fr. if b i Det är ej åren; YYTYTTE ES YYFT EP EFE YET TerYtrveFeE Per rr " LAHOLMS TIDNING ” Solen” går. upp. "kl. 6.38" "och ned kl. 17.1 ned kl, 17.16 Dagens dikt: -. Giv oss en härd al njuta vid : Av vårt beskärda bröd. | vv Giv oss ett bröst att Iuta vid, När glädjen vänds i nöd. -' - "Giv oss en tro' att.sluta vid, Tryggt i den mörka död. : (ERIK AREL KARLEELDT), som os8' överlista. Tid! "Vad är: tid?: En droppe - evighet. Det är av inre. - nötning, som ”vi brista, ; det är vi själva, som oss själva "mista, iv [CAN TOPELIUS. ) . HÖGRE MATEMATIK - Det var ett par karlar som en gång grävde en brunn, och då de - fick en stor mängd över, rådgjor- de de ivrigt om. var. man skulle göra av den. Efter 'en stor debatt . föreslog äntligen den ene att man " skulle gräva: ett stort. hål och - lägga jorden däri. Detta tyckte . den" andre: vår: ett bra förslag, och han var glad över att ha ett |-. sånt ljushuvud: till kamrat, Men så frågade han. lite betänksamt: — Var ska .vi sedan göra av all den. mängd jord,' som vi får när vi grävt hålet? Den som väckt förslaget var en slug ' krabat "som: visste råd förl- allt, "och. 'han svarade:. > —— Ahy"dih åsna! Vi måste na- I - turligtvis gräva hålet så stort att "bägge Jordhögarna får plats där. INTE MYCKET ATT GÖRA. ” . Det. var: en "gång en man som låg - på Psitt--ytterstä och hans | granne korn till honom och sa: > .— Jag har spritt en del falska rykten om dig. Det erkänner jag » nu och ber dig om förlåtelse. Jag skulle vilja ha det ogjort. . Den sjuke. såg på honom och svarade eftertänksamt; Det "var ju snällt. av 'äig. "Men det är nog inte mycket du kan göra nu. Tag i alla fall kud- den där och gå ut på förstutrap- pan.” Öppna - kuddvaret -: och låt fjädrarna. flyga för himlens” vin- "dart. Det : var. en konstig begäran, . tänkte grannen, men det är 'väl -bäst att göra honom :till viljes. Han gick ut på trappan med kudden och släppte ut fjädrarna. De blåste åt alla håll i trakten. Då sade den sjuke: > -'-- oo — Gå ru ut och samla upp alv 1a fjädrarna igen: . Då förstod ryktessmidaren vad ' hans onda tunga ställt till; > - van MM Grönkpng. som en överraskning betecknas . sd vida kretsar. r geringens genia- "la idé att'läta ersätta den vanli- ga spriten med alkoholfri sådan. Hr Källarmästare Pettersson ' & stads säger i ett uttalande. för .Veckobladet att den nya spriten genom, en emisk process kom- mer att befrias från alkohol, var- efter: den ledigt: kan drickas i godtyckliga mängder. utan risk för. :konsumenten” att bli påver- kad i ena eHer-andra riktningen. + Vi har, fortsätter hr P., re- dan "komponerat ett flertal alko- » holfria 'specialdrinkar att använ- "das när de nya restriktionerna . träder. i-funktion. ; Sålunda har vi "en. drink som vi kallar »Club 2701 Special”. med anledning av vårt 2701:årsminne, vars huvudsakli- ga ingredienser är en blandning "av punsch, whisky och: renat. En verklig smaksensation alltså. . ' Bland ändra specialdrinkar kan | hämnas våra ”Crown Ordinarie”, . ”Greenstedts three stars”, ”Oeda- kra ” knockoutdrops”, och "The » Scones '/akvavit";'. allesammans garanterade 'sucééer:kunde kon-' - - stateras > vid 'provpremiären på ” Stadts bakficka. Vår-stads främ- | ste konässör på området, hr bat.