"må > ä FT Y. | : N "+ . orsdagen än 2 2? oktober 2088 nm YrvtYreer YY MVAMSS MMARSARA RAA i a SÅ sv 4 pe , N N ) YTYreFem yn vrevttv FrrYytver . YTYYTFfFEtTTSTSETTTYTYEEFTY PET ETT Pino moRna YYrtryvfrYtTYrT "”"TrYYYTrY > TYYTYYYYYT YE IYYYYY TY IT YY TY TTT TY PET ET YT TEPE [| res . Dagens namn a om BIRGITTA ; ob Zolen | går. upp: kl. 6.32 och "ned kl, 7. 27. Ingen är väl ändå så go som själv han tror i sitt vermod Ingen är väl så ond ända, : + som själv han tror, när kvalen slå i). Ty skall.du ej mycket berömma "ej mycket häckla och döma. AG: FRÖDING). söndagsefterniddag - kom på ' västkusten; låg några stora, till synes klumpi- & simfåglar: ej drar. Eftersom et var långt fram c emot. hösten, hade” ejderhanati. vinte -längre sin | + svart-vita praktdräkt kvar, utan både hanar och honör hade 'unge- Y fär likadana : gråbruna ' fjäderdräk- ter. Huvudets- karakteristiska pro- fil; där den kraftiga näbben bildar "rak linje . mot hjässan, syntes på långt håll. Vi gick emellertid fram' till kajen för att betrakta ejdrarna' på. närmare -håll, men ..då hände något oväntat, På ett ögonblick var ejdrarna "försvunna, och det syn- tes knappast en/ ”krusning på vatt- . net, där de nyss legat, Först flera i minuter efteråt fick jag på nytt se de stora fåglarna, som då simma- "de vid den andra kanten. av bas- sängen, Ejdern är en utomordentlig dykare, som kan dyka ända titl 20 meter djupt och stanna under vatt- net flera miriuter. De är utprägla- de kustfåglar och” förekommer gan= "ska allmänt längs våra kuster. Vid: boet är det mycke? djärva, men el jest är'de mera, vaksamma. Inte 'så underligt förresten, ” för. ejdern 'är — särskilt på ostkusten — en liv- fer jagad sjöfågel, > Rikello.. Ang. "rökning > Sn Ja Vi känner en ung man som blev "kär i en cigarrettflicka och bör- 7 jade röka, trots att har lovat sin åldriga : moder '' att aldrig nalkas denna last, berättar Rep Top i DN. Var gång den sköna flickan pas- serade hans bord inhandlade han cigarr, cigarretter eller cigarrcigar- retter bara för att. få tillfälle att växla några ord med henne, Inom kort 'var han kedjerökare' och stod på gränsen till nikotinför- giftning, Men aldrig har en kaval- - jer med större frimodighet riskerat livet för den 'sköna! Han valde de största och dyraste ” cigarrerna 'och kände sig rikt be- förad när hon log mot honom, hans fickor . putade av, cigarrettpaket, och om snus hade ingått i sorti- mentet på brickan, hade han för- odligen kastat sig över det också. En tid av kort lycka följde. Hen- y nm Ieenden tycktes honom allt var- : Men en kväll fick han vcta att i hon var gift. Hela den unge: man- A och från föll i grus och: spillror, ar rån den dagen beslöt han att a röka Men det kunde han Pm am an MN KARON VESKRETSAR | Bestsellerförfattarinnan ey "Mitford — "hon. ; Nan- som; "skriver — har' i likhet med & kulturpersonlighoter" - Moskva, . Där : träffade h kvinnlig förlagstjänsterm; det statliga" bokförlaget. Knig Den ryska damen fråägage. NaN cy Mitford om hon skrivit: nå or won en bh: pbestseller, - —> Jo, det hade, ' nog. - hette ei. ' å 'ned till hamnen 1 ett litet fiskeläge ”Fiskebåtarna. låg där stilla, och inte en människa syn- tes till. Men ute i hamnbassängen. man. från För "några kvällar sen var jag långt tillbaka i det förgångna. Jag hade. en träff med mina barn. Alla|; var naturligtvis inte där. På min tid var det inte barnbegränsning var- ker i hem eller skola, När jag för många år sen kom till min första skola i Abbeshult var trängseln stor där, Bänkarna stod så tätt att bar- nen inte kunde stiga ur bänken när de svarad2, Det var tillfällig hög- n eten vid den manpackade "i - en 'sal' och raden Jängst. till höger i salen full av sto- a långa pojkar 