>. maålspriser, .. - billigar YVYYYYFSYTEYFFYTVTYY YT YYyvveY vYterveevTreTrr revYvv YEYTTVFYETYTÖ TT YT IP TARA Me Hranjd TYTYY Tr TernrYv YYYYTTFYF Te vTy st " Pär Folkpartiet ”jordbruka; - ientligt” ?? 1!” var ämnet för det föredrag, ' trevlig: debatt om -.Kvällens talare och mötespubi? . ken hälsades välkomna 'av d:rL, tr » Edén på den inbjudande förenin- gens vägnar, Laholmsavdelningen av. folkpartiet. '- ot 2 Rubriken för kvällens före: drag förutsätter; ätt det påstått; att folkpartiet är Jördbrulkartlent ; ligt, började riksdagsman G' 'u'n-. nar Spets Har detta" ståtts?, Ja, sade: han. Det :på står bondeförbundet och det: på- står Jordbrukarnas Förenings; - blad; som numera icke är opoli- tiskt. Folkpartiet, fortsatte tal., står fast" vid 1947 ärs. principbe- . Slut, sont tiliförsäkrar: jordbruks- -« befolkningen, ;: ekonomisk: lik- ställighet med andra folkgrupper. . Folkpartiet. har . haft,” ett annat jordbruksprogräm "régeringefi men. - folkpartiets :' program'-har inte betytt,:att den ;sämläde" in" komst, som: jordbruket enligt. kal: kylen har rätt till.skulle minskås; Vi. : har; bära" velat ha 'en:annan ' fördelning -av' inkomsterna." Vad vi i-år yrkar på är':lägre spann- : margarin och : lägre, foderpris: n sänk- hing av' margarinpriset:'skulle en- ”,.Jigt hr Wald. Svensson"t'radiode- - ". sättnihgafrågorha: . "mjölk. när Aj ov "> jordbruk; . batten I fredags' kväll "Inte: bety- da. mer. än-3 milj; krönors' in- >. komstminskning - för jordbruket; » vilket --:är7 mindre än. en tiondels "Procent 'av "jöråbrukets” samlade : rinkomst. CE - '"Totalkalkylen är mindre lämp- lig att ligga till. grund: för, pris- sättningen : för : jordbruksproduk- «ter. Den hår en felmarginal på 100 miljoner kr.” Nu: vill vilhea klart :- besked, om vi skall ha.en inkomstklyfta . grundad på: total- kalkylen: Därför har:också en ut: - redning om Jordbrukets. prissätt, > ningsfråga ” lgångsatts; + Regle ringssystemet har snärjt in jord- bruket i en tvångströja, som må- ste bort. Vi anser; att jordbrukets organisationer numer är så star- ka, att de kan ta hand om pris: Folkpartiet vill "dock? att "jordbruket skall hå rätt. till - samma prisskydd som ”industrien i form av tull, om. så- dan :.; skulle behövas. Därjämte vill. vi att-jordbruket "liksom, in- dustrien skall .ha rätt till ett"éx tra skydd mot. extraordinära för- -+ hållanden, t.ex. om' den situatlo- nen. skulle uppstå, :r os Amerika började realisera sina stora lage? av "livsmedel., Med: detta” dubbla - skydd "anser" vi: att jordbruket ” skall kunna reda sig. själv. , .>-=. - Nu” säljes ' endast 'mjölk med fetthalten :' standardiserad | till.3 "proc. . Varför. fick vi inte fetare tt? tillfälle. härtir bjöds vid gen ”lönelyftningen "för några- år sedan ? Då borde vi ha höjt fetthalten till. 3,5 :procent. Detta 'skulle. ha. betytt att .kon- sumtionsmjölken blivit 4 öre dy - rare, men 3 den allmänna .prisrö- relsen 'hade det gått att ta ut så mycket mer för mjölken: Nu går . det knappast. sr Caves oo as — ."Prispolitiken" "ledde i till ett: ö- verskott på oljeväxter. Före koa- > > "litionsregeringens'. tillkomst ' ville dåv. jordbruksminister :Sträng':in- - te svara på Wald. Svenssons in- terpellation. om "hur mycket olje= växtodlingen "kostat 'skattebeta- larna.. En gång fick vi dock 'veta, > att landet tjänat: 14 miljoner. på export” av olja från svenska: od- , lingar. Men då hade: oljeväxterna "tagit'så mycket areal.i anspråk. att. vi. måste importera brödsäd ' fill priser som "låg högt över de . inhémskå spannmålspriserna.:' = " Nu lönar. sig . äggproduktionen dåligt; "för 'regeringen har lagt importavgift. på kraftfoder. Den-, na. importavgift fördyrar natur- ligtvis . även "inhemska. foderme- del,' vilket" blir: till äggproducen- ternas nackdel tat ”; År 1952 Kommer att gå till hi storien.. för sin jordbrukspolitik "ty. beslutades ", svinpremier ' och . svartrostérsättning. Dessa. pengar "> borde ; ha: delats ut till småbru- . karnal : Vårt” lanä' :zhap.