manar INiMmlat han tänkfullt för sig själv: Yrvyvv YrYrvvr or Na - LAHOLMS TIDNING vert VETT YN rs > d det lillå hon har tycks vara i di .Maturliga färger och storle=" ,« Martin Ljung porträtteras i OBS! . kortare anställning hos Radiotjänst . [trofasta ögon och ett papper i hän- " terts, fuktar spetsen mot läppen och > härma” fjärrorgel just det. Säger : kommer deras ätt inta en framstå- , cocacola och is. Det är deras upp” « nya behandlingar och Tyrone fick " fone Power” överlevde tagningarna, T Solen: går upp kl. 7,10 och ned. kl, "16,42; 0. oc LJ - Solen år upp 'k ned kl, 16. 39; . Framgång; : i senas-' te skönhets-VM för "damer har vi dock". goda ata Parknadsberät itelser! Pot och prisnoleringar : meddelade genom Sveriges Lantbruksförbund ' Stockholm den 20/10 1954, "Spannmål, Lantbruksförbundet + noterar "den 19/10 1954 för fullgod :brödsäd av - normalkvalitet följande produ- tentpriser, avseende genast leverans, friit noteringsorten, kr pr.100 kg: . Halmstad ”Falkenberg"): Vete kr 42: 50, råg 37: 50. hy” Prisort Den 1 april 1955 inlö- ser Svensk Spannmålshandel bröd- säd till följande priser, fritt pris- ort: vete kr 44: 75; råg kr 39: 75 per 100 kg" t överenskommelse mellan handels-” och industriföretag samt Svensk: Spannniå!shandel gäls ler dessutom följande lägsta Friser: per:1/11 1954 vete 43 kr, råg 38 kr; per: 1/2 1955 44 kr resp: 39 kr per 109:ke fritt prisort.. - - MM xnaden ligger + nu av; ort 1 fare för vete, tillförseln av råg är .Flerstädes obetydlig. Kvaliteter- Ng : na har varit något bättre: på sista jämt: " mycket höga. Priserna har, gom : väntat, justerats upp rätt all” ”mänt, dock ej i sydligaste ” provin= serna. Marknaden visar nu en viss stabilitet, »” » Lantbruksförbundet åoterar iden 19/ 710 1954 följande producentpriser i utlandet, enligt vad "som fram- går av en skånsk tidning: Anita Ekbergs rykte,'skamfi.' lat i en svensk veckotidning; tycks inte vara värre än att ett amerikanskt 'magasin, Esquire, anser sig kunna publicera 21 bilder:av henne. På samtliga bär Anita så gott som ingenting, och färd att ramla av henne, Vidare har hon fått äran att bl, a. till- sammans. med Marilyn Monroe figurera i en annons, som erbju= | der Världens Största. Pinuppor kar, " Porträtten . beskrivs " som idealiska till tapeter, t örsta mötet - av "Uno Florén, som bl, a. skildrar hur det gick till när: Povel Ramel mötte Ljung. Det hände 1947: Vid iIdenna tidpunkt innehade Povel en loch en morgon när han tankspritt Jordnar sitt första prolucentprogram inträder en tämligen avlång, knotig ioch magerlagd figur med bruna den, Sedan han 'bockat sig för tjänstemannen ' Ramel och. skrapat imed ena foten tar han upp en bly- kollar av på - papperet, . Därefter Punkt tvi säga vad” jag heter, ja- visst. — Jag heter Martin Ljung, säger han så med ett trosvisst patos. På nytt kollar han papperet och mumlar för” sig själv: Punkt tre, — Jag kan" härma en fjärrorgel, han. -— Varsågod och härma, säger Povel, +. Besökaren intar nu en monu- mental pose och de trofasta Bruna ögonen ' förlorar sig i fjärran. I nästa ögonblick är han mitt uppe i härmningen, Därefter säger han; förläget: — Förlåt, det räljade visst bli ett sjölejon. :- 3 — Gör / ingenting,” säger Povel och vägrar vara småaktig trots piljön. " : "Detta