1 sjätte klassen, li- tora som jag själv. Jag var den ste gröna av alla små lärarin- r, Första dagen gick bra när präst och föräldrar var med. Men dagen efter var jag - ensam, Det är inte "överdrift om jag, använder bibelns gamla ord att benen skakade i min kropp när jag skulle gå in ensam till alla. de 'många 'som tittade och granskade och värderade, som var ji den ålder då livet leker och sin- met är fullt av alla slags hyss, ' Det. talas ibland om hur lärare sätter skräck i barnen, Jag kan inte föreställa mig att den skräcken å något vis kan mäta sig med den skräck 'som lärare känner när han möter en stor” klass som han inte 'känner, Det går ju att se morsk ut 'men barn låter inte gärna lura sig av en attityd. De straffar bedraga- ren: på sitt eget effektiva sätt, Jag kände. att jag måste vara ärlig om 'det skulle gå. Och jag sa, vad de redan visste, ätt de vår så många "och starka och jag var så liten att de kunde göra vad de ville i sko- lan. Och så kastade jag över ansva- ret på dem och sa att om 'skolan kom att bli bra skulle det bli deras " heder och inte min. -iJag tror inte någon av de' där all- ra första var med. vid träffen, De hade gett sig ut i världen åt alla håll, men det-var en hel del ändå. Det var länge sen vi träffades. Jag kände bara igen ett par av dem sä- kert och jag tror inte de skulle ha känt igen rig Feller. Men vi bekan- tade: oss på nytt. Jag fick se deras fruar och barn och vi pratade gam- Ja' minnen; De kom ihåg saker jag glömt för länge sen och jag mindes iinnat:som: de glömt: = 4. Folk skrattar. alltid åt lärarinnor . när de talar om. 'sina- barn men om + förhållandet är bra i em skola -blir det en inre” "gemenskap, ett. utbyte "av värden på båda' hållen som har "mycket att ge. Går 'det illa för bar- nen sörjer man och går det bra blir man "stolt och glad, alldeles som för- "äldrarna. Det var en upplevelse att "mötas efter. så många år och träffa :stort och vuxet folk som var nästan lika gammalt som jag och ändå se 'hur. lite människan trots allt för- - ändras genom åren, Innerst : inne hyar de alldeles de samma" som när vi träffades i skolan för länge sen. ag glömmer aldrig hur ällvarligt "de" tog. det där att skolans heder 'och ära vår deras egen sak, Det var " en stor skara med lika många sin- "nen som huvuden: Jag ' glömmer : aldrig hur taktfullt de underlät att - låta, mig känna hur starka och hur - många de var och hur de tog vård :om mig på allt sätt, Vi hade roligt tillsammans, Vi hade det trångt. Vi ”"måste springa på bänkarna när vi "hade gymnastik för på golvet fanns > det: inte plats och när alla packat hop sig kring katedern och vi skul- he sjunga fanr.s. det inte. mycket s'plats för taktpinnen, Men. skolgår- "den var stor och bra "och kunde an- Jvändas till mycket, Vi hade fester « i skolan och visade vad vi kunde för j "ch tvenigket, Hur några att förstå men säm- "ja ge var världskrig och inta el>ltrisit ljus. Vi salade ljus- É På återsceridé Av Märta Leijon och låtsas "mer möd än som finns |- 3 | I stumpar till belysningen och tände hälften åt gången för att .de skulle vara tills festen tog slut. Nu är det lite bekvämare, lite högre i taket, lite bättre kamin, lite större avklädningsrum, skolbarns- bespisning och annat som hör till för. barn och barnbarn till mina arn. Än'i dag är skolan en sam- lingslokal för bygden ett andligt ut- bytescentrum för socknens mest av- lägsna byar. Det är säkert bekvä- mare med en "'A-skola i centrum, Där finns allting. Det är arbetssamt när man skall hitta på allting själv, när man skall göra det . omöjliga möjligt. Men det skapar en gemen- £ p mellan lärare och klass, som ald.'g' dör. och som sällan uppnås i den stora mekaniserade skolfabri- ken. Det hela