-200,000 småbruk upp till 20 hektar; 35,000 i . över ”;'20;” hektar " och 17,000. över'30 hektar, ” Mosa ." Nu säger man, att det inte går att betala högre mjölkpris, för då blir det. överprodiktion”p& mjölk samt' ost öch' smör. Men det' tar tre och. ett. halvt Ar att'få: fråm . en mjölkko, från det en ko: blir --- 'Falet , om + att - folkpartiet är . jordbruksfientligt. är en propa- gandalögn, , Bondeförbundet tän: ker tydligen, att bara man 'upp- .« repar påståendet: tillräckligt län: ge, skall. Hitlers- sats besannas: att en lögn blir trodd, bara den sägs - tillräckligt mänga "gånger .. Nu sägs det att folkpartiet har . jordbrukarflentliga ' . . tidningar: Men partiet äger ingen. tidning: ' F. ö, är det lyckligt, att det finné . tidningar som talar, fritt. Dagen? "Nyheter gjorde'stort larm av att hälsovårdsnämnden : 1" Stockholm , funnit,". att mjölken,. som såldes . . där, hade så 'många- colibakterier: att badvatten skulle ha blivit för- bjudet att bada i, om 'det "hållit "samma, hakteriemängd,-- Är” det |: jordbrukarfientligt att slå larm när det säljs hälsovAdliga livsme: del? Detsamma gäller Fp-pres- "gen och paratyfusen,. ..s sr. $i «> of "Nu: har: jordbrukets ekonomi- ska "föreningar börjat utnyttjas för "bondeförbundspolitik. och för stöd åt. bondeförbundet... Endåst bondeförbundare väljs i styrelser- na, Detta förstör föreningarna, Vi är inte jordbrukartfiender men vi är fionder-till.. det. maktmisshruk, Spets il på- H - de ekonomiska föreningarna ; | utövar genom övergrepp mot en- skilda :medlemmar.” Tråvadsmeje- riet i Västergötland är ett.'exem- pel på sådant maktmissbruk; :ty där fick en mejeriförening ge'med sig- öch "ansluta "sig: till 'riksörga- nisationen; ; Folkpartiet' vill ' vara på: vakt mot: sådana: maktmiss- bruk och övergrepp. Nn skussion.' z ” Doktor E"d é n/tackad é dragshållaren!" Det ' är: glädjande; att'det i folkpartiet finns" orädda joräbrukare,' vågar en"e- råvad är ei det rela sade . 'v ordet'frit: SH Karli Arvid Måns Lo nn, Vårvik; påpekade, ”att' tal. först sagf,'att de ekonomisk” för- eningarna: är kapabla att ensam- mä ta:hand om. jordbrukarnas e- köhomiska' intressen. Sedan -leve- rerar :talaren en "våldsäm kritik mot dem 'och säger att de tår på sigisjälva, i Ck fv : «HrGunnar Spets gm mMälde,' att .han förr arbetat myc- ket för. de ekonomiska" förening: arna men att. nu finns'det "anled- ning" till". missnöje” med” dem” på grund av den väg: de”nu slag! PÅLS Gb iv en DT då - ”HreGustaf Bertland, Laholm, könstaterade;: att: folk. partiet enligt” tål "har: ett: utom: ordentligt' intresse" för" att'-jord- brukets”. ekonomiska; . förehingar sköteb! väl. Han" frågåde” nu; om detta berodde" på” en särskild väl- vilja: .mot jordbrukarha" eller” om D H var övervakning av” köpmäanna-, läkar-,: lärar-”och:a ndra för- eningar: Pe IT net FS Hr L . tt:läkarföreningen politisk. ris -= d én: omtalade, absolut” o- USpe säde; att” vartiét. vill slå” larm mota: vergrepp, oävset -Hr Gi Spets: Nej. Tantbruksförbundet,' som” ger”"ut