I Gt TA ät bladen” alla. Sol och: vind >. Neal och människors barn, 4 -— samma. väg gå Mm valla. ba Kvinnan — pressen: I en pris | sedan vari uppgiften var att ge ett ' träffande ' svar på frågan vilken ' likhet " som " förefanns mellan tidningen” och kvinnan, vanns priset. genom svaret: var-. je man skall ha sin egen och Jå. ta bli andras, : Presidenten' i: Londons iryc- keriägaréförbund "+ - har : hittat flera likheter som han sämman- fattat på följande sätt: : : 1) Båda bemödar sig om en mer eller : mindre 7 god! "make up”. 2) Båda: sprida informationer var de någonsin kan. bet 3) Varje man: skall :ha sin egen' och icke” befatta sig 'med andras. 4) Båda är magrare än vad de' obetingat beböver vara. :5) Båda.har sista ordet och 6) I båda fallen finns ingen efterfrågan. på & äldre . upplagor. " gamla 'och vackra - folkni « Tas ” och " nödvändiga ” för att kunna sätta ina motverka vattennivåns långd myndigheter tidigare accepterats. M. =; skall utvidgas, ' dess omfattning] I tetsverk upprättas. En del av de NE lagunstaden placerade myndig-| "Venedig sl 'skall få imodern stadsplan - VENEDIG 4 « Staden: Venedigs myndigheter] beslös att inbjuda. främmande -'- länders stadsplanerare till en täv- ling om stadens nya plan och ut- vidgning."' Venedig, byggt på en ögrupp 7 lagunerna, 4' kilometer från "fastlandet, är överbefolkat' | vanor blindas' tjänster? Om inte, så har| | attrvia andra sat i till de AN änkan som” har prövat de blindas eller. begagnat ' sig av de ni ett osökt "tillfälle att göra det under De” Blindas Dag, som nu | stundar.. Öch har man i praktiken prövat ' 'de ” blinda . hantverkarnas: . alster, - deras. borstar, korgar och vävar t.ex. och k att det kurser i i statliga Skolor t i K i Kristinehamn, De blinda lär sig läsa " och skriva punktskrift och maskin, : > bokföring, samhällslära. Att lära sig'orientera |utan "syner är också något 'som -. hälso : och Par sig för kvinnor, men egendom- 1 nog finns. det skrifiliga' vitt- tränas; Musik, g istik och yra dervisning” fö. ock- så. I Kristinehamtr har. en' kurs i här ä är fråga" om kvalitetsvaror med or lång livslängd, så. blir man nyfiken ; att få veta lite mer om arbetet och? arbetaren. bakorn varan; > Harbete startats) i Växjö övas. vissa elevér i maskinsl ivning och niskor har, också de: blinda orga- ans förmåga iaon Ön synen upp- "fatta tillvaron;- som tränas och ut- | nyttjas. Det, finns så' många kun- skapskällor; som vi,seende' aldrig och 'buller eller känner efter var- ifrån" vinden. blåser. -Vi övertygar stället med snabb blick åt rät ' håll om 'hur :det förhåller sig. För oss tjänstgör de övriga sinnena | snarare som blickfång än som kun- ”skapsförmedlare, - Men ibland' träf- far” vi »på "situationer, som visar, hur de - blinda", uppfattar ' tingen. Frågar 4 vien mekaniker om ett mo- torfel i' verkstaden, så ger han be- "sked om felet, fastän han inte ser det: Motorn går varm, 'den' luktar eller ” osar, den ger mystiska JNjud " Det: är mitt uppe ien sådan tillvaro, som de blinda befinner sig, och de har. efter många års träning en helt arinan vana än vi att ana- iIysera:' vad” de hör, känner, luktar och smakar. "Även muskelsinnet ger dem viktiga upplysningar, t. ex. om" ' avstånd, vägens beskaffenhet och lutning. ; Svensk blindvård gjorde en' fin start under förra århundradet. Vid "Tomteboda : :1 Solna stad byggde staten en folkskola och' yrkesskola för blinda barn, och där genomgår ännu i: dag. den blinda och syn- svaga: ungdomen sin utbildning. I år är det 140 barn i åldern 7—19 år, som 'genomgår en åttaårig follk- skola och en treårig yrkeskurs. Ar- "betet bedrives helt efter samma linjer 'som: i ' vanliga skolor, men det- är. klart;, att man måste be- gagnå sig av vissa tekniska