var första gången Povel amel och Martin Ljung möttes. I en antologi över klassiska möten ende ' plats ' vid sidan av Stanleys möte med Livingstone och det oför- modade mötet mellan en symaskin och' ett paraply i Lautrémonts'be- zömda liknelse, På ett eller annat sätt . kommer ' de alltid att hänga ihop : och 'hålla av varandra" och hur rörande är det inte att bådas "favoritdryck är folkkonjak med fattning. av punsch, : — Hur kan det komma sig att både. ni och 4 er re bror är flintskal- liga? .. — Det kan jag berätta, men ni får inte låta det gå vidare, +" > -— Naturligtvist Ni kan Nta på ärför att vi i tape . Sjörövarens snugga. i cinemascope - Vid t; av en ny ci - copefilm måste Tyrone Power, som spelade: en' sjörövare. under flera scener röka, på en snugga. Färg- teknikern :var emellertid missnöjd 'med rökens färg. 'Efter längre ex- Periment :- .blandades ' en. särskild ”tobak” för stackars Tyrone. Färg- . teknikern tog en del torkat hö, en ". del lindblommete och en del'såg- spån, Blandningen preparerades med en särskild vätska och när den åter vår 'torr,' fick aktören tända . på och röka inför cinemascopeka- ”'meran, Vid första försöket svimma- 'de Tyrone Power av efter tre drag, Pipans ”tobak” - underkastades. då ' neutraliserande -rhedikament. Till 7. slut var röken just av den färg som kameramannen ville ha. Och Ty- ni i Oskyldiga offer för krig och katastrofer behöva hjälp nu, | Ärter.. .Bintje; King Ed- å genast leve: Trans, fritt noteringsorten, för vara av normalkvalitet,. kr. per 100. kg: -Halmstad-—Falkenberg: Foder= korn 35: 50, vitblandsäd 35: 50, vite havre. 35: 50. >å en del håll har utbuden' ökat något, men ännu kan man tala om ett visst' knapphetsläge. Köplusten är god till livlig, men den har. nog varit lugnare . på sista tiden, och kanske även stagnerat något i par- tikandeln, En viss import har skett. Prisändringarna-.-' denna : vecka är icke av stö! omfattning, en del ytterligare ingar har: dock fö- retagits; Prisläget - -synes : emellertid ha fått en stabilare karaktär över sig. : Lahtbruksförbundet noterar den 19/10 1954 följende producentpriser på rensade, lättkokande gula :mat- ärter, fritt köpares magasin: Mel- dant Sverige 60—62, kr per 100 kg. Utbuden av ' kokärter' har nog minskat. något. Den "inhemska ef- terfrågan synes. vara lugnare men är givetvis alltjämt god... Export- möjligheter föreligger: fortfarande En fäst ton är”alltså förhärsk: ande, och prisnoteringen är oföra drad. - Läntbruksförbundet noterar. för matpotatis, levererad banfritt eller engrospris, vid försäljning . till partihandlare, kr pr 100 kg:: 15/10 18/10 20710 ara 24; — 2 Primar väls. vi : ward, Magnum 2 : ER 28: — 28: — 28: — + bonum =: 1. - Ovanstående" priser inkluderar kemmissionärsarvode 'eller' Javans vid försäljning vagnslastvis, ” "Följande partipriser på "pri ma: matpotatis noteras den 20/10 1954. vid partihandlares försäljning tl detaljbandlare, inkl. ; emballage, 5), Göteborg 267. -— : 2) -Sortklass I 26: — kr. "Marknaden visar en övervägande utsträckning, varför tillförseln inte pressar på så hårt. Den regniga vä- »derleken i framför allt södra' Sve- rige har också hållit tillbaka ut- buden, På ett par håll har priser- na justerats upp något, men i hu- , dock är vattenhalterna