betraktade mcd sorgsna ögon den överkörda igel- kotten. Från den närbelägna soc- kenkyrkån hördes klockringning. Det var som om man -ringde frid över alla igelkottar som någonsin råkat ut för en trafikolycka.', "Det hällregnade. Vägen till sta- tionen föreföll drygare än vanligt. På fälten ruttnade havren, nedpis- kad åv veckolånga regnbyar, : — Jag har inte råd att vara sjuk, tänkte Simon. | » Natten hade varit svår, Svetten rann över kroppen och det kändes så konstigt i' maggropen, > — Det är nerverna som krånglar, fortsatte Sidon sin monolog, allt medan regnet droppade nedför hat- ten och bildade. små rännilar. på : rockuppslaget. Sedan veckor tillbal ka är trakten inhöljd i regndis. Det luktar mögel i hela gården, Tvätten vill inte torka, Brödet har fått en konstig: smak. Vi måste elda «i . Ikväll. Elda i augusti, har. man hört på maken? . Han var framme vid järnvägen. En bil körde med otillåten hastig- - |het.;” förbi. Leran I stänkte' på hans Syftet med j Wyvudsakligen att jordbruks=7 «eller brukningen under -tideri: 1929—1951, se 2 Faligt” ni "dagarna utkomnien |u publikation. av - Unesco, omfattande er ifter:t: om tid fö står , USA främst” som ” konsument av. fidnir Varje, ikan kon< - |sagda. skulle, också kunna uttryckas skvgsfastighister. förvärvas iT "speku- ]lationssyfte eller att sådan fastighet kommer att ägas åv ändra;ö än med oem SER befolkningen. - Det | n som, dessa ”föltrop” ingalunda: något för . I själva: verket kan "28 kil" pr öpt. Upp, så många år, vilket är! 10 "mera än: motsva- rande siffra var före andra världs- krigets: utbrött,. På 'andra plats föl: r Canada” sned 28 kilo mot 15 fö- krig Men, på tredje plats och "således! imst i den gamla" värls dén: står” Sverige med 18: kilos" tid- -piogspapperskonstumtiön prår, Ök- k "teras i USÅ och: Canada. > Sveriges förkrigsförbrukning var 13 kilo pr Ungefär” lika! stor ;som Sve- n I ”;Austraiien liksom' «Nya Zi id som förbru- kar 17 kilo tidningar pr.huvud och år: och. i Storbritannien som' bara 11: kilo, har tidnings- "försök öch 1,482 rånöverfall, me] + dan" i "New Vork' förekom ”bara”; och dråp och" ”endast”! Lr "intar Paris den första platsen bland; let polig än; pr: invånare, ” 20,550 :'väkar : över "ordningen I "den fränske' huvudstaden, det es 'en polisman på var 232i8 invånare, I New YYork en polidrhan pr 380 invånare, De Kordét rörande an« "Boston; "där var 282:e invånare är polis man. London har i förhållande till . amerikanska. och franska 'storstä- der få polismän, > 16,000 engelska :”bobbies” våkår. över stadens 8; miljoner invånare. ” I' London ä säkerheten störst bland" världens ”. jättestäder.” "Under fjolåret" före” ' kom ehdast 8 mörd och 298 rånd överfall i den brittiska huvudstas, den, > SN " För niånga. år. sedan, då maskin-. ingenjörsexpe tioner .var' inrymd i.de: gamla. lokstallarna i Malniö, var. genjör. ”Expeditionslokalerna Jag i fil med 'underingenjörens: rum längst inst Runeberg, som hade "goda . röstresufser, ' brukade” ropa” förhållande: "till, förkrigstiden. Före kriget= stod" England främst i värl- den med 26 kilo. pr huvud och år. Då hade Australien och Nya: Zee- rukn "Tidningsläsandet har sedan .1930- talet: minskat'- betydligt". i både Tyskland" och ' Frankrike, det har däremot ökat I Schweiz och : Dani mark; Den årliga tidningspåppers- . ide län- : derna: och 4 Åfrika ligger. vid 100 2000 gram pr år och, invånare, " Världens" främsta" tillverkare "äv är Canada där pro- hemman ,-att , man 7 ; fruktadé + att bergsmännens ” äventyras; Är 1664 utfärdades där- för en förordning som, 'stadgade för- bud:£ dér bruk uppköpa bergsmanshem- hyttprna:. ödelades”. ; |Städgade, sålunda” inget allmän: ?uto "jo ss skulle: något sådant förbud på ”all- var hävdas: Då idéer 8 som bars fram oberoende -; skulle Yr. ståpelstadsbörgare . att un- ägter--och. skögar, varigenom Förordningen | t förs]. de” ätt förvärva fe heller. under. 