ret er '. 'guldfisk. Black Moor var mycket Ne ned kl. 16.37. - Nn ned kl. 16,35. ER on . frö det var splitterfritt glas. Hu | = fly ej, fly ej, du hjärtats minne. - ” av vad jag tidigt älskat har, : en ungdomsstråle äger. kvar. 4 hjem med bilen böjede hun sig . de hederskompanier eller vid de: i " Dagens namn | SABINA; Solen går upp.. k T14 joch . Morgondagens naran ; "SIMON; - "Solen går upp kl. TAT och "Dagens dikt: | va : Fly ej, ly'ej, du hjärtats minne ay vad jag tidigt älskat har, . i dig, i dag ännu mitt sinne en ungdomsstråle äger kvar. vad gör mig .världens-.smil och 4 + lock ?: N Jag” vänder om och säger. dock: i dig, i dig ännu mitt sinne (B. G. GEIJER. . ; titet. som för aususti Eng gland: värn. vår, största träköpare STOCKHOLV — oe Strejken vid en rad nordameri- kanska "sågverk, vilken bilades i mitten av september, fick inte de svåra följdér på den internationella trävarmarknaden som mai befärade,' "konstateras i komm kollegiets nu föreliggande berättelse a över Nn d för sept ber månad, cvo' fore ” Storbritanniens Ne under aug. land. ;'-Sammanlagda inköpen från |: detta, håll hade vid augusti månads per 30 september inte .mindre omkring 1,700, 000 stds vara inköpta för leverans i år: — en rekordsiff- ra och för" övrigt den högsta efter krigat uppnådda. D2 svenska exportförsäljningarna "nästa år har inletts i mindre fattning på basis av i stort sett medelprisnivå, som . varit rå- dande / ” under. innevarande år. De gjorda avsluteri torde fram till bör-| jan av oktober kunna uppskattas | till omkring 20,000 stds och har så gott som ; uteslutande gällt Storbri- tannien,' : . I Vad” " beträ ffar 'kna- "Astrid Pettersson i Harpli den ' var försäljningsverksamheten | : på cellulosamarknaden mycket liv- lig under hela september, då priser- > na fixerades för de för leverans un- der fjärde kvartalet ” partierna. Ifråga om England och kontinenten" torde” denna ' prissätt- ” Den rille danske prinsesse Be- i nedikte . satte' forleden ' dag en; af de kongelige. chaufförer paa en haard pröve. Da hun körte pludselig frem til chauffören og spurgte: Kan de sige mig hvor- dan man faar börn? Den stak- kels chaufför viste 'naturligtvis ikke hvad hän 'skulle. svare. og sagde at det maatte hun spörge sin far og mor om. Et. par dage efter var chauffören ude atkö- re for kung Frederik. Kongen "böjde sig da frem og sägde: -— Hvad er der i vejen med. dem Carstensen? Ved de vir-' kelig ikke Yvordän man | faar börn? SJ för leverans under fjärde kvartalet, ning de ha hunnit avslu- tas; prisdiskussionerna har inte vål-|. lat. några svårigheter då säljarna trots den starka efterfrågan på mas-| - sa allmänt gått in för att tillämpa oförändrade priser. Hråga om Ame- rika . är . prissättningen ännu inte klar, . . "Även ifråga om dissolvingmassa har leveranser under fjärde kvarta- let tillämpats oförändrade priser. Beträffande "mekanisk ' massa 'har försäljningar under september ägt rum endast i begränsad omfattning. Detta sammanhänger med att”slip- mässan i stor utsträckning redan ti-' digare försålts till: fixerade priser — Det- gör: jag förstås. Jag. "derna jordbruket, ' NT — Och när skriver ni böckerna? Och föredragen? Och ' artiklarna? — ÅA; det man gärna” vill; det hinner man "alltid Det blir kanske inte 'så fint och färdigt alla gån- ger, 'och' skrivmaskinen- strejkar ju då och då, men när allt är fär- digtänkt i förväg, går det fort att sätta ner på papperet "Tänkef; det