hjälp- medel: blindskriften, reliefkartor, modeller” etc. Något: ämne saknas av naturliga 'skäl på sch t för utnyttjar: Vi. analyserar inte ljud mi "sig i: föreni som; kan stöda” och hjälpa sina medlemmar i arbetet som under fritiden, -Riksorganisationen. heter. De blini. cdods .Förening?' och den omfattar or ning; och alla” tillsam- mans uträttar. ett:storartat arbete. ' till" sina medlemmars hjälp. Riks- föreningen '. ger " ut | de. Blindas Veckoblad, "som. varje "blind. får” gratis, och De blindas tidskrift, som lämnar upplysningar åt seende om blindarbetet, Den - driver också , verkstäder, en fabrik för tekniska . varor, ett stort "försäljningskontor '. för .; inköp :-av råvaror till blinda i hantverkare 'och försäljning av de blindas alster : och : ett: bibliotek i Stockholm, : varifrån böcker - lånas ut till blinda i i hela landet per. post, Tillsammans med en (frivillig hjälp- or; ”Krol Mar- garetas arbetsnämnd för de, blinda” genomför : också ' De + : Blindas För- ening årligen. De Blindas Dag. . ” > Låt oss granska några brister och luckor i' svensk .' blindvård, .'som måste 'täppas till, 'De penningme- del, som flyter :in' under. blindda- garna kan alltså finna en mångfald olika användningar, Vv MN ”Den talande boken” kommer ".. De blindas litteraturproblem är den första frågan, som anmäler sig till : behandling. Tryckerimöjlighe- terna måste ökas, . Vi måste också få en stab av skickliga avskrivare, som kan skriva av sådana böcker, som ''de' blinda behöver för”sina studier eller för att kunna begagna som uppslagsbok. I Sverige pågår i samarbete med blindföreningarna i de andra nordiska länderna försök med 'den ”talande” boken. Här har de helblinda, t.ex. teckning, men i andra ämnen ges en betydligt ut- vidgad kurs, t. ex. i musik och maskinskrivning. "Vid alt "utbildning av blinda läggs nu för tiden stor vikt vid förmågan, att orientera sig och att röra sig och orientera. sig någor” "lunda obehindrat på främmande mark. Gymnastik- och idrottstim- marna hår en” viktig uppgift att fylla, men -man utnyttjar också barneris naturliga” glädje vid lek och rörelse, delvis i rytmiska öv- ningar. Har man väl fått fart på arbetet i småklasserna, kan det i de högre drivas ganska långt med och bebyggelsen är i många hän- seenden .- föråldrad ' och ohygie= nisk. Självklart skall stadens his storiska egenart och dess - otaliga visning och goda resul. tat vid skolmästerskap i fri idrott. På Tomteboda 'står ett. härligt och relativt 'stort fritidsområde, inne- fattande både skogs- och ängsmark, varas, Då emellertid stadens bol folkning enligt beräkningarna yt- terligare kommer att ökas, är eh "tidsenlig och: rationell d. ) trädgård och idr lats till för- fogande, och denna terräng utnytt- jas flitigt inte bara för de nämnda övningarna utan också för en god nering, som tar i ” försörj yn. till be | g i naturk j a > behovet. -påkallad. Irafttag' | > i måste göras för att förbättra den '| allmänna: hygienen samt' att göra” plats för”. nya” kommunikationer. å 421. ; Bli dböck blir dyra » Det viktigaste steget i i utbildnin- gen tas, när eleven får lära sig att läsa och skriva blindskrift. Blind- skriften i dess nuvarande - form De stora ” "palatsen vid Canal Grande måste repare=- effektiva åtgärder är stopp ; för ' vattenskadorna på I byggnaderna. Det . måste hittas medel och: utvägar för att kun+ I samma .men fortlöpande höjning. Flera detaljplaner har av stadenq "Industrih vi och . kapacitet . kommer att för-! .dubblas, Ett nytt flygfält kommer 'att anläggas vid 'Tessera på fastr landet, På ' annat ställe på fast-| landet, . skall ' ett nytt elektrici=/ ;heterna, bland dem tullen, poli-| -sen, kasernerna," sjukhusen, skall förläggas utanför öarna på