1700-talet ge fick detta” "till följd, att frä å I föreslog "nä sågverksbolag borde . genom : lag r påyrkade : "dennas . ”kraftiga - och skyndsamma r- ingripande”. » Och år 1894 "kom, hr. Vallin- åter. med - en inotiorj i riksdagen. Motionen, söm var: unde; ecknad & även av 21:andra riksdagsmän," upprepade i stort "sett kraven från 1892. Förslaget fick nu ett; 2 gynnsammare! mottagande av sta kammaren;,.och riksdagen be- löt > begära" den påkallade” -utred- >:Frågan om, bolagens” jord rvärv ärefter ej ha kommit upp i riksdagen motionsledes förrän år 1898, då för övrigt den av riksda- gen begärda utredringen blivit fär- dig och utkom i form av'en statis- tisk .: undersökning. Vid 1898 års riksdag väckte nämligen en 'riks- det redovisades, att t trävaruindu- strins. » jordförvärv ” fedan år 1900 tillsammans. omfattade ett område . storlek : motsvarande ' minst den bönimanlagda arealen av Malmöhus, Kristianstads,' Hallands, ' Blekinge, Kalmar, : Kronobergs ” och. Jöhkö=< Pings län. Därtill. kom de betydande areåler denna . industri hade med långvarig avverknings : Kommittén, föreslog i sit betäan kande ett förvärvsförbud för bolag och: föreningar.” Något förbud för enskilda "personer ansåg kommittén ické motiverat. "Genom en lag, som utfärdades den 4 maj 1906, den si k. norrländska förbudslagen, förverk- ligades i huvudsak kommitténs för- slag om förbud för bolag och eko- nomiska föreningar. att förvärva d if E.G. H.. Åkerlund från fast: dom .i Norrland och Da- Roslagen, 'en motion i frågan. Han ifrågasatte i motionen” om icke in- skränkning 3 i aktiebolags" ä förvärv av fast egendom vore er- forderlig. Motionen föll emellertid på. första kammarens” motstånd. Samma jär "väcktes öckså- en mo tion, .som :bör nämna manhang. ; t En-hr;O. : Emthén från Ängermanlarid, understödd av, fem- fon. andra gen i en motion. att åläggas. att i Norrland och Dalarna - | sörja för, -byggnaders och ägors hävd jorden gjordés fri fråh ståndsb det; 'Det'. bestärhdes: 1789 att "även bondeståndet ' skulle > få:! förvärva frälsejord: >» Helt fri den: all- jorden dock" först år 1810: "förvärv och fear av: jord. I ett lagförslag; avgivet av lagbered- ningen. år 1874 stadgades sålunda: »Ej må äganderätt till fast Senda männa ' omsättningen”. blev frälse- . å deras, jordbruksf. Detta förslag till vanhävdslagstiftning av- åtyrktes 'emellertid "av lagutskottet öljande åren, 1899 och 1900, återkom hr Åkerlund: med sitt överlåtas till. from stiftelså eller an- nan allmän - -eller” enskild; inrättning eller ti Å agberedninger a förslaget; är icke”ens'nuy,' efter: mer d jktionen eftet' år 1945 dist ; både "USA med :70: .Prbe.,' ide hbrdiska ländérna med 90 proc. och Storbritannien .med "200: proc; Den "tåtala :' årliga. tidningspappersför- brukningen i i de redovisade länder- na uppgår | till .. 