Föreringsbladet,. godsäg. .Lied- perg; är. - visserligen "> högerman men: har ingenting att säga ill om: : l en .Hr Gustef:Bertl nd Mörklarade -att jordbrukarnås”e- kondomiskä "föreningar: är- helt" o- volitiska. -. Påståenden: att: de hondéeförbundet... är -.propaganda- tögner, 'utspridda:av folk som vlil. undergräva och ' spoliera för- sningsrörelsen., . Föredragshålla- rens argumentering för billigt ut- ländskt : kraftfoder står sig. inte. Det går inte att ha ett' prisstöd vå jordbruksprodukter: och tillåta fri import /av:- billigt kraftfoder. Med en sådan import skulle vi då få ett enormt överskott av smör, fläsk m; m. som skulle bli dyrt för både staten och jordbrukarna, Att säga 'till: 'småbrukare och andra jordbrukare, att de skall:få' bil- ligt importkraftfoder och mer be- talt för sina produkter," det är 2n ny form för den kända: parol- ten " ”lönerna” "upp, priserna ner” Hr Spets: har själv sagt i sitt fö- redrag; fatt. vi hade för stor olje- växtodling. : Vi .kan få också:för mycket smör... oo st svett "Hr G UnWar'” Spets: Ol jeväxtodlingen inkräktade på an- nan viktig. odling. När.det gäller mjölken, är det ekonomiskt att få fram ' 'så ' mycket som möjligt mjölk av varje ko bl;-a. genom utfodring . med ' kraftfoder. «En spärr mot en: omedelbar överpro- duktion. av mjölk och smör har vi som nämnt genom att det tar tre och ett:halvt är att få fram en : mjölkproducerande 'ko.i, «ie HrGustaf Bertland: Kan '. Jordbrukarna få'köpa bil- tigt kraftfoder blir det nog ökad mjölkproduktion ganska snart. Tiden . för erhållande av nyare mjölkkor, behöver "man inte'räk- aa från kornas betäckning,:;)Det finns mäångå '' kalvar som man tänker -skicka till slakteriet 'men som man kan låta bli livdjur. Där vinner man genast ett år. : HrKarl Arvid Måns son: Om det importeråde kraft- 2odret :blir billigt, kommer Jord- brukarna” att sluta odla. : foder. medel och + stället. odla brödsäd gå får vi ett ännu större över- skott. av spannmål; F. ö.>kan jag samtala, ; att t arant 36:50 - för råg inte är till stor slädje för 088 jordbrukare. Vi' får iår ta ett pris på 25 kr. på 100 : ket måste råtionaliseras not "större -brukningsdelar.' Små :ofullständiga "jordbruk i skogs- derna, t. ex: uppåt Breared, SA efter hand nedläggas eller slår ihop. mt srt . Vid rationalisering av Jordbru- a triställes arbetskraft: Det gäl- ter. att bevara denna arbetskraft. 4t "bygden. genom att ge den ut- Tomstänöjligheter i kommunens. e- en tätort. Det är nog beklagligt, tt. Laholm -och -lan unen : kväll höll på Stadshotellet. " Efteråt blev det a några av de stridsämnen, som finns mellan folkpartiet ' och bondeförbundet. Vär " Häkare fölkpärtiet "på" samma sätt” utlo- |). föreningsmedlem"- skulle '” ekonorniskt: understödja 5 statsgarantien . av|. som folkpartiriks. folk och. skattekronor åt år 6 / vår e- gen” kommun; > Det talas om att jordbrukarna skall ha en ställ ning likvärdig: jämförliga: katego- liga med jordbruj ? land behöver värandra. - ed och » HL atTs-Edém Höyklart, att stad och ver' varandra; Därom- - gen: diskussion. Men Här Store jordbruk" skall: bortrationaliseras "går gränsen? : i fann "det. -land:be- ) kunnat: . konstatera; folk på:småbruk och; andra ora. bruk här: en” ktoppslig och” själs- lig balans 'som. stadsbor kan-av: undas "dem; Det är"också -ett vär- de” Det "har förvånat mig mycket, att''det "skäll anses" jordbrukarti. entligt,"om- tidningar påvisar : att: undermåliga: 'och t: i. hälso- vådliga ' livsmede -all- mänheten, I egreppsför- virring- att. kallä