blir så mänskligt, så förtroligt, så spännande, Det blir något av saga och äventyr som be- fruktar själen och ger! rum för det personliga även inom ramen för ett noga inrutat schema, H Att vandra tillbaka 'genom' åren från en modern rationell verklighet och in i ett sådant förgånget är en ' fareere $orve Franska -bilindust) ökar produktionen : Den årliga bilsalongen, den fran- ska bilindustrins stora evenemarg, kommer att inom kort öppnas i Pa- ris. Med anledning av denna hän-' delse" meddelas produktionssiffror- na. Den .uppåtgående tendensen för den franska biltillverkningen är all= mänt gällande, Under detta års sju första månader nar de franska bil- fabrikerna tillverkat 456,632 bilar. Simca-fabrikens produktion ' ökade i förhållande till fjolårets motsva= rande månader med 54 procent. Ök- ningen är 27 procent hos Renault- fabrikerna, 13 procent hos Citroen, och 9 procent hos Peugeot, Bilex- Porten utvecklades likaså tillfreds= ställande. Störst är exportöh till Frankrikes afrikanska besitt- ningar, men exporten har också ökat till de andra. europeiska ' län- derna. Uppgifterna får särskild bes tydelse "om 'de: konfronteras med faktum" att den totala världspro-- duktionen. till fjolåret minskat med omkring 10 procent, = >" i i upplevelse, som kanske. ser; ; enkel ut för de oinvigde men för mig själv var det den > roligaste kväll jag haft på länge, i; mans ”Flicka utan namn” "Al Kjellin en roll som avviker betydligt från hans vanliga 'sche- ma: en hård, brutal.och hänsyn: lös ligisttyp. ”Men man: kansl inte skall påstå "att det är :styc- -kets' nattsvarta bov”, ;kommente- rar Al Kjellin själv.: ”Det har för mig som skådespelare gällt att "ta fram en mänsklig bakgrund 'hos en ganska osympatisk .indi- "vid, "annars 'skulle ju rollen en= .bart framstå som något menings- löst och otäckt.” När allt kommer "i en film samma chans?” Alf Kjellin: hans renhårighet och öppna ärlighet förnekar sig ald- rig, han har en klar och -lugn blick inte bara på sitt arbete utan också på människor, och förhål- landen utanför filmateljéer ' och teatrar. :Det är rätt många år se- » dan den H-årige AU Kjellin gjor- de sin + filmdebut i- Gustaf Ed- grens "' John | Ericson-film :.1937. Han har ett fyrtiotal roller bakom sig och några:av, dessa: har till- "kommit i, Hollywood. Men Am rika blev'en bitter, besvikelse" f honom; det sticker han inte"u på ett sjuårskontrakt, vär: hem= -ma' ett par gånger "under? men återvände definitivt sommaren till sverisk film; 7. — Det var hårda och förbitt rade år jag tillbringade i Holly- wood, Jag hade 'ett fint kontrakt men fick inget att göra, utom; ett par småuppgifter de senaste. ären; jag tror jag har lärt mig en hel del inte minst som människa: ge-. .nom att vara absolut hänvisad till . sig själv i en känslokall stad utan "hjärta . och värme . kanske . man mognar till lite, samlar sina till- gångar. och rätar på ryggen. Och - jag lärde mig definitivt spela tea- . ter, paradoxalt nog på detta film- kontrakt... Jag har” under : årens lopp haft åtskilliga roller på be "römda Pasadena. Playhouse utar för. Hollywood: det var :sånt som gav en självkänsla tillbaka.” — Annars är jag inte fullt så kritisk mot Hollywood som många andra. Det var inte Hollywoods fel att det gick så illa för mig, -» det vore dumt att påstå något så- « dant, "Mina svårigheter - berodde på olyckliga omständigheter: jag "kom. dit mitt under: det' värsta televisionskriget, "man : skar. ner produktionen och, fortfarande be- står helva Hollywood av arbets- Hem från H ollyw6od..: i i i den första autentiska" "svenska. kriminalfilmen — Torgny Wick- ;: 7 gör... omkring . består nog alla männi-: - skor av en blandning på ont och” gott, så varför inte ge figurerna . Det där är rätt betecknande för | SS der stol med." Han kom dit' 1947 | Men det är ingenting jag ångrar, S och lärt 'och kunnat Jämföra 3 med" förhållandena : här 'hemmå:. Och; "de jämförelserna utfaller till ' vår - fördel. .