"ör Es Yr TTT YTY AA regn """ Dagens namn 2 Solen "går upp kl. 6,58 och ned kl. 16,55. : oo. Morgondagens "namn: .. BIRGER. - Solen 'går upp kl, 7,01 och ned kl.16,52, .. 04 fan cc. Dagens dikt: ! 7” Om . av det. långa livet en enda dag var kvar: . " då sökte jag: det. vackraste" 7 å F i "+ karnas . förening - i den ' italienska = med ” avsmakning på "dagordningen: . En . enhällig opinion - på kongressen; ”" fel enligt folksägnen i Italien, är "att påverka: sinnena i försonandel . syfte. Bara Marilyn och Joe äter i Ö Guld :prövas i eld; en. bra män- (( som jordelivet har.' 2 | Det vackraste på' jorden . .. är bara redlighet, NS men 'det gör ensamt liv till liv och verklighet. "= > oo. > ON wi (KARIN BOYE). "> Bara det; : Madame E,, charmant men något fyllig, satt vid rulettbor- det på casinot medan en manlig bekant beklagande :följde -hen- nes » förluster. Slutligen ' fann |: Madame det vara nog och läm- d nade bordet: vo. 2 7 H — Där tappade ni allt en del, ” sade den manlige bekante, ' s Tjå, . sade - Madame - och strök med "en, suck över sina bågiga höfter, men tyvärr bara pengar. «i oc nova Tas och svi = staden Ajbr här haft" årsköngress: j lockning och p krävde att någonting måste. 'göras för att förhindra att Marilyn Mon=, Toe och Joe Dimaggio begår den stora synden 'och upplöser sitt' älk-! tenskap. Kongressen beslöt att till filmidolen ; och idrottsprioritet sända. var, sin säck tryffel, då tryf-' 'ett osvikligt medel när det gäller; var sina tryfflar, kommer de "åter 'att älska varandra, heter det i en resolution av -svampälskarnas för ”ening i Alba, vilken självklart med= följer. tryfflarna till. det fjärranj [Holtywood. — AEPS toa " niska i motgången, = ,e > titills " det” enda . den, behöver inte B. Auerbach, | + sta medlet att "ning önskvärd? Den, som med nå- "tigt ökade arbetstakten, om hetsen »den uppfattningen genom att för- Oscar Wilde . Skald och excentriker :; LONDON I Den 16 oktober firas i Englar.d och på ' många håll, där Oscas Wildes d iska och isk ”Vad har Ni arbetat på i dag?” Wilde ' svarade: ”Förmiddagen " gick med att sätta ett komma, ef- verk inte har glömts, 100-årsåa- gen av denne omtalade författa- re. Wilde började sin författar- + bana med en rad kvicka ochiro- niska berättelser och fortsatte . med essäer, Hans genombrott in- föll år 1891 då den sensuella och snillrika romanen ”Dorian Grays porträt:” publicerades, Paradox- alt tillsgetsade aforismer, en sär- Präglad xyn' på eztetista problem, affekter2d sympati för socialis- men och poserand2 som msod2- och salongslejon samt spirituelia sodietetsdramer : gjorde Oscar Wildes namn känt för. en hel värld. Sedan årtionden står hans » pjäser kvar på de stora teatrar- - nas repertoar. Han var litteratu- rens' centralfigur före sekelskif- tet. ”Solfjädern”, ”En idealisk ” äkta man”, ”Mister Ernest”, och det. på franska författade dikt- alla förnäma scener i Europa och Amerika. Hans bana bröts genom ” en.” skandalös ' homosexprocess. ,.Han dömdes till två års straffar- : bete, I fängelset skrev han själv- bekännelseskrifterna -”De ”pro- fundis” och ”Balladen från Rea- ding Goal”, SS ", I mitt liv och i min konversa- tion kommer ' mitt geni till ut- . tryck, I mina skrivna verk visar jag bara talang”, sade Oscar Wil- "de vid ett tillfälle. Och faktiskt, . han konverserade som inger an- "nan på den tiden, Mördande och tillspetsade. elakheter. var Oscar "Wildes specialitet, - nt sees Tullfritt. vo "Då Oscar Wilde för första gån- gen kom till USA till en föreläs- " ningsturné, tillfrågades