Hö "yra fb « a PEETER ig hå ”. ned kl.'19.21, i YYFYTTTYYTFETEY TV ver PRMMMNMANAMMRAMMAMAMMARNNAR MENN YYYYTYYNYYTYTYTETTEFEv eb M a vv ROLE. Morgondigsos namn: AUGUSTIN Soten går upp "Stenar sv me " kalkarnas. havsblåa skimmer. Fåglarna -slutat att sjunga. » Vinden har strävare röst. Här vill jag PN gund björkar. gunga, > medan mitt hjärta Zörnimmer > klangen av. avsked och höst. histårien om mannen sön” sökte skilåmässa, Han höll 4 en palaver för 'domstoleh. Ten -— Och tänk bara, 'sa , han, att | min fru vägrar att laga middag. åt mig på söndagarna.,: ; . — - Hön > kähske änté an laga mat, sa domaren. . te. -— Då kan' ni "skatta er tycklig; Min fru vill mé kan inte. van Je". och 5 bli | "Daily? Mall I nerade jesuiterha' på sin tid. "Sam. Hjalmatson "med förkärlek hylla, Detta framgick bl. a. av hans fö- redrag.. i Falkenberg på onsdags- kvällen, då han uppbyggde. åhörar- na "med ”glimtar”; ur Norrbottens järnvérks finanser, Det lät ganska bestick , hr Hjal reso- nemang, men frågan är dock, öm han inte lät. sin kvicka -tunga löpa iväg förtare än det goda omdömet förmådde följa med, > flag d gerledarern talade om för sina e, att varje svensk satsat un- "kr. i. Norrbottens järn- 2 De Pengarna får pi aldrig tillade han, Orsaken till detta fåra -att järnverket skötes "så vårdslöst, Därför ville heller inte högerpartiet vara med om att be. vilja mer kapital "när, frågan "var Ma, sats! synés högerledaren Jarl En Teal a som Hen görterer en hå it «det frakt av hästkött, |. r pa hersbegränsnins Char de Geer Je "Än amålet helgar "medlen, feso> i i tysk Skarp ligger isbyni Sönimersdort, sett gammalt > vackert: slött” Ofråh ch ruvar bå en äy ter hemlighet; : : 1 fömiljen von 'Cfallshelm,” som alltjämt äger slottet, men . den femte, ; liket av en. nära två: metér ång svensk officer, en. |år, 18666 avlideh överste, vars namn uppges ha varit friherre voh Hola. nå Liket har en åyster. brun förg och huden i: ansiktet sitter 'spänd som garvat " läder "över kindknotorna. Inga rynkor finns i ansiktet, och in- te Keller” några djupa ögonhålor. "Den döde är iförd kragstöylar av den typ som bars av öl icerare i det trettioåriga kriget, och vid hans sida i kistan ligger hans värja i er ski da. 1 övrigt. är emellertid liket när ket, eftersom" det i likhét'.ined de övriga döda i kryptan plundr: franska soldater” år" 1806, NT ”BaFön "Bernölph von ”Crailsheim, innehavare,” berättar att den döde d den 7 EN hr: Hjalmarson ta- . kså om, att om en enskild skötte sina finanser så illa, som vad | Norrbottens. järnverk skötes, skulle | han få sin bostadsfråga ordnad på staters bekostnad" under avsevärd tid framåt, Åtskilliga åhörare tol- kade: detta - uttalande" "så, att hr | Hjalmarson menade, att affärerna | skötes rent 'av' brottsligt vårdslöst "och att fångelset borde vara des- sa "människors rätta hemvist. Eller menade inte hr Hjalmarson på det t 0 . inte, finns det sånner- | ligen all anledning till närmare för- HKlaring över uttalandet, REN di i och" folk; iriksd Afigenäm betalning Det var en skög tillhörande ett grevegods. Där var det förbjudet 4 för obehöriga ”att-göra. någon åverkan 'och inte heller fick man; plocka grenar "eller ris, En som- mårdag gick en ung skogvaktare | genoin skogen, Han råkade då på en nittorårig vackE tös, som -] var >å full fart med ocka ”Brenar, --Skogv | rde henne om hon.inte visste att det var förbjudet att plocka grenar i denna 'skög.” Detta får ni be- tala med en kyss. Och tösen lämnade böterna' utan prut. ' När detta var 'gjoit "upplyste F flickan helt higat att ”för åtta dagar sedan vår Jag här på sam- ma ställe. ochi i samma ärende”, få Stockholmsvits'- En berest stockholmare —' det! finns vitsiga sådana också — be-| sökte Götebörgs hamn för. första 'gångenl — -tyvärr. en söndag ' då allt arbete vilade, . Han blickade ut över-den fridfulla "hamnen, där 'en- dast vita små skärgårdsbåtar gled . fram och ga fundersamt till.en vän: I. — Man bör alltid talas om ' det för! iga livet i Göteborgs hamn, Men här är ju 'livlöst som 'en sömnig österländsk stad... ja, som i Egyp= - ten precis! par Egypten? undrade vännen; Varför det? . 