fast- landet. Därigenom blir det rym- "ligare 1 den inre staden, där nya | Kostadshus skall byggas och bätt- Are kommunikationer skapas, Inte med. hyveln;' 'väl... ; En: köpenhamnare kom härom lagen in värdshuset i Sönder«| bro på” Fanö — berättade Berling ske —"' och Ka 'gade efter närmaste — Den: närmaste finns i Nordby! lev . svaret. Det ; är. ju lite långt tg är det mycket. bråttom?,.: CJ a, egentligen . va . Öp kan ni gå till: snickarn.. I | Köp enhamnaren blev lite ängslig, nen det visade. sig. alla :fall at tens snickäre. brukade åta sig en skäggskrapning, emellanåt : —- och för” resten: lugnade sig gästen när han " fiok höra att förr i världen : [0 pm: tjngselorde. 802 sbarbed f på 1820-talet av frans- mannen Louis Braille och introdu- cerades .'i Sverige på 1860- och 1870-talen. Grundtypen består av sex punkter, som kombinerade på olika ' sätt bildar; alla alfabetets -bokstäver.' ' Med ' punkterna ', kan man också skriva siffror. genom att man sätter 'ett 'siffertecken framför a, b, c, som då betyder 1, 2, 3 etc, Även noter går det ätt skriva med blindskrift.. Typerna.” skrives på tjockt papper antingen i en skriv- maskin med. sju tangenter, en för varje punkt plus, en för mellanslag, eller med. stift, ett slags syl, på en reglett, d.'v. 8. en ram med ett fönster för varje bokstav. Boksidor|- trycks med hjälp av plåtar, som präglas -i kraftiga ' maskiner. 'Helt nyligen har "man också lyckats framställa . punkter bestående av plastdroppar, - som fastnar på ett tunnare papper. På ett par håll i Sverige finns små tryckerier, som framställer böcker för blinda, De blir relativt dyra att framställa, och upplagorna är” små, : Redan ; efter ungefär ett års läsning kan elever- na låna' enkla ”roliga” böcker på punktskrift. Efter fyra år släpps eleverna lösa i det stora bibliote- Jet, isom innehåller ungefär, 1,900 -volymer. med både fackböcker och roliga böcker, ' oh + En-'belt. annan ' grupp” av blinda än skolbarnen är "de vuxna män- niskor, som råka' ut för synskador. För dem” anordnas. omskolnipgs- man t tänkt sig i 1 på band av böcker, men den stora frågan är att åstadkomma « en billig och Jä som den blinde själv kan köpa och sköta. Hela litteraturproblemet” kos- tar stora pengar,' En avskriven bok: går på över. hundra: kronor,:'-en trettio, och experimenten med den talande boken måste föras -vidare utan man måste ha möjligheter att subventionera både de och ”talande” böckerna. ' Det är att begära för mycket; "att föräldrarna till..ett' blint barn- på fostringsfrågorna ';: smidigt .-.--och har en försöksverksamhet - satts - i gång med en konsulent som reser omkring till föräldrahemmen, och hjälpa "föräldrarna 7 tillrätta. Men. på detta fält erbjuder andra länder: ett långt fylligare program. -: l skolor : för ”.synsvaga, ” så ” skulle blindsaksarbetet 'mera direkt kun- + na inriktas enbart på de helblinda, ende frivilliga krafter stått vid de blindas. sida i arbetet på att skapa allt: drägligare förhållanden, -Men. det finns fortfarande 'stora behov att fylla, både när det gäller arbete och fritid, Mest. till nytta kommer bistånd då det ges i form av hjälp till självhjälp, så att den blinde själv kan'försörja sig och' deltaga sida vid sida med alla andra i i sam- hällslivet.. Tale aa : Må nga: "verksamhetsfält ” : 'öppna Na ' Men -vad det sist och ändå först. ståelse för att blinda människor är människor med samma variationer. i anlag och intressen som seende. geläget, att. man får in så många blinda som möjligt på "den" öppna arbetsmarknaden, där de kan vinna en fullt normal : försörjning och med seende arbetskamrater, Det':ä numera allmänt; erkänt att man. génom att bereda arbete åt de del-' miska fördelar! åt samhället i form av: ökad produktion