allt- |, kajfritt Stockholm, inkl. emballage, |] 75 fast och stabil karaktär. Producen-= |: I terna lägger nu in sin potatis i viss AR i Potatisålens land i somras ger ny aktualitet & ge- nom det kräv: på" skärpta åtgä för bott förekomst i Norr- | sod litig gen Anstalten skall seden närmare un- dersöka saken och, om potatisål H mot' detta skadedjör, som n n rests : av potatisodfare. i Gävle- trakten. : " TT " Potatisålen eller? potatisne; och" förstör dem. Plantorna” börja därför 'tyna och ger lägre skörd än normålt.' De äggstinna tYno na som kallas cyster; ålsh "| snart smittförklaring utfärdats, ' är länsstyrelse att området i | fråga bör förklaras' smittat av pstatisål. Så det förbjudet att inom det smitlå- de område odla Potatis eiler toma- ter på en och samma jordbit ofta- re än vart tredje år. Om så anses nödvändigt kan potatisodling t.o.m. bli för. någon tid totalt förbjuden där, Vidare träda i och med smitt- : förklt klargula korn avfett k vuds 'storlek' och' sitter "strödda' på rötterna, De innehåller 300—400 ägg vardera, ibland ända'upp till 1,000 ägg, Cystorna lossnar "småningom från rötterna och potatisålen kan så sprids. till andra potatisplantor. Cenom ;- att--'analysera jorden kan r se om det finns pota- S Hur sprides smittan? ter som finnas i den jord som sit- tor sim finnas i-den jord som sit- från smittad jord 'sprides potatis- ålen från trakt till 'trakt och från land till land." Lokalt sprids den med; redskap," särskilt ” potatisupp- tagare som brukas kollektivt. - Har "en' åker : blivit” infekterad dröjer det vanligen några år innan det blir" några : märkbara skador. Fläckar .med påfallande svaga och klena plantor ge : anledning att misstänka förekomst. av . potatisål. Hastigast sker. nematodernas .fi ökning T jord där potatis” odlas år efter år, t, ex: i egnahems- och ko- loniträdgårdar. Här dröjer det i re- gel bara något år innån:en nema- todinfektion ger sig tillkänna, Om det överhuvudtaget på en: starkt infekterad jord ; hinner: a upp några - plantor .ur de satta. knölar- na, så bli de i bästa fall inte mer än någon "decimeter höga och ge endast, några. få" knölar, stora som en' hasselnöt eller” en ärta. Där en flerårig växtföljd tillämpas kan det däremot -: hända - att "en infektion länge som helst,” Någon märkbar skadegörelse sker näm! igen ej all- Ä Någon möjlighet vatt trota' pota- teålen genem : "att behandla jorden med kemiska preparat finns tyvärr frite, Av vad som redan sagts fram” går "emellertid att ' en "rationell växtföljd — ju längre, desto bätt- re — kan hålla nematodhalten nere och förebyggd svårare skadegöre. Tyvärr finns” "det" ännu. gon potatissort mot vilken ”pota ålen: är immun: eller något. så när resistent. Hade så varit fallet och ifrågavarande: sort eller sorter haft verkligt ” odlingsvärde, hade :; man inte : behövt bekymra sig. mycket : | om" potatisålen. Tyvärr är det. dock så att alla, i odling: varande sorter angripas och skadas praktiskt. ta- get lika mycket. Utom potatis an= gripas f.ö. också tomatplantor, För tomatodling; under glas : ikan man emellertid" använda ångste ilisering av jorden och därigenom” hastigt få nästan föllständigt. nematodfri jord. Odlare har anm ningsplikt "Den som vet eller misstänker stt hans ' botatis- eller” ”tomatplantor äro” angripna. av potatisål, - skall göra "anmälan ' därom -till 'Ståter.s Växtekyddsanstalt”” -Stockholm""19. | förtäring ä Potatisålen sprids i i regel "md cys- : förblir "okänd /praktiskt taget hur|' E sell och Ittla Frodi..