'.det berömda Gr å "amerikanskt > håll förnekar ' Fa " Atdmböräbe I . ”Om vi inte i inom en snar fram. > tid finner én möjlighet att kontrol. lera och neutralisera den atmosfä- riska radioaktiviteteri, måste vi vära keredda på ännu "mera regn och ännu mindre solsken”. "Denna" föga Blädjande ' Åramtidsprognös-; ställdes .härömdagen av dr: W.' Shirkly' vid g.eland lekmän hyser, man alllmänt " uppfattningeh". att åtombombsekplostas era — och en- kannerligen de med vätebomber — bär skulden ' till . den ;svinnande lsommarens . katastrofala väderlek, .fAv dr. W, Shurklys uttalånde fram- går att brittiska -meteorologer inte är främmande. för denna; tanke och även tyska väderleksvetenskapsi än är inne på samma linje. Från utbyte av--erfarenheter om” atorh- bombsexplosionernas.. "möjlighet att radioaktivt: infektera jordatmosfä- ren: | Från andra och speciellt man däremot absolut varje möjlighet äv en sådan påverkan, Man anför där- vid främst: de vetenskapliga kun- skaper man, har om ;de faktorer vid, som” påverka leksbildningen Följder - | Dessa ' följder inskränker sig, näm- Först när "detta faskslagits & är r det möjligt att utarbeta sådana meteo- rologiska tilläggsregler och tabeller som” tillåter bättre, prognosér av väderleken än vad fallet är .för närvarande. , le Br den komma att ökas ytterligare ock parallellt med atomexplosionerna'-s och atomprojektilförsöken enär: a därvid: spridda radioaktiva partik- lårna i atmosfären icke kommer ätt förintas lika snabbt som: de -till-]a kommer, IN i e vi easkaps- Men "antingen nu. itsig äng ing h; en internationell. undersökning och sn en gar ar rätt "aller inte, så öreligger' det andrå veteriskapligt kontrollerade och t; ol ämérikanska atomenergikdmmissio- nen; erkända bevis ”Kälastrofala denna företeelse stor /oro, ty:med en' "enkel mätning på kartan. kunde varje, amerikan : själv "övertyga sig omj' att avståndet. från” kontinenten deh des: = lingsområden inte”, Vad jag. hade: fruktat bessinades Vägen 'var. spärrad äv en.stor jord- vall två mil: utanför Monrovia, Det. var alltjämt fem mil kvär till Ro- > beftsfield, Liberias flygfält, "och 'om två "timmar skulle "flygplanet gå; som skulle öra mig he t' långt tidigare :och 3som: Jag trodde kulminerat kvällen innah,»då i Jag RER punktering på den utdöms- Ledaren för: den. logiska såvdelninge savi at ligen "ingalunda till den: handfull |i japanska fiskare deras fiskelast-och båtar” som: blev radioaktivt. infek terade, ' Enligt. nya.:rapporter från Japan har de” senaste "amerikanska Huvudfaktorn är solen .som davbrur-j tet överstråldr jorden med en ener- gl på 170,000 miljarder kilowatt, Det är denna energiprestation som vgör hela: Jordens väderlek, Till ämforelse "kan: nämnas: att. spalt-. ingen av det kilo uran som. finns i” : atormbörab ”lösgör endast 1000g 000 kilowatt. . En. atombombs energi'mmotsvärar energin av en mi- nuts. solbestrålning över en' kvadrat Ipå 100- kilometers längd och :bredd. - En dylik i atmosfäriska samman- hang obetydlig kvantitet kan inte båverka 'solenergins inflytande " på jordens väderlek, anser man på det iPållet.: Våldsam nederbörd; och. ås: ika har med :vissa mellanrum förer H : kommit ' sedan urminnes "tider och | .Isedah mer'än ett sekel vetenskap ligt "observerats ' och” registrerats, Det 'enda man "på 'det hållet: vill 'gå