gör man i arbetet '= i bet- landet, i lagårn, och inte minst. i t med” folk, som Berättar För stor risk ”— Gav du "verkligen ”den' där | Guldfisk i i Churchills . Häromdagen 'anläde till Downirg Street 10' den :första födelsedags- gåvan med anledning av' Sir Wiri-' ston Churchiils 80-årsdag den 30 november. Den tidiga presenten är en långväga gäst, den k från "dej "med sin körning? människan körkort? sade bilbesikt- ningsmannen till en kollega. Han kil ju på. att ek ma vettet ur — Ja, medgav kollegan, "Han sa, att blir jag inte godkänd, så kom- om sina, öden” och måssöda ” Ja, tänker, det gör "den som har hjärna ätt fåtta med, Det är vad vittnar' "hennes » böcker. H Den . första hette ' pd utan själ”. Den kom” -på LT:s "förlag mer jag och kör opp en gång till. tropikerna pr flyg ohe heter Black 'Moor. Den är en ytterst sällsynt trött: och djupt nedstämd vid an- . komsten till Sir Winstons residens - :och placerades på husses order i "dennes privata badkar. Efter några , 'dagars rekreation. där kommer "Black Moor att överföras till Chur- :chills berömda akvarium på som- ;marstäliet Chartwell. -— Oe blir en 2 dyr "historia de här, I 4 : Kejserlig dricks” Abessiniens kejsare. Haile. Selas- Alkoholistvård: ==” >: ce Från internering till bj älpåtgärder är nya arbetsgiven " STOCKHOLM = i ' Den 'svenska myktorhetsvården står eller faller med' de människor, "som handhar den. / =" ” t Det är inspektör David Mattisson i Malmö stads nykterhetsnämnd som vid samtal med signaturen fäl- ler detta omdöme, När vi nu inom nykterhetsvården fått en lagstift- - ning, som lägger huvudvikten på det "förebyggande arbetet och på den öppna vården kan det knappast vara inkonsekvent — fortsätter han — att kräva att man ägnar största möjliga uppmärksamhet åt kvalifi- kationerna hos dem, som anförtros den: svåra uppgiften att tillämpa denna lagstiftning ute i samhället. Vem vill förresten neka till att inte .den förskjutning mot öppen vård, som kännetecknar modern nykter- hetsvård, medför ökade anspråk på 'duglig och för verksamheten Jlämp- lig personal? Det är ju obestridligt att tyngd- punkten i nykterhetsvården alltmer förskjutits från interneringen- till ”sleé videlade ;'"i a "drickspengar under. sin vistelse I Lonåon, Mairoserna som . tjänst- gjorde på den brittiska "kryssaren, :”Gambia”, . vilken stod till: kejsa=: rens förfogande, fick 35 pund var) i eller 520 kronor i drickspengar, Dej meniga soldaterna som" var: med i Parader som '' kejsaren - hedrades 1 .- 'med, fick 15 pund var, dvs, 225 -kr. samt ett sk. Maria-Theresia-mynt |, som 175 år efter. den österrikiska") kejsarinnang "är -Tagliga :betal-; ningsmedel Abessinien. Kejsaren I: har personligen »bett truppernas: resp, 'kommendanter: att, ger soldar, terna til Ilsfånd; ant få. mottaga dej]. gåvorna, - Fate ” . hjälpå derna. ; Och "detta förut- sätter redan i och 'för sig en ganska god kä dom om kli person= TU-mötet: 5 Oron: fortsätter för morgondagen " STOCKHOLM (TT) Svenska Tidningsutgivareförenin- gen. (TU). höll "på "måndagen sit höstmöte på Gillet; I sin- överblick över det ekonomiska läget för tid- ningspressen. . yttrade”: föreningen ordförande, direktör Torvald Göthe. bl. a, att det även om någon förbätt- ring av den ekonomiska situationen andra sidan de sammanlagda ök ningarna av löne-, pappers» och di stributionskostnaderria har gjort si till. för "att vidmakthålla .oron för morgondegen. . t "Till. ständig