- vissa ti man ej utan särskild dispens från området bortföra potatis, : växtav- fall, jord eler kompost. En odtare har dock rätt att i i sitt eget hus- håll” använda "den potatis, som hen Eventuellt. skördat, Ett tförbud! : omedelbart i kraft, Sålunda får!" : ”AVTÄCKNING” I EARLS COURT. En bit H "onsdagen i Earls Court i London på .selongen, Här ä är det nya Vauxh funktionärerna här i förd med att ”avtäcka”, VEM VET? Lexikon för en var äv dr on vt > IVAR EK. ? I den svenska riksdagen har, som bekant, en talare rätt att tala "hur länge som helst samt att be- gSära ordet hur många gånger som helst I samma fråga, I 'Nederläns derna får €n talare emellertid in= fe begära ordet mer än två gån= ger i samma fråga. Vill han tala fler gånger om samma 'sak må- ste kammaren först besluta om Kan får göra' dettå” I den gamla ryska riksdagen fanns en bestäm< melse att en talare icke fick hål: la på mer än en timme med ett anförande, . Guldkusten lär: vara det "mest och inför 'ö Uppningsceremönin är” några av nyheterna all Crest”. söm” framträder i i all grepp "gör nämligen" inte "potatisen på något sätt mindre lämplig till som helst; Licensierad utsädesodling . Vilka åtgärder | som "kunna anta- gas: vara de: effektivaste” för ati oskadliggöra -” den . smitthärd som finnes 'i Gävletrakten' har ännu ej hunnit diskuteras mera ingående. Emellertid 'syns tiden vara. mogen föratt begränsa odlingen av /utsä- despötatis - till sådana jordar, 'där potatisål ej kunnat påvisas vare sig vid jordprovsanalys: eller "på annät sätt, . alltså en licensierad 'utsädes- odling... F.n. finns ingen ' annan möjlighet & än att förbjuda odling av utsädespotatis' för avsalu, så snart man konstaterat : att "jorden, där den odlas, är smittad. Men då kan redan "under några ” år smittan ha förts därifrån runt om 'i landet. En utsädesodling på licens skulle ge oss - möjlighet att förebygga sådan sinittospridnin Jun, Göteborgare som: går. köksvägen ar varit en vi rklig invasioi av: | göteborgsartister i. de" stock- hölmska filmateljéerna 'den' gångna inseplningssommaren. Minst. ett tio- tal - till största" delen” unga skå= despelerskor —' har medverkat, i flera ' av .de nya svenska filmerna. I. Rol Husbergs lustspel ' hes San- drews, ”En karl'i köket”, möter vi två ' unga västkustförmågor i hu- vudrollerna; nämligen Herman Ahl- Den förre. har hittills” varit mest känd 'som förste älskare vid Stads- teatern i Göteborg, till vilken han är knuten sedan åtskilliga år. För det övriga Sverige är han väl mest känd som Y herrn. i hus t i Lennart miljen”, som för några år sedan're- det "sändes från "Göteborg vudsak äö sad. Stråfoder., SS Lantbruksförbundet noterar den 19/10 1954 följande producentpriser |5 på stråfoder, kr pr 100 kg: .på + Hö,' hårdvalls-, mellersta Sverige — -Utbuden av: hö är. fortfarande mycket snäva, men en 'viss efter. frågan förefinnes, och priset synes därför ligga tämligen fast,' särskilt vad -gäller. de bättre kvaliteterna. Även denna vecka noteras endast priset. på mellansvenska > »stationer, som .nu anges till 14 kr per, 100 kg pressad vara, 4” Slaktfjäderfä. a a "Svensk fjäderfänotering. : Lant- bruksförbundet : anger. för veckan 15/10—21/10 1954 följande riktnote- ringar å :slaktfjäderfä vid försälj- ning från producenter till äggcen- traler i södra öch mellersta Sveri- ges produktionsområden, öre pr kg slaktad vikt (plockad vara): ; Kron : Prima Höns » 245 >. 