detta" för jord- bräksfientlighet; . ... Jordbrukårna borde; i stället: ha :sägt, att. vi all göra allt för att råda: för 'missförhållandena..» . — Hi Karl Arvid Måns nt: Det-ligger: politik öch tak: tili skriverierna om mjölken och paratyfusen' 'på alvestaslaäkteriét och” en . politik" 'som ;riktas' mot jordbrukarna: : Det börjar: finnas god tillgång. på. mjölk. och smör: Kan"; så . tidningarna: skrämma fol det" genast ' ett. pristryckaride ö- verskott.:' Under : kristiden” var det-inte" tal om. att;mjölken var hälsovådlig." eller :. att --kött "och fläsk var farliga:-D& dög älltsam- mans" och" kvaliteten var "då: den- onsumenterna vet inte ttearbete : lantbrukarna r föratt :kurina tillhandahål: la" dem: förstklassiga: livsmedel:" I Halland finns numera. inte en tbe- smittad" ko. Det har kostat:jord- brukarna mycket att få'det: dä / 'Spets' kritik mot 'de-e- .Onomiska' föreningarna ' beträf- far; så" vill jag säga, att det:för- håller! "sig" så,' att en och annan r vv vill: använda föreningarna som en språngbräda helt” personligen för att. komma fråm: : När detta inte"lyckas eller: när det går: för: sakta för dem; börjar '.de ' bråka och ställa till nä tår emot dem. Jag undrar :om int? hr: Spets. själv hör. till 'dessa avhoppare; ty: han här: talat-om att har: förr arbetare för förenin- garna! men nu har han bara kritik till övers för dem. '<". oi «Hr Adolf Nilsson, Västergård, : Veinge,. anmälde : sig: efter”; hr ” Månssons debattinlägg om '; avhoppad - bondeförbundare. Det är fel att rationalisere bort småbruker,” sade han: Uppgiften att:man får bara 25 kr. för: rågen i år är fel. FARTEN EA s'ErKarl:Arvid:Måns- s o.ni-Nej, inte :om : den; innehål ler 40 proc.' vatten.-: "Hr CA dolfN jord än: att de. hinner sköta: den, har kunnat få in: rågen torr: och karna” går och väntar på. att de skall kunha köra med skördetrös- kor..:(Småbrukarna: behöver: inte bränna:-hö och halm som störbru- kare:gjörbr uk vo . -Hrö Gunnar. poets framhöll. » parentetiskt, : att. han. tyckte att diskussionen var:trev- lig, .T.' 0: m; Norup sa'i'radion; att han började bil rädd för joörd- brukets" avfolkning. Vi'får inte Småbrukarna . känner inte behov lön. : Han är nöjd: med" det han har. Därför bör man inte säga till honom, att:han bör bort. Förr ar- arna,'. men. att jag inte gör det bra 1: gång, att det' inte. behövs. äcka" fö bruksproduktion : böl landets konsumtion. PR tta -HrBirger Svensson; Ahla: Här talas:det om ått man skall hjälpa dé”små 'jördbrukar- na: med fodermeédel;; som "inte. är belagt . med: iImpörtavgift: ; Det behövs fodermedel för uppfödning av'svin;. och det har ju påståtts, att det. bara” var, de 'stora' jord- brukarna. 'som fick svinpremier. Det; blir "ju" de, som blir mest hjälpta "med" billigt importfoder. "HrEdvin Andersson, Breared,” presenterade: sig som” brearedsbo ...Han :'tackade:' hr Mänsson ; för beskedet, att brea- redsborna. skall väck; " Det skall bli roligt att omtala för dem, att bondeförbundet vill: detta. fö He Karl' Arvid Måns 8 on ,sade, att han inte trott,”att folkpartisterna hade" ett så.stor inyesse för kvällens möte; att de rest hit ända från ”Breared.