och "insparäde understöd; dels hjälper dessa män- niskor att anpassa sig till sitt han- dikap: "Yrken -som borstbinderi och vävning hävdar sig .'ekohomiskt ännu väl. tack. vare det, i: | dh gelen = tryckt på "åtminstone tjugofem—: utan hänsyn till kostnaderna. Allt |. detta kan inte 'den blinde betala; | egen hand skall kunna lösa. ”upp- skickligt under åren:innan barnet börjar i 'skolan, "På detta område i. i samtal och instruktioner försöker De .synsvaga 'barnens problem i ligger lite vid sidan av'de blindas, . men -om det: funnes klasser eller : Under år som gått har många 'se-' och främst gäller, är att skapa för. Särskilt måste ' det anses” vara an= | samtidigt leva sitt liv sida vid sida» vis, arbetsföra dels vinner : ekono=" 2. om att det funnits inte bara kvinnliga sjörövare utan även (kvinnliga . pPiratkaptener,. . > .I berättelser från 1600- och 1700- a kan vi läsa om pirater av "både ' manligt och kvinnligt kön. Till en av det senare slaget hörde engelskan Mary Read, som gav sig ut på sjön när hon var. bara 13'år. Men så hade hon också uppfostrats mera som pojke än som flicka, och 'på sjön "iklädde hon sig : genast I qranliga. kläder samt gällde sedan ; flera >år' för. att. vara karl, Så i Småningora förde henne. resorna till Karibiska ' havet : vid Västindiska öarna, "och. här blev. bon '.besätt- ; Mingsman på kapten Rackmans pi- ratskepp.. Kaptenen hade. sin äl- 'skarinna Anne ombord, men fastän iMary: i sina karlkläder blev. god : jvän med Anne, anade denna aldrig att,''Mary ; var : förklädd ' till. karl. Mary hade:en gång räddat en ung mans liv, då han utmanats till tve- ; kamp + hon fäktade med och stack ji ned utmanaren med egen hand! — a men blev på kuppen pin kär i den I hon "räddat. Hon måste nu "avslöja sitt kön och' blev sedermera verk- | ligen gift med den: hon. älskade. |]! Strax "efter - bröllopet ; råkade kapten”Rackmnians skepp ut för ma- lören att möta en starkt bemannad "engelsk ; " örlogsman. Piratskeppet , De flesta håller nog för säkert, att- sjörövaryrket inte precis läm- stänga sig inné i ett kloster. Någon kt, ty minst av allt ville Hon I låta tid stannade hon visserligen kvar i avskildheten, men en dag tog även, tyrslystnaden överhand "och så Hydde hon ur klostret. I ett efter. lämhat brev till fadern skrev hon: ”Jag kan inte stå ut längre med det fångliv, - till: vilket du dömt mig. en pojke? Varför lät du mig del- taga i. manliga idrotter. och företag, bara : för ätt strax efteråt tvinga mig till ett liv i nurnnecell? Farväl Förlåt mig om du kan?” > - : Fadern "skickade genast ut folk för att hämta Catalina” tillbaka, men han fann henne aldrig. Cata- lina slog sig snart i slang med ett sällskap ; stråtrövare, vilka - lärde henne : att bruka: värja 'och : dolk lika: skickligt som de själva. : ' En tid seglade hon nu' omkring på haven som pirat — - ända tills hennes fartyg förliste vid peruan- i otaliga: äventyr, satt många gån- ger i fängelse, alltid i manskläder; Ingen. kände hennes rätta kön. En gång blev hon tvingad 'att gifta sig med en ung flicka, som man: på+ stod ha blivit kränkt av Catalina. Inte ens bruden fick någonsin veta Catalinas. > kör., Inte heller: kände "| Catalinas broder; som ofta träffade henne 'i Peru, hennes kön och de- ras släktskap.: Ofta, råkade hon" ut |; för. bovar! som ville mörda" henne, men "hennes skicklighet i fäktning togs ; av och ' alla överl de '-besättni bland dem Mary, blev fångar, Hon ställ. des inför rätta på Jamaica för sjö- röveri' och ' dömdes till. döden ' den l28 nov. 1720. Hon 'dog: dock i en febersjukdom och lurade sålunda < Av'; värre 'skrot och korn var spanjorskan ' Catalina | de Eranso, född i San Sebastian omkring 1590. När Catalina var 15 år insattes hon i