med på är att- atomexplosionerna " möjligen ,kan ha' ett kortvarigt” in: : flytande: på”. väderleksutvecklingen ; É själva explosionsområdet, ” -> i [dre avvisande till Iekmannafun > Iringarna om atombombernas inver- - Ikan på vädret..Det är den oveder- ”|sägligt bevisade ökningen av radio- Taktiva partiklar På stor höjd i at- vätek na i: Stilla havet medfört 'en rådioaktivisering av .” växtligheten, " enkannerligen spannmålen i stora delar dv Japan: Inte minst bland den amerikanska na.] n fränt Ptre' timmars tid; till men ord vallad: att dessa följ: der -' ur. ärftlighetsforsktingssyn->5 punkt kommet. att bli obetydliga: efter: vad man: hu kan bedöman. >» Det var visst gamle J. W. Goethe! som sade någonting om det tragiska; i omöjligheten". för: människan; att, åter” bli "kvitt! de onda: andar hon i ominheten a skapade rapporten om Men väderleksprognoserna; ; . gjorde fiasko; Det är dock alltflera vetenska män: som börjat ställa sig” allt mi 'mosfären söm fastställts vid ovä- r |derskatastrofer. Det är ett faktum "som dr. W, Shurklys gjört en dell: . intressanta Uttalanden: Greeniwich- "-linstitutet har nämligen utsatts. latt dylika partiklar. frigöres : jäing av ..de: radioaktivå partiklarna "högre, och högsta'. luftlagren - Ikan/ inverka, på” ”väderleken-'genom - latt de tjänstgöra som de konden- ationsk som är nöd "för . att nederbörden skall kunna komma till stånd. Det är just i detta sarimanhang r én våldsam kritik, när det vid icke, mindre än åtta tillfällen under det här året' gjort sig skyldig. till to- talt missvisande långfristiga väder. leksprognoser. Dr W. Shurkly f klarar orsaken därtill vara den att de grunder på vilka institutets me- ”Tteorologiska prognoser bygger uppe bävts genom uppträdande av :främ- mande kroppar i atmosfären, d. v. s. radioaktiva ., ; vätepartiklar. Under första halvåret 1954 har enligt rap- Po "När man. arbetar. inom "social vård — och -: kanske ' då : närmast inom barna- och d ården skåpa bättre ekonomiska förutsätt- ningar för dem, i samband med bi . ankomst. : Man söker ;:med får man ganska klart för, sig att när den samhälleliga. sociälvården måste gripa in beror det i de flesta falian på hemmens brister i något avseende, Mån skulle ”kurina - göra 'porterna , från 112 den förelsen - att. samhällets "stationer jorden runt världens regn- mängd fördubblats ''i jämförelse med samma period i fjol. Den 20, 25 och 30 juni i år försåg man vid dessa statiorier de då uppsända un- dersökningsballongerna med ' gei- germätare och det visade sig då att man i 52 procent kunde konstatera en onaturligt stor mängd radioak- tiva vätepartiklar i atmosfären. !. Dr. W. .Shurkly" anser att"detta bevisar att av människoingripan- den framkallade förhållanden fått inflytande på utvecklingen av värl- - dens väderlek och att man fram- åeles måste mäta luftens halt. av atomära radiohaltiga vätepartiklar och kontrollera , deras rörelserikt- " ning för att kunna göra tillförlit- ; -lav att som bakgrund till sitt liv liga väderleksprognoser. I Inaan man hunnit så långt må ie man dock med svårgenomfö; bara beräkningar och kombinatio- ner skaffa sig en'bild & av, lagarna för det radioaktiva flytanidet på väderleksuthildnin Nya väderleksprognoser - måste utarbetas : att t att: undersöka börja” -med "kommer |. socialvård vuxit fram som ett