215 Kyckling; minst 500 g - Partiprisnotering å slaktat jä |! stationer: i|/ Fodermedel. Lantbruksförbundet " noterar : den 19/10 1954' följande ' priser vid för- säljning till jordbrukare;' fritt no- teringsorten, kr pr 100 0 ke: : Linkakmjöl, inkl. skr. 7 Extr.” taps>' 0. senapsmjöl, tinkl, skr es « fesetloc 4li—- Sojamjöl, 47/49 Jo, inkl, skr 0) 63: Iordnötskakor, kross inkl, > skr. r c 61: 50 Kokoskakor, kross.: inkl.iskr 46: Vetekli,' svenskt, ink], skr ': Rågkli, svenskt, inkl. skr ': : 2 55 For) Poe för & 21 Konstgödsel. M Vid försäljning till "förbruksre under "tiden 1/10 1954—31/1- 1955 gäller ” följande riktpriser, kr per 109 ke betalning netto per 1/2 1955: . Th Tariff- Fabrik” hanin') a 19, 0 Kd superfosfat, derfä, Partipriser i den Ir] 0 1954, öre per re plockad vara: > Krol | ”. special Kron Prima Alan a fötter). 390 - 360 . 320 i ne 500-700 & — ' 550 500 tKyckl., 500-700 8 BO 400. År:o, 7100-1200 g — "Man konstaterar något ökad till- JSrgel av höns. Efterfrågan är fort- 16:10 M - 19/20 6 Zz Säpertostal, : -pulv, i -15: 20 16:10 5 11:90 > 13:40 Kalisuper - . 7 18:30 3 38/42 9 kalisalt + "4: 17:10 48/52 7 kalisalt 21: 20 15,5 6 kalksalpeter == :: 16 72 chilesalpeter, ban- fritt importhamn' EA 20 Zo kalkkväve, olj. 29: 70 HN 2 kaälkkväve, : ! korn +: 20,5 Z Ljunga/Kö-. 24:30 155. 32: 70 28:1 10” 31:10 "28:25. 30:25 ”arande god, och fr par- er: avsättes på Igår oörånd- sin helbet, Prisläget- är oförän 0å kå arAmunsulfat 28: 95 32: 45 varje söndagsmoörgon; "Liksom för de flesta göteborgsartister, har till- fällena till. filmning varit få; för- utom ”'några. smärre uppgifter har han” endast tidigare gjort en något så' när "rejäl ' roll: i filmen '”Farlig kurva”. Men för den skull är han inte främmande för filmarbete; För hågot tiotal år sedan var. han regi- assistent åt Alf Sjöberg — som för- resten är hans svåger — vid inspel« ningen av ”Himlaspelet”. I ”En kärl i köket” har han emellertid fått sin första'.. riktiga ' huvudroll som det månliga ' hembiträdet: som 'ställer till. oro i den borgerliga -advokat- familjen, men som till slut klarar ppp de ekonomiska och de amorö- sa affärerna... sr Ittla'. Frodi är yngre syster. till Berit Frodh som i höst filmdebute- rat "i kvinnliga : huvudrollen i blicka utan namn”. Som så många andra unga filmiflickor började hon sin bana som kontorist i Göteborg efter ' avslutzd” handelsskola; men lusten '. till teatern tog överhand över stenografjobbet. Stora "syster Berit, hade gått igenom 'Stadstea- terns elevskola och var'nu' ”riktig” skådespelerska . och = Ittlå' började drömma om samma ' kårriär. "Hon började bland ungdomarna i Pick- wicks teaterskola och -:sedan. reste hon till Stockholm och blev anta- gen vid Terserus elevskola. Efter ett års. studier där upptäcktes hon vilken annan. potatis i | honom "att övergiva det farliga Je " Svensk Hemslöjds Mönsterblad har utökats med en kartong, n:r 11, ned "ett. 80-tal. mönster för ylle- vävnader, ' dräkt-: och klänningsty=, ger, filtar, plädar, halsdukar m.'m., och finns' tillgängligt på LT:s för- lag, i; bokhandeln ' och . hemslöjds- föreningarna, a "Om en stor” krokodil. gare har Läwrence Earl skrivit en syn- nerligen'. id bok;:be- -| om förhållandet mellan könen. Från > Författarinnan : har: . t åstad- kommit 'en starkt könslomättad bok en herrgårdsmiljö rymmer : Marga- reta' ut: till. ett 'mera -levande liv. Vart, 'om inte ' till sjöss, på resor och bland sjömännens liv. Så ham- nar-hon som ensam kvinna på den båt, där hennes kvinnliga charm leder till närmanden, som får dju- på ingripanden i den gifte kapte- nens: äktenskap. Skickligt skildrar författarinnan” den 'starkt' laddade titlad '+-.”Krokodilfeber”. +..- Bryan Dempster är den av jaktfeber an- gripne, som flyr civilisationens ena- handa och drar till det Afrika, där krokodilernas 7 åtrådda skihn mer än > flodhästarnas -kolosser lockar. Han har turen att komma" som en Flodens djävlår,- som : under sin strävar för uppehället tycks ha en särskild - förkärlek för kvinnokött och därför allt för ofta under tvät- tandet "..i., Sambesifloden hamnar mellan "krokodilernas käftar, En jägare med, inte. blott skarpt .öga utan även med den .segervilja och energi, som behövs för att överlista de odjur; som .t.. 0. m. har” fåglar till bundsförvanter, råkar: jägaren och hans hjälpande infödingar ut för > många farligheter, men går segrande ur: striden hem : till :den trohjärtade, som allena kan förmå vebrödet, En synnerligen" fängslande 5 ning, illustrerad 'av talrika auten- tiska: bilder. Förlag är Hökerbergs och "priset 1: 20 ib. 22 i a sa Dagbrott 2 är en på LT:s förlag utkommen ny bok "av > folkskolläraren” Karl-Erik | Johansson, -som' för ett par: år 'se- dan skrev :”Stake i strömmen” om den ensamboende' lärarinnans pro: blem; "Även ”Dagbrott”" har handé ligen" förlagd till: Kiruna-trakten. Där drivs' den unge gruvarbetaren Johan genom arbetskamraten. Petz fosad infödingarnas hjälpare . undan del" och -hur konflikten får |” en tragisk men till slut lycklig lös- ning. vå - Dagmar Edqvists nya bok kom- mer säkerligen. att tilldräga sig li- ka stort intresse som hennes tidi- gare 2:25, i romaner, Pris häft; endast Hårdkokt Hemingway « Under” amerikanska inbördeskri- get gäv den döende general Stone- wall Jackson ordern: ”Vi skall gå över "floden och vila.i trädens skugga”; Därmed avseende den vi- Ja: och”; den” skugga som” döden skänker. Detta citat har fått ge. ti- teln åt "Hemingways . senaste bok ”Över. "floden, in bland träden”, och det är. i så, måtto en beteck- nande titel, Den har nu utkommit |. i. Bokklubben Svalans serie;-;-«s: -Handlingen : tilldrar sig i :efter- krigs-Venedig, och; -huvudperso- nen "är. en: åldrande överste' fom likt författaren: varit med. 1'två världskrig och fått hårda. törnar i dem bägge... Med en- sensuell. och underskön italiensk : grevinna upp- lever han sitt livs stora kärlek. :- - Boken, är renodlat hemingwaysk på så vis att den stämning han byg- ger. upp. är extremt maskulin, ' och |. hän väjer -ingalunda: för ' cynismer de landet, när det gäller klimatet, för vita att vara bosatt i. Det finns heller inte så många vita där, och de som finnas' är där endast för någon