9,450,000 ton'reot 0,000 ton före. krigets utbrott. ti d då Många. flyr bort : från lyckolandet BONN (TT = DPA).A "A24,000 persöner flydde frän Söv- "jetzonen till "Västtyskland mellan 1 januari 1953 öch 30 juni 1954, in ontor leta vilka an li snällt och villigt infänn sig... En dag ropade; han på kontorist Pahl, men då denne likväl icke kom, : gick Runeberg till: dörren "och ropade igen. Dahl köm' ändå linte "och "den kontorist Bora satt närmast, sade, Vv :— Ingenjörn' får allt Top, ans mars hör kar inte, '.. ' | Då ingénjören ”vrålat ut, sade” . Ikontoristen stillsamt: ' +." galne AMA att han 1086 189 i - PRAKTISK BETYGSSÄTTNIN a I kollegierummet Vid läroverket sitter .: gamle + lektörn :'sysselsatt med att stämpla ”Simkunnig” på terminsbetygen åt. de som avlagt Prov därför." Ibland vände han stämpeln: upp och ned,' vilket. ob- serverades av rektorn, som för- vånad utbrast. '- . — Varför sätter du stämpeln Upp och ned ibland 27.27.” --— Jo det: ibetyder att dom ock! kan” simma på IyEE PR Adel: ykt enart så Bofin. a Nee Av dessa var omkring 220000 i '25-årsåldern, x k ; Enbart genom flyktingar och per. soner som -fördrivits. från sin hem- ört. här västtyska förbundsrepubli- kens befolkning ökat med 1,3 mil- 2 änjett. årh ide, utan: "intresse. "Frågan; 207 "åtgärder i anledning av trävarubolagens jordförvärv ha- Bered lad li att det vore en andet som, "mer och mer: gjort: sig! "gällande, att. ägande- rätt till. fast egendom skulle i" mins sta möjliga mån Tösryckas från” per- jämförlig ige falla i vad 1 snän ;kallade ”död:'hand. örslaget blev, visserligen al jag, men dét" betyddö' inte att tressét för en sådan lagstiftning dog ut. I "slutet äv! 1800-talet - "började ärmli. de. em tid.nu, under namn av norrlandsfrågan, :. blivit' en -angelä- genhet av vikt, för hela landet. Vid 190É. års riksdag väckte Carl. Lind- hagen, undefstödd "av: ett fyrtiotal riksdagsmän från! andra kammaren, "len mnetion med krav på att bolag, ekonomisk : förening -och'; ; enskild eller. tävarurörelse,' råed vårs ut- jövande »följde: skyldighet! att föra haridelsböcker, 'måtte” förbjudas att förvärva jordbruksfastighet "inom Norrland” och . Dalarna, därest 'ej Ko för visst fall lä de sitt man vå- dörna” av”att trävarubolagen stog under sig sådana stora arealer skog och jörd; Et riksdagsmän, V. Val: lin från Falun, föreslog vid. 1892 års "riksdag, att 'en utredning 'skulle företagas för att utröna i vilken ut- sträckning, större bolag slagit un- der sig jord” i de för bölagenskföra värv, mest utsatta' trakt ”Dåssi tillstånd! : Resultatet” äv” mötionena blev att riksdagen hos k,. m:t anhöll BL aj.atf K. met måtte föfänstalta orm utredning, huruledes” genom lagstiftningss eller ändra särskilda = | utsträckas til orrlandsriksdagsmän, larna. Lagen stadgade förbud att å landet ' förvärva odlad jord samt stödskog. ' . ; Under de följande 3 åren frömlades ett flertal förslag till ändringar av lagen: Hr Lindhagen kom igen" med bror Dj... pack, att de inte ' kunde lära sig hyfs, dessa uppkom- lingat" från staden. Bondeättlingar var de allesammars men föraktade allt vad bonafolk hette. Tvi... Väntsalen gäspade. Stinsen hade tydligen gått och tatt sig en tupp- lur, Lika brå det som att kallprata én sån där dag. Simon. öppnade postfacket och tog fram tidningar. "Folkpartiets valmanifest” stod det på "första sidan. Dj «> politiker, vad har > de hittat på nu? Jaså det är kärleken till småbrukarna det rör sig om, ..- . s - Alt medan Sinion läser, utbreder sig ett skimmer av löje över hans garvade änsikte, - Han har fått en vision, - Hr Ohlin och ht "Hjalmarsson står iklädda höga gummistövlar ute på de genomiränkta fälten och söker rädda säden, var på sitt sätt, Ohlin låter skördetröskan gå för fullt öch säger: . : > — Nu skall «i förvandla den här skall bli mätta — t o. m. småbru- karna — och staten: behöver inte längre betala ' några 'skördeskador. terna, ! a .