-. ” vet. Akerström . gav drinkarna "sina amplaste' -Jovord, dem där sä- kert har framtiden: för sig. För att giva det hela en mera amerl- /'kansk- prägel hade; vi härochvars Stans lagt körsbär på tandpetare, ; ”slanen: Bamt höjt: priserna” till "lät henne. följa med -:- d20-kr. till mat, Resan hade för "] Me sig: från varandra. ' Flickan l slutar: hr: 'källarmästaren vänligt Tog känd om : ryagårdstöser, fick fängelse. ! Uqvä: jönköpingsbor som , vid] häradsrätten i Klippan var äta- lade för: brott ' mot: lagen om samhällets . barnavård och ung domsvård. dömdes til; VISE jönc ter och 7 fängelse: Dp eo ådlare och dennes Uhaufför, hade i .ju- ni-i fjol varit en 14-i brig ryar gårdsflicka > behjälplig med 'at rymma : från skolen, De dömdes till resp, två månaders fängelse sböter, SS fkonsthandlaren ” och "chauffören hade ; varit 'på väg från ' Jön- köping till Malmö. : ' Vid Ryagår- den. utaniör ” Örkelljunga. hade en av d2 internerade flickorna som arbetåde' i "trädgården vin- kat på. dem, varvid de stannade Hilen "och tog upp bo Å I Lund :hade konthandlaren .hös en" kvinnlig bekant . ordnat med anära kläder till flickan som en- dast: var klädd i blus och byxor. I: Malmö hade chauffören - och flickan tagit "in: på ett hotell, varvid; chauffören 'i hotellets 're- sandeliggare hade skrivit in flic- kån under falskt :namn,. Då flic- kan” talat om sin avsikt att lif- ta ”till:s Göteborg hade konst: Handlaren: köpt biljett till Göte- borg ”och;: dessutom : gett ' henne flickan” haft: obehagliga följder så: att :hon gick till polisen och angav. sig: och sina. manliga be- kanta ' varefter" hon återfördes till. Ryågården, ”:. - Inför "häradsrätten dukade de båda åtälade upp var 'sin histo- ria i "delaktigheten "i rymningen som 'på:: väsentliga punkter skil- soni "i målet vittnade, mot; sina båda : välgörare hade en helt, an- nan version: av händelserna. . Bl; a . kunde. hon: inför rätten tala om 'att' konsthandlaren inte var okänd "bland ryaflickorna,.>. En av dem hade sålunda för henne berättat att hon. varit ute 'och åkt -:-med. könsthandlaren,"” trots att både: han och chauffören be- stämt” :förnekade all kännedom om Ryagården' och dess skola. - en: villkorlig" dom utan övervak- ning :på sig fick förutom dags- böterna: sin tidigare- dom skärpt så att; han nu skall stå "under. övervaknin, Kan tobaksrökning fråmkalla KRÄFTA? kalla längcaneer.' Redan ' för mer än 25 år sedan stäniplade” a- merikanska. läkare tobaksröknin- gen som farlig: Man antog dock, raproduktef;' som” avsätts' i lung- orna : under rökningen. : Det har genom ' - experiment. bevisats : att om sådana tjäraprodukter pens- står- svårartade” kraäftkaraktär, : Nyligen? togs. denna. fråga L upp till: diskussion på en amerikansk kongress .. för ;försäkrngsläkare, Mån hade så "mycket, mer anled- ning härtill, som 21,000 personer —, 17,400 män och 3,600 kvinnor — » avlidit i lungcancer 1 USA år -svulster med Under "denna kongress fram- att lungcancer drab- bar stadsbor i högre grad än lant- befolkning. Folk "i städer inan- ra av, andra orsaker än just to- kolstoff, partiklar äv rost och as- best samt. på. senaste tiden i vis- sa fall radioaktivitet: ev En! undersökning i Wien om: fattande” 360" fall av lungcanser visade, att 157 patienter hade vi- stats i lokaler med kraftigt stoff- bemängd .