han av ” :tulltjänstemannen om han häde något att: förtulla. Wildes svar var: ”Ingenting annat än mitt ge- Wilde. satt i den då berömda litterära. lokalen ”Café Royal”. En dramat ”Salomé”. har spelats på | idd; gick med att stryka samma 'komma i korrekturet av min nyaste dikt,” "7 Vid ett tillfälle" frågade en kol- lega: ”Förstår Du' egentligen vad Du pratar om, när Du bara sä- andra?” — Wilde: ”Jag kan för- stås, endast om man lyssnar or- dentligt. Tyvärr är jag den enda som gör detta. Och jag måste i sanning alltid anstränga mig”. ”Plikt är vad vi vill att andra skall 'göra.” ee . ”Skjut inte upp till i morgon, vad Du kan göra i övermorgon.” ”Vid valet av sina fiender kan "man alcrig visa tillräckligt myc ket grundlighet och omsorg.” : ””Det finns bara en enda synd. dumheten”; et vas oc > + Inför domaren :- :, . Vid förhöret "inför domptolen - pressades "Wilde hårt av stats- åklagaren Carson, som då arisågs "vara ' Storbrittannien "skarpaste och. skickligaste förhörsledare. Carson frågade den anklagade om romanen Dorian Gray: ”Förne- kar, Ni att Ni avgudade unga män?” — Wilde svarade: ”Jag avgudade ' endast 'en ung manr Mig = själv, . självklart bara- så länge jag var ung.” Åklagare Carson läste upp ett brev som Wilde . skrev "till lord Douglas; som han enligt anklagelsen hade homosexuella förbindelser ' med och frågade: ”Förnekar Ni att Ni vid ” upprepade "tillfällen" skrev liknande brev?” "— Varpå Wildei. ”Jag upprepar, mig aldrig, 'varken, stilistiskt eller rörande ämnet.” vanligt brev?” ville åklagaren ve- ta, ”Nej då. Jag skriver aldrig något som är vanligt”, var det rappa" svaret, ' Aklagaren 'ville nedsätta den 'anklagades måttiösa självförtroende "och läste. några komprometterande' rader, ur ett - brev: -- ”Anser 57 detta vackert. känd författare "frågade honom: och 'artistiskt?”, frågade han i+ | Olika alter na ti vå ör SE arbetstid sförkortning Varför är en arbetstidsförkort- got: avi, intresse följt tidsdebatten under senare år, :har. inte: kunnat undgå att lyssna till de röster från fabriker. ock verkstäder som. gan- ska enstämmigt talat om den kraf- Å arbetsuppgifter motivera 'skiljaktig- heter då det gäller. arbetstiden. Men : man får inte, heller blunda för. det faktum att” den” moderna produk« att” de "skilda arbetsuppgifterna är intimt beroende av' varandra,' Det har därför sina, alldeles' särskilda i det moderna ind betet, Den tekniska utvecklingen har ställt oss alla ; inför tidigare nästan oanade problem, skriver ' Metallarbetaren, Anpassningen till arbetslivet är' i dag oändligt mycket mer kompli- cerad än den var tid den tidpunkt då 48-timmarslagen fördes ut i li- 'vet. ÖA el ” Och" sättet att uppnå målet, en arbetsvecka om 40: timmar? : En verklighetsbetonad politik riåste på detta område utgå från bl. a. prak- tiska och organisatoriska svårighe- ter, som kan bli beroende av skif- tande korjunkturer - och " arbets- krafisbrist totalt eller inom ' vissa områden av arbetsmarknaden. Där- för är det inte en gång för alla givet att målet kan nås" omedel- svårigheter att skilja ut en' grupp; och förklara att' motiven för "den! för en arbetstidsförkortning är: all-, deles "särskilt "behjärtansvärd.