— Folkpartiet kan. själv äta upp | sin, ” socialliberala- vattvälling, hö- gern har > såsom framgår av ham- net'>= högre: intresset, att bevaka, ropar Hjalmarsson och börjar köra runt en jordbit som skall föreställa foderärter men set ut som en bland- odling av spenat och tistlar, Fältet blir "allt 'större. och större, maski- rien orkar inte flera varv utan sjun- ker ned i, det bottenlösa tillsam- måns: med hr Hjalmarsson, som in i det sista.-försäkrar. att endast det egna initiativet kan rädda svenska folket. sv tiden. mest! framgångsrikt han läst ;:valmanifestet färdigt, Han var Vid ! än på länge, Surhetsgraden sjönk" ytterligare när” han tänkte" på, att. höstvetet 'i alla fall inte, var. moget ännu. och hade ön "chane att klara sig. Det skulle till; sist ändå bli någonting över aft betala räntorna och amor- teringarna. ined.. Så länge bankerna och storfinansen: vinte regerade var det ingen fama —: väder och: vind kunde. bonden alltid komma till rät- ta. med på någut sätt, "Pet" ”hadé ; "slutat regna. Simons], tunga fjät ekade genom väntsalen. Det” droppade” från rännan ned på ta > Simon: = "sitt förslag om att” idet skulle] + ill att gälla även enskil- da Personer. För: tid i riksdagen. H utreda ökamgenaa av. lageri. Ut: blev 1 hån Widén. Han avlämnade sitt ber tänkande” år 193,1 detta konstate- g Jo-] först på. blommorna oci sedan” på bonden, tänkte som vet om "det. bär eller bila? ter. Jag, får, inte bli sjuk. :Jagi mäste. rådé hån:att i och med antagandet |: köp i stort sett upphört i dé områ- den av Jandet där den' gällde; Han förklarade även "att det inte kunde att, utsträcka förbudet. att en. > enskilda skogsspekulari= YKrav/på att den norrländska för. budtlägen skulle utsträckas att gäls, la ävenrandra delar av landet fråm- fördes vid olika riksdagar av-bl.'a. Lindhagen och Karl. Staaff: 'Motio- nerna föll emellertid i regel på sta kammarens motstånd. En. statlig utredning, den jorduhdersökningen,. föreslog”, ett betänkande. 1915, ätt även enskilda skogsspekulanter ” skulle falla .un- der norrländska förbudslagen i-de ländsdelar lagen var gällande, För- slaget ledde emellertid" ej Hin Jagz stiftning; i vat . "Under förstå världskrigét kiua Å liserades: å yo: frågan. om åtgärder för att hindrä spekulation i jord? bruk. Tillkal'ade sakkunniga avgat| i maj 1918 ett förslag om ått det under "viss. tid: skulle stadgas 'in- skränkringar i rätten ätt. överlåta fast iegendom.. Detta förslag” ledde däremot « till = lagstiftning. En Tag, den-s. kr ” femårslagen, utfärdades i juni. 1918.- Lagen har fått sin be- nämnihg därav, att deri'söör génöm köp, byte eller gåva åtkommit fas- tighet” . förbjöds ., att ..avhända sig innan -fem år- f srflutit ärder den självägand jordbrus kande "befolkningens ställning . Norrland: och: Dalarna måtte kunnal5 hållas: och stärkas och jo; d. vidmak utom ' föreslog any att Kim, örd utrednringet -, "därtill «= föranledde; skulle för riksdagen framlägga för- ijoner- sedan 1950: års ' folkräkning, 2 i TOKIO: Fyrtiotre japanska fiss kare: befaras ha omkommit under två tyföner som på måndagskväl+ en drog fram i farvattnen utan= för södra apan Männen, before bord på fyra fiskela , vil= eg "mu saknas och sannolikt. har : Tunderlägga tig jordbruksfastigheter. sn till ”Itid snart nya uttryck, Ar 1593 gjor- begränsa möjligheten för bolag: att en utsträckning fom” helst Motionen bifölls äv andra ren men. avslögs ”. av första! Det skulle även I förtsältriingen viså sig att första- kärmimarer vär ovillig "till reformer av detta slag. Farhågbrra för följderra : räv pot lagens jordförvätv toge sig, emeller= slag till "bestämmelser, åvsedda' attimi brukets utveckling i Åesså landéde lär befrämjas Med anlednirig härav tillsattes. den, & k Norrländskorn- hagen, ”sorh «var Jedamot. av kom- mittén, -hade" dessutom: inom kom- mittén velat att; det skulle, föreslås provisoriskt . förvärvsförbud - även för enskilda. personer, 'som- ej ”håde sin-boståd på Förvärvad fastighet. "Je Västerbottens” läns landsting en Nöorrlåndskömmittén' avgav 'slut- 1904. 