- luft och '31 var yrkes- cer "drabbade var 166 inbitna” rö- kare' och 55 icke-rökare. i... " Man kan' väl efter detta våga fastslå, Satt :tobaksrökning . inte alltid är. enda -orseken till lung- cancer; men å andra sidan kan det kanske anses klarlagt,:att to- baksrökning kan vara . en. starkt bidragande orsak. - DT de” kom: i paritet. med de som un ämpas på våra 'svenska doNartåg, Chauffören' som tidigare: hade |: : "':— Vad kallas du då? då ”cigarrettrökning —-— ; kan - att det inte var nikotinet som var |. mest. farligt utan” snarare de tjä- |. las på huden på försöksdjur, upp- |” 1952. Dagens siffror är dubbelt så NS å åtora som för tio år sedan. das ofta. luft, .som innehåller tjä- ; baksrökning. "Det kar röra sig om |: ' chaufförer. .Bland de: av. lungean- Ds leende; nn spriten kommer att försäljas. här- | tappad å& systembolagen är ännu” oklart, - säger "hr systemdirektör Göransson, . gom I dagarna fått anbud att bli statlig sjukkassedi- rektör när motboken slopas och "obligatoriska" sjukförsälcringen i- kraftträder. «sc . (Grönköplaga. Veckoblad), I Huruvida den alkoholfria I - [Mer.än' 73, 000: äktenskap sprack senaste: tio åren STOCKHOLM ' Något” nytt. skilsmäsorekord -Sy- fos det ej ha bliit under 1953 men mässofrekyensen är. alltjämt körstaterar stati tiska cen- trälbyrån, > PD ihelå riket förekom 22. äktenskåpssk tal. som 3 illnader, ett'än- "endast överträffats Jen gång tidigare, nämligen år. 1951, éå talet 8431 inregistrefades. ”Där- emot har senast gångna året med- fört nytt hemskillhadsrekord; ”det- ta lyder på 9050 mot B,516 undör därdm” vittnar tydligt det förelig- gande. si fermaterialet, som bl. 2 Övi tårtor dennä, tid. har' antalet kilsmässur stigit med "inte mindre än 55 proc: Om; örsaken härtill är att giftermålen ingås "på lösare bo= liner än förr eller att man. nume- Ta ej'här samma benägenhet som tidigare” att : söka: hålla. ihop i ett äktenskap även 'sammanlevna-; ob statistiken intet: "besked." Däremot får man” veta; satt 7202 av" äkten- ezapen i fjol spri i slöseri, dr. nelag 'eller;stridighet. i"lynne "och tänkesätt "samt att äktenskapsbrott i 1,026 fall. varit orsaken till skils- mässan. Ifråga." om” ”äktenskaps- brotten är för övrigt. att notera. en markant ökning 'senaste året: och 'en absolut rekordsiffra: Tyvärr vi- "tredjedel 'av de . i riksdagen med en rösts: övervikt, | huruvida" det . är Den dans D> långdragna valutskrisen i Danmark har i dagarna resul- terat-i en ny pol , [marknaden har också ökats, lett ka krise en också medfört ökad import av ä varor. Produktionen för hemma- ett samarbete mellan ialdi kraterna och det radikale venstre, så att regerin; en med hjäl; 4 radikala gen me hjälp av de till god sättning och aålstrat en "köpkraft, som i sin tur lett till att hemmaproduktionen blivit för kan genomföra de åtgärder mot valutakrisen, värom de två parti- erna enats” Tillsvidare är det inte tal ori ett fegeringssamarbete mel- lan socialdemokrater och radikala — motsvarande det som varade från" april 1929. All? 9 april 1940 med Stauning som "stat: ister: Den stör "i förhåll till exportpro- duktionen, " By enadsv erksamheten : " för stor Som en av krisens speciella or- saker anges . expansionen . inom byggnadsverksamheten, som inte är nuvarande: "sotialdemokratiska: re- geringen, liksom den tidigare koa- litioneri” äv konservativa och ven- stre, som avgick för ett år sedan, har varit mi , medl de, utan i stället di. rekt eler indirekt tar valuta i an- språk. : Jämfört med genomsnittet åren 1950—53 slutfördes under för- sta Kalvåret 1954 24 proc, mera småpartiernåa 'som tungan på vågen, Genom ”forliget” med de radikala får Hedtofts' regering en majoritet |, "De. förslag; som” finansminister Kampimann : i börjän av september framlade" i riksdagen, innefattande bl. a. skattehöjningar, hänsköts till en riksdagskommitté, i vilken kon- servaätiva och venstre också "var re= presenterade men förhöll. sig. pas- siva, vilket föranlett en diskussion, | 5 förenligt : med grundlagens - anda att oppositions- partierna vägrar samarbeta med en minoritetsregering ' i. ett. krisläge. De" Konservativa och venstre har emellertid hävdat att nyval är nöd- vändiga för att få klarhet i om'be- folkningen är. uppdelad efter sam- ma linjer. som folketinget. De häv- dar också att de åtgärder, varom socialdemokrater och radikala enats, inte". är tillräckliga för; att hejda valutakrisen. S : "Valutakrisen har varit" ett åter- apen. ha! vari - barnlösa. Till s Vär. alt konstate- ra, "på: låndsbyg- |1 den: som "vanligt är Hällbarare.. än 30, i" 3. Skil öfrekvensen i städerna är nämligen ära fyra gån« ger" 7 städeinä” som på våtor ländsb; veden om: dagen; var. det. upprop i en förstaklass i folkskola.'Lärarin- nan tar reda, på -vad småttingarna heter, En liten pigg rödhårig grabb på första . bänken" har inte mindre än "tre. namn; Karl. Gustav Ivar, -— Moroten I' bv "| far "den nuvarande' krisen” är "att 1 nyare darisk historia. Härvid bör man 'ha' i min- ne" att "dansk "ekonomi --= jämfört med svensk 't. ex, — är känsligare i detta avseende; Danmark har ic- ke liksom" Sverige inhemska råva- ror och produkter, som relativt lätt kan säljas. utomlands; Vad. beträf- bemärka, att Danmark har haft rätt goda exportkonjunkturer, '"Industri« exporten har ökats med. 10 proc. jämfört med föregående. år; Också lantbruksexporten här stigit. Lant- bruksbesättningarna har stigit, men har givetvis också fört till ökad im- port av fodermedel. Den ökade in- | dustriella ; exporten ; har "givetvis byggnader 'och i, tes 35 proc. mera. Sparandet har inte kunriat hålla takt med denna investering. az En sak synes de danska ekono- mernå vara eniga om, nämligen att det är nödvändigt att Danmark har en tillräckligt stor valutareserv för att i framtiden få andrum att fö- retaga jämkningar i. den ekonomi- | ska” Politiken när så är nödvändigt. överbalanserad budget och att sta- fölkningen icke sparar, Vv / : "Under. 'de . senaste Danmark haft 5: val, 5 regeringar och. söm : en ' följd ' därav också i den el iska po- litiken, Man kan nog Danmarks valutamässiga likviditet för närvarande är i direkt fara och den : häftiga” politiska ” diskussionen]. är "naturligtvis benägen att överdi- mensionera” krisens innebörd; Att fördela ansvaret för de. nuvarande svårigheterna. överstiger mänsklig förmåga. Likaledes är. det svårt. att bedöma 'om de kan övervinnas 'ge- nom ' nu beslutade åtgärder. Men att det finns" behov av en långsik- tig. ekonomisk politik 'ä är uppenbart, Och. ” den: förre ; finansministern Thorkil Kristensen" har också fram- rättas' ett: långtidskontrakt "mellan partierna om att en kurs skall hål: lås, och att” man inte: skall jämka på den. ekonorniska politiken förrän man; fått en valutäreserv av: ”be- tryggande storlek, vv NvöÖ mokrater. och radikala; resulterade Man säger att Danmark måste in-| ställa sig på att permanent ha en'!' ten själv sparar de belopp som be-ÅÅ 18 + 9 åren har 3 inte säga att fört den tanken, att det borde upp- ]” "Förhandlingarna i mellan socialdé- = i biska,' afrikanska. och alles beundrare som varje kväll Nalles upplevelser Räsmårs Nalle” visar sig bli ex allt större och större succés, inte” ndast i vår tidning, där barn och vuxna är mycket” entusiastiska för honom, utan även ute i den stora världen. Dagligen läses det "” Omni nallens upplevelser på engelska, tyska, franska, italienska, 'ara=, isländska” förutom på de, skandinaviska språ=.. : ken; Hittills har den populäre nallen och hans vänner "funnits som . > Öspel, "bokmärken och vykort, och nu har han alltså. även kommit om docka. I Tyskland, där dockan fabriceras, är dei tusentals av faller 4 sömn med. sin populäre kkamrat i famnen. Rasmus Nalle är den Jörste som de talar med ' de vaknar. på morgonen och tillsammans kastar de 9, över - i dågens tidning, Ala |.den 25: ber i'en'ö melse, "vars 'huvudpunkter : är föl- jande:; ;Försvarsätgifterna för kom- rd ner, "kronor. Pet blir: inga, .repetij- mande år med 300. miljo- som fram- löstes inte. td står ”klardst i i historien om.svens- "karnå vid” Delaware Christopherson i ' Sprin; Tr. nin fick präster från hemlandet, Det finns många märkliga öden i den ”svenska ”utvändrarhistorien Springers är ett av de mest fan tastiska. ESA bärgade föräldrar, fadern var re- Zistrafor "vid > kammarkollegium . och ganska förmögen, - -Den unge seder hos åvenska "ministern. J han, Leijonborg, som” var god vi i familjen. JIngen, allrarinst Carl häde:då en: tanke: på. det ävertyr- liga livet i Delaware. Ett hårt öde förde honom : dit, bas” Jun ”Ea dag när ynglingen . var ute an, en bärstol för att bli hembus ren förde honom. bärarna till en vit "slävharidlafe i hamnkvartren. Alla brotester” var lönlösa, Carl Springér "från sin "nare. Han berättar själv. verkade i den svenska nybyggar- : kolohin i slutet ' av '1600- talet och. bland ännat bidrog "till att kölo-” "nia, och. NH fälte år, så att:mitt arbe” "Carl 'säkdes till Londoi för aft lär” fem samfä ra sig engelska språket. och goda ” »'svärlig resa dit. på cirka 400 eng- "för att posta ett brev och ropade -.och "valdes t dök" upp i Delaware många år $e-, ett” brev. om sitt hårda öder': 1d jag. var: uti London ach , sinnader att. resa hem" uti N skapsstyrkan | snåbbt 2. . utreda frågan "om värdefasta obli- :| gationer. främjande 'åtgärder vidtagas. Skat- JItehöjningar : har: de radikala icke sÅvelat gå med på. 4 [har inga råvaror med urdantag av ilsikt kan Danmark ' inte” . för mer valuta än som in | ha mot valutakrisen : också" gått 'ut ; löver . försvaret och de åtaganden "Under iv 1955," Man- inskas "med 3.000 man, Det blir högre avgifter på sprit och "cigarretter, vidare en hi ning'" äv. -'järnvägstaxXorna. Bygg-| nadsverk: samheten :: nedskäres ..”och ill. byggnadsverksamhet stas 'enligt rådande rän- tesatser, 7: Avgiftshöjningarna skall enligt önskan från radikal sida hål- las utanför 'indexberäl Spa- SÅ » hjälppr sidan/ varför Sverige. ställt, sig av- vaktande till förslaget om en inter. nationell gåvofond' (Special United Nations; Fund for Economic Deve= SUNFED); ur vilke d ggnad. För, att 'en, sådan fond skall få: nå- gon. betydelse | krävs ; väldiga -sum= striländerna, sådana somm USA och randet premieras, Det blir restrik- tioner på avbetalningsaffärer:; "En betande ' kommitté skall jär beredda att fälsa ndecloppen, kan Sverige tänkas gå, .med., ev Slutligen ' skall export- annat länd : "Danmark 7 har i förhållande till sin. folk d större ut än något ' annat land. Men landet jorden. :s - Och " jordbruket .: kräver en kräver import av råvaror och tion' och sysselsättning 'stiger också efterfrågan - på importerade för= brukningsartiklar. .. Och på, längre portera ; Det har väckt kritik att å gärder- D: har - NATO. nd Sverige: i mitt fä 1 igen oe — då var jag bortstälen och emot min. « i ja förder' uppå ett engelskt skepp och förder "uti / merjka i Väst Indinie; ni Virgi- ir jag kom dit så var jag". bortsåldér såsorn ett kreatur. som I varder fört till. marknads, och var således börtsålder” till.'att ' arbeta 'och uti mäkta slaveri, hållen för te. » var vutsägeligt”, Han" fick, rö ] ja land "och plantera tobak, som” andra. slavarna, slet ont. och. fick utstå många lidanden, Sedan” han frigavs efter fem är f h shöra talas om landsmän; i Delaware och. genomförde en be- elska mil. Springer fann snart ett nytt liv 1 Delaware, han blev en; förmögen man med "Flera" planta 'ger. Han "var en stättepelare för "Tandsmånnen 1 a sitnationer »han .verkade & im som präst "det återstår nu att'se om det kan : och radikala, kan leda till klarare Tjänstetiden har ju tidigare ned-| satts från 18 'till 16 :månader 'och bli komplikationer med NATO. Det har ' också sagts att besparing rna på "försvaret kommer, att först längre fram. . < Oppositionsledaren, ' förre 'stats- ministern Erik Eriksen, som yrkat: på val, har framfört kravet om en utgiftsreform, som: begränsar stats- budgetens : ständiga ” växt, och en skattereform, som bättre uppmunt- rar sparande och produktiva : inve- steringar för affärslivet. "= v >» Det är. möjligt att 'valutakrisen och det därav föranledda nya sam=- arbetet : mellan: ' $ocialdemokrater |; linjér i dansk politik, även om de beslutade krisåtgärderna icke åkul- le visa sie tillräckliga. > tur Id "Ture Andersson kraftig tillförsel av foderämnen. och |; - gödningsämnen. — liksom industri- halvfabrikat, Men vid hög produk= 9 Sverige till förmån för det direkta . Händerna. det 'som xedan finns (Technical Äs- sistance Board). kan leda till över- ion, och dubbelarbete, och vi föredrar. ; därför; :tillsvidare en utbyggnad av der apparat som re- dan finns.: Den behöver också ef- |] och fördelningen -av hjälpen bör : ske" efter ett annat system, Nu söker män ge alla län- der, som ber. därom, åtminstone en dell äv. kakan; och hjälpen blir 'ofta börtplottrad, I. stället | bör man koncentrera sig på de projekt som ser. ut'att: vara mest angelägna och : amordnade'. av FN:s fack- "Det är inte "myckeh idé att slösa iden. med att: :pressa fram sympatiska uttalanden, om en ännu icke : existerande : fond. - Uttalanden sdm inte 'förpliktar till. något; sade fru Lindström; För att markera sin tincipiella inställning om stöd för det arbete, som. redan 'pågår, ämnar Sverige i år höja sitt bidrag till det tekniska' biståridsprograimmet till 3 miljoner kr. Summan ”är i och för sig icke. märkvärdig, Den irmebär | dock ett relativt sett lika stort bi) drag . av svenskarna, som det av president Eisenhower. begärda an= slaget på 18 miljoner dollar skulle ha betytt för de amerikanska skat- tebetalarna. Fru Lindström etinrade också pm, de 'planeringssvårigheter -som upp- stått genom att USA begränsat sitt |. bidrag till ett halvår framåt. Ett förljudande om. att fortsatta ame- rikanska bidrag skall lämnas bara om.FN säger nej till hjälp från öst- staternas medlemmar "föranledde ett kritiskt uttalande 'från henne, - Slutligen berättade fru Lindström att.en 'insamlingsaktjon planeras i bistånd vi förbereder i ett par län- der, Etiopien och Pakistan. Vi är visserligen medvetna om att hjäl- pen" via "FN. föredras «av mottagar- Ett sådant bistånd har mor; och först. när” de: Stora ”indu-' å, att ett: tnytt organ vid ”sidan”avÅs Sverige här den uppfattningen att FN:s tekniska bostånd än "der underutvecklade' Tänderna har en moralisk betydelse för soli- läriteten i världen, som är mångdubbelt större än vad som kan - utläsas av biståndets storlek mält i > Lindström på onsdagen, när FN:s andra . (ekonomiska- ' utskott :» deb Sverige änmar därför öka sitt. bi- a > drag till tre. miljonef kr, samtidigt som vi fortsätter att bygga ' ut vår "egen ' "di; ekta hjälp: till” ett par av de behövande länderna." , Fri Lindström förklarar å andra ä . Pengar, sade statsrådet Ulla itetskänsla,” Det. . rekta hjälpen till vissa länder som lämnas av Sverige" och dess: nordi-” ska' grannar, Som tillägg till FN:s program kan , den direkta. "hjälpen 2 Ka. slét, ; värde. också för. givarlandet, Narg., medborgare: lättare kan ins. tresseras .. för: konkreta : projekt i : andra .; nder än' för bidrag som försvinner i "allmän" FN-kassa,' öhom FN, är orsga= nisationens kanske viktigasie medel att stärka sitt inflytande i världen, . om.det fungerar”: väl, och det kar:vi . Zend ökade bidrag och äl Å kritik av. det som brister. " På varje: tisental invånare i vårt jand fanns.1952 51 personbilar :och 40 tyngre mötorcyklar. Det' bely-- det att. i. genomsnitt . var ;9:e cykel," 1946-vår motsvarande sifiror = . bilar och 17 "motorcyklar, 'Fiest ' har; J3os län / "(likaledes 61), medån Noribots tens: län” har det minsta antilet (34).:I fråga om tyngre; motore ske lar ligger "Gotland.i' täten med 68, medan" bottensiffran' övetraska ie hog . representeras av :Stockhoiras städ med 'endast 16 tyngre mo'or- eyklar på 1.000 invånare, Hela an- 'Italet bilar uppgick i september 1953 till 530.000, ;varav; 100.000 lastb:lar, Antalet: tyngre mö yklar. var vid samma tid 314,000. " T december 1953 fanns ået 1024 000 traktorer, ”varay 11.500 1 Malmöhus, 8.000 i Skaraborgs och 7,000 i var-: dera Kristiånstads' och Östargöt- lands län. Det övervägande: flerta=" let utgjordes” äv hjälträktorer. oa i Sör tvätt” Elsa'? är fyra. år, och, går-.i . dergarteh. En dag sittel er. Kon ive" rigt sysselsatt 1 "med én teckning.” lt: -— Fröken, ropar hon plötsligt, går” alla änglar i vita Kläd ler? — Ja,-lilla iElsa, | > Både; sommår och: vibter? .— Ja, hela året. fal "To« -— Fröken, och lilla Elsa ser myc- ket fundersam , ut, vad det: måtte bli en väldiet stor tvätt i himmer le; ör = > Åtskling, sade. Hol snidla kyligt, det blir inte svårt för OSS att' hålla vår förlovning hemlig; Det Kin- nämligen inga poVtiska hiavsikter kyrkovärd . ock" |: ”ifredsdomare. + .PRENIMERERA tryggt borgerliga tillvara och PEYN MAMAAAARMARMADAAAARAAA 5 GYNNA LAHOLMS TIDNINGS A : i FRETENYTY I PYTT E ITETSTTYVTYTYYVYVNYYVY LL NN ta gäller emellertid också. dem dis ,... svensk har bil och var 25:e motar= =." här 'var. faktiskt ' den tarnaste för- t fock är inte färgat, av något annat loyningsring:jag har Tätt > , : a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.