re- sultat av den självständiga familje- enhetens försvinnande" och att da- gens socialorgan måste inskrida när den enskilda familjen. ej kan fylla måttet på normerad anpasshing, Erfarenhet från i visar därför, att man måste göra allt för att stärka : familjen, och hemmen. De tendenser som pekar mot upplösning av denna cell måste motverkas och orsakerna om möj- ligt avhjälpas, 'Vi får inte godta, att hemmen skall upphöra att vara den fasta förankringspunkten, som ger barn och ungdom '—' den kom>- mande generationen — trygghet eller att familjens auktoritet helt åsidosättes. De som haft förmånen ha ett gott ' föräldrahem vet: hur värdefullt detta är" och Kur: det kan sätta sin prägel på - hela livs- inställningen. En harmonisk barn- och ungdomstid är ett stöd, ' som ']kan hjälpa en individ i.alla tider. Likaväl som motsatsen kan stjälpa. Vad skall man då göra för att stärka hemmet — familjen?. . n stor del av- vår. sueialpolitik har under de senaste decennierna hur :stor kvantitet atom- och vä- ”tebombsexplosioner . som 'är nöd- vändiga för att framkalla en he- " stämd atmosfärisk radioaktivitet.” inriktats på "hemmets .uppbyggnad och deras 'sammanhållande, Man har i försökt att underlätta för ringa människor att socialt förebyggande: åtgärder. att förhindra "en familjs” upplösning, som kan ha sin grund i mate: ejla svårigheter, Men detta räcker "inte. Vi måste- stärka - hemmen + inifrån genom propaganda och tidig råd- givning, ge människor. stöd att fa på sig ansvaret själva; Hemmets centralpunkt modern och om man: vill”stärka hemmen, måste först och främst. - moderns uppgift röna uppskattning och :få en helt annan plats i gemene mans uppfattning än som nu sker, uppgiften måste ses som" ett: nämligt kvinnligt yrke — det'f nämligaste '— och yrket, måste göras lockande för kvinnorna, En väg är att försöka göra I b fick 'gå ”ändå;” om” "inte> väg | för- ör övrigt N g mig, fast jag tidigare bara”: sett Py Sloch” Valeheiabukten, mognade yt- Ho ose jänstet min måge, ge. sig till I känhas Jag] meddelåde flygvärdinnan, att den varit i dödläge sista :veckar: men nu kvicknat till liv igen. Hon menade, att en butelj: rödvin i: så fall. vore hon hade.-utan tvekan rätt, 7. Den fasta födan kom 'sedak I 'etap- kry (Franska Guinea) på ”efterimid- dan, Dakar” på kvällen, Casablancal. på natten. På söndagsmorgonen Hög]: vii flödande: solsken in: över: Spa- nien; Detta "land" har alltid lockat renéerna; utifrån h; terligar 'jag'en kl öojak often ämpligt åkdon, lyckades vi i , bart, När "jag ' kom ut ui lem , förflytta boj till Spanien ” (såvida ” det, i.I': Marseille' hände ' någo undera n verkligen. fick låna Mu föringstecken) : en bil: som, att kunna” stå ut med "Vi I Ser! fanns) ändrat - tseende. se: r enhet! av arsista Kraf- | landét s samlade jag mi ter, staplade ät, vänt ,y:ser du: vada detta är? a femdollar,. Boss.., | caterpillar med” plog i fronten angrep så gott :som genast jordval- len: och ste .den stycke för stycke åt sidorna; tills ett stycke tämligen piany våt, lerig potatisåker kvarstod. 