kloster 'av sin fader och det.var meningen att hon skulle bli nunna, Catalina hade emellertid en annan äddad henne” och de kom alltid på skam, 237: En. dag fick "hon en utmaning från en man; som påstod att Cata- lina: varit orsak till en'-väns "död. Catalina antog. den anonyme man- nens utmaning," slogs . med honom och stack ned Honom. Först då, när masken föll av den anonyme man- nen, upptäckte 'hon att hon dödat sin "broder." Efter 'denna . händelse blev Catalina ännu vildare än förut, hon blev också kapten för ett gäng vilda sällar och började härja våld- samt. på haven, Inte. alla gånger : side hennes " Det brittiska hangarfartyget ”Albion”, som har .en diagonalgåend; ' start= och landningsbana på sitt däck, ". tuften. Principen med landningsbana diagonalt över däcket! är en .: - engelsk idé, som lär innebära flera stora fördelar, bland annat. kan” - däcket mycket effektivare utnyttjas.” är här. fotograferad : från Varför uppfostrade du mig såsom |. ska kusten.' I Peru råkade" hon 'in | företag bra. Två gånger råkade hon bli fast och båda gångerna dömdes hon till hängning — men räddades I sista stund, Vid ett tillfälle hade man redan lagt snaran om hennes hals och: det glödande bly, som skulle hällas över. henne, var re- dan flytande och rdigt. Då kom ärelter begav hon sig till hemlandet Spanien och där dog hon av én I mystisk 'sjukdom år: 1845. Samtida ” berättelser förtäljer att hon såg.ut precis som en. man men inte alls. som en kvinna. Kuriösare är > historlen. om den amerikanska > dansösen: May Scott, som : gifte sig: med en kines och slutligen, blev sjörövare, Detta hän- de så Pass. nyligen som, på 1930- talet, " -.7 May hade för "något felsteg blivit bortkörd: från teatern samt tvangs att för: uppehällets: skull: gifta sig dock"' dåligt ' och May övertalade mannen, att köpa en flodbåt.” Då affärerna : fortfarande gick dåligt |. blev" May och: hennes: man. Hu- Yen-Fu flodpirater, - vilket ' är . ett vanligt yrke där borta i öster. May med en kines. De nygifta reste sen |: till Shanghai. Deras" affärer ' gick |” SAGT och: SKRIVET De flesta författare vill vara” ute i tid. Och då hinner de bli re= | censerade också, Förra året var det så trångt på litteratursidorta, att man i sista stund recenserarla ” s, ko kåsörer i klump under rå briken ”Våra vanligaste kåsörer?", ' Man kom att tänka på volymerna ”Våra vanligaste däggdjur”, ”Vå= .Tå, vanligaste svampar" eto, Man” får vara glad så. länge inte dikt=. ”Våra vanligaste genier, = «> oc ” Kar de Mummt seras, men "den uttrycker: Åcke” dess mindre en naturlig och. out= rotlig böjelse hos människan — Den är fullt så-väl.som något an= "nat en natorens eger! skapelse och bör som sådan respekteras, ! : John Landquist a Alisa tv:s startar, 1956 "2. timmar: pr: dag! STOCKHOLM (TT). + . i Sverige kommt i och hennes man b "båten med några vilda sällar. och började hanteringen. ect " Överallt där det fanns, vällastade handelsskepp eller annat" att roffa åt. sig, 'där--var Mays skepp med, Hon: :. och. hennes fartyg -blév en verklig plåga i de kinesiska far- - under 1956, men det blir bara .. två timmars sändning per dag. Te levisionsutredningen har krävt den!. dubbla sändningstiden, men Radio: tjänsts experter 'kan endast garen-j tera korta programtider under ut." En av de främsta, ' vattnen, : och krigsfartyg” av alla slags nationaliteter skickades ut att |; jaga . henne, Hu-Yen-Fu stupade |: till sist' i en' drabbning, men May. fortsatte ”affärerna”..på eget be- våg. Slutligen blev' det dock henne för. hett om-"öroner: —, då lade hon fartyget i ett väl dolt smyghål och avvaktade att ovädret skulle (draga bort. RA - Efter en tid” Vågade hon sig åter ut och nu' skulle: hon då'hämnas på dem som dödat; hennes