1 Stockholmaren "visade med han-. 'den på de folktomimna kajerna där stillastående kranår reste sina torn: i s ot himlen och sa: ; FCC Kan man. inte kalla detta Kal-ro? : s Sämvetets röst I Paris var monsieur Fattenay i färd, med att fira sin förlovning d den förtjusande Damonique I när det ur radions "högta= fare Rördes: ”Och: nu' en hälsning till Pierre Fatteay från Dijon. Hans idotter Monique ber oss spela Komi tillbaka, Hon låter hälsa pappa ai mamma är så ledsen för att pappa är | borta så länge...” - : let - med ägde 'rum inför en skilsmässodomare. "kom ' in am Fängelsedirektören livstidsfången -i Sing-Sing 'och sa: Tänk nu nr 17, vad ni har har | mycket att tacka, för.. Allting ni gratis, 'det betalar staten Now | | : York för, . Och i morgon kommer guvernören själv till er här i ee len. = Jab, har han fast ru! äntligen 8 är Religiös moralpropar Så < ganda. Coe rn Runt kring den stora trädgården av. Michiganuniversitetet har en amerikansk religiös sekt hyrt små stugor där det står högtalore. upp- monterade, På sena kväller, då ung- dom av båda könen brukar prome= nera 4 universitetets romantiska Darkanläggningar, uttalar högtalar« na maningen: ”Kyss inte varandra, ' omfamna into varandra, kärleksbe- tygelser utanför äktenskapet är bå- de omoraliska och ohygieniska”, En fegation av de studerande, både flickor och pojkar, har uppvaktat den ntajarektorn och de vr att ohehörlga och störande pro ue barvlan bör stopppar. Prop i Eka är ordförande i styrelsen för ga om "denna sak: under riksdags- "debatten: "== 3 För "det första har företaget tidigare : : riksdagsbehandlingar jz lägna till nverket vi ju "alla -känner- till, har detta Norrbottens järnverk, hade att sä- blott löst är 'svensk eller i i varje fall varit i svensk krigstjänst. Han del. V MWrzbärg. Mineher r : Sundet, och förbandlingarnå- nehåller son till slottets nuvarande 82-årige |" tog i trettioåriga kriget men stan. . nade "därefter kvar i, Tyskland på i KOM som ett rekta' sparlam öm nördisk tullunion - syntes hassti dat på Norges mn ): Från den tf ett intimare "ekonomiskt sama hbe- te tecknade sig .i varje fa intekär- delesV ljusa, "skriver Ny Tid (S) i nn kommentar till Hasmötet i Os- 03 NE Och "nu står” man likväl ida en; samverkan,' som få om ens nå-| £on 1950 vågade hoppas” att man Så snart-skulle nå. När de nordis- ; ka folkens förmåga att samlas och enas nu ska prövas på ett område . att söka utanför Nordens ' grä ser, 'i insikten om 'att . de öka ; Protektioniktiska . de : stora; H ekonomimarknadernat.. skapat betydande. risker på de små och isolerade marknaderna, i " känslan av "att om hävda oss i den 'skärpta världs] : konkurrensen och; trygga de nor- diska + -folkens ” levnadsstandard | -. : måste "vi: ta" konsekvenserna ' av den ändrade ekonorhiska kartbi "den i stort, ww En" omoi ntering " och -', he sning till den nya ekonomiska "tendenserna 'pål om slotfet'. Sör dorf. von Crailsheirn, med vi der var hovmarskalk '; hds kung Gustaf II Adolf' och "var med "när. hjältekun- gens: stoft” förd « tillbaka till. Sve- rige," i le liken kunnat bevaras så väl har” man inte kunnat utröna. Kryptan;' som är 2 meter bred och har 114 meter tjoc- ka "väggar; ingick från: början i , - Men låt oss då se efter vad bruks- slottets. ” försvarsanläggningar och I: har både'skottgluggar och "rökgån- |. mannen Gerhard de Geer, som till- gar. Luften kan sålunda obehindrat komma och. kistlocken "ligger inpå: kistorna. Jidigare] trodde man att. det var just luften |: som på något sätt förtorkat: Tiken. | 4 men numera är man mera benägen | - att tro på någon strålning från jor- den. .' En amerikansk officer : tog tt endast sex miljoner kronor an= hämligen” för någon tid sedan med! rörelsekäpital; nu när |sig en Geiger-mätare in .i kryptan; färdigt, ä är behovet tio och mätaren gjorde” då. kraftiga -ut-- gånger större. Avsikten" "vär att vi slag”. En Professör "från Erlangen, skulle täcka detta bekov I på den fria | Som besökt slottet, tvivlar: dock på | marknaden genom banklån; :men på att det är fråga om någon” råd grund. av kreditrestriktioner, som aktiv stråln grn :Fäktum ? är erhellertid att ki mött mycket stora svåri igheter. Me- fortfarande har samma” konserve- ningen. är nu att vi skall" tå den. rande” inverkan på döda” Rd frågan definitivt Höst: : He de Geer, fortsatte: — Det är Slottsherren har' placerat' "döda lor, grodor och en tornfalk. där, och även -de har på tämligen 'kort tid ju en vedertagen norm inom en-|mumifierats på samina sätt som "de skilt näringsliv, att aktiekapitalet ilfem liken. varje. 'fall. skall "vara så stort, att Hittills 'har de cr; shötmska det-motsvarar .de fasta anläggnin- |fäderna och. den. sveriske officern garnas värde...I :Norrbottens järn- | fått sova sin sista. sömn : "relativt verk uppgår aktiekapitalet till föga ostörda, eftersom slottet haft .myc« mer än 1/3 härav, vilket har'inne- |ket få besökare och slotisherren in- burit en svår belastning, särskilt i|fe visat: de: döda för ”sensations> början, änhän företaget kommit i- lystna + utan: endast. 4 gång, då vi har fått betala. ränta på hela kapitalet, Det talas ofta om = och med rätta — att Norrbot- tens järnverk" skall :jämföras' med | amerikansk kapten, ' r: verkligt "personer. ka. be- |” sökare får. sålunda" gärna bese kryptan. På senaste tiden har emel- lertid slottet tillfälligt uthyrts till en som är Isö3 enskild industri: och: att det:skall|vårdsofficer i Ansbach, och "nyligen arbefa under samma” förhållanden, men just i jämförelse med "enskild lit bildreportage från slottet. industri har företaget haft stor olä- genhet med detta ringa kapital,” > I- fortsättningen ; gjorde ' hr. de Geer jämförelser med enskilda fö- retag I branschen: — Är 1920 var jag anställd som ingenjör vid Dom- narvets järnverk, således vårt i dag "främsta: järnverk, Vid det tillfället gick järnverket mycket dåligt, Från synnerligen auktoritativt håll fäll. des då 'det omdömet, att det stora - | vara folket kvar där, har 'amerikanska tidningar” innehål- det måste rag, Varför. kan man" då inte i'ett sådant saramanhang investera :pön=' gar i ett produktivt företag i gles-. bygden lika väl söm ”att kasta ut miljoner till exempelvis tunnelba- nebygget, i Stockholm? Nej, "hf -Hjalmarson "och hans pati strun. tar i glesbygdens problem, Och än- då talar hr Hjalmarson i sina "val- tal. så: vackert 'om den enskilda | handelsjärnverket i Sverige, Erik Johan Ljungt stolta skapelse, var en ödesdiger felinvestering som, om ; icke sociala synpunkter talat emot det, borde läggas ned. Detta järnverk; är i dag Sveriges för att icke -säga. Europas 'mést -konkur- renskraftiga - järnverk. ve fackmannen på han- dd 'område. -Mot' denhes ut. talande står den politiske .demago- gen -Jarl. Hjalmarsons resonerhang. Vad vet Jarl' "Hjalmarson 'om fär Industri?” "Troligen :plus :rainus no! '. Men lika väl som frn kund än lägga sociala aspekter p under 1920-talet, ; a man göra äotsamma ns järnverk] fom m Nor olinte skäl, Gles- folkning' är nämligen hällsproblem; och aå för att. ker -Afråga. dub. Ja, med gdernås av tt "allvarligt sam alt 'vad som kan Kör | bygdernas å långt hr de Geer, den erkänt DN . till" Norrbottens järnvérk rimmar synnerligen 'dåligt till: detta Aagraj tal, Det bör alldeles speciellt gles-- änniskor ndtera. 