medlem av. ”förenin- gen valdes direktör Bernh. Bäck- man, Umeå. I anslutniag till "mötssförhanältn- |? garna höll direktör Jan-Otto Modig ett: anförande om konkurrens oci samverkan inom tidningsbranschen, och TT-chefen, överste O. Sundell, berättade om sina; intryck från en resa i England, Frankrike, Tyskland och Danmark, där hr. Sundell i syn- nerhet studerat frågor avszrende ny- hetsförmedlingen i:telovielonen: + Vid middzgen på Gillet framför- de direktör Göthe föreningens. tac] till direktör Modig, vilken sem he- kant den, 1 november avgår från sin lighet, en viss kartläggning över hans inre resurser, för att beslutade åtgärder skall kunna bli ändamålg- enliga. Hela”denna utveckling mar- . kerasg äv ett genombrott för den so=- ""ciala"och psykologiska synen på. al= ”koholmissbrikaren' på bekostnad av "den "juridiska! Vi har. kommit fram till" en humanare. ålkoholistvård. Konsekvenserna har inte utebli- "vit: de-har. bk a.” lett till strängare krav på:grundlighet och objektivi- "tet i utredningen kring alkohol Hallen, '. ” so När det gäller utredningens "me- todik” har kraven ändrats "alltmer. ”Utredaren-socialarbetaren " måste genorå personlig fallenhet och ,psy- kologisk kunskap besitta förmågan att föra samftaleri med sin klient på sådant plan och på ett sådant sätt att de blir en:sorts detektor på :fal- Ls g som verkställande direk- tör i TU, och "hälsade, TU:s nyt verkställande direk vig, välkomme; : DÖDSLIGAN > hotad. familjs "egna ungar. men det” vill: hon inte höra talas. om; klara: ögon att se med och en klar |: Astrid- Pettersson har. . Och" därom |; 1951. Den hotfulla ' titeln syftar” fälg folktron. 'att' den dövstummé” var IN för vissa tidningar kan. jakttas, å i Ivar. Hall D nge är "både; författarinna och. Tennes titel. — Vi-har en nittitunnlandsgård,' min man och Jag, och bara en anställd, Jag: "arbetar mina åtta timmar om dagen ute i, lant= : bruket. Är det då inte rätt att jag vill, kallas. lantbrukare? reserverade| - har . ysbox; Vi släktar en: gång : varannan månad och då lagar jag mat för sex veckor och fry-? ser ned allt: från: buljongen. till kotletterna. Och varje månad bas kar jag — och fryser. bullarna. De” blir som färska när man tar net har” vi lärt i det mos." född utan själ "Och om 'de örsel- skadades : problem -handlår " "den boken; med - brinnande 'infensitet. Den följer dövhetsarbete .geriom en släkt via kyrkböckerna :. och fram till "våra. dagar. Författarinnan, har själv :”.en . hörselskadad. "dotter ' = och "har: "kämpat som € ” att ”få själ” É hon” har lycl större” "del än man. får veta” ay Hen- det mäktiga "uppsving för kvinnans ställning och så. förstå gången I för. året, må-. ste. farmor. vara med, . och; svänga skäppan. medsols och” "sedan - astryc att det ”ekulle; få kraft. "Kvinnan, |- livgiverskan skulle ge av sin frukt- ; säden "som: skulle ' gå bröd. Detta gjorde, ett oerhört: äntryck på flickan Astrid; och " hon har 'aldrig lämnat detta fätrésse. Det. ä är f, ö. samma intres-, se som just. i dagarna fått en; upp-, muntran i Elin Wägner-stipendiet för forskning "i kvinnans forna ing i samhället: Astrid Pet- en Hör. kanske till dem som » Både barnets: ställning har kommit: till energisk diskussion i Astrid Petterssons an- dra bok, som kommer i dagarna ”I synd född”, också, på. LT. a Titelorden, ä är tagna ur: kateke- zen och". har, fått sin. vältagliga Göteborgst kända " konfirmationsskrift , Grun- den." Den , mörka: syn- på : barnen som talar ur denna skrift och som breder" sig: bland uppfostrare bå- dei hem; och: : skola, har skildrats i en: spännande : skolskandal, som rör :upp en hel hk För "den ar; Ä ilda: fostran. Varannandagsskola. i i sex år, det är. allt vad :hon officiellt fått för: sin, utbildning. Men i Lin- dome.:socken; fanns det: folk som Å brann av'iver att dela med sig av sina kunskaper, både i vävning och svensk - grammatik, --och: till deras : I studiecirklar; gick den unga Astrid. Snart blev" hon” förbjuden. att ”sbringa :' ute”. på sådant, men kunskapslusten drev; henne att trots hugg och 'släg fortsätta, Hen- nes självstudier, är otroliga, hon lä- ser en' bok; och vet sedan vad som står i. den..Det är ett ovanligt drag hos ungdom som gått. i skola fram till studentexamen; Det är ett drag hos de högt begåvade, samlade och aktiva människorna," ; Hon är gift med en lanibrukare. När hon talar t 'om honom och bar- nen "får "rösten 'en' varmare "klang. Det är bara er sak till som får nå- got av samma röstläge: gården. Det är 'ett' gammalt: hus; byggt på 1708-talet.” Det. ansågs så ' för- fallet att:det” Pyar: häst att sätta en -tändsticka till väggen” innan man” byggde” nytt i gen, ökades” hen: ami öråkliga SN "hjä rerat för mindre” än ett nytt hus |.z skulle "ka kostat; ett rymligt här- sär: som trygga moror, > stadigt! ställda. varje bit, Det är. kansk ke lågt. till taket . Affärer 1 Bohuslän lockar kunder: från årt norska gränsstäder ; | årsåldern : hade - stigit: -till 30 pro: cönt för "de. manliga uaderstöde? tagarna, ”medan risken för genom- ” FREDRIKSTAD. (MT. — NTB) Representanter för en "rad affärs- branscher i' Fredrikstad 'skall nå- gon av de närmasté dagarna diyfta eventuella åtgärder med 'anledning av. alt norrmän i allt större ut- sträckning reser till Sverige för att göra "uppköp, meddelar en a tidning icstaden. == vä Lysekils Turistförening har” eta blerat ' samarbete med en resebyrå i Fredrikstad och betalar en tredjé- del av Kostnaderna för: "bussrebot”” na.; Detta har väckt eh: viss-upp-: ärh het i. både Fredrikstad som . tagit; upp: de hörselskadade barnens. sak, faller det 'sig nat: r- ligt ätt också med, 0; ädd håg, kär. va för att rädda” barnen från and- tig skadad, som hotar i. ett felåk< tigt: :uppfostringssysteni, : Men nära barnens sak står kvin- nans: ställning. Och den: är en öm punkt » för .denna' kvinnliga -lant- brukare., Man och hustru ligger på ällskritik från . hust- Be Äycker nog. att. Han nådde polisen fullständig het om den" S. kl minderåriga barn; - "De he ”roat' sig” med att sten ; : i fönslerråtorna : knacka Te fätornd Så 3 som " om någon kästet" 1et; än vi 3 avslöjar och ånalyserar fönstre nde få Fa. tyst en. stund;. "men | d hustrun jär, full av explosiv. indig- | ; nation, och har, kan inte. hjälpa att” hah” måste ha Konorn med, är han hennes, livskamratl. Har hön t som en karl att nka och. gi ad. hon tycker? Astrid Pelti rsson, . som”. så slag fet ' diskuterar ; viktiga ' sam” frågor, har själv inte' fåt nå så Vr överdrivet" jomnorJsfull up i ; betlandet. och hackar sig) r rad — under, en | ; och i "Strömstad, där "man. anser det: hela som en. -dumpingåtgärd. . Varför ä ä : bortser från? r-folk-fattiga?. TOCKHOLM" (TT) I är de kroniska understöds- tagarna för folk och varför kan de inte" klara 'sig själva? För att få svar: på dessa och liknande frågor har gjorts två-stora. aundersöknin=- gar, en