-. Det' kan 'vara så men: man: måste då ha” med i. beräkningen att andra grupper, vilkas arbeten. kan vara av annorlunda karaktär, är bero ende av hela händelseräckan i 'den, industriella processen och de skul-' le få vissa besvärligheter därför att : hela' arbetstakten skulle förryckas; Artur . ger saker och ting för att biuffa” ”Kallar .Ni detta brev som ett: tionsapparaten fungerar så — i var” je fall gäller detta för industrin = ninge . Kronprins Carl Gustaf och prins essan Christina har besökt utställ- n ”Medicin och Teknik” hos Ostermans. Här studerar de små kungligheterna en respirator. . I de gamla, svenska Iandskaps- lagarna fanns inga bestämmelser om husaga. Under de tider då dessa lagar gällde var det nämli- gen varje bondes självklara rätt att behandla sitt husfolk efter be- hag — om husbonden så ville ve han saklöst piska ihjäl en Sedan träldomen avskaffats må- ste husfolk anställas genom ömse. sidiga avtal och nu blev en 'lag- Paragraf om rätt till husaga ak- tuell; I 1734 års svenska lag löd i H. Husagan fanns kvar ända till år 1920. - a EA Ola Månsson” 1 Skåne Nkn ! stadgandet om husaga Rh Hvar varnas lott i Amerika, Skillnaden »- var bara den att tjänarna i Sve- rige Inte får slås lama" och lytta — och så har de förstås sin rätt, att gå till'domstol med sin ank, sade han ironiskt. Förra Det fanns naturligtvis också de ' som försvarade husagans bibe=- hållande. De anförde att ett hä- vande av paragrafen skulle Föra det alldeloa omöjligt för husbön= > der art hålla ordning och fason på Ett demokratiskt samhälle 'förut- sätter den enskilde medborgarens ansvar, Samhället ställer vissa krav. på hans samvete, hans lojalitet, plikttrohet och tjänarevilja, - Om denna samvetsreaktion föreligger, är demokratien levande, Dö I själva verket vilar nästan alla mänskliga och -medmänskliga för- hållanden mer eller mindre "ju just denna lojalitet, plikttrohet och tjä- narevilja. Familjelivet, arbetslivet; det -: politiska samarbetet inom kommun och större” enheter, före- ningslivet — alla dessa funktioner der): bygger på samma - Samhälle och samvete .. i svenska samhällets människovård inte endast ger utrymme för utan förutsätter den enskilda insatsen. Under denna sin gärning ser dia- konin som sin särskilda uppgift att söka leva in i samhället något av den kristna kärlekens anda — den kärlek, som icke söker sitt utan städse ser till nästans behov, yttre såväl som inre. sa Man kan säga, att diakonen är en del av demokratin i funktion, en icke oväsentlig insats i strävan- dena att göra det lättare för män- niskan att leva och att leva sam- hos : den enskilde . medborgaren. Skulle denna grund :vackla, ' så vacklar” hela' byggnaden, De Kyrkan ser som en av sina upp- gifter i folkets liv att väcka och stimulera den enskildes sanvete, så att lojalitet,' pliktirohet och so- lidariskt tjänarevilja blir mer än vackra högtidsord och verklighets- främmande : önskedrömmar. Men därutöver ' har kyrkan själv känt det som en samvetsplikt att gå in i' samhällets 2rbetsgemenskap för att där söka göra en-insats i loja- litetens, 'plikttrohetens . och - den tjänande " solidaritetens ' trefaldiga tecken, ör ! - Många ' exempel ' skulle ' kunna anföras ”'på kyrkans samhälleliga tjänande. Som folkkyrka har den svenska kyrkån på det ena områ- det efter det andra under. århun- draden fått göra en /' social insats och stundom fått tjäna som något hällets "gradvisa tillblivelse. ...., > "Men särkilt må' här nämnas dia koniens” gärning, 'som i vår tid är | det kanske tydligaste uttrycket för kyrkans aktiva ställning i'relatio- nen . samhälle-samvete, . Kyrkars diakoni vill våra 'en' saklig tjänst åt människan, en hel tjänst åt hela människan i hela ' hennes situation. Detta "innebär," att kyrkan. genom sin diakoni 'vill söka ge hjälp både i -matériellt hänseende och när det gäller' själsvård och själavård. Till