11 från det Tagfart beviljades å å fånget, såvida inte avhändandet . viss an- given ordning godkändes. Lagéöd Oj phäve es enellertid redari 1920. i ” Därmed var, dock inté frågan om fö cbud för ickeé-jördbrikare . att skarp. kritik och framlades ej ge- hom : proposition inför riksdagen: 'Den norrländska förbudslagen er- sattes 1925 av en för hela riket gälz lahde lag; fom I stort sett i fättar förbud för” bolåg, fören telseratt.ufan tillstånd av'k, it förvärva. jordbruksfastighet å-lan- det. och i stad utanför. det till be- byggand planlagda området, " nr Jordförvå rvslagen personers. förvärv av jordbruksfas- tighét var under det 'därpå' följande årtiondet: icke "så starkt, I början äv år 1939 avlät .emellertid' RLF en skrivelse till Konungen med begä- far. om utredning rörande spekula- Hon. i jordbruksegendomar. Frågan snabbt" under” ”utredning. vi åugusti 1941: framlade en tt kommitté ett förslag till lag "inskränkning i-rätten att för- Värva: jordbruksfasi.ghet. Kommit. téinthade, förutom .RLF':s skrivelse, fått, till sig överlämnad & én skrivelse från , SLU : «angående möjligheterna för lindsbygdens ungdom att stanna på ländsbygden: Sedatr komrritténs förslag blivit föremål för viss ora- Ica, tot 1 jordbr ippdrogsiåt en särskild utredningse- man;att upprätta förslag till lag- stiftring, Lagen, den s. k, 1945 år: joräförvärvslag, kom efter hand till stånd. Lagen; förbjöd jordbruksfastighet, vars värde över- steg 5000 kr. Vissa myndigheter kunde dock ge Htillstånd till för- värv. "Dessutom "var . varante 'ech förvärva jordbr het utage? fad. Är id 21 framlade jordkömmis- siöneh' en uttédring med förslag om bl. är ätt svénsk medbörgare, sor genom köp, byte eller gåva förvär- vade jordbruksfastighet skulle vara pliktig att inom tre månader från tillträdesdagen. bosätta sig på fastig- "heten och under fem år i följd vara på fastigheten stadigvårande ! bosatt. Tillstånd till ändantåg från "réglerna skulle kunna sökas hos länsityrel- bli jordbrukare” befriäde från att! sökt tillstånd. För dem räckte det med ett låndsfiskalsintyg, något som, för övrigt "ven gäller enligt äu gällande 1948 "års" jordförvärvs= lag. Värdegränsen, 5,000 . kr, emellertid - nu borttagen: Fö mellan nära anhöriga är i regel fria, z dock inte ailti nämndets : H tillständ behövs lervällingen till en riktig fin havre-|, > l välling för hela svenska folket, Alla På det sättet, kan vi sänka skat- " bland konsumenter, 'skrattade Simon, när tittade]: , | härda 3 ut såsgrå valla. de: andras. mf. H. C. Wvoctk UR PRESSEN : JAG FÖRSTÅR INTE varför inte de arldra partiledarna också använ. der helikopter, har hr Hjalmarson sagt i liv= och husorganet Medbor= garen, Expressen fp) Svarar: Svaret är väl ganska enkell: då har inte åa nn hrra ett forts kr i limmen.. : - kostar Där ser man! Inte ens hr Ohlin som brukar lita till. det "ledande ekonomiska skiktet” för finansie. ring ' av sitt partis velpropaganda har råd. INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÖKAT med 5 procent under första halvåret Lå år jämfört med motsva= rande tid i fjol, konstaterar Si Dagbladet (bb): + "> > > Mänska Det framgår av Industriför! - dets nu publicerade produku ans index. Utvecklingen har varit ojämn inom olika