dansk och en svensk, - "Der danska undersökningeri om- fattar], 000. .understödstägare, s över hela landet, medan. svenska gäller 500 personer holm: jämte, . kontroll, lika mån- ga' som inte fått understöd. : ;Dan= skarnas undersökning” "visar ” att kvinnorna ä är i majoritet bland un= äldre. . människor, säven om man vudsak på sjukdom. Om Olömplig. barndomsmiljö SS le "bidrar till social misär grund av kroppslig hänsyn tas till hela fattigvårdsförloppet finner man att enbart - kroppsliga” understödsorsa= ker endast förekom i cirka” 8 pros cent. av alla fall. Psykiska faktorer är minst lika | Fattiga. kommer även från | ” rika hem . fråga om. en samverkan. , vanliga som kroppsliga, Endast ett mindre antal av. understödstagar: na är psykiskt. helt normala, Psy- kiska faktorer spelade en väsents lig roll vid uppkomsten av 'under- : stödsbehov, för 68 Procent av mänd. 7 nen och. ål Provent. av' kvinnorna, Enbart psykiska, under; ödsorsaker rerna väger ännu "tyngre än de men” att det oftast är N och att ens å. | föreligger för 32, procent, av. män» ; ende" kvinnor- dominerar, Detta är |nen och-19..procent av kvinnorna; för” igt en internationell öre |De. svenska erfarenheterna. talar teelse. ” Självklart verväger också |avgjort för att de psykiska: fakto= Bland männen är o cksfall, ål. | - . | derdomssvaghet, mags och. tarm- Danskarna: har vidare : funnit att des: ekonomiska förhållandena i barndomshemmet i de flesta” fall inte spelar någon. större roll. ”A- skilliga - kommer "visserligen från fattiga. hem . men andra , från väls situerade. :Av den svenska under- sökningen framgår dock otvetydigt att -understödstagarna - oftare än andra kommer från fattiga hem, «Däremot . menar ” danskarna "att barndomshemmets'; prägel tydligen asteni, hjär Kronisk led + och Iedsjukdomar i nu nämnd ord: ". ning :de' viktigaste somatiska orsa= kerna till understödsbehovet. Bland kvinnorna 'är den viktigaste orsa- ken helt enkelt, att de är utslitna. Det : gäller särskilt gifta .kvinnor : med , många barn och allra mest et hismödrar på landsbygden; i Somliga - sjukdomar tycks inte vara nämnvärt vanligare bland uni” dersiödstagårna "än ' bland andra ' varit otillfredsställande ibland, Rer, "mellan fö garshar ganska ofta” barn-har ofta varit dåli a, Det har förekommit stridigheter mellan förs äldrarna: Spritmissbruk har ibland ödelagt hemmen; Nervösa. störnin= Tea matism och hjärtsjukdomar , t ex är inte särskilt, vanliga bland fat= tigt: folk.: I stället är fetma bland kvinnorna en utpräglad fattigsjuk= dom' med komplikationer särskilt f knäna tagarna,, Detta : stäl dan' i: bårndomen 'hos' de blivande Sjukd i helt; med: de svenska erfarenheter« -De ”Hesta av de "indersökta har inte fått någon egentlig utbildning utöver, folkskolan. - Åtskilligt tyder enligt danskarna på att en del som det ' senare : gått :galét: för. hamnat |: ifel yrke och inte kunnat rätta till. det. på egen hand. Någon be- kräftelse härpå har man dock inte i den svenska undersökningen.” Det "t.ex. inte med säkerhet kun- nat .visag att understödstagarna haft äl skolat) ildning eler, Möre SÅ nat exempel, är betydligt vanli. gare ibland manliga understödstas gare än i den” manliga, befolkninr. gen som helhet, > De' svenska erfarenheterna 'avvi ker på en del punkter, Tuberkua« Tosfallen t. ex, är inte särskilt van« - tiga bland understödstagarna 1Dan= Sverige, '” ; I Danmark, "förekommer fetina” bland de