- Vad mitt. yttrafide. om" bortrationall- goh: viss trakt utan gällde såda- na:småbruk, som inte kan 'ge sina brukare en tillräcklig bärgning. . Hr Gustaf Bertland tyckte - det , var trevligt; att det kommit'en skogsbygdsjordbruka- re' från. Breared ända till La- holm. Han passade: på och fråga- de, om det var sant,' vad Dagens Nyheter. och likasinnäde folkpar- slogs' samman. då' storkom- mntnerna bildades: Ty.då hade Laholms ' landskommun haft La- holm :soph "naturlig tätort för sko- tor, ” fordbruksindustri m. m. Nu mäåste..vi ju tänka. på att-rädda sa : FÖTT FYFSFFITTEETTYSFEFFEFIYTETYTTT titidni r sagt, att skogsägande jordbrukare tjänat mycket grova pengar de senaste åren, -: : rier. Vilka kategorier är: jämför-| -: Jäg..har.som I " ”att inte köpa" mjölk,;så blir |. | trassel Då blir de avhoppare' deh |" + | kommer till folkpartiet, som gär-' Småbrukarna, 'som "inte har mer| får ett bättre pris.” Storjordbru- |]. rationalisera, bort : småbrukare: |. av att få t. éx; en folkskolläräres |: betade "jag mycket: för. förening-|' nu beror "på att de nu. kommit så |- Folkpartiet anser, att vår: jord-] sering . av jordbruk betfäffar, så |” avsåg! det självklart 'att inte: nå- |: "GULD . Gudbröllop har firats på Hi BRO LLOP 8 - her av makarna Alma och Anselm Johnssön, - Värnen, Laholm Guldbröllopsdagen var även brudens 7”3- i - st ”” årsdag, ' - ST Villa Värneborg, - FÖDE LSEDAGAR : fyller dag 'gnickaremästa- ren . Eric "Andrell,” Malen; Bå- stad..." ; r Morgon fru Åstrid Fridebotg ... Pettersson, maka till. lantbrukaren" Artur .Pet- tersson, Björkared, Knäred.” bro” Arneberg; dotter - till. 'tex- tilärb.' Gottfrod ”Arneberg' och hans maka född Carlsson,' Ge- | nevad. "Vigselförrättare" var |: kyrkoadj. ; Folké'Olérn.' "Efter vigseln” gav: "brudens: föräldrar imiddag i sitt hem, Senare: av- röste : brudparet på : -bröllöops- resa: till Danmar | lantbrukaren ee Å AUGUST. NILSSON, - Edenbérga., "I en ålder av, 88 år avled i fredags på” Kronikerhemmet i Laholni”..£.: lantbrukaren” / Au- gust', Nilsson," Edenberga. =". Han var född på. den gård i Edenberga, som han vid. mog- nare;: år blev ägare till och som "nu "övergått -till:.en "son till den avlidné. Gården: var ur- sprungligen ett torp under ”E- denbergagården :” men ; August Nilssön.' friköpte den." Arbet- sam; .: strävsam - och ; skötsåm söm" han var byggde: han nya byggnader" "'och' arbetade” upp sitt ; jordbruk '. till god : kultur: Ända 'in till.sin sena'ålder ha- de haft god hälsa; men på se- nare:tid' hade"”dock:; ålderdöms" krämporna kommit”... > Den: bortgångne efterlämnar na jordbruk men att de lever på sin skog men dock, inte gjort si några jätteinkomster. Men vi vill inte bli .bortrationaliserade. utan tycker det är trevligt" att ha lite jordbruk + också: ! Folket behövs kvar i byarna för skogsbruket.' ” Ytterligare en del talare yttra- de sig. Debatten fördes i en gan- ska gemytlig ton, och mötesdel- tagarna skrattade gott mer än en "Hr Edvin” Andersson omtalade, att jordbrukärna 1 Bre- ared Inte-tjänar något alla på sleten «so. att görd éh sammanfattning dela av föredraget och dels av. debat- 1 Idöttrarna - I kommer , upp ,i'.purberteten. -|kig och-trotsig-på sammar gång; | barnet : | bli av med :den där krävande un : | börja skolan ett år tidigare; gång: Doktor Edén avslutade med. utom 'åldrig maka sjä-barn, : nkefru ...« Agnes Augustsson, ';' Hishult," Ellen, gift .med' textilarbetare'.' John Nilsson, Halmstad, Hilma,' gift med +: lantarbetare.” Bernhard Axelsson; -Tjärby;''sonen” lånt- brukaren. Sigfrid Nilsson,” som inhehar-. hemmet i: Edenberga, dottern”. Ester, gift: med lånt- brukaren". Ernst: Persson; E- denberga,.