kines- man, Vildare än någonsin började hon härja i Kinesiska sjön, fartyg efter fartyg, togs' och sänktes sedan besättningarna "dödats, och rikedo- marna hopades på hennes båt. Ki- nesregeringen skickade' ut den ena straffexpeditionen efter den andra med order att gripa May död eller frågorna har värit' om ”Radiotjän: . Iskall ta hand om televisionen, eller ' 'om det 'skall skapas en särskild TV- tjänst, "Televisionsutredningen har enats om att lägga Tv under Radio=j tjänst. ot Svanhilds 1 män. finns: ombord? Motorseglaren. Svanhild av sc! holm, : som : för. något mer än en, vecka sedan. gick: under 4 Alands= hav med, fem mans ' besättning, har ny bogserats 'in till Nystad i Fin= land; ' Fartyget ' skall: "vändas på måndagen och man räknar med att ' hitta ..den saknade besättningen.:” Dessutom tror, man att man, skall... kunna : klarlägga, orsaken ” till att: levande, ; men. hon ; und . alltid. Man. trodde; att hon; Ivar 4 förbund med Den: Onde: . och: hon. tycktes hön:.emellertid "spårlöst. Förmodli- gen hade havet självt under” riågon storm ”, hämnats. på h dränkt, henne. > i Det var år 1934 hon om henne" antaga fantastiska pro- Kraftigt spr åk «En gammal" fanjunkare, vid el! infanteriregémente: .hade - upprepar de: gånger. fått. varningar för" sitt alltför . ' svavelosande, " språk, Till slut tog det hela formen av ett ul- imatum: antingen. bot: och bättring — eller avsked. : Vid nästa tillfälle då fadjänkaren ansåg "sig ha tillfälle utlösa sin vre= dés skålar över de värnpliktiga, såg vara”helt osårbar? Till sist försvarin I därefter, började legendbildningen s det anten var.så generad, så generad, ” Fast jag. trodd : förolyck .' När: farty= get Tåträlfades låg det med kölen löjtnanten red med). J skåde i parken. Det vari vår i luften, Men den stackars löjt-| 'Den . bistra . verkligheten ' var. att! ” är br dyket tydligt, sande: röd. .Han visste. inte riktigt) tuation, "Till slut stötte.han fram) ur. ett 'kvalt” bröst; at ÅA, förlåt! > Aon För all del, gade den" skönal. det var hästen! "-Insubordination', ön Banvakten nr "16 i närketen El Mänhldorf. vid Inn i södra Tysklan "överordnade ' myndighet : med. följande innehåll: Under en tjäns teresa: befann sig järnvägens di striktschef på sista plattformen till persontåg nr. P 1105 sistlidne tisdag: Medan eder post nr 16 passerades, har ni underlåtit att hälsa på eder överordnad, fastän klar sikt rådde. Enär ;ni vid detta - tillfälle vari tjänsteutövande ämbetsman, har derlåtit h h n honom därför utkä en het inre strid med sig själv! Han' pum- pade Tuft,' blev? alltmer bleklila/ i gel och. därigenom gjort edér sky! dig ' till: ett insubordinationsbro! | Denna skrivelse är därför att be ansiktet och "röt till slut desperat: Åz vet va-jag menar!" .v — Gud välsigne.c er pojkar = — HS frakta såsom en JStgariig varning. dere des Mek Vänta lite, Nalle, ni får. inte II Nu är "det "kunder I "butiken Laholms 7 Ti dning är oersättlig söm säja adjö än. Det är en på grästor- . van däruppe och han är. här om : två minuter! slitet ” a "+ tur. Han får alltid en dubbelma- ” gen Det är lille Jeppe, han kom-" - mer varenda söndag och tar sej en ' " genast. N Jamen, "7 världen snömannen] — > Adjö, kära "vänner, och tack" besöket! : , MSN Adjö. Mats, och tusen tack för . fjädrarna. vi far upp” på toppen « : hälsa ” då för allt 1 å oh n ann nonsorgan i ty eljest hade den inte blivit till, : itnantens häst hade” tuggat i sig : .» Den:-unge löjtnånten blev blos-|” primära Te; ' 0 TE DA Rn a ua : OUNNNsEENNNNNR samlingar bedöms under: rubriken .. -- Religionen: må teoretiskt" kritis - "; man 'bemästrar en' dylik slet. höll i dagarna 'en, skrivelse från NEFCFTETET
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.