sin "karaktär är diakonin därför såväl 'en praktisk social insats som ett'stycke församlingsvård, ett styc- ke inre mission. En rad, sociala in- rättningar — såsom ungdomsvårds- skolor, . alkoholist- och epileptiker=- talter, sjukhus och nervhem — Denna unkt "har is: bärighet i en situation då vi:har" full sysselsättning och en mer eller. mindre markant brist på' arbets- kraft. ' Vi räknar med att arbets-' tidsförkortningen skall genomföras under. gynnsamma betingelser, och därför kan synpunkten ha ett pa- bart och i:ett Is So- cialministern har givit uttryck för klara att ”detta mål endast kan nås i etapper framsteg”. I denna mening ligger egentligen hela problemet." Ty här är. sagt att produktionsutvecklin- gen måste bli avgörande för fram- takten, att avvägni mellan C. W: Hufeland. KI examinunder Läsåret 1953-1954 kan Hermods dovisa 80 privatistör i stud | arbetstiden. fört olika krav från 1 sida och : genom successiva |: tiskt värde, "logos vc -Varningsskyltar:> : vid ”älgväxlar??: - kanske kommer? STOCKHOLM :i 5 Cl tv Umgänget . nellan älgen och bi-” måste föra 'med sig konsekvenser på det: ekonomiska planet och att man ingalunda kan tänka sig fram- gång för en reform på bekostnad av en annan väsentlig reform, På vilka vägar kan då en årbets- tidsförkortning genomföras? På det politiska planet har förts ut i livet len respektive motorcykeln .— av naturliga ' skäl ' inskränkt till 'en snabbkontakt — blir livligare och" livligare,: Kollisionernas antal ökar alltså, förklarligt med hänsyn till en ständig påspädning av 'antalet motorfordon och en älgstam, som inte bara 'vuxit utår som också stora och verkligt ipande reformer. Hit hör bl. a. frågan om Semestern har också lagstifi vägen. . Det räcker att erinra om dessa två vik- tiga avsnitt inom svenskt samhälls- alltmer lever mitt ibland Enbart "under jaktåret 1952—53 inträffade närmare två hundra dy- lika kollisioner, av vilka över en tredjedel kommer på Norrland, De" liv och svensk art knad. Men det finns naturligtvis också möj- att Jagstiftningen liksom Iishet men, 21 4 handelsg ger den ram inom vilken arbets och 62 i realexamen, I vårens mårknadens- ' organisationer har Privai: ina för d "|. möjligheter : att operera. . Så har . Sch handelsgymnasister i Stock« '. holm, . Göteborg,, Malmö - och Lund belade Hermods elever tät- Platserna. «'" 4 en Hermods ' erbjuder. bra ärare," väl. avvägda kurser; nlig ' skett i andra sammanhang. Social- ministern anmäler också denna syn punkt i sina direktiv, och han: sä- ger också ifrån att om man väljer lagsliftningåvägen så är därmed in= te en- gång för alla sagt att fria kommel mellan. parterna > omvårdnad om varje elev och många års erfarenhet, . : sn över I; skulle ha ett mindre värde. motor , vilka : tecknat helförsäkring har i allmänhet fått skadorna reglerade genom försäk- ringsbolagen, 'och ett stort antal - med endast trafikförsäkrade fordon har fått bidrag ur jaktvårdstond bär vittne om 'den praktiska sociala verksamhet, som i denna tid står un- der diakonins tecken, liksom också den viktiga sjukvårdande aktivitet, som' i de olika församlingarna" ut- övas genom diakonissorna: Till det- ta koramer så den församlingsvår- dande" gärning om blivit diakonis- sor och diakoner i församlingarna anförtrodd. Man kan säga, att dia- konins arbetare är kyrkans rörliga trupper, : som kan: sättas in i de riktningar, där en sådan försam- lingsvårdande insats bäst behövs — inom : barna-' och ungdomvården;, inom diearbetet eller i lisationens tjänst. Utan tvivel är