- Hellywood är en fåbrik, full av specialister som åstadko! mer finslipade småbitar.. Men” det ” dessa” bitar Hl ett helt. Min ha 2 liksom: ingeii: "plats för” författare örer satt blomma ut fö för 'vuxna människor, behandlah= i de "vuxna människors problem. är som vi vet ganska. lov annorlunda. Här. finns, fortfas rande friheten, initiativen och de nya linjerna: Trots" svensk films. "ekonomiska läge finns heter för "hya författa>; har själv fått. chansen att. i lemiljö ”— ”Flickar.' i regnet”. Sånt känns stimulerande 'för' oss som är unga och: vill ha fram nå-' got som åtminstone verkar nytt.” « Så är Alf Kjellin tillbaka till ensk film ' både :som regissör och 'skådespelare; ja också" som "författare "eftersom han” har en hand med. i. manuskriptet : bill ”Flickan i regnet”, Det var kan-: ske lite trögt i början —,”de an- dra tyckte väl att jag liksom inte” . tillhörde gänget här hemma .läng-' re”, säger han själv. Men nu bar han visat sin förmåga till förnyel- .se också på andra 'områden : än skådespelarens, . Och - vi behöver: hans 'ärlighet; hans 'renhårigt uppriktiga syn nå tingen och. hans > lugna mäånlighet, I Mat . 0- kring sjarbänksjulléet " Östra ” Karups Sparbanks gjuttiofemårsjubileum. blev '.en glad och gemytlig tillställning. Den mera. officiellä delen un- danstökades; i; den nya folk- skolan där man trivdes gott i goa värmen, .: På Gästis blev det sedan'mera "otvunget un- "der middagen. 'och man kön- staterade. med nöje, att talen vöro korta och oncisa.. Poe Festenå : -allt i i allo kamrer Karl; Lärsson - fade. tillsam: mans 'med, fru: Hildur Petters- son komponerat :en” synnerli- --: Hur, många exemplar . hade den gått ut 1? ne Ja, med en. kvarts mil- gon mycket. . Vår : scnaste bestseller, ”På Jakt efter menn, jon eller så, - et Det var "då nte oå vårat sade; ryskan, har gått ut 4 30 mil-]' Hon oner - exemplar...” Det. heter .Ce- ent, gen "trevlig matsedel. "Den såg ut så här (med uteslutande av några - detaljer)": . Champinjönsoppa. åå a Karope" Entré å la ”Soutmanslet | 'Sorh -den uppmärksamme lä- saren ser; så finns i'tre av rätterna namn på de tre i stor- kommunen: ingående .socknar- na i dess. gamla , och ålderdom: liga: namnform, ,I soppan : "hit: tar” vi Karup," i fiskgratinen Skummeslöv och . i "efterrätten Hasslöv varjämte", ”spargrisen? finns. söm sig; bör i' fläskcarén. Piggt. påhittat. - » Vid” festen sj lig ' bordsvisa, -. författad Karl, Larssons fru som: senare på kvällen. blev: vederbörligen hyllad: E detta trevliga bir dra ”ommunatordföranden, sta ”. Göransson; och : rådman Stenmark- -hade- smycke i gottis.: i ord att .säga . om lärarekåren och "särskilt den. senare fram- höll, att det nu blir lärarna, som får uppfostra våra barn| sedan | föräldraauktoriteten allt mera . satts på undantag, Och : bägge två: hoppades. att. man skulle kunna lära ungarna att spara i stället för att pengar-i na: omedelbart skulle åka -:till Men ' samtidigt hoppa- deg =; också "hr Göransson: att föräldrar. --och' lärare” skulle kuana, hindra ”penningvärdes- försämring : som rutidens : Spar rare utsatts för. Vv "Tnbjudningarna . till” hade ' försetts med. ett frimär- ke; från 1945 då det utgavs :en findre serie - ”sparbanksfri- . märken” ' med anledning av: att sparbankerna då firade sitt v | 125-årsjubileum. . Dessa” hade bankens... ledning «sparat till detta tillfälle — det finns kan-. ske några kvar till -hundraårs- jubileet också? Så väntar vi på; nästa jubileum. — .det blir väl när" Laholms