5 har med 'berömvärd 'nlabhet ord- nats för dordbrukäre,' söm "inkallats till "höstens befäls-- och "repetitions+ övningar. Därmed, har;.de militära. myndigheterna ch:fegeringen visat god förståelse för di enjpenibla situa- tion det ostadiga ördevädret satt många. labijrukhre: i stora värden" som står på. spel oc den yrköskunyiga "arbetskraften ä av Bärdkllt' stort värde just ru här - beviljas utöver ivad 4 som” kan ske i "pliktiga -skieklighet.: Dessutom kan. anstånd ' Norrbottens "järnverk |. - ger många mänhiskor arbete 'och |: bröd; Men högerpartiets inställning | : | barn: har' vid dét nya "läsårets. | distriktet, där! | endast mot niyndighefernäsg "ätbär är” utvecklingen allt » » klarare. tenderar. mot stor- » drift,; skulle väl "under ' alla för- bållanden ha 'komnit.. Men utan det forum för gemensamma över. . väganden” som - rådet: erbjuder "skulle det säkerligen ha 'dröjt än- ”nusen fid, innan man i alla län « der varit: beredd' att ta de” prak- : tiska .konsekvenserna, : : Nordiska rådet” här "underlättat och påskyndat ett gemensamt ställ- ningstagande.'' Rådet '-har därmed motiverat. sin: existens, tillägger kolleg iR NORDISKA-R. ADET- TILL ariska ”kontskter rr oeknsamng åt- "svarspolitiska klyvnaden gavs; me). gen återvändo och utsikterna! för - vändpunkt 'i fråga om 'ekonomisk; väv så fundamental betydelse; har|- väl drivkraften framför allt. varit "vi ska kunnal'" . obetydlig gård, dock tidigt "känd Få egt Igrund "av sitt läge i närheten av Cm a viktig detålj” i nbvårdsarbo. tet är att sätta internerna i arbete, De flesta är unga och. besjälade av verksamhetslust; Redan unider' som . gätt Har näshultinternerna, som förut härmnis, Utfört én hel del förbätttingsarbeten i skogen och vid : jordbruket, åt. "landstinget, och dess-, t utöm. har många av dem- gumder I skördetiden - -hjälpt till ute pårg darnä' överallt i "ning — begärt anslag för nästa bidgetår k värv, av egendomen Möäshult i Skällidge” socken för att” : med: den fångkoloniverksamhet, som bedrivits där sedan den 1 juli Säljate är Hallands Häns landsting och med detta har sedan en tid underhandlingar om köp pågått... Om regeringen: godkänner iv - köpet och: -anslag beviljas, kommer; Ä sjön Mäsen med ' en: härlig utsikt | för över denna. ; Under många”? år vär Hallands + cy nechem för. nanii samt "dessutom. arbete.i skogen åt landstinget, +'som. 'äger betydande skogsområden här utöver "de som tillhör Mäshult.” Dessutom "planerar man "anläggande av någon, slags « 1939-tale' och "inrättade skyddshemi för" ung- |” a som på grund av olika för- däst jörd- seelser." måste 7 omhändertagas av bruket ru + jämte: byggnader och ett 'kstad, samhället I och skyddshemsuppfost- skogsområde Somiahses vara behöv- Inters Som Jan, eden del av miSkog i arbeta på Joräbruket' eller i skögen. ömmer : :landstinget. även. i Bland de intag NO . so ögna finns nämligen de ttningen”att behålla och sköta flesta. yrkena "representerad uppdragna. riktlinjer; +" - .nu, köpet" blir"-fastställt och vårdsstyrelsen bh 24 sär. det ken. hel del upprustningar av a. Detta: har inté kurinat ge. 'man"'varit arrendator, Att Hortsätta med" får | samheten i de nuvårarnide"obekvänta [lökaleina? och med "den utrustning. ill: 3 IG förlades fångkolonien hit och" här 3 alltså varit här i 15 år. Såväl jord- - bruket "söm byggnaderna, a ; | Kiölaryhed, där det år 1612-stod ett stort slag mellan svenskar och dan skar: och där de förstnämnda" vann en 'stor : "seger över 'sin, arvfiende. På 1880-talet förvärvades gården” av en engelsman vid, famn "Lindgren, | i dock. uppförde; hi tog" också, an åydelningar, Hade varit möjligt. > [FåMbvärdselyrelson har! sett "sig 'o markriadsstyrelsen: på grund avi det försenade skördeläget' medgi= rbanäscheferna: inom Göta- lita som «.in= kallats: till höstens befälsi. och re- petitiorsövni gar." Dessa > anstånd |. vanlig ordning. DE teorier," som ;.nu efter särskild" prövning :ytterligare kan få anstånd, är huvudsakligen värn. förmansställning eller med särskild yrkes- värhpliktiga ' beviljas för värnplikti; ba 50) Ver 'eget jordbruk. - ""Årbetsmarknadsstyrelsen komz mer -att"lämna länsarbetsnämnder- "särskilda ' ; direktiv” för , deras sämarbete « med förbandscheferna. För att anståndsansökningar : skall hinna"'behandlas i tid; måste de om "möjligt: sengst' 23/8” vara in= komna” till: truppregistreringsmyn= ift' dri- kommer ' att aller närmaste åren. tiga,. som, nu Me första tjänst- göring, 14 ”dagars somimaruppehåll under ''den tid befälss och-repeti- tionsövning pågår. Dessa. kommer att” att: under hå "d Ha i skördearbetet, - " Änni en skolstri ik 8 som bi Ya jan inträffat i sydöstra Skånt, härm. ligen i 'Akaröa” i Brösarps skol strikt, söm är "granne till lövestaä: strejk pågår -Anledningen I. strejken är indrager folkskollärartjänst i ÅAka=- röd, varigenom barnen måste trans- porteras. till Brösarp. ”Målsmännen inte” fiktar sig: mot någoh lärare” e!- Fö äldräfna "hartu fått ahma hin; t lät baren itiställa "sig I nomfört en utmärkt” skögsvård, och framhåller: ”att;' deras protestaktion å "tar fortsätter alltjämt, berättar >. + Köpmannen, Nyligen. blev: en i annonshaj;' . som” lurat annon- k 12 V sörérna "På ,: 1,000-tels : kronor fast, men trots detta pågår allt- jämt ackvisition för, dylika" al-" "ster:- , ev ins landsting, som fortfåranz sg ägare av den. Till Mäshult Hör], m C hoppningar om att 'det » blott 'arbetet n gallring av av v skogsvägar " kalmarker: Landstinget har på” dötta- sätt: ge-- tande :skötsamma interner; män skor :kom:vill medverka tillfordradé]: förhållanden” fö z sig. (efter föngelser” vid; gården. utan skogen; + samma ' glädje ; eftersom första gången organ av vi skulle även tro ått ägaren erhål- lit' goda inkomster' ån - Mäshult. Förbättringsarbetet: emellertid" få nytt. z : Nu senast har en råd städer Blekinge hugnats ' "méd” besök av | två ”redaktörer”. |spektive Göteborg . som hemorter: : | De har på det gamla: vanliga sättet t- sig till: köpmännen 'på orten: [ringt från ett hotell eller kafé, pra- tät sig till ett löfte om ”annönsorder " kräftelse: och kvitto. Tidningen åom vara, utgiven i Kållered och upp- ” Jges av 'ackvisitörerna' vara. ”offi- ciellt organ för I lögn likaväl som männens påstår ” ende att .de är utrustade med re+ / kommendationsbrev :- avi generaldirektör Upmark. ' Tust-nu gället det "ett; Pjulhum- mer”, Uppenbarligen räknar her- or litet skullé'-vara /mer Intrésserade Tav att annonsera i,ett: såddnt, Det är ndast att hoppas att de! räknar: fel" — man tycker faktiskt satt re-" dan "ordet ”järnvägsrnannaftidning” -| skulle göra var'"oth en betänksam, : så många anndogsskojare söm . ir . der ératal char jobbat på Het. h | området och så många kronor till, absolut ingen nytta har: vräks, i sjön, .;. > . «Den företagsamma” duon fär just -Inu svara på turné i Skåne "och dy För |qå ahdra håll d landet. Man får på Sblir mottagen och expedierad 'elier; förtjänst, slutar , tidningen, ola sker skall > 'ikulstys elen Övn äga det gälter 'att tillvarata skörden, . haggeekaig vev år cr ordbrulk s -å åråmanhanget nästan. ofelbar säkerhet dyker:uipp = 'med. Gävle -re- ' och snabbt söm ; Blixten skickat i ” ; väg er ' springpojke med orderbe- : erbjudandet : "har" gällt heter .den / här. gången. ”SJ-männen”;'-påståg 7 - ärnvägsmännens : självaste i ker. väl förr 'eller.' senare tupp «äver :.: rarna med att köpmånnen av hbt st Jgon. .sorts missriltstd sentimenta=" det allra livligaste hoppas satt iden. :v or
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.