denna förebyggande och fostrar7e gärning en religiös och social tili- gång i samhällets liv. - ”Diakonin vill utföra sin mång- skiftande gärning i den närmaste samverkan med samhällets olika organ, i medvetandet om att det Bästa sättet att vinna en dispr r är att undvika den! > - i - Under '' rubriker — sådana som "Iälskvärdheten i högsätet eller Di- iplomati vid disken kommer boker in på kundbtjäningen, som behand las : mycket grundligt. Diskuter. aldrig med en kund! Bästa sätte' - att vinna en dispyt är att helt und- vika 'den. Och vidare: c > . Tala aldrig politik vid disken och man, i en mä ärdig och en hel gemenskap. Samtidigt är diakonin en organisk livsyttring av en fungerande kyrka, där Kristi kärlek är en verklighet, =. > + Diakonigärningen' bärs helt upp av frivilliga gåvor; främst i form av kyrkokollekterna, - En sådan diakonikollekt insamlas på söndag, då ' diakonissanstalten Samariter- hemmet i Uppsala har sin årliga kollektdag i detta stift. Anstaltens årsbudget omspänner tre millioner kronor. Omkring 300 diakonissor t. ex. en paragraf i delshalk så här: ”Är någon (legohjon allt- så) försumlig och gensträvig, den skall först rättas med godo, och sedan med måttlig husaga”. Den- na paragraf överflyttades 1883 till den då antagna särskilda lego- stadgan, vilken kom att bli så myc- ket omstridd, häcklad eller försva- rad. Den hade dock dessförinnan utvidgats att gälla även fabriks- arbetare genom lag av 1823. Det dröjde emellertid inte värst många år innan husagans mot- ståndare gick till anfall mot den, Ett av de första angreppen gjordes av den kände liberale pressman- nen Lars Johan. Hierta, grunda- ren av Aftonbladet, Redan 1847 AR de han 1 riksd om bor ide.. Han påpekade bl. a, att husagan var avskaffad i hela västra Europa, Om motionens öde skrev Hierta i sin självbiografi: grafen - ”All ordning och skick hängde på husagan” ”Denna motion väckte stor upp- ståndelse inom riddarhuset och åt- skilliga ledamöter från landsorten, även liberaler, ' kommo : förfärade fram till mig och menade att all ordning och skick i landet skulle vara slut, om rätten till . husaga borttogs "= ers : står i tjä drag ute i.de olika församlingarna landet runt. Om Samariterhemmet skall kunna fortfara att- fylla sin funktion, samhället och församlingarna till tjänst, måste den enskildes sam- vete väckas till medansvar i dia- koniarbete. Kyrkans gärning i samhället har' också den ett ären de till samvetet! ee ÖL : Pehr Edwall, ' BF miste mandat... » på Fram till val ”Bondeförbundarna : : 1 ' Bläntarp miste 122 "röster och därmed två mandat i kommunalfullmäktige ge- nom att en av deras valsedlar måste ogiltigförklaras. Anledningen härtill var. att: sedel utom beteckningen ”Landsbygdspartiet, '" bondeförbun- det” ' försetts ' med” beteckningen ”Fram till val”... 5 > Mm Vargar rev renar 11 finsk djurpark ; HELSINGFORS (TT — FNB), : : Sex vargar bröt sig på söndagen ut. ur sin bur i Högholmens djur park i: Helsingfors. och rev två re- nar. Det: var åttonde gången som vargarna begett sig på rymmarstråt och hittills har sex renar fallit of- fer för deras mordlust, =” Ne Det fanns inga besökare lparken på söndagen, : - Orsaken till att vargarna den se- naste tiden flera gånger har kun- nat ta sig ut står troligen att söka i att burarna är felkonstruerade. De är nybyggda, och redan under bygg- nadsskedet skall :en av de gamla djurskötarna ha sagt att vargarna inte skulle komma ati bli kvar i dem. Det har även hänt att andra djur — bl. a.' ett vildsvin — begett sig på rymmarstråt. ” i