sparbank in- ackra. om" "några år- fyller” Hundra? i av ' bilar i förhållande ' | ska syns till. Inget arbete kan ut- I gett åkerfält. Här har inte tagits nå- göra en egen film i -sommar, . en äktensk k Re genom regnet Cm — Skall detta regnande då aldrig! sluta? Det är chauffören på bussen mel- lan Leksand och Mora som låter undslippa sig denna suck rär han regndrypande sätter sig vid ratten och lossar handbromsen, Och jag instämmer i sucken, I går satt jag på tåget och stirrade ut i vätan, i | natt har jag legat på ett hotell i Leksand och lyssnat till det skva- «lande regnet och stormens ylande, och i dag står himlens slussar allt- jämt lika vidöppna. Yögen är ömsom som en leråker, ömsom som en sjö. Vattnet sprutar kring bussen som kring. stäven på en ångare, 'sköljer ibland upp över vindrutan. Landsvägsdikena är som älvar med forsar och vattenfall. Chauffören ser bekymrad ut. -— Håller det på så här litet till så spolas 'väl.vägbanan bort: helt och hållet, säger han. . VN I Hjortnäs och Tällberg. får. jag bekräftelse på" vad leksandsbonden sade i går om den obärgade grödan |! All säden står ute. På potatisfälten har. arbetet | fått avbrytas.- Fårorna står fulla av vatten; Ingen männi- föras i det fria. Regnet lamslår "allt. Bredvid' mig i bussen sitter en pratsam mas, Vi talar naturligtvis om vädret, om regnet. Men han "orienterar mig också i bygdens: för hållanden.: : "ön Det är "fina jordbruk här i Hjortnäs, säger ' han, - Prima jord. Men det börjar bli gott om ödegår- dar. här. som i Tällberg. ' Det finns snart, bara sommargäster. här ock- så. Det är ju bra på ett” vi hålles ” åtminstone husen Annars finge väl de också förfalla liksom jordbruket. ==" I När jag undrår;: varför frdarna ligger öde svarar han att ägarna bor 1 Stockholm och endast vistas här der semestrarna, Under resten av jsommaren. hyr de ut till sommar- . gäster..Det lönar sig bättre än att [bruka jorden, påstås det. .— Se där, säger han och pekar på igon skörd på flera år. I sommar har iinte "ens gräset. skördats, - Sådana låkrar finns det. gott. om här, och 'ännu fler finns. det i . Tällberg, Där finn$ 'det snart fler hötell och pen- ionat än bondgårdar som är i bruk. iDet är rent på tok.” "Gubbén sitter och ilsknar till OM g har Inte svärt att förstå honom. 'ärismen i all ära, den tillför: na- men den bidrar också till att för- störa stora värden. Bygden förlo- rar sin ursprungliga karaktär av levande. landsbygd, blir ett frälufts- museum, ett Skansen i jätteformat. I turismens spår blommar den fal. ska sdalaromantiken. Den utnyttjas i 'merkantilt syfte av hotell- och Pensionatinnehavare och tillverkare av falsk dalastöjd. - Bussen arbetar sig uppför Täll- bergs backe, Regnet har blivit snö- blardat. Hotell- och 1- Flätorna åter? Flätorna har inte kommit ur' modet bland Danmarks fickor, tvärtom ser det ut som om 3 håller på att göra come back, Därpå tyder i varje fall en täv- ling mä danska veckotid- ningen et utlyst bland sina läsare, Det inkom flera hundra Far från flickor som hade flä- or på mellan 30 och & cm. längd. Ett tvillingpar, Tove och Lili från Lolland, segrade, Förs | utom att vara lika gamla hade de lika” långa flätor på inte mindre än 82 cm, tarnå är talrika, den ena grannare äni den andra. En trasig folkpartis- tisk alaffisch flaggar sorgesamt i blåsten. Borde inte partierna åstad- komma någon slags storstädning i natåren och i "samhällena efter en valrörelse? . = Men det finns också en del vac- kort att se. .De gamla stiliga, knut- timrade byggnaderna till, exempel. Det byggs till och med nya hus på detta sätt, Det finns väl ingenstans i landet r de knuttimrade 'husen är så talrika & som är i Siljans- bygden; PN Bussen brummar ” vidare mot Rättvik och Mora, > Nu är det full Isnöyrå "> 2 Det blir vä så att bönderna får "köra in 'säden på slädföre i år och . gräva 'fram ' potatisen under snön, säger chauffören,. och masen vid min sida nickar instämmande, När vi kommer till Mora är mar- |ken vit; Gustav Vasa" står på sin sockel ”och -talar till Dalarnas all- möge, som”. regn=' och” .