näringsgrenar, Skogsindustrin har ryckt fram igen i stor stil men den är ju känd för att vara konjunktura känslig. Massa-' och Pappersindu= strin leder mod en ökning på 17 . procent, Verkstadsindustrin visar "en god uppgång med 7T- procent, "Den fick känning på allvar av ut= landskonkurrensen .. förra hösten men har nu repat sig. Det snabba omslaget i denna näringsgren in« träffade först under andra kvar= talet i år. Malmbrytningen har minskat I branscher: Det är en stark' m väntad nedgång, Den enaslåenso "högkonjunkturen — för gruvorna kan inte räcka>t all dändlighet, Priserna har också börjat dulo, Läder» och skoindustrin noterar åter en mindre minskning med 3 procent. Konkurrensen = utifrån hotår att bli övermäktig, Däremot tycks yostilindustrin ha ökat sin - prod uk tion, , oo, Denna .Produktionsökning är glädjande och den ger- också lölta om fortsatt standardstegring.” Men hur rimmar detta med högerns och fientliga politik? » Det finns "bestilmt plats ” för ren flextonér! SKABERSJÖ: : ett Vad: menar; högern med: sin negativa” . syn på ungdomen? ju? ett politiskt progr” kan. komma, alt frametå" .5Om en provkarla:, på pliktande fraser. demonstrerades i . dessa ningslösa 5.ungdomen 1 större ute strägkning., än nu och på dåt sältt : spritmissbrukot.. bland det" släktet,” sade” ”ecklesiastilhi Ptidsgrupper, Inatruktörsverksamhot, | upprustning; «samlingslokaler, väsentligt ökat röd till hemgårdir och studiehem; mimi fbe ; I sitt handlingsprogram har h derpärtiet stärkt :understruklit ' att” ungdotrisvårdens problem. bör. av« gripas åVv samhället, i nära sam- «| verkan med hem, skola och, ung« positiv: , ' domsorganisationer. , De . i | åtgärder regeringen. föreslog ” och sonr tillstyrktes av högorn bdärslö- ende brganlsationer, nämligen bå- de' dess ungdomsförbund. och, Stu=. dieförbundet Medborgarskolan, hå. nades i' det närmaste bort av hö gern, ej minst av hr' Hjälmärsor, : Man måste' undra vad söm ligger bakom högerns inställoing i denna fråga... Högerpressen talade om en avvägningsfråga och i en'cirkulär- ledare, kunde rian ganska” tydligt läsa vad com menades med avväg- ning i detta fall. Det man: växte” mot hjälpen till ungdomen; utgjor- des av' den skattesänkning, som en- ligt ett särskilt högerförslag främst skulle - bli till de större. inkomst. tagarnas fördel. Men inte är väl ändå det kapitel värdefullast körs högern . vill . sänka skatterna för. Det torde väl vara så,'att:det allra värdefullaste kapital ett "samhälle äger är des+ bppväxande släkte och då" åtgärder, som här” avsågs för ungdomeris ' räkning: komsher otvi- velaktfgt . att «ge. betydligt större vobitiva verkfingar för i närings- livets öch samhällets vidkomman= de. än de som uppstått, gm de två miljoner det här rörde sig om gått tll — skattesänkningar. > Högerns skattetänkande verkade- den gån- sen mindre genomarbetat än Väl Hästaveln. oo. H H Rezerinben har tilldelat ”Hallanäs : läns hushållafrigssälskap $v000 ir för öltännånde av hästavetslån lir svärson will I fader often om åra £äl 1 sen. Fötslaget blev dock utsatt för K ”nkäp äv" st och kännstar € > Ava fars a såra 2200 kr. > MR år med 16 procent, mest av alla . folkpartiets gnäll 1 valrörelsen om - den nuvarande regeringens närings- ve till. Ingenting för= skulle. kupbr te hand o om "den förö= ! skapa -en. motvikt mot framför alt... Ivar Persson I ett föredrag I förs - dags., Stödet avsåg som bekant fr = - oskar AMA AAANDADAA AAA MAARAADAIADAA, NIFTESFUTTYSTTETT TYST! att rr GYNNA LAHOLMS: TIDNINGS ANNONSÖRERNA: +: ” FIYTETN AR.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.