dj ur- Honungsproduktionen- slog fel. -. för fuktigt - Bristen på honung är överhän- gande i höst, Många butiker ilan- det har inte en burk:att saluföra trots ' att vederbörande innehavare gör sitt bästa för att tillgodose kundernas behov. > : Anledningen. till denna trista för reteelse - är givetvis den fuktiga sommaren som genom sin värme- tattighet lett till" att honungsle- na försenats någon månad dvik alltid brä till täckande av skadekostnaderna. För ovannämnda jaktår — siffror- nå gäller det sistnämnda fållet — utbetalades till 37 sökande sam- manlagt 23,026 kr fördelade på föl- jande slag av fordon; nämligen 78 proc. motorcyklar, 5. proc, d osk-, > Naturligtvis kan olika yrken och bilar och. 2 proc, lastbilar. > där. går isär, t. ex. 02 religion, nykterhet eller beskatft- ning.” Glöm aldrig: det gäller sam: " förstånd ' framför allt, beter det t "ex, i ett kapitel, där man komme in på besvärliga situationer "vi disken och hur de klares'av. 'A ituetioner lät kon leda ti -jatt en. kund förloras är vi och att kvantiteten endast uppgår till hälften av den normala. Lantbrukare . AX. BR. Johansson, Sörby, Vessigebro, upplyser på i sts förfrågan att för horom är årets ' honungsskörd något av ett tottenrekord. Endast 60—70 kg har skörden blivit från 40 bisambälien mot normala 5—600 kZ. Riksd; sk ansåg att alla farhågor för godtycke kunde anses undanröjda varför utskottet av- styrkte motionen. .' Adelsståndet, - och ä bebslöt också enligt utskottsför- slaget att. avslå motionen, men 4 Borgareståndet blev det diskus- sion; ty' där var Hierta med, Flera talåre uttalade sig bestämt för att husagaparagrafen borttogs. Borgar- ståndet beslöt också att återremit- "tera "motionen till utskottet, 'men eftersom. de tre andra stånden re- dan . beslutat. , avslag, ' föranledde borgareståndets ståndpunkt ingen åtgärd, Inte ens' prästeståndet ville ha bort husagan, a varsla Hierta "återkom emellertid. med sin, motion år efter år. Även. om den dock: för varje gång frarnåt, som Hierta själv uttryckte sig. : ' Äntligen, vid 1856 års riksdag, ägde ' ett: omslag rum, Vid be- handlingen detta 'år ” av:, Hiertas | ståndens ledamöter gått över på hans "linje, att det blev majoritet för' åtminstone en urvat husaga-paragrafen.” ' Inte ens förbrytare .s. >: . I bondeståndet framträdde 'An- ders Persson från Örebro län och yttrade bl. as ”Då till och med förbrytare nu för tiden icke läng- re är . underkastade strykstraffet bör motionen, om husagans av- skaffande ' kunna ” påräkna säker framgång Hederliga lagstadda tjä- nare bör ingalunda behandlas säm- re än dessa nämnda förbrytare”. Från Älvsborgs län. framdrogs såsom - exempel på hur ohyggligt rätten till ”lämplig husaga” kundé tillämpas. En inspektor hade så la "misshandlat en smed under illa misshandlat en smed under fyra års tid inte kunde arbeta ett handtag. Inspektoren blev förstås åtalad för misshandeln. -' LADY CHURCHILL på engelsk lä- karutställning. Det är. inte bara Stockholm som har Medie pch Teknik-expo” — i London påga dagarna något. liknande, där sjuk- vård : och barnavård demonstreras Clementine Churchill en cou- lad; ce 7 oeuse av senaste ' modell, "I skogsbränder. , enligt nyaste metoder. Här studerar | 4 il Från deras håll fö- reslogs som en' kompromiss att mån skulle ändra Paragrafen ' så, att endast . husbönder skulle ha - rätt att bruka aga, icke fördrängar ' eler inpektorer, På den linjen ville dock agan motståndare icke gå, 3 över, oa ” ; oe Bara de yngre skulle 1 ha stryk : N SN Det skulle dock