2 körde ut på den,:bilen hoppade - stenbumlingar, - hjulen: slirade, Vägboyarna; sköt på med buffellik- nande stönanden, och jag "köm över på "fast märk; igen, Allt detta” var 3 den fantastiskt korta vägbagen börjad hotfullt penrling> palaver :om ytterligare 'fem dollar. ” | Det:hade ju gått på en minut; mes nade'hän, Nu vet jag ju mycket väl; att.en minut ö är av: varierånde längd lättare så att husmödrarna får mera själva. . Många husmödrar ssaknar dessa' möjligheter, och det: kän: vån- nebära förlorade värden. Om hus- modern” ständigt: slipper” I hennes ” tillvaro: hemma bi personliga nöje; ch! N bekymiöiörs skolarbetet och kamratlivet och hon kan' LEN "bättre 'föstra” dem; Detta skulle i sin tur edföra, al i nen och ungdoråen' ick bättre kon- takt med 'modern. "De" skulle! kän? ske mera söka sig till henne än: till världen "utanför". Får husniodern: i ett hem större uppsk tning. av. sitt arbete; . kommer ' helt visst. Kefines ställning ' att. bli starkare. I deh med det kan hon få större infl tid att ägna' åt. barnen: och åf. sig | 3; bida familj och de över sina barn och kanske större timme, Då dessutom palaver är en mycket långdragen: historia, tog jag liksom. .tankspritt och händelsevis ur. ibyxfickan upp. min pistol = -—.en traktadé:den' kärleksfullt och stops pade tillbalts denä fickani : broder: vägbasen” bugade sig vörd«' nadsfullt,' och jag fortsatte: utan vi dare missöden, till Robertsfield, kom lagom att stiga in i planet och'lyftå,' lyfta, lyfta. "Efter ett par minuter var. vi ovan molnen, och en "rofylld känsla spred sig genofi 'stofthyddan; - Efter: en halvtimm då vi med säkerhet. passerat! gränsen mellan Liberia" och Sierra Leone, började” | tande Seine" ”utanfe fuktiga ; ångor. "Nu? er spolades..de av: sval, frisk" eprope kl. morgonluft; "och pulsen, längre tid arbetat febri, ill'Paris vid rhiddägst via "och "Paris, vilkå” konj Monrövla' ibte”stort mer ån : högkvasteret eför informera om un-| iberia, "måste" tt dygn, Jag tog' ett varm ad. våtten” alls; och ”kallvat en; kranen gav.ljumt vatten, rödfärgat av date ritstoft och med en myckenhet spin- delben och drunknade moskiter.,« sängen att pusta” "ett slag för” att se- dan uppsöka mina gamla. yänner ,| Monsieur; ack "Madame" Dupont, de förträffliga innehavarna av ett litet råtthotell. med: tillhörande: dekisbar vid en bakgata” i centruri;' "Men. ag somnade ögonblicklig nade. först klockan" åtta på ' Magsäcken”: hade "arbetat febrilt undér tiden, föst ner lunchen i;tar- marna: och skriade efter påfyllning, "I Alltså raka spåret till den" bänkelt= salsliknande restaurarigen. ÅJag ag'nå- ste :avböja 90'proc. av vad: de för- sökte truga i mig men inmundigade | i alla' fall den obli iska. .karaf+ + hn det absolut bästa för. den:att starta: : | med, innan den fick fast föda. per vid mellanlandningärna i i Cona- i TRE UPPMÄRKSAMN iske e nobelpristagaren MADE DELTAGARE i läkarkongressen: Brit= :- sir Russel Brain (t. v.) och ryssa Gerke och Alexander Min | me jAlsrandera Avhoppade dr John. spökar. En: allvarlig förstämning. i förhållandet mellan koalitions- . Partierna kristligt demokratiska: + unionen (CDU) och fria demo- ” kratiska partiet (FDP) uppstod under torsdagens parlamentsde : bat om "fallet John som följd - « av ett tal äv de fria demokra= ternas talesman, Reinhold Mal- . n samt förbundsk "och dess ränklystne statsskre= höpplös” vd kitslighet, : okunnighet? net ter tröj lik a kamp möt. ett. "pressande " | klimat, ”primitivitet, slöhet; dumhet, "översitteri, " avundsjuka; ied mera sådant, Här mötte; jag "män; som Uppskattade |” äl denna ”kämp, till/och