-.sonen John :'Nilssor, lantarbetare; Västergård, Rän: neslöv; och dottern" Anna; gift med. lantbrukaren Hjalmar. Jo-: hansson, ." Skogaby, Vidare. ef- terlämnar :, "den + bortgångne barnbarn," 'barnbarnsbärn”sen syster i Ränneslöv samt eh bro: a ata der i Amerika, nte" ”föräldraämbitionen " Låt inte barnet" börja skolan för: tidigt.! Även, dm sex- åringen kan läsa: redan 'och ver- kar vetgirig och pigg:och alltför aktiv hemma, -så är: det inte. alls sagt att han är; skolmogen: 'Och så kommer det surt efter när han ch inte: orkar med längre? "Det minsann inte'så roligt att sacka efter då och gå om: Nu "börjar . skolorna sär- skilt för en kategori föräldrar och barn -är ju den nya höstterrhinen. betydelsefull: : de. hem; dä inns' en' sjuåring: >. '— Men "vår. sexåring,. säger, en del | föräldrar, ' tänk vad försig- kommet det barnet ändå är! Kan läsa och är intelligent 'och 'vetgi- rig.” Pappan - skiner av stolthet, och mamman tillfogar:: Men. brå- väldigt. krävande; syssélsättnings «=. sa söm, see - Alla” de. här sakerna. tycker föräldrarna "pekar klart: .åt sam- ma; håll: att deras barn nu; bör sättas 1 skolan. - -". Pappan ., tänker mest: på att på så sätt skulle ”yvinha; ett:år”.. Medan mamman kanske själv. skulle vilja fordrar jämt arbeta:undan hemma på ett helt annat,..effektivare sätt: Och" då skulle det' faktiskt vara skönt'att en 'ett' släg mitt på dan: - ET det låter kanske vettigt — men är. det mycket sällan. De här föräldrarnas argument håller nog inte.:" Låt: oss titta-p: dem: ett slag: Att sexåringen är” intelli- gent'. är ju roligt —' men hur är det: med pappans inställning - till ”intelligens” ?. I vår 'kultur bety- der: det ordet. ofta ungefär att.ha lätt för sig" i "intellektuella sam; manhang, som vidare hos. 088 an- ses som något ”fint”. Tycker pap- pan det också, har han” kånske, då” han "märkt uhtrat just (Kanske å "bekostnad av andra ärdefulla.) Is> oc fs FA M Och sen: de andra dragen: vet- girig, "bråkig; trotsig, krävande, Meni de. är: alla" typiska för alla lsexåringar, de brukar ha" gått ö- ver eller åtminstone" milarats. vid sjuårsålderti; De ingår allts& i den naturliga mognadsprocessen' och utgör ' alls: ingen anledning: att »yinna ett &r”.. Men enkelt mekaniskt kan mani nog inte "räkna. "Det är allt: för många faktorer hos:hela män- niskån:— inte bara hennes hjär- na — som här spelar in. Den för- Och: så fullt: så nske ' bra i kamratkretsen' av Iöjuäringar. Men om han hankar med till opp i förpuberteten kan det bli: besvärligare: där kan ett års - skillnad. vara betydelsefull "[gen . gjort :helt om och dragit ptakter är; kanske är det en myc- > | Man tycker, sig' ha märkt” större "igrunden » skolomögna;' "då: kaöske |: börja. arbeta,: eller åtminstone fål: "tendenser åt: det l- + hos 'bärnet;" särskilt. upp-] muntra jus de här tendenserna? |. tendenser som kanske! vår väl så s sigkömne sexåringen klarar sig|. Senaste nytt:. 16 nya pa På sjukhus, UPPSALA- i dag: (TT). Besöksförbud har fr, om. måndagen ” införts vid Akade- miska - sjukhuset " i Uppsala. Anledningen härtill är, att det under - veckoslutet - inträffat sexton nya fall av paratyfus. Poliklinikerna skall . däremot vara öppna i vanlig utsträck- fat 36 fall, Av dessa är endast ett fåtal. sjukhusets patienter, riedan 25—30 av fallen före- kommer bland personal i olika befattningar. De' insjuknade har endast visat lindriga symp tom. Ännu har smittokällan icke upptäckts. Åtskilligt talar för, att:paratyfusen spridg ge- - Sammanlagt hår sedan para- : OSLO i dag, vs - Den "stora ryska. flotteska- dern, > som ; under" flerå dagar siktats” på > väg söderut från norska "västkusten, har troli- sig: upp mot ten, fenan: sr : En' talesman för, den norska marinen har framhållit att den ryska". eskadern: redan : under lördagskvällen '. vänt .