| Guståv' Vasas skuldrör Håller "det på så här-blir snötäcket snart lika tjockt som den gången då den bli- vande : landsfadern . snörde på sig skidorna . och i ilska kavade iväg uppåt Älvdalen för att fly till Nor- ge från de trilska" dalmasarna, Jag skall ungefär samma "väg, fastän med; buss, och undrar hur det skall Främför Mora kyrka stär « en sta- ty” åv len annan man med kunglig framför allt i inre; Anders trax intill ligger hans hem och 1 Zornmusået. Ingen: "annan svensk. konstnär har ett -så ståtligt över sin livsgärning. som Zorn; Här. vårdar nu professor Gär- 8 Boaetius" ömt den 'store konst- ” skördade.” EA oa resning; både i yttre 'och inre av-|: energiskt den falska dalaromanti- ken, vilket är belt i Anders .Zorns anda, Ty han avskydde som pesten allt oäkta och -tillgjort, Han um= > > gicks med furstar, miljonärer och > kulturpersonligheter i hela världen, men bäst trivdes han bland delas bönder, dalaspelmän och dalkul:or, De var äkta och ursprungliga, Hen hyste stor respekt för arbetet, inte minst grovarbetet, som han slääv prövat under sin fattiga barndorr. När han som "världsberömd konst- när kom hen; från sin första resa > till Amerika och besökte sin born- domsbygd — det var alltså inn han hade skåpat ett hem där — 213=' lade han en av sina mest beks: a, och: gripande tavlor, ”Vårt dag iga bröd”, :Det var dalfolk från stugar= ' NN na och gårdarna i hans födelsebygd som var modeller. ”Han ville”, skris ver Albert Engström t' sin bok om ' Anders Zorn, ”göra en kulturhild av det han hade kärast och käxdel bäst, den åker och det dike där han| lekt ''som liten' medan de: vuxna" Se Nu ligger. snön, septembersnön;- a | mjuk och vit över det dike, där An-> [ders” Zorn? lekte som. barn, - Och körnhässjorna på åkern står över- snöåde, Och .det fortsätter att. snöa. Jog fortsätter vidare" norrut, ker rakt in i den vita septembervinturn. Snö - och grönska och skogar som brinner i höstens grälla färger — det är ett vackert 'skådespel, 'Ba= + rockt också på något vis: Det är in= +- ! te riktigt som det skall vara, "Och +. ' . | överallt sädesskylar täckta av snö, > tu Samma syner möter mig på andra” sidan norska gränsen. Och snöplo- garna är i arbete på vägarna, — Det är inte roligt att vara jord=. brukare nu, sade en norsk ' bonde, Det är, många, både: svenska och norska bönder:som tänker och käns "4, 4 teer. (detsamma denna” höst. Har de +” inte sin skörd under" så flyter den i vatten... FR "Min resa genom regnet 'slubidg.: i ls sh Iturligtvis bygden ” en del. pengar, snön, «1 septembervintern, ent i un - Antonius. s ST ning 3 ösllalå an dr Tack vare ; ”upplageö och : I ning har ' det blivit nödvä :' göra utvidgningar.” Laholm > fyra magasins ultramode; i ” sättmaskin av. märket. Lin type. skiner, ” Maskinen," som med tillbehö - har « ett: höst. "van 2 "Nyförvärvet ”nödvändigg utvidgning” av > resurser. läsekretsen en ännu bätt » + örtstidning. - ning” större” annonstillström « digt för Laholms Tidning att i Tidning har : därför för 1e-- verans genast. inköpt en” ny. Linotype-fabrikerna i har rykte om att tillverka världens förnämsta" "sättma "En bild av den nya - maskinen ses här. bredvid inköpspris 'av c:a' :"60.000 kr.,' skall lévereras i [Er tidnin gens arken ger Laholms Tidning - att. tillhandahålla S: Pe FYFFFESETEVE FEFTTEFSYSY EN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.