kortare Ppe- riod. Så vitt man vet finns det ähnu ligen vit, som med livet i behåll kunnat stanna där mer än två år utan att under tiden ha haft en längre viloperiod”4 suns ' daré klimat, + Man Aslan ännu i dag om bi- stockar för' att beteckna ett bi- . såmhälle i kultur. Detta ord än. av urgammalt ursprung och upp- kom på den tid då man hämtade”. ”bistocken” direkt ur skogen, Här i Norden hade vi nämligen förr - vilda bin — liksom det ännu finns dylika på -många håll i andra des lar 'av jorden — och dessa höllo . till i ihåliga trädstammar, | Först ' tog man hönungen direkt ur des= sa stammar, men slutligen börja=, de man såga av trädstammen och " flytta. den" hem till gården där den fick stå till dess det var tid att. beskatta bina, d. vs. att ta honung och' 'vaxkakor, Man var då inte heller 'så noga med bina, 7 Det fanns till en början så myc« ket vilda bin att'man helt enkelt - rökte ihjäl bina för att komma åt honungen. Det är alltså från denna tid ordet bistock kommer; De; Cstyrbara > ”Jaftskoppen hör : man icke så mycket av numera, vt men omkring sekelskiftet trodde man ganska: allmänt ' att prinel<". pen lättare-än luften var den en- då riktiga lösningen” på sproblar met flygning. Det var i slutet av . . 1800-talet, ' som. den mest bekanta ' luftskeppskonstruktören, -- greva : Zeppelin, började; sina ”experl- ment med att söka konstruera ett - styrbart; luftskepp, Det var också Tefter' hans namn” dessa” luftskepp ”. e blev, efa ' "Zz och” öppenhjärtiga. ställ Hans alter ;ego;. den -illusions- >> och: krigserfarnex översten EN britterna: (våra; brittiska'Xkusinér rug'; »Svar armarna på den sistnämndes hust- k ru; 'En' ny konflikt åstad med -den ', unga ' skohandlaredottern i centrum. , Kring dessa händelser tecknar 7 författaren ': atmosfären i samhället "och 'gruvan,' där arbetet sätter sin särskilda prägel på män- nen i de mörka schakten; En stark människoskildring från början till slut, Pris shäft, 13: 75. s ”Änkans son är ännu 'en på LT:s förlag ”utkom- rien: roman av Sven Jarnlo, också han : folkskollärare. : Uppvuxen "i baptistisk miljö, skildrar författaren här en änkas son, Arne, som 'ge- dom mellan "tro :FLODEN,” IN: BLAND TRÄ- EN”, Bokilubben 'Syalan: meddelar "att enligt en nu avslu- tad undersökning antalet hyresgä ter i USA för första gången är min- drel än antalet” husägare. Av de il ska familjerna bodde den och tvivel, "huru tron segrar, Men så kommer den mänskliga naturen, som" pockar ".' med ' "sin" frestelse. Främst fäster man. sig: dock" vid författadens tecknande av den mil jö ; han: skildrar. i ungdoms" och församlingsarbetet, Där rör han sig, på känd mark; och det är där hans personteckningar - fascinerar: Pris häft. 13 50, En. ny bok av Dagmar Kägvist vidare”, säger Ittla och skrattar op- timistiskt. ”Här ska pluggas och in- studeras' och:'arbetas' och så "vänta på riya' chanser förstås”, När hon började ”filmningen i i' En karl i köke Ar Sandrews re- kl i fö t. Ittla Ifrån och med 1 november medföra :tj inrättade till kyrkor med ett litet ” | altare-: och plats för omkring 40 30 juni 1954 51,6 procent i: sina resp. egna :hem medan endast "48,4 "pro=- cent bodde som hyresgäster i hyr- då bostädstägenheter.. — — AEP, Australiskå” snälltåg, som körsar kontinenten - både . från -söder- till norr , och från. öst till. väst,- skall s: ki" kyrkvagnar,: speciella vagnar, personer. Kyrkvagnarna. skall an- vändas både för att hålla gudstjänst under de långa resorna och för att lämnas ! kvar vid.”ensamt belägna |" platser i” ödemarken, 'Där skall kyrkvagnen stanna för ett eller ett par dygn så att traktens befolkning för tillfälle att besöka gudstjänsten. skjuter sålunda inte bara in sig på sä som inte kunde : stöta-ers "genom |! vått toalettpapper!) utan: också den egna:k som"-gav to= kiga order. ;Typisk: fö, författaren är. också; i ets knappa och utmejslade. språke ” och den rappt flytande handlinge Brad Fö; Ernst . Hemingway: "ÖVER I: | = han "tet några år det allmänt. veder= tagna namnet på styrbara':luft= . oc den 8 pr samma: år. försöks- " . flögs den; Det' hade: då tagit gré- vå” "Zeppelin" 9 är : "att fullborda Det" ir nämligen år, 1897' som imlade” det' första” förslaget byggandet av ett styrbart fiskepp. vå ill - kant skrivtecken som beteckna -hela "ord. Aven för främmande lärlders namn använder man dy- ” -likå tecken, men' då dessa tecken ” förut. givetvis också har en: ki nesisk petydelse, uppstår ofta hos. ' kirieserna:: en; : ganska underlig > uppfattning = "om - landet ifråga, Svérige har i det' fallet va synt lyckligt, ty det' tecken; hos ' kineserna betéoknar Sverige betyder | "också" ”det lyckosamma, laglandet”," Vårför” kineserna” ans; vänder en så' snäll benämning 'på! -- Sverige vet man inte: Tecknet för), Sverige uttald'”Sueti-tien”:”Det- Aa kinesiska ord Kariuppstått.ge- nom det "engelska: namnet p Sverige, nämligen Sweden, var: k vär litet ungrott. Det lät estländskt på något sätt”och så var det svårt med stavningen, när det skulle upp- fattas '1 telefon. Ittla medgav litet motsträvigt att hon egentligen var lats Ittla ända sedan' hon var'liten, Ingvor Frodi. tyckte 'reklamchefen lät mera äktsvenskt och så beställ- de man affischer och reklammate- rial; med det namnet, Ittla fogade sig villigt, men "hon var inte nöjd. ”Ingvor Jåter alldeles för kraftfullt och' fornnordiskt för lilla jag”, an- såg. hon; Och 'så skrev en götez . borgstidning, ' att det var konstigt att ' de "”klåfingriga stockholmarna skulle gå "och döpa om deras Ittla. lt Nu är-affischer och allt av Rolf k och för den" kvinnliga huvudrollen i "En karl i köket". I sommar har Hon även hunnit men en liten roll Alt Krollins film ”Flickan i're5- det , andra: reklammaterialet ändrat och nu "återstår bara att se, om Ittla Frodi ska bli begreppet för en kommande stor stjärna på filmhim- I 3 1 stockholms- området; | . net”, "Och nu gäller. det att kämpa len. ” döpt till Ingvör, men att hon kal-]” Ingvor: blev: bara några månader I ” flyget har fas. varor ur till de nödställda Ah HJÄLP TILL HONDURAS. våld samma skyfall som förorsakat ka- > "tastrofala översvämningar har h emsökt Honduras. sänt hjälp i form av livsmedel och kläder och här Tas=. vid San Pedro Sula, Honduras detta? första styrbata ” "luftskepp. ll I Kina "använder "man som bes, uttal på kinesiska blir: detsamma . Amerikanska - 3 , i nn at "och stabilt. Hjälp oss att hjälpa! Sven- : "ska: röda koreet — postgiro ;.900 800, roar änn AA AA RS ftul AR MA Ant DÅ MÅR ner At etedettt fik RR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.