- norrut. Men : inom -marinen.. ville iman inte : ge några positionsuppgif- ter, eftersom män tror att det är fråga om: én rysk flottman- över: som går ut på att utröna, nordligare farvat- nom en bacillbärare.' | hur. långt krigsfartygen kan gå innan de upptäckes av :'al- lierade styrkor. En uppgift om positionen skulle: kunna röjs de norska. radarstationernas ..' läge efter kusten, menar man, man. cv ne rv : Utsira radio; sort -ligger 15 sjömil utanför: Haugesund uå . norska västkusten, har inte sett till de ryska örlogsfartys ”” gen. Folket på Utsira är av deri meningen .. att -- eskadern ;'. värt till havs utanför Bergen och — därefter" stockit::upp i” nordigare' farvatten, oa £ nog ofta också en sån där vär dering. som vi själva-kanske inte alltid är så medvetna: om, för att vi en gång som barn fick den i oss: - att livet .'skulle vara nån sörts tävling! Då och då ser vi i tidningen nämnas med. beundran landets yngste professor: vinna- ren! Det skulle vara roligt att ve- ta: hurdana hans mänskliga kon- ket isolerad människa; tidigt hå- nad av" kanirater' som plugghäst. självhävdelsebeliov' hos. de där i jo, - det passar ju bara alldeles för bra i hela. denna olyckliga och. alltför ofta bedrövligt. missuppfattade utveckling. ' Fin". yttre ställning, men människan " offrad, härpå föräldraambitionens ' altare, > Sen hör man ofta ett lugnande tillägg: Han kan ju' alltid gå'om, ifall det inte går, Ja, så blir det i realiteten ofta, men det är inte så lyckat. Att bli kvarsittare kan kännas bittert, och trivsel och ar- betsglädje kan få en svår knäck, efter, Den tillfälliga lättnaden för . Nej, : 1 regel kommer det surt |. synd om barnet, och I långa lop- pet: vinner både föräldrar och barn på att väntas.s. = . Nu har vi under senare år fått en viss kontrollmöjlighet, och det är de &. k, skolmognadsproven, I Stockholm exempelvis används de '. på alla sexåringar, som vil bör- ja. Med de här proven avlägsnar man någorlunda säkert en del ris sker'— t. ex, att den omögne får läs-: och skrivsvärlgheter — men som förut nämnts, ' Visst ihté alla risker för framtiden, - ret :-En - lärarinna, som" arbetat en hel del med dess& prov, siger att tendensen - att - börja - för tidigt" tycks: minska; nog till-stor del tack 'vare 'proven,'» Men att det ..... fortfarande är mycket' svårt att få de föräldrar som vill starta sitt barn:fortast möjligt. att fatta: vil- ka komplikationer : det" oftåst”le- der till: = 0.0 a bET; ÄR SVARARE att. bedöma. 3' avstånd ' och 'väglag. vid” kör= ' mamman nu får hon: oftast. betala, » ning 1: mörker, : dyrt:: för sedan. ..I, regel .blir det ; :Remskiva.”. FORDSON; is cc Tillbehör: : fotogen: > Remskiva” Riktpriser/ fritt" MAJOR: fo Kraftuttag för fotogen. . : Hydraulisk lyft inkl.;kraftuttag -för | 23 FORDS - gör varje traktorkrona mera värd "med lägre hastigbet 1 mörker --. till bättre -- traktörs : sena logen :eee” 87 50:— it fabrik ;exkl, leveranskostnader. ” ytterligare uppgifter om prestanda — se Statens Maskinprovningars Meddelande nr 1133 VÅR tot os omer inom kort!” >> som utkom- rr > ON MEJOR och "stänga 'ute honom från ,ge- menskapen med kamraterna” . »Vidare:-”vinna”. Där -möter-vi i ll od fe ;VAXEL 18040 | Filiol: 1: FALKENBERG, tel.- 896 M mf br YYYYYYYYYYVY TY TM TEFTYTTTTTE TRETTIO) $ö ratyfusfall inga besök - ')tyfusepidemins - början - inträf. || N Ao A& Ex Sr iv UIpA TS p> = s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.