med bad om ftéråt ansåg jag mig förtjänt ”terare (Globk2). Maier kritises". rade vidare skarpt” att material; > som stått till för fattningsskydds- . byråns förfögande,.: hade. ut- . nyttjats för. pojitiska syften, » Redan: under Maiers -tal hördes Protestrop. från kristligt demokra- tiska unionens” rätt, ken, föreslog jag.5. ; +. Då kom en man av ; markperkona- len: springande och” svor på att pla- Å kl på en för « och CDU:s- gruppledare” "von, Brentano . de mot Maiers uttalandi Planet v var v inte i. god form, måste vänta I flera timmar på "goda formen skulle infinna "på kvällen vallade en rdinna stockholmsreserärerna |". - ett plan; som försökte se förtro- endbingivände! ut. Vi stormade traps en -värdinnan. på planet väg-|' oss :tillträde."Planet skulle tilll; Beiruth, sade hon; Nej, det skulle ill"; Wien,. slade se. stewarden i "Piloten tillfrågades, 'och han för > | sin idel.:ämnade sig till- Madrid...: NEer stormade: vi ades tillbaka.X t Då påminde jag mig, hur :Jer me ;"Jerome's "odödliga "Tre, män'; "Jenbåt”, en gång var ute för Tågöt hos vicekansler Blicher, de fria de- mokraternas ordförande Dehleh och . na "Preusker och Neumayer., « partierna, ” då” Ad nattér,' som -under 'Maiers ta flera Igåhger > .med' gester givit” uttryck: åt. sin . protest, därefter inför förbunds- . - dagen; beklagade”. och -tillbaka-" visade", .Maiers yttranden På gäran en timslång Paus, . handlingarra; och då ägde > läggningår vt 7 da partierna”, "Maier" förklar Kå dersökningarna fallet .J desavucrade; sade' ka vet vi. Ej på "en jär ligt. fen. : rödvin; sköldpaddsoplad fisk. omelett, aftig. 'Tournedos,' legyrher; ostbricka; en halv: le kaffe.' sömn, > dv H ! Nästa morgon: var:det en ny män” | niska, som, vaknar 6 öch slog upp : fönstren på släppte in, pariserluften; Jag hajade visserligen. till, 'när jag fick Seimin figur i en spégel; Muskler" på. rmar och ben hadé krympt ihbp” till nå- goh svampartad,:. oduglig vävnad; det förr så spänstiga sätet hängde slappt, som om det fått punktering, och jag hade aldrig utifrån kommit i så nära kontakt med mitt skelett En v Pratstund på UNESCO” "Men strunt i det. Jag kände mig som, en ny människa igen och låg ett: par timmar på sängen och glad- de mig åt det, ringde slutligen upp en; UNESCO-man - och frågade, om han kunde sammankalla storgub- barna till kl 9 prick; för jag Hade | én hel rorian att berätta för dem men disponerade bara. sex timmar, + På de olika departementen i i Mon- rFovia hade jag till leda väntat tids- ödande .och förödirjukande timme efter timme för att 'slutliger- avspis sas ' med beskedet: ”Kom igen"i 'morgoh!”:; På UNESCO-huset var det annorlunda: ”Ni är väntad; var' så god, första våningen, rum mer, 427.” Det blev... en ”vedérkvickels ns 5-firmars pratstund, I ett år hade en ensam, hård, till synes lyfte « i Madrid, ogrundade. med” honom; kåstade om kursen till sin-seriorita sedan "han Invaggat” OSS Ir) i den + alla i säkerhet,” ” > Mina farhågor var "emellertid Vid midnatt var vi stad, ändel: , London och måste muta. Iokföraren tt få någon ordning? Bårddt Kelby på så jag steg upp, på nedersta” VE steget och höll ettlitet tal till ined- resenärerna.” och '. föreslog,” skulle satsa en tusenlapp var (gi vis ' francs). och överlämha" söm] gråtifikation åt piloten efter fram- korhsten : till ; Stockttolm, lom; kan 2 Sr & | fö cEn? åmerikansk" upptäcktsrer öv tra rs gett upp och var. på väg mot "flyg v ljonged, 3. förmodligen: + fört. a och oförklarligt slog Madri id ur hå- gen'och utbrast: — Kör tilly vi åker till Stockholm då. så steg ombord, och "planet Jag valde ett högerfönster; och sedan planet: fått stadig kurs, konstaterade jag, att den”nedgående solen Syntes. genom vänsterfönstren. Vi gick alltså mot norr, men jag litade inte riktigt på piloten; och i' en timmes tid satt jag med- handen "om pistolen i fickan, beredd att ögonblickligen gå fram till + förarkabinen och tala "allvar i lpkyllde; a SER ARE a frågor. -, Fånn vattenstråle" or st: fr Noaks"å årkt. ÄSTANBUL (TT-AFP): NL mr nd »;sSande, John Leebe,: har.- miss=.' lyckats med sitt” sandra försi att hitta Noaks ark på "Ararat, ” be var på klättring på berget såg Kän'hågot sot såg 'ut sörmEtii fake El tyg, men hans expedition kunde; inte, "ta" sig. fram till Blatsen” på grund: av .den djupa snön. ann Den 2 september gav han sig ut igen::i. sällskap med en: turkisk! löjtnant 'och flera alpinister, - -På själv av expeditionen åt den tur-. kiske ”Iöjtnanten,” då, han själv, in- te: kunde fortsätta på .Erund. Av: en "gaminal "skada. Han gav öjt: nanten. noggranna” anvisningar om den plats där han ansåg eig ha sett arken. E: ditioen : tog .sig fram, han dit, :men hittade bara en :vatten-, pet ” utan - tänker försöka igen nästa år, 2. frammé i matta, det milj pat säg biter och från' Bromma är det inte långt till en” röd liten”stuga i skogen, barrskogen med sin mjuka moss- > några" försénade/? smultron; diverse blomster, flugsvampar” och kantareller och en frisk doft av barr och” "kåda. "Och vid stugan ligger en bondgård med dagligen färsk mjölk, färska ägg, grönsaker, bär och fruk- ter, sådant som. man saknat ett år. +» Inte. för det att jag är hopplöst förälskad i Folkhemmet som sådant, Men ”Sverige,' Sverige, fosterland”, något. helt annat, I denna har jag på ett par veckor re- g,'så jag kan hoppa över simå hus» i varje fall hundkojor — och känner, att jag trots mina år ännu har långt kvar till livets middags- höjd. Nere "bland mangroveträsken var jag mången gång övertygad om att jag sett mina bästa dar. Men ö kanske sant, som min hustru gymnasielärarna ped slöt på lördagen att inleda en ” "rätta 'ningsstrejk” — eleverna ' kommer; från och med nästa vecka inte att: få sina skrivningar korrigerade. Si- tuationen kompliceras av- att detta även kommer att drabba .student-| skrivningarna 'som -börjar på mån-| dagen; De strejkande lärarna väg- rar också att leda de muntliga för hören: i den kommande: examen, ” . T ”Manitowoc, Wisconsin, kom herr Ray 'Du Val försenad "ochi med andan i halsen för. att för- fvara sin titel som mästare i ö!- driekning, " satte i sig. 4 liter öl, på 10. sekunder kortare tid än medtävlarna konsumerade '2 li- År, : förklarade" efteråt att' ban bar neråt gatan och druckit öl. er, som hättigt angrep inrikes= | kar? Man: såg hur ' Hos”de båda "andra EDP-ministrars : ilinte;; löpavsrisken. aftssenare bli en "höjd av 4,500 m. Jämnade, han: ' stråle som "sprutade upp ur isen! » I Leebe har dock inte uppgivit | on No le ens missat tiden då han suttit på en . i För. två månader. sedan när. Lee- ee i mon av Ae, I BMA RR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.