manliga' understödstagar: na i minst 6 procent och högst 12 minst, 24 procent och högst 39 pros ” cent. Dessa siffror för. kvinnorna är utan! tvivel. uppseendeväckande dda män tycks soda a höga.!. Undersökningen av: fattig= vårdskli Stockholm visar samma" föl hållandens Antalet ex+ tiga är betydligt flera” tremt,öv | hustrun, .med:- nedsatt. arbe! sammarilagda "risken" kommit i ini ätraffregistret i 59 snittsbefolkningen” rör sig. kring I procent, HH cent: varit straffade: mot Juppskatt- RN -7—8 procent"av "alla Töän: I regel; har det. dock; varit fråga: om 'småförseelser.. På. det. svenska materialet fann' man tex. att der stödsfallen " är. bland > kontrollfallens: "Bland männen före- åd: skillnader, 2 3 landet ' beror på i lätt att säga; Det. Euslutsatser. Problemet är dock värt - den MPa « ingående , statistisk-klinisk "RENT: RELIGIÖSA SPÖRSM har valutakontoret sätt'sig till SR löver .då det vägrat pingströrels Å latt. exportera 'kapital för program i utländsk radio, Man kan föreställa sig en, uppglit,, «» Idetta organ har sämre förutsätt- | ningar, skriver r Skånska" Dagbladet våningen växer ännu mer” 1.2 Härad får 'veta att beloppet inte är större än 19 miljorier kronor, : . Detta: är mindre" 'än en ”spottsty- ver när man: : betänker att vår ut- - ar. på 9 9 mil: ; som fysiska Psykiska orsaker. Jika > v n iga jarder för Innevarande år. Det ö ' tillåtet. att” importera sprit; vin . och ki ica för hart när obe- Den” danska dersök vi- sar att de. flesta: fattiga — cirka 78 procent är kroppsligt sjuka. Ibländ åt:det dock fråga om: gan- skar linäriga' tillstånd, ' Endast. för 48 procent har: kroppslig sjukdom sbelät en ;mera framträdande roll för ”Understödsbehovet och blott 23 ; här, fått fattigvård. i hur gränsade belopp. Men att lägga ganda det skulle rubba vår: be-; talningsbalans. Det : finns inget, sinne för proportioner i valuta" kontorets resonemang Slutsatsen : kan knappast bli någon annan än! att man vill diskriminera pingst-! : rörelse som en religiös organisa- tion, ' UTE KESMINISTER EDEN dubbades. till ; orden” av drottning "Elizabeth på onsdagen | net till Paris för. at vard med på den tyska upprustningen och de nya: pelska, samarbetet. Här ses den nye striumpebani dsriddaren på Lon- don Atrport uar ideler för Parts . dare. av strumpebands-. innan han tog pla- , de slutliga" över läggningarna om å formerna: för, det västeuro=. :uppgiften inte tillkommer valuta- ”7 På så sätt får ett statens orgai inte handla, slår Sk. Dagbl, fast ändra beslutet eftersom det öv klagats." Den möjligheten” bör tili- atas, : t FÖR JORDBRUKET betyder - : fäptehöjning i första hand. ökad: HR : der för icke rä lån) di banker och andra kreditinrätt-j ,- - ningar, framhåller Jordbrukarnas - I Det är dock ännu Icke klart, Miruvida den kortfristiga kred ten kommer att” påverkas av I " tehöjningen. De utestående hyp '"tekslånen berörs däremot” icke, kalkylen; varför näringen i helhet; har möjligheter kompenserad: . Enskilda kare med" stora å yngre — kan é ska” hårt av "en alt ” rt JAA RM AARA DIARIET i tunt nn AGAA a Halland: samt ' blodtrycksförköjning.' Sn | och speciellt: magsår, för att ta ett an: LÄ mark men utgör” en. stor grupp bh en ut 2 milj, kr på religiös propa- Te Det bör slås fast att-den| + Hl kontoret. . " .. ot Regeringen 'här . möjligheter . at ev Föreningsblad,' : N frn procent och. 'bland ' kvinnorna i" sb Au
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.