knappast hal gått att få majoritet för en lnd=: ring, såvida man icke kommit med! en mera ”samlande” kompromiss. Denna kompromiss gick ut på nt agaparagrafen kulle upphöra natt: gälla beträffande vuxet ' tjänste-i folk, men bibehållas för de min-i deråriga, På det sättet enades de: tre ofrälste stånden och beslöt att: stycket om husaga skulle få fö jande lydelse: ' i "Är tjänstehjonet av mankön! under 18 år och av kvinnkön un-! der 16 år, må husbonde, innan an=' mälan (till rätten) sker, söka det-' samma (tjänstehjonet) med mått-! lig aga tillrättavisa”, : : På det sättet misto paragrafen . det mest utmanande innehållet ==" nämligen att även äldre tjänste-! folk kunnat agas efter behov av. husbonde som så tyckte lämpligt. . Det var alltså vid 1856 års riks-' dag som de tro ofrälste stånden: enade om att giva paragrafen: nämnda lydelse, och följaktligen: kunde 'adelsståndet inte göra nå-' got åt saken, ; Det kom att dröja mer än 60! år innan återstoden av husago-! paragrafen — försvann = fullständigt ur vår lag, Detta skedde år 1920: i samband med att hela legostad-! gan avskaffades I det skick den befann sig. Den hade "då länge: vad angår stadgandet om aga för, minderårigt tjänstefolk, De sista årtlondena var det knappast någon! som ens tänkte på stadgandet; mycket mindre tog det till Intäld! för :att utdela aga, Det blev näm=; ligeh allt svårare och svårare alt kunna: få tjänstefolk både för hus- hållsarbete, och för jordbruksjobb; Bs Tobk, husbönderna ', fick minsann; vära noga med hur de behandlade sina anställda. . När legostadgan äntligen avskaffades 1920 fick man från många håll höra, att det över- handtagande : självsvåldet och dot | allt: ? mer : trotsiga 'uppträdandet bland. ungdomen kom sig av att husagan borttagits för tidigt. i . o 6 o Minderåriga vållar. ofta skogsbränder : Det ligger en mycket allvarlig fara 'i 'de hyggesbränningar som under senare år fått en så stor be- tydelse i skogsbruket men som in= te alltid kunnat behärskas, fram= hålles det i en kommentar till den nu föreli de riksskogsbrandsta=-" tistiken för åren 1944—1953 utar= betad av Statens Brandinspektion, Här är ett gott exempel på statisti- kens nytta: den ökade irsken har beaktats, prognoser för hyggesbrän=- ring sändes ut av Väderlekstjänst och vissa försäkringsbolag har in= fört en särskild form för hygges- b i ö ing med na om säkerh der. cc : : so Samtliga brandorsaker utom åske =. slag har föranletts mer eller min= dre av människors göranden och låtanden, Statistikens höga siffror på tändningar av minderåriga Ii vissa fram Irifi h Stockholms län har varit svårare utsatt för skogsbränder genom ”minderåriga” och ”tobaksrökning” än de övriga länen och Norrbot- tens län har det största antalet skogsbränder på grund av ”cam- ping”. I det sistnämnda länet an- vändes under tioårsperioden 220,00 arbetstimmar "för släckning av För skogsägare "och skogsmän. gäller att statistiken inte får in- vagga ocs i säkerhet, heter det vi- dare i kommentarerna. Det kan nämligen åter inträffa en sådan vä- derlekssituation som år 1933 med en - bränd areal av nära 20000 hektar, Om Ni vill nå: resul z studier, läs hos -" > oci är oersättlig s om annonsordan i södra I falland- sedan så att säga överlevt sig själv!. SS Jän måste, framhålles det," =» 1 ich ; ärder. ' J pr I en sc | z - 2 e 2 nn s : - 2 vå a s a ere - g Mg ITV an > - gr . FE "eve ssh ” | Adnan YST ETTE ånlnde Jas bodtrkn rt